Blombiologi och genetik Lärarhandledning
|
|
- Maj-Britt Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Blombiologi och genetik Lärarhandledning FREDRIKSDALS FRILUFTSMUSEUM
2 I rabatterna A-G åskådliggörs olika fenomen inom blombiologi och genetik. Rabatter A Blommans byggnad B Pollenspridning C Pollinering och befruktning D Växternas spridning E Anpassningar till miljön F Omkombination av gener inom en art Hybridisering Polyploidisering Mutationer G Växtförädling B C E F A D G I lärarhandledningen ges förslag till aktiviteter inom arbetsområdet blombiologi och genetik. På uppgifter markerade med kan läraren själv visa olika egenskaper hos växterna. Lärarhandledningen används i kombination med häftet Blombiologi och genetik Introduktion. I rabatterna står också instruktiva texter vid varje växt. För att minska slitaget på växterna gäller: att elevgrupperna är små, högst 8-10 st att inga blommor får plockas att man endast går på stigar i området Övriga elever kan under tiden gå en natur- och kulturstig att en lärare alltid finns med och demonstrerar att läraren ansvarar för att växterna inte skadas Använd gärna uppgifterna i skolan när ni undersöker egna växter. Man lär sig bäst på levande material. Viktigt är att eleverna lär sig iaktta, fundera och resonera.
3 Rabatt A Blommans byggnad Visa hur blomväxter i stort är byggda. Diskutera vilken funktion de olika delarna har. Visa på kronblad, foderblad, ståndare och pistiller. Ståndare har knapp och sträng med pollen. Pistiller har fruktämne, stift och märke. Rabatt B Pollenspridning På vilka olika sätt kan pollen spridas? Vindpollinering Ståndarsträngarna är långa och slaka, pistillmärket stort. Peta på en växt som blommar och se hur pollen ryker. (Obs! Allergirisk med gråbo och gräs.) Djurpollinering Genom skyltning lockas insekter till blommorna. Visa att det finns två sorters blommor hos prästkrage, gemsrot eller brittsommaraster. Ytterst sitter sterila kantblommor och i mitten diskblommor, som ska pollineras. Visa broksalvians högblad, som är vanliga blad, men rosafärgade. Visa purpurhortensians sterila kantblommor och fertila blommor i mitten. Pollen Titta på olika blommor och jämför. Några har få ståndare med mycket pollen, medan andra har många ståndare med lite pollen vardera. Lockande dofter Lukta på kaprifolens eller schersminens blommor. Nektarmärken Leta efter ränder, som leder in mot blommans mitt hos t ex hornviol.
4 Rabatt C Pollinering och befruktning Det finns flera sätt för växter att förhindra självpollinering och underlätta korspollinering. Tvåbyggare Han- och honblommor sitter på olika plantor. Krypvide har gula hanblommor med pollen och gröna honblommor med pistiller. Hos rödblära (vår) och vitblära (höst) har hanblom- Hundrovan har olika stora han- och honblommor. morna ofyllt foder och honblommorna uppsvällt foder. På vilken planta bör man hitta frukter? Sambyggare Han- och honblommor sitter på samma planta. Starr och majs har hanblommor upptill på stjälken och honblommor längre ner. Leta efter han- och honblommor på knölbegonian. Protandri Ståndarna mognar före pistillen. Titta på fingerborgsblomman. Hos de nedersta blom morna ser man bara pistillen. Ståndarna har redan hunnit vissna. De övre blommorna har mogna ståndare, men ännu inga pistiller. Protogyni Pistillen mognar före ståndarna. Se på de olika blommorna hos kungsljus. Kleistogami Hos växter vars blommor aldrig slår ut är det svårt att undvika självpollinering. Titta nere bland bladen hos underviol. Där hittar man små gröna knoppliknande blommor, som inte slår ut utan pollinerar sig själva.
5 Rabatt D Växternas spridning Passiv djurspridning Frukterna hos kardborre, småborre och nejlikrot fäster med hakar i djurens päls. Aktiv djurspridning Titta på färgen hos vissa frukter. Fåglar äter frukterna och sprider fröna genom sin avföring. Myror sprider harris och skånsk nunneört, eftersom fröna har ett välsmakande bihang. Vindspridning Maskros växer lite överallