Tentamen kl 8-13
|
|
- Ann-Marie Nyberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tentamen kl 8-13 FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017 Läs noga igenom dessa instruktioner innan du påbörjar arbetet! Lösningarna ska vara renskrivna och väl motiverade. Beskriv i text hur du löser uppgiften, och förklara de beteckningar du använder i formler och uttryck. Uppgifter utan tydligt markerat svar ger inte full poäng och glöm inte enheter! Tillåtna hjälpmedel är miniräknare, godkänd formelsamling (t.ex. TeFyMa) samt formelblad. Mobiltelefon får ej finnas i fickan eller framme på bordet. Börja ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida av pappret. Skriv anonymkod (alternativt namn) på varje blad och numrera sidorna. Uppgifterna är inte sorterade efter svårighetsgrad. Varje korrekt löst uppgift ger 3 poäng efter en helhetsbedömning. - För betyg 3 krävs minst 12 poäng. - För betyg 4 krävs minst 16 poäng. - För betyg 5 krävs minst 20 poäng. Formelbladet hittar du sist i detta häfte. Lycka till // Martin Hansson 1. Inledande frågor: a) En enkel lupp består av endast en lins och är märkt 8x. Vad är linsens brännvidd? Glöm inte markera om linsen är positiv eller negativ. b) Använd figuren nedan och fullfölj gången för de två strålarna samt markera var bilden hamnar. Blir bilden reell eller virtuell? Linsen är negativ och de två svarta punkterna markerar linsens brännpunkter. c) En halvcylinder av glas (nn = 1,5) kan användas för att bestämma brytningsindex hos vätskor. En droppe av vätskan placeras på halvcylinderns plana yta, och man uppmäter sedan att totalreflektion inträffar vid en infallsvinkel av 60. Vad är vätskans brytningsindex? 2. Diskussionsuppgift Under åren utvecklades den konstriktning som kallas pointillismen (från franskans point som betyder punkt). Konstnärer som Georges Seurat och Paul Signac byggde upp sina tavlor med hjälp av en stor mängd små färgpunkter. Tanken var att när man betraktade tavlorna på lite avstånd skulle punkterna flyta ihop till ett enhetligt färgintryck. Den teknik som Seurat och Signac uppfann är idag vanligare än någonsin. Varför flyter färgpunkterna ihop? Var används tekniken idag? Nämn ett exempel. 1
2 Tentamen kl 8-13 FAFF25/FAFA60 Fotonik Bestämning av hårtjocklek Då du arbetar med en röd helium-neon-laser (λλ = 632,8 nm) råkar laserstrålen stryka längs med håret på din arm innan det träffar en skärm 2,2 m bort. På skärmen ser du då att den ursprungliga laserfläcken på några få millimeter sprids ut längs med ett par linjer i olika vinklar (se figuren ovan till vänster). a) Beskriv i ord vad som orsakar mönstret och förklara varför ljuset sprids längs flera räta linjer. b) Du tar ett fotografi av böjningsmönstret tillsammans med en linjal då endast ett hårstrå belyses (se figuren ovan till höger). Beräkna hårstråets tjocklek och var noga med att motivera valet av formler. 4. Rubinlasern Den första användbara lasern gjordes vid Hughes Research Laboratories i Malibu av Theodore Maiman år Den första lasern var en rubinlaser, där lasermediet bestod av en rubinkristall. Det är mellan energinivåer i Cr 3+ -joner som lasring fås på våglängden 694 nm. Figuren till höger visar ett tvärsnitt genom en rubinlaser i vilken pumpning sker med den spiralformade blixtlampan. En rubinstav innehåller Cr 3+ -joner per kubikcentimeter. Maximum på linjeprofilen är gg(ff 0 ) = 6,67 ps och livstiden för den övre nivån är 3 ms. Brytningsindex för rubinstaven är 1,78. a) Vad är förstärkningsfaktorn γγ(ff 0 ) om 75% av populationen pumpas till den övre lasernivån? Du kan förutsätta att den resterande populationen befinner sig i den nedre lasernivån. b) Rubinstaven är 5 cm lång och placeras i en kavitet där en av ändspeglarna har 100% reflektans, och den andra har en lägre reflektans för att koppla ut en del av laserljuset. Vilken är den minsta reflektans som den andra spegeln kan ha för att få nettoförstärkning i kaviteten? 2
