YTTRANDE Svensk förening för anestesi och intensivvårds yttrande om promemorian Ds 2016:44

Relevanta dokument
Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Nationell läkemedelslista. Sundbyberg Dnr.nr: S2017/00117/FS.

Nationell läkemedelslista

Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet

Remissvar Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

Yttrande över betänkande Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44)

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel

Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44)

1 (6) RV S2017/00117/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Svensk författningssamling

Nationella läkemedelslista Ds 2016:44

Nationell läkemedelslista Ds 2016:44

Lathund. Rutin för Barnmorska. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll. Preventivmedelsbesök. Gravid kvinna som har läkemedelsbehandling

Lathund. Läkemedelsordination av barnmorskor

Lathund. Egna anteckningar. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll

Omsorgsnämnden. Remiss Nationell läkemedelslista UTDRAG Dnr ON 2017/0016

Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m.

Yttrande över departementspromemorian Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?

Utredningen av finansiering, subvention och prissättning av läkemedel

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte?

ÖVNINGSUPPGIFTER. R8.1 Läkemedel PRIMÄRVÅRDEN Barnmorska. 1. Logga in och navigera. A Logga först in som BARNMORSKA med

Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet

Nationell läkemedelslista

Nationella läkemedelslistan

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Nationell läkemedelslista

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

IT i vården Magnus Åsén, Programledare

Remissvar: Nationell läkemedelslista (SOU 2016:44)

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Bilaga 3 - Analys av enkät. Stöd till säker läkemedelsprocess

Apoteksdatalagen (SOU 2008:28)

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i Melior

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

COSMIC R8.1 Läkemedelsmodulen för primärvård

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Regeringens proposition 2017/18:223

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

Läkare tänker olika om vem som bär ansvaret för patientens läkemedelslista

ehälsomyndighetens yttrande över departementspromemoria 2016:44 Nationell läkemedelslista

Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Sammanhållen journalföring

Socialdepartementet

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi. 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Socialstyrelsens författningssamling

Den nationella läkemedelslistan sanning och konsekvens. Christina Kling Hassler, Inera Helena Palm, SKL Cornelia Trampe, Region Örebro län

Bilagorna 1-3 är sammanställda av Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor och har förankrats i Kommittén för ehälsa.

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Socialstyrelsens författningssamling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Thomas Bull

Socialdepartementet

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Det här händer hos E-hälsomyndigheten

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan

Slutbetänkande SOU 2018:4 Framtidens biobanker

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Svensk författningssamling

4 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen.

Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

Remissvar: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Läkemedelslistan via Link och Messenger för kommunernas sjuksköterskor

Den gemensamma elektroniska patientjournalen

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel DS 2017:29

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?

Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen

Stockholm den 28 juni 2018

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:

Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess

SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet

Yttrande över betänkandet Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42)

Workshop barn och läkemedel

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Transkript:

YTTRANDE 2017-03-31 Svensk förening för anestesi och intensivvårds yttrande om promemorian Ds 2016:44 Svensk förening för anestesi och intensivvård (SFAI) välkomnar det omfattande betänkandet om en Nationell läkemedelslista. Utredningen ger en korrekt beskrivning av problemet med att information om vilka läkemedel patienter har fått förskrivning på och hämtat ut finns hos många aktörer. Detta leder till svårigheter vid bedömning av patienter som inte kan redogöra för sina mediciner i synnerhet i akutsjukvården. En nationell läkemedelslista som ger en samlad bild av en patients läkemedelsbehandling, oavsett var i landet patienten har ordinerats eller hämtat ut sina läkemedel välkomnar förslaget. Förslagets styrka är att sjukvården ska kunna få åtkomst till uppgifter i registret med patientens samtycke. Vidare är det viktigt att möjligheten finns att i akuta nödsituationer och om patienten inte endast tillfälligt är beslutsoförmögen att få åtkomst till den Nationella läkemedelslistan även utan patientens samtycke. Förslaget skulle stärkas av att både läkemedel förskrivna och uthämtade i öppenvård och läkemedel ordinerade och administrerade i slutenvård fanns med i registret. Å SFAIs vägnar Miklos Lipcsey Vetenskaplig sekreterare Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) Verksamhetsområde Anestesi och Intensivvård Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala

