Seminarium skriva 2 Vetenskapligt upplagd uppsats rapport
Powerpointen läggs upp på språkhandledningens hemsida: Ingångar: student Vänsterspalten: språkhandledning Vänsterspalten: samhällsvetenskapliga fakulteten Där finns övrig information om språkhandledningen och alltid aktuell kontaktinformation
På slutet av seminariet görs idag en mycket kort utvärdering Utvärderingar är mycket viktiga för oss Du som går tidigare: Det vore mycket bra om du också kan göra utvärderingen. Några exemplar läggs vid dörren, fyll i och vänd pappret när du går
Vad är en vetenskapligt upplagd uppsats eller rapport? En avrapportering av ett forskningsarbete Resultatet blir en vetenskaplig text
Vetenskaplig text Det vetenskapliga sättet att skriva är anpassat för att bygga upp en argumentation som stödjer de egna forskningsresultaten. Det är viktigt att i argumentationen integrera andras forskning i det egna resonemanget. Vetenskapligt arbete är aldrig fristående utan bygger på arbete av tidigare forskare.
Hur gör man? 1. Samlar in material/stoff 2. Bearbetar sitt material (dvs. organiserar, sovrar och bestämmer fokus) 3. Gör en disposition Vetenskaplig text har en standardiserad form, dvs. En standardiserad disposition Rangordning av rubriker Regler för citat/citering Regler för källhänvisning
Uppsatsens / rapportens delar Internationellt accepterad grundstruktur 1.Titelblad 2. Sammanfattning 3. Innehållsförteckning 4. Introduktion till problemområdet 5. Litteraturgenomgång och eventuellt preciserat problem
Uppsatsens / rapportens delar, forts. 6. Metodbeskrivning 7. Resultatbeskrivning 8. Diskussion 9. Litteraturförteckning 10.Bilagor
1. Titelblad Kortfattad titel Klargör vad arbetet handlar om Preliminär titel revidera allteftersom arbetet framskrider
2. Sammanfattning (abstract) Skrivs sist Kortfattad beskrivning av arbetet/ undersökningen Bör innehålla: - undersökningens utgångspunkt - syfte och frågeställningar - hur undersökningen genomfördes - vilka som deltagit - de viktigaste resultaten och slutsatserna
3. Innehållsförteckning Sidnummer Kapitelrubriken med särskild stil Lägre rubriknivå förskjuts åt höger
4. Introduktion till problemområdet Den egentliga textmassan Ringa in problemområdet Hur blev du intresserad av det Varför är det angeläget att undersöka detta Syfte Frågeställning Rubrik t.ex.- Introduktion, Bakgrund eller Inledning
5. Litteraturgenomgång 1. Sammanfattning och analys av den kunskap/ forskning/litteratur som är centralt för vårt område 2. Gruppera områdesvis, dvs. organisera texten 3. Rubrik som täcker hela ditt område - underrubriker
6. Metod 1. Betyder undersökningens uppläggning och genomförande 2. Undersökningsgruppen urvalet 3. Tekniker som användes för att samla in material 4. Validitet och reliabilitet 5. Genomförandet
7. Resultat 1. Beskriv den grupp som ingått utifrån individkaraktäristika 2. Beskriv resultaten utifrån frågeställningarna 3. Presentera resultaten före analysen 4. Analys 5. Slutsats 6. Dvs. - presentera resultaten, analysera dem och beskriv vilken slutsats du kom fram till.
8. Diskussion Reflektera över din undersökning Diskutera resultaten gärna i samma ordning som i resultatbeskrivningen Förslag till fortsatt forskning
9. Litteraturförteckning/litteraturlista Patel, Runa och Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Strömquist, Siv (2008). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. Svenska skrivregler (2000). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm: Liber. ISBN 47-0497-X. Detta är även litteraturförteckningen för denna presentation!
Litteraturförteckning/litteraturlista Efternamn, förnamn (utgivningsår). Titel, kursiverad. Utgivningsort: Förlag. Alltid komma (,) efter efternamn för att inga missförstånd ska ske ex: David Ingvar Ingvar, David Utgivningsår det årtal som har Copyrighttecknet framför sig Titeln på den refererade texten är kursiverad Utgivningsort är den ort där förlaget ligger Förlagets namn
Litteraturförteckning/litteraturlista, forts. Finns det fler än en författare, skriv in dem i den ordning det står på boken Boström, Lena & Josefsson, Gunlög (2006). Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur.
Litteraturförteckning/litteraturlista, forts. Om texten finns i en antologi ska du skriva kapitelförfattarens namn som referens. Kapitlet skrivs med vanlig stil. Antologititel skrivs med kursiv stil Kuyumcu, Eija 2004. Genrer i skolans språkutvecklande arbete. I: Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (red.) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, s. 573-596.
Litteraturförteckning/litteraturlista, forts. Exempel på andra källor Värsta språket. www.svt.se, 12 juli 2005. Strömquist, Siv (2008). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. (speciellt sidorna 208-214) Svenska skrivregler (2000). Stockholm: Svenska språknämnden och Liber AB. Språkbanken http://spraakbanken.gu.se Göteborgs universitet.