3 Tentamen kl 8-13 FAFF25/FAFA60 Fotonik Rotation av polarisation Ibland behöver man rotera polarisationsriktningen hos planpolariserat ljus (t.ex. laserljus eller ljuset från en LCD-skärm). Det finns många sätt att göra detta, varav ett billigt sätt är att använda sig av två eller fler polarisatorer. a) Ljus som är planpolariserat i horisontalplanet infaller med intensiteten II 0 mot två polarisatorer (se figur ovan). Den första polarisatorns (A) transmissionsaxel är roterad 45 från horisontalplanet runt den optiska axeln. Precis bakom är den andra polarisatorn (B) placerad med transmissionsaxeln roterad 90 från horisontalplanet runt den optiska axeln. I vilken riktning är det transmitterade ljuset polariserat och hur hög är intensiteten uttryckt i II 0? b) Man byter nu plats på de två polarisatorerna. Hur hög blir den transmitterade intensiteten nu jämfört med intensiteten på det infallande ljuset? c) Ett annat sätt att rotera polarisationsriktningen för planpolariserat ljus är att använda en halvvågsplatta. Kvarts är ett dubbelbrytande material med brytningsindexen nn oo = 1,545 respektive nn ee = 1,552. Vilken är den minsta tjocklek av kvarts som krävs för att skapa en halvvågsplatta för våglängden 560 nm? 6. Interferens med plantolk En tunn plankonvex lins placeras med den krökta ytan mot en plantolk, d.v.s. en perfekt plan glasyta, och belyses sedan med ett parallellt strålknippe vid våglängden 632,8 nm från linsens plana yta. Plantolkens yta avbildas i reflektion, d.v.s. från samma håll som belysningen, och ger en bild enligt figuren till höger. Både linsen och plantolken är gjord av glas av typen kvarts med ett brytningsindex på 1,457. a) Tredje ringen för total utsläckning i reflektion ligger på en radie av 2,95 mm från centrum av mönstret. Bestäm krökningsradien för linsens konvexa yta. b) Använd den krökningsradie du bestämde i a) och beräkna den linsens brännvidd. Om du inte fick fram ett svar i a) kan du använda krökningsradien 5,5 m för linsens konvexa yta. 3
4 Tentamen kl 8-13 FAFF25/FAFA60 Fotonik Radioteleskopet Arecibo Upplösningen hos avbildande optik är starkt kopplad till de elektromagnetiska vågornas frekvens. För radiovågsteleskop innebär detta att den insamlande reflektorn måste ha en mycket stor diameter för att ge en liten vinkelupplösning. Radioteleskopet vid Arecibo på Puerto Rico var fram till 2016 världens största med en diameter av 305 m och har figurerat till exempel i filmen GoldenEye från a) Vad är teleskopets vinkelupplösning vid radiofrekvensen 1,42 GHz? b) Ett annat sätt att skapa en god vinkelupplösning är att placera ut flera mindre parabolantenner längs med en linje. Detta principen för teleskopet Very Large Array i New Mexico. För att rikta teleskopet mot ett objekt måste varje parabolantenn riktas ditåt, men även en fördröjning måste introduceras mellan de mottagna signalerna innan de adderas ihop. Antag att parabolerna är utplacerade med ett avstånd av 3 km och riktas mot en avlägsen punkt 3 från zenit och att parabolerna samt objektet ligger i samma plan. Hur stor är tidsskillnaden för ljusvågor som lämnar punktkällan då de når två intilliggande mottagare? 8. Okänd optisk fiber Nobelpriset 2009 gick bland annat till Charles K. Kao för hans forskning om hur ljus kan ledas i en optisk fiber. För att uppmäta designparametrarna för en optisk fiber används en uppställning där man kopplar in ljus i fibern och mäter transmissionen. Laserljus kopplas in i fibern genom att fokusera det laserstråle med hjälp av en lins med brännvidden 50 mm. I figuren till höger visas den uppmätta transmissionen genom en okänd fiber, där man varierat laserstrålens diameter före fokusering. Laserljusets våglängd är 780 nm och fibern är så kort att du kan försumma dämpning på grund av absorption. Fiberns kärndiameter är 5 µm och kärnans brytningsindex är 1,52. a) Bestäm fiberns numeriska apertur. b) Vad är mantelns brytningsindex? Om du inte fick fram ett svar i uppgift a), så kan du räkna med NA = 0,1. c) Hur många moder kan existera i fibern vid denna våglängd? 4