Östersund 2017-02-17 Svensk Förening för Diabetologi (SFD) vill anföra följande synpunkter på remiss DS 2016:44 Nationell läkemedelslista. I grunden är tanken god med en gemensam nationell läkemedelslista, vi ställer oss dock tveksamma inför den kostnadskalkyl som gjorts. Införandet är ett stort projekt och om man ser på Danmark så har införandet av fælles medicinkort, förutom stora kostnader för förseningar, givit ökad arbetsbörda för förskrivarna. Med tanke på alla uppgifter som skall överföras till registret och där det mesta skall kodas och allt detta inte kommer att ske automatiskt är en ökande arbetsbelastning inte förvånande. Den ökande arbetstiden finns inte med i kostnadskalkylen. En fungerande läkemedelslista fordrar att möjligheten till makulering av inaktuella recept finns. Att det skulle vara tekniskt möjligt att makulera ett recept, som nu föreslås, spelar ingen roll om inte det är juridiskt möjligt att makulera recept. Om du som förskrivare förväntas uppdatera hela läkemedelslistan vid en förskrivning men där finns gamla recept som bedöms olämpliga tillför den nationella läkemedelslistan mycket lite. Listan är inte aktuell eller säker och ansvarsförhållandena är oklara om patienten ändå hämtar ut läkemedel vilket bedöms som olämpligt. Att utredningen, trots konsekvenserna, väjer för denna fråga är mycket förvånande. Vi noterar med mycket stor förvåning att ingen förskrivning förväntas ske (får ske?) utanför de godkända indikationerna. Ordinationsorsak och behandlingsändamål kan enbart hämtas från rullister med de godkända indikationerna inlagda. Så kallad off-labelförskrivning förekommer t.ex. vid ovanliga sjukdomar där erfarenhet av behandlingen finns men där en godkänd indikation knappast kan förväntas av ekonomiska skäl. Vidare sker det som försök om annan behandling ej finns tillgänglig eller fungerar samt efter banbrytande studier där ett beslut om godkänd indikation ännu inte fattats. Är avsikten att omöjliggöra denna förskrivning? Om inte, hur bidrar förslaget på denna punkt till ökande patientsäkerhet? För styrelsen för Svensk Förening för Diabetologi Mikael Lilja

YTTRANDE 17-04-03 Svensk Njurmedicinsk Förening Njurmottagningen, Akademiska Sjukhuset, ing 30, plan 5 75185 Uppsala Betänkandet Ds 2016:44 Förslag till Nationell läkemedelslista Sammanfattning Vi ställer oss positiva till förslaget om en nationell läkemedelslista såsom det presenteras i förslaget från utredaren. Det är av stor vikt att det system och gränssnitt som utformas framöver är väl förankrat hos läkarprofessionen innan det sätts i drift. Det är också av stor vikt att framtida system utformas så att den nationella läkemedelslistan säkert och automatiskt kommunicerar med landstingens olika datajournalsystem. För styrelsen för Svensk Njurmedicinsk förening Anders Persson

2017-04 -31 Remissvar över remiss angående Nationell läkemedelslista DS 2016:44 Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att yttra oss över rubricerade remiss. Svenska Psykiatriska Föreningen tillstyrker remissen om införandet av en lagstiftning kring en nationell läkemedelslista. Införandet av en sådan lista kommer utan tvekan öka patientsäkerheten genom att tillgängliggöra korrekt och enhetlig information om läkemedelsordinationer till förskrivare och annan personal i vårdkedjan och inte minst patienten. Det förbättrar även möjligheter till redovisning, granskning och forskning. Vi har följande kritiska anmärkningar gällande detaljfrågor: Registerinneha ll, 9 Enligt SPF:s uppfattning saknas en mycket relevant punkt i det föreslagna registerinnehållet. Bredvid punkt 4 ordinationsorsak bör det finnas möjligheten även att registrera utsättningsorsak. Uppgifter om utsättningsorsak kan vara viktig information som ger beslutsstöd för framtida ordinationer hos samma patient och bör vara lättillgängliga för förskrivare. Informationen ska visserligen även finnas i patientjournalen, men kort notering även i registret skulle underlätta uppsökandet av relevant information i patientjournalen. Det bör även diskuteras införandet av en punkt ändringsorsak som redan idag finns med i PASCAL. Direktåtkomst, 17 Patienten fa r ha direkta tkomst till uppgifter om sig själv. Direkta tkomst fa r även ges till annan fysisk person som patienten utsett genom fullmakt som finns registrerad i den nationella läkemedelslistan. SPF bifaller grundläggande direktåtkomst av uppgifter om sig själv. Direktåtkomst för patienten torde medföra att listan måste vara tillgänglig utanför landstingens eller regionernas nätverk. Detta kan medföra problem och frågor uppstår angående datasäkerheten. SPF undrar vilka regler som ska tillämpas för att säkerställa en adekvat nivå av skydd för patientens integritet mot obefogat intrång. Regleringen i 30 anses inte vara tillräcklig då det saknas föreskrifter om konsekvenser när intrånget har skett. Gallring, 27 Uppgifter ska tas bort ur den nationella läkemedelslistan fem a r efter det att den förskrivning som uppgifterna hör till inkommit till den nationella läkemedelslistan. Uppgift om samtycke avseende ändama let i 8 första stycket 2 ska tas bort ur den nationella läkemedelslistan när den inte längre är nödvändig för ändama let. SPF ställer sig kritisk till föreskriften kring gallring enligt 27. Enligt vår

