VÄXTER Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 62-75 och 79-81
FOTOSYNTESEN - Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin egen näring. - De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten. - Energin för detta får växterna från solljuset som fångas in av det gröna klorofyllet i bladen. - Syret som blir över lämnar växten ifrån sig som syrgas. - koldioxid + vatten + ljusenergi druvsocker + syre
DRUVSOCKER - Druvsocker innehåller energi och kan användas som bränsle. - Till skillnad från ljusenergi kan druvsocker sparas tills det behövs. - Druvsockret kan omvandlas till exempelvis rörsocker, stärkelse och cellulosa.
VÄXTCELLEN - Flercelliga. - Cellväggar av cellulosa. - Klorofyllkorn = kloroplaster = små korn av det gröna färgämnet klorofyll. - Vakuoler = vattenfyllda blåsor som gör cellerna stela. - Detta gör att växten kan stå upprätt. - Celler i trädstammar är förstärkta med vedämnen.
VÄXTENS DELAR - Rötterna suger upp vatten och närsalter från jorden och håller fast växten i marken. - Bladen fångar in solenergi och koldioxid. - Vissa växter har blad som är omvandlade till klätterarmar = klängen. - Stjälken ger stöd och transporterar vatten och näringsämnen i kärlsträngar. - Stjälken hos träd och buskar kallas stam. blad stjälk rot
blomma FORTPLANTNING frukt med frön - Sexuell förökning = könlig förökning. - Hos fröväxter sker befruktningen inuti blomman. - I blomman finns växtens könsorgan ståndare (hane) och pistill (hona). - Efter befruktningen förvandlas blomman till en frukt med frön. - Övriga växter förökar sig med sporer. - Könlös förökning genom utlöpare. blad stjälk rot utlöpare
NÄRSALTER - Behöver mer än koldioxid och vatten. - Närsalter = gödningsämnen. - Finns i marken och kommer från berggrunden och döda organismer. - Följer med vattnet som rötterna suger upp från marken. - De viktigaste är nitrat, fosfat och kalium.
KLYVÖPPNINGAR - Små öppningar på undersidan av bladen. - Tar upp koldioxid. - Släpper ut syre. - Förlorar vatten på grund av avdunstning. - Öppna på dagen och stängda på natten.
VÄXTERNA PÅ VINTERN - Vattnet i marken fryser till is. - Växterna kan inte suga upp något vatten, vilket kan leda till uttorkning. - En del växter dör på hösten och övervintrar som frön. - Andra växter gör sig av med bladen på hösten för att spara sitt vatten. - Lövträden fäller sina löv efter att de sparat klorofyllet i grenarna. - En del barrträd och ljungväxter behåller sina barr eller blad eftersom de har ett skyddande vaxskikt.
VARIATION - Dvärgandmat = 1 millimeter. - Redwoodträd = 120 meter. - Det finns 300 000 beskrivna arter. - Man räknar med att det finns över 400 000 arter.
750 miljoner år sedan 475 miljoner år sedan 420 miljoner år sedan 320 miljoner år sedan 130 miljoner år sedan grönalger mossor lummerväxter ormbunksväxter nakenfröiga växter gömfröiga växter en bladnerv rötter flera bladnerver frön blommor kärl landväxter 2 700 miljoner år sedan encelliga cyanobakterier
ALGER - Encelliga och flercelliga organismer med fotosyntes som lever i fuktiga miljöer. - Nästan alla alger lever i vatten. - Nästan alla växter i havet är alger. - Könlös förökning genom delning. - Sexuell förökning med sporer.
PLANKTONALGER - Kallas också växtplankton. - Encelliga alger som svävar fritt i vattnet. - Kiselalger. - Räknas till protisterna. - Tillverkar det mesta av sjöarnas och havens näring. - Tar upp stora mängder koldioxid genom fotosyntesen. - Tillverkar det mesta av sjöarnas, havens och atmosfärens syre.
STORALGER - Kan bli upp till 100 meter långa. - Många sitter fast på klippor och stenar. - Saknar rötter och stjälk. - Kallas tång om de lever i havet. - Grönalger (ner till 5 meters djup). - Brunalger (ner till 20 meters djup). - Rödalger (ner till 30 meters djup).
BRUNALGER - Flercelliga. - De flesta lever fastsittande i havet. - Räknas till protoktisterna(protister+ flercelliga alger). - Blåstång är viktig som skydd och föda för organismer i havet. - Kelp växer snabbt och kan bli mycket stor. - Kan användas som energikälla, gödning och föda.
RÖDALGER - Flercelliga. - De flesta lever fastsittande i havet. - Räknas till växterna eller till protoktisterna. - Det gelébildande ämnet agar framställs ur rödalger.
GRÖNALGER - Encelliga, kolonibildande eller flercelliga. - Förekommer i sötvatten, saltvatten och i fuktiga miljöer på land. - Lever som plankton eller fastsittande. - Grönalgerna räknas till växterna. - De gröna landväxterna har utvecklats från grönalgerna. - Utvecklades från cyanobakterierna för 750 miljoner år sedan. - Kan användas som föda.
SPORVÄXTER - Första växterna på land. - Sexuell förökning med sporer. - Saknar blommor och frön. - Syre i luften nödvändigt för landväxternas förbränning av socker. - Mossor. - Lummerväxter. - Ormbunksväxter.