5 Lösningsförslag Tentamen i fotonik FAFA60/FAFF25 April 24, Inledande frågor a) Det som anges på luppen är vinkelförstoringen G = 8. Vinkelförstoringen kan skrivas G = d 0 /f, där d 0 = 25 cm är avståndet för tydligast seende. f = d 0 /G = 25 cm/8 = 3,125 cm b) Bilden blir virtuell och förminskad enligt figuren nedan. c) Brytning i ett plant ytskikt mellan två material med olika brytningsindex, n 1 och n 2, ges av n 1 sin α 1 = n 2 sin α 2. Gränsvinkeln för total reflektion, d.v.s den minsta infallsvinkel α g för vilken totalreflektion inträffar, kan beräknas genom att sätta α 2 = 90 sin α 2 = 1. n 2 = n 1 sin α g = 1,5 sin 60 = 1,299 1
6 2 Diskussionsuppgift Färgerna flyter ihop på grund av ögats begränsade vinkelupplösning. Färgpunkterna på en bildskärm är ett modernt exempel på samma idé. Inom tryckeribranschen utnyttjas färgpunkter för att bygga upp en bild. Vid fyrfärgstryck delas en färgbild upp i tre färger samt svart som trycks var för sig. 2
7 3 Bestämning av hårtjocklek a) Varje belyst hårstrå ger upphov till diffraktion eller böjning. Enligt Babinets princip kommer böjningsmönstret från ett hårstrå vara identiskt med böjningsmönstret från en spalt med samma tjocklek (förutom i det område där laserljuset skulle träffa utan ett objekt i vägen). Laserljuset böjs vinkelrätt mot hårstråets orientering och laserljuset utbredningsriktning. När flera hårstrå belyses kommer varje hårstrå ge upphov till böjning som motvaras av en linje i det totala böjningsmönstret. b) Enligt Babinets princip kan formeln, a sin θ = mλ, för böjningsminimum för en spalt användas även på hårstrået. I denna formel motsvarar a hårstråets tjocklek och våglängden är angiven till λ = 632,8 nm. Från figuren avläses att tredje böjningsminimum (m = 3) ligger på ett avstånd x = 4,1 cm från centralmaximum och böjningsmönstret observeras på ett avstånd L = 2,2 m. Detta ger vinkeln θ = arctan (x/l) = 1, a = mλ sin θ = 3 632,8 nm 102 µm sin (arctan (4,1 cm/2,2 m)) 3
8 4 Rubinlasern a) Förstärkningsfaktorn ges av γ (f 0 ) = (N 2 N 1 ) λ2 8πτ g (f 0). I uppgiftstexten anges att livstiden är τ = 3 ms, samt att maximum på linjeprofilen är g (f 0 ) = 6,67 ps. Våglängden i formeln gäller i materialet, och man måste därför ta hänsyn till brytningsindex, d.v.s. λ = λ 0 /n, där λ = 694 nm och n = 1,78. Variablerna N 1 och N 2 är populationen i det nedre respektive övre lasertillståndet, och vi får att N 2 = 0,75N och N 1 = 0,25N, där N = cm 3. Slutligen beräknas förstärkningsfaktorn till γ (f 0 ) = 0,6724 m 1 b) Förstärkning i en rundtripp i laserkaviteten ges av G = R 1 R 2 e 2γ(f0)L, där L = 5 cm är förstärkningmediets längd. För att få en nettoförtärkning måste G > 1. Reflektansen i ena ändspegeln är känd, R 1 = 1, och reflektansen R 2 sökes. 1 R 2 > = 0, ,935 R 1 e2γ(f0)l 4