uppfattning är ett tidsrum på 5 år för kort med tanke på många psykiatriska sjukdomars kronicitet, vilket betonar vikten att kunna se tidigare ordinationer, även längre bakåt än 5 år. Enligt vår uppfattning ska dessa uppgifter begränsas till ordinerade substans, dosen, ordinationsorsak och precis som vi anmärkte till 9 utsättningsorsak. För Svenska Psykiatrisk Föreningen Michael John Svenska Psykiatriska Fo reningen 851 71 Sundsvall Tfn: 060-16 95 75

Svensk Reumatologisk Förening 2017-03-27 Till Svenska läkaresällskapet info@sls.se Agneta Davidsson Ohlson <agneta.ohlson@sls.se Remiss Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44) Svenska läkaresällskapet har fått rubricerad departementspromemoria på remiss och har berett specialistföreningarna möjlighet att yttra sig över promemorian Nationell läkemedelslista Ds 2016:44. I utredningen föreslås en ny lag, lagen om nationell läkemedelslista ersätta lagen om receptregister (1996:1156) och lagen om läkemedelsförteckningen (2005:258). Lagförslaget utgår från det förslag som e- hälsokommittén presenterade 2015 i betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) och ska träda i kraft 1 juli 2018. Svensk reumatologisk förenings styrelse har läst och granskat remissen och ställer sig mycket positiv till ett införande av en Nationell läkemedelslista. Några punkter som vi inom SRF vill poängtera som extra viktiga är: att den nationella läkemedelslistan måste vara integrerad i de lokala läkemedelsmodulerna (journalsystemen) dvs att läkaren som ordinerar ett läkemedel ska endast behöva dokumentera uppgifterna om ordinationen en gång och överföringen av uppgifterna till registret ska ske automatiskt att läkemedelslistan måste omfatta alla läkemedelsbehandlingar. Syftet med en nationell läkemedelslista är att den ska ge vården och patienten tillgång till en fullständig och korrekt bild av patientens läkemedelsbehandlingar. Det förutsätter att uppgifter om patientens samtliga läkemedelsbehandling måste finnas tillgängliga, oberoende av hur och var läkemedlet når patienten. Att skilja mellan öppen- och slutenvård respektive recept- och klinikläkemedel är i detta avseende och med dagens sjukvårdsstruktur inte ändamålsenligt. Inom reumatologi ges flertalet biologiska behandlingar som regelbundna infusioner var 4-26 vecka i dagvård. Dessa rekvisitionsläkemedel måste finnas med i nationella läkemedelslistan. Däremot anser vi införandet av nationell läkemedelslista så viktig att införandet kan ske i flera steg enligt förslaget. Detta bör dock ske skyndsamt att ordinationsorsak måste finnas med att kunna göra en digital makulering av recept som inte längre är aktuella att kunna se läkemedelshistoriken även under längre tid bakåt än 2 år SRF delar utredningens uppfattning att en patient inte ska kunna motsätta sig att uppgifter om läkemedelsordinationer registreras i läkemedelslistan. Patientens rätt att privatmarkera uppgifter måste analyseras extra noggrant då vi ser en risk med att behandlande läkare ej får ta del av alla uppgifter.

Svensk Reumatologisk Förening Med vänlig hälsning För Svensk Reumatologisk förening Elisabet Lindqvist Kassör