MOSSOR - Utvecklades från kransalger för 475 miljoner år sedan. - Saknar kärl och rötter. - Stjälk med små blad. - Stödjande stjälk och att de växer tätt ihop gör att de kan växa upprätt. - Växer långsamt.
BEROENDE AV VATTEN - Tunna trådar håller dem i marken. - Kan inte suga upp vatten från marken. - Kan inte transportera vatten och näringsämnen. - Bladen tar upp vatten och närsalter direkt från vattendroppar. - Känsliga för luftföroreningar.
FORTPLANTNING - Könlös förökning genom delning. - Sexuell förökning som är beroende av vatten. - Sporkapsel på honplantan. - Där en spor landar kan en ny mossa växa upp.
VITMOSSA - Växer där det är riktigt blött. - Kan suga upp vatten som en tvättsvamp. - Torv kan grävas upp från myrar ochbestår främst av död vitmossa. - Används som bränsle eller blandas i jord.
DE FÖRSTA KÄRLVÄXTERNA - Rötter som kan suga upp vatten och närsalter ur marken. - Stjälk och blad med kärl för transport av vatten och näringsämnen. - Utvecklades för 420 miljoner år sedan. - Lummerväxter. - Ormbunksväxter: - Ormbunkar. - Fräkenväxter.
LUMMERVÄXTER - Stjälkarna växer utmed marken. - Grenar som sticker upp med små barrliknande blad. - Växer långsamt. - Gröna hela vintern. - Sporax i grentopparna. - Revlummer. - Mattlummer. - Nikt = sporer från lummerväxter.
ORMBUNKAR - Stora flikiga blad som växer upp från liggande stammar i marken. - De unga bladskotten är hoprullade. - Sporgömmen på bladens undersida. - För 300 miljoner år sedan bildade ormbunksväxter skogar.
FRÄKENVÄXTER - Smala grenar i kransar runt en ihålig stjälk. - Brungul utan klorofyll, men med sporaxpå våren. - Grön med klorofyll och fotosyntes på sommaren.
NAKENFRÖIGA VÄXTER - Utvecklades för 320 miljoner år sedan. - Barrträd. - Fröämnen sitter nakna. - Fröämnen och frön är oftast samlade i kottar.
GÖMFRÖIGA VÄXTER - Utvecklades för 130 miljoner år sedan. - Blomväxter. - Fröämnen gömda i frukt. - 95 % av alla landlevande växter. - Lövträd, buskar, örter och gräs.
frövita FRÖVÄXTER - Fröskalet skyddar fröet. - Frövitan är fröets näringslager. - Rot, stjälk och blad liksom ormbunksväxterna. - Blommor och frön till skillnad från ormbunksväxterna. - Blommorna ser till att växten kan föröka sig och spridas. - Kronbladen kan vara skilda eller sammanvuxna. - Foderbladen skyddar knoppen innan blomman slagit ut. grodd fröskal
FORTPLANTNING - Sexuell förökning. - Könsorganen inne i blomman. - Pistill = honorgan. - Märke = pistillens övre del. - Fruktämne = pistillens nedre del. - I fruktämnet finns fröämnen med äggceller. - Ståndare = hanorgan. - På ståndarknappen bildas pollen med hanceller.
POLLINERING MED DJUR - Pollen förflyttas från ståndare till pistill. - Många fröväxter tar hjälp av djur. - Lockar med nektar, färg och doft. - I Sverige är det oftast insekter som pollinerar blommor. - I tropikerna även fladdermöss och fåglar. - Mer träffsäker metod än pollinering med vind. - Samarbetet har bidragit till den stora artrikedomen av blomväxter.
POLLINERING MED VIND - Gräs och många träd som björk och hassel. - Små blommor utan färgglada kronblad. - Hanblommor med pollen i hängen. - Mer slösaktig metod än pollinering med djur. - Vanligt med pollenallergi.
SJÄLV- OCH KORSPOLLINERING - Självpollinering = pollen från den egna blomman. - Korspollinering = pollen från en annan blomma. - Fördelen med korspollinering är att arvsanlagen blandas. - Förbättrade egenskaper driver utvecklingen.
BEFRUKTNING - När pollenkornet landat på pistillens märke förs två hanceller ner genom en pollenslang. - Den ena hancellen befruktar äggcellen och det bildas en grodd i fröet. - Den andra hancellen bildar frövitan. grodd frövita
FRUKT OCH FRÖ - Efter befruktningen vissnar blommorna. - Kronblad och ståndare faller av. - Pistillens fröämne utvecklas till ett frö. - Pistillens fruktämne omvandlas till en frukt runt ett eller flera frön.
FRÖSPRIDNING - Frön kan spridas med: - Vind. - Vatten. - Djur. - Spridningen minskar konkurrensen om plats, ljus och näring.
FRÖGRONING - Frövitans näringslager behövs innan plantan kan tillverka sin egen näring. - När fröet gror bildas en liten rot med rothår. - De första bladen kallas hjärtblad. - Fröet gror om det hamnar på ett lämpligt ställe som är lagom varmt och fuktigt.
FRÖVÄXTENS LIVSCYKEL
KÖNLÖS FÖRÖKNING - Förökning utan frön. - Stickling = avklippt växtdel som bildar rötter och utvecklas till en ny planta. - Utlöpare = reva = liggande stjälkar längs marken. - När utlöparen hittar en lämplig plats slår den rot och bildar en ny planta. utlöpare