9 5 Rotation av polarisation a) Vi får angivet att polarisatorerna har sina transmissionsaxelar i vinklarna θ A = 45 respektive θ B = 90 från horisontalplanet, i vilket det infallande ljuset är polariserat. Det infallande ljuset blir efter A polariserat 45 från horisontalplanet med intensiteten I A = I 0 cos 2 (θ A ) = I 0 cos 2 (45 ) = I 0 /2. Ljuset blir efter B polariserat i vinkeln 90 från horisontalplanet med intensiteten I B = I A cos 2 (θ B θ A ) = I A cos 2 (45 ) = I A /2 = I 0 /4 b) Om vi byter plats på polarisatorerna så är vinkeln mellan det infallande ljusets polarisation och första polarisatorns transmissionsaxel 90 och inget ljus kommer transmitteras enligt Malus lag. c) En halvvågsplatta motsvaras av att en fasskillnad på φ = π introduceras mellan två vinkelräta polaristations komponenter. Formeln för fasskillnad i ett dubbelbrytande material introduceras en fasskillnad φ = 2π λ d n e n o. Våglängden är angiven till λ = 560 nm och de två brytningsindex är 1,545 respektive 1,552. Vi söker tjockleken d: d = φλ 2π 1 = 40 µm n e n o 5
10 6 Interferens med plantolk a) Vi får angivet att den tredje mörka ringen ligger på en radie x = 2,95 mm. Interferensen i en plantolk ger att luftspaltens höjd är vid detta avstånd d = 3λ/2. Pythagoras sats utnyttjas för: x 2 + (R d) 2 = R 2 R = x2 + d 2 2d = 4,584 m b) Formeln för brytningsstyrka i en lins är: ( 1 1 = (n 1) + 1 ) f R 1 R 2 Här är R 2 = på grund av att den andra ytan är plan. Brytningsindex är angivet till n = 1,457. Detta ger nu: f = R 1 n 1 = 10 m (1) 6
11 7 Radioteleskopet Arecibo a) Reflektorns diameter är 305 m och vid frekvensen f = 1,42 GHz är våglängden λ = c/f 0,21 m. Rayleighs upplösningskriterium tillsammans med formeln för böjning i cirkulär öppning (D sin θ = 1,22λ) ger minsta vinkeln θ mellan två objekt som ska upplösas: ( ) 1,22λ θ = arcsin 0,0484 = 2,9 D b) Vägskillnaden för vågorna från en avlägsen punkt kan beräknas genom l = d sin θ, där d = 3 km är det horisontella avståndet mellan mottagarna och θ = 3 är vinkeln till punkten. Detta ger tidsförskjutningen: t = l/c = d sin θ/c = 524 ns 7
12 8 Okänd optisk fiber a) Den numeriska aperturen begränsar stråldiametern uppåt. Diametern vid vilken transmissionen börjar sjunka avläses till D = 12 mm. Den numeriska aperturern ges då av NA = sin θ a = sin (arctan (D/2/f)). Med brännvidden f = 50 mm beräknas värdet till: NA 0,119 b) Den numeriska aperturen ges även av uttrycket NA = n 2 k n2 m. Kärnans brytningsindex är angiven till n k = 1,52 och mantelns brytningsindex löses ut: n m = n 2 k NA2 1,515 c) Fiberparametern beräknas genom V = πd kna λ 0. Här är kärnans diameter d k = 5 µm och våglängden är 780 nm. Fiberparameterns värde blir då: V = 2,4 För värden på V < 2,405 gäller att fibern är en så kallad enkelmodfiber, d.v.s. att endast en mod kan existera i fibern. 8
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2012-04-10 Tentamen i Fotonik - 2012-04-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00
Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2012-08-27 Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merI 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.
FAFF25-2014-03-14 Tentamen i Fotonik - 2014-03-14, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merExtra övningsuppgifter
Optiska fibrer 1. En fiber har numerisk apertur 0,12 och kärnans brytningsindex är 1,4. Kärnans diameter är 7 µm. a) Vad är mantelns brytningsindex? b) För vilka våglängder är fibern en singelmodfiber?
Läs merTentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTentamen kl 14-19
Tentamen 2017-08-18 kl 14-19 FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017 Läs noga igenom dessa instruktioner innan du påbörjar arbetet! Lösningarna ska vara renskrivna och väl motiverade. Beskriv i text hur du löser uppgiften,
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Läs merTentamen kl 14-19
Läs noga igenom dessa instruktioner innan du påbörjar arbetet! Tillåtna hjälpmedel är miniräknare, godkänd formelsamling (t.ex. TeFyMa) samt formelblad. Mobiltelefon får ej finns i fickan eller framme
Läs merBöjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1
Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition
Läs mer1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.