Litteraturförteckning/litteraturlista, forts. SOU 2008:18. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren. Statens offentliga utredningar: Stockholm Myndigheten för skolutveckling (2008 a). Utvecklingsdialog för skolutveckling. Myndigheten för skolutveckling: Stockholm Myndigheten för skolutveckling (2008 b). Arbetslagets roller i skolan. Myndigheten för skolutveckling: Stockholm SFS 1991:1469 Yttrandefrihetsgrundlagen. Svensk författningssamling. Riksdagen
Källor från tidningar Dagens Nyheter 11/7 2009. Andrén-Sandberg, Åke (2009). Även sjukvårdspersonal ska ha lagstadgad semester. Dagens Nyheter 11/7 2009. Beroende på hur man hänvisat i texten
Varför referera och citera? En uppsats är en del i den vetenskapliga kommunikationen och ska följa reglerna för vetenskapligt arbete. Man inte tar åt sig äran för andras arbete. Genom att ange referenser visar man att man känner till den forskning som gjorts inom kunskapsområdet och relaterar den till sin egen forskningsfråga. Trovärdigheten ökar. Läsaren har möjlighet att ta fram källorna för vidare studier.
Hur ska man referera? Eftersom olika discipliner använder olika referenssystem är det viktigt att använda ett som är vedertaget inom ditt ämne och använda det konsekvent i hela texten. Kontrollera med din lärare vilket system som rekommenderas inom ditt ämne.
När behöver man inte referera? I varje ämne finns det kunskap som betraktas som allmänt känd av personer verksamma inom fältet t ex fakta, metoder och teorier. Varierar från kurs till kurs, beroende både på vilket ämne man läser och vilken nivå man befinner sig på. Till exempel måste man ange referens för uppgifter om hjärnans olika signalsubstanser om man går en pedagogikkurs medan det kan anses som allmänt känd kunskap på en avancerad kurs i neurobiologi.
Referenser/källhänvisningar inne i texten Källhänvisningar anges för att läsaren lätt ska kunna identifiera källan. Harvardsystemet författare, årtal Hänvisning inom parentes i din text (författarens efternamn, utgivningsår, eventuell sidhänvisning: t.ex. Gardner 1996:143) Hänvisningar i texten korresponderar med litteraturlistan Oxfordsystemet - en siffra (notsystem)
Referenser/källhänvisningar inne i texten Howard Gardner menar att vi inte bara har en, utan ett antal (åtminstone åtta olika) intelligensprofiler. Liksom vi ser olika ut tänker vi på olika sätt. Huvudinriktningen på hans forskning behandlar varför en del barn trots stor kapacitet att lära ofta lyckas mindre bra i skolan. I De sju intelligenserna (1994) går Gardner till frontalangrepp mot den traditionella intelligensforskningen och den traditionella definitionen av intelligens.
Litteraturlista exemplet Gardner Gardner, Howard (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books.
Referenser/källhänvisningar inne i texten Om vi ansluter oss till Gardners (1994) teori om de olika intelligenserna kan eleverna bearbeta detta innehåll på olika sätt, via olika intelligenser. Litteraturlista Gardner, Howard (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books.
Mer information om referenser, plagiat, skrivande m m www.ub.gu.se Sök skriva och referera, sammanfattning om vetenskaplig text Sök refero, antiplagieringsguiden Sök gupea, uppsatser, gupea studentuppsatser
Uppsatsen/rapporten kan delas in i 3 delar Del 1 Del 2 Del 3 Den orienterande delen Huvuddelen 1,2,3 4, 5, 6, 7, 8 9, 10 Den avslutande delen
Uppsatsen/rapportens 3 delar Del 1 Del 2 Del 3 Vad du ämnar göra Vad du har gjort Hur du gjorde det Vad du kom fram till Den orienterande delen Titelsida, Sammanfattning, inne- Hållsförteckning Litteraturförteckning, ev. bilagor 1,2,3 4, 5, 6, 7, 8 9, 10
OBS: Del 2 består av 3 delar Del 1 Del 2 Del 3 Inledning För in läsaren i texten Presentera ämnesområdet genom en forskningsöversikt Ange syftet och frågeställningen dvs. precisera problemet Redogör för hur arbetet gick till Den största delen av texten 4, 5 6, 7 8 Diskutera resultatet, sammanfatta och avrunda texten
FAQ: Objektivitet ett ideal Objektiv saklig och fri från personliga värderingar Subjektiv attityder, värderingar och personliga erfarenheter Svårt att vara helt objektiv men är ändå ett ideal Distans till sitt material, sin analys Stöd resonemang och slutsatser på citat och exempel från materialet
FAQ: Vad är metod? ett verktyg eller ett redskap tillvägagångssättet man använder för att få svar på frågor att hämta in, organisera och tolka information man samlat in
FAQ: Faser i forskningsprocessen Problemformulering Val av metod Val av enheter och variabler Datainsamling Bearbetning data Analys av data Tolkning av resultaten Utarbetande av uppsatsen/arbetet/rapporten