Läs merOptik, F2 FFY091 TENTAKIT
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31
Läs merför M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 13 APRIL 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merTentamen i Våglära och optik för F
Tentamen i Våglära och optik för F FAFF30, 2013 06 03 Skrivtid 8.00 13.00 Hjälpmedel: Läroboken och miniräknare Uppgifterna är inte sorterade i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och
Läs merÖvning 9 Tenta
Övning 9 Tenta 014-11-8 1. När ljus faller in från luft mot ett genomskinligt material, med olika infallsvinkel, blir reflektansen den som visas i grafen nedan. Ungefär vilket brytningsindex har materialet?
Läs merTFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]
TFEI0: Vågfysik Tentamen 14100: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vågen kan skrivas på formen: vilket i vårt fall blir: s(x,t) =s 0 sin t π T x + α λ s(x,t) = cos [π (0,4x/π t/π)+π/3] Vi ser att periodtiden
Läs merHur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen den 10/6 2015 Räknestuga Förra veckan kapitel
Läs merÖvning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.
Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0
Läs merEXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Läs merräknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. (1,0 p) vationen
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ettt nytt blad och skriv bara på
Läs merVinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt
Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,
Läs merLjudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek
Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 4 r Ljudintensitetsnivå I 1 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffekt, ljud v v f m m fs v v s Relativistisk Dopplereffekt,
Läs merInstitutionen för Fysik Polarisation
Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat-, linjärt- och cirkulär polariserat ljus. Exempel på komponenter som kan
Läs merHur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens
Hur funkar 3D bio? Lunds Universitet 2016 Laborationsrapporter Lunds Universitet 2016 Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen
Läs merTFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s
140528: TFEI02 1 TFEI02: Vågfysik Tentamen 140528: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) En fortskridande våg kan skrivas på formen: t s(x,t) =s 0 sin 2π T x λ Vi ser att periodtiden är T =1/3 s, vilket ger
Läs merLjusets böjning & interferens
Ljusets böjning & interferens Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter 3 Appendix Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen
Läs merTentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 8-13 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)
Läs merTentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2008-08-26 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs merFöreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Läs merVågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)
Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young
Läs merVinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt
Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,
Läs merFöreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok, kopior av avsnitt om Fouirertransformer och Fourieranalys
Läs merÖvning 4 Polarisation
Övning 4 Polarisation Transmission genom ett polarisationsfilter Malus lag: I 1 = cos 2 (θ) θ I 1 Reflektion och transmission I R Polariserat! Opolariserat i B n n i B I T Brewstervinkeln (polarisation
Läs merLuft. film n. I 2 Luft
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Måndag, 14 Juni, 21, Tid: 9: - 15: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt och miniräknare Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen
Läs merLjusets böjning & interferens
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska
Läs merLösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - tentamen Torsdagen den 27:e maj 2010, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för
Läs merFöreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)
5 Föreläsning 2 (kap 1.6-1.12, 2.6 i Optics) Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen
Läs merLaboration i Geometrisk Optik
Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merOptiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
Läs merGauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Läs merFörklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion
Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt
Läs merStudieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A
Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 1 augusti 008 kl 9-15 Hjälpmedel: handbok och räknare. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var
Läs merBörja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad rättas inte!
DUGGA I FYSIK FÖR BME1 DEN 28 Nov 2015 Skrivtid: 08.00-12.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs mer(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Onsdag, 4 Augusti,, Tid: 9: - 4: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt och miniräknare Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen
Läs merFöreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi
Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så
Läs merOptik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner
Läs merLjusets böjning och interferens
Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska du studera två centrala vågfenomen: interferens och böjning. Du kommer bl.a. att studera hur ljusvågor böjs när de passerar
Läs merÖvning 6 Antireflexbehandling
Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R Vi ser att vågorna är ur fas, vi har
Läs merFAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Föreläsningar F10 Fraunhoferdiffraktion F11 Diffraktionsgitter F12 Fresneldiffraktion F13 Matrisrepresentation av polariserat ljus F14 Polariserat ljus F15 Repetition
Läs merHjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs merFysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
Läs merTFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag
160530: TFEI0 1 Uppgift 1 TFEI0: Vågfysik Tentamen 016-05-30: Lösningsförslag a) Ljudintensiteten, I, är ett mått på hur stor effekt, P eff, som transporteras per area. Om vi vet amplituden på vågen kan
Läs merInstitutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation
Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat, linjär- och cirkulärpolariserat ljus. Exempel på komponenter som kan ändra
Läs merLösningar till repetitionsuppgifter
Lösningar till repetitionsuppgifter 1. Vågen antas röra sig i positiva x-axelns riktning dvs s = a sin(ω t k x +δ). Elongationen = +0,5 a för x = 0 vid t = 0 0,5 a = a sin(δ) sin(δ) = 0,5 δ 1 = π/6 och
Läs merÖvning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.
Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R 1 R Vi ser att vågorna är ur fas, vi
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 34 - Optik 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 9 JANUARI 2004 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och godkänd räknare. Obs. Inga lösblad! Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och
Läs merOPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011
Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f
Läs merGeometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Läs merDiffraktion och interferens
Institutionen för Fysik 005-10-17 Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det
Läs merKapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)
Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merLaboration 1 Fysik
Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på
Läs mer1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.
10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15
Läs merλ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Läs merför gymnasiet Polarisation
Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget
Läs merHjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva
Fysik Bas 2 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST17h KBASX17h 9 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018-05-28 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och
Läs merFAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016
Inför Laborationen Laborationen sker i två lokaler: K204 (datorsal) och H226. I början av laborationen samlas ni i H212. Laborationen börjar 15 minuter efter heltimmen som är utsatt på schemat. Ta med
Läs mer2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 14 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merför M Skrivtid re (2,0 p) används för (2p) (3,0 p) vattenbad?
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2014 05 30 för M Skrivtid 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknar re Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Läs mer92FY27: Vågfysik teori och tillämpningar. Tentamen Vågfysik. 17 oktober :00 13:00
Linköpings Universitet Institutionen för fysik, kemi och biologi Roger Magnusson 92FY27: Vågfysik teori och tillämpningar Tentamen Vågfysik 17 oktober 2016 8:00 13:00 Tentamen består av 6 uppgifter som
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 14 JANUARI 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 18 DECEMBER 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merTentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)
Läs merTillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor
FF60 Tillämpad vågrörelselära FF60 Karaktäristiskt för periodiska svängningar är att det finns en återförande kraft riktad mot jämviktsläget y 0 F F F k y F m a 4 Svängningar genererar vågor - Om en svängande
Läs merPolarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport
Polarisation Laborationsrapport Abbas Jafari Q2-A Personnummer: 950102-9392 22 april 2017 1 Innehåll 1 Introduktion 2 2 Teori 2 2.1 Malus lag............................. 3 2.2 Brewstervinklen..........................
Läs merTENTAMEN. Institution: Fysik och Elektroteknik. Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 7maj2016. Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803
TENTAMEN Institution: Fysik och Elektroteknik Examinator: Pieter Kuiper Datum: 7maj2016 Namn:... Adress:...... Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik
Läs merDiffraktion och interferens
Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att
Läs merKapitel 36, diffraktion
Kapitel 36, diffraktion Diffraktionsbegreppet, en variant av interferens Hitta min värden för enkelspalt med vidden a Intensitet för enkelspalt med vidden a Två spalter med vidd a och separation d Många
Läs merLjusets polarisation
Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel
Läs merKapitel 35, interferens
Kapitel 35, interferens Interferens hos ljusvågor, koherensbegreppet Samband för max och min för ideal dubbelspalt Samband för intensitetsvariation för ideal dubbelspalt Interferens i tunna filmer Michelson
Läs merett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Tisdag, 6 Juni, 29, Tid: 9: - 5: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen består
Läs merFigur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv
Avbildningskvalitet Föreläsning 1-2: Sfärisk aberration och koma Repetition: brytning och avbildning i sfärisk yta och tunn lins Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011
Räkneövning 5 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK00 9 november 0 Problem 35.9 En dykare som befinner sig på djupet D 3 m under vatten riktar en ljusstråle (med infallsvinkel θ i 30 ) mot vattenytan. På vilket
Läs merInterferens och diffraktion
Laborationsinstruktion Vågrörelselära Interferens och diffraktion VT11 Stockholms Universitet Innehåll Uppgift 1 Diffraktionsförsök med laserljus Uppgift Mäta våglängden med linjal Uppgift 3 Luftens brytningsindex
Läs merLösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merFysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Torsdagen den 5:e juni 2008, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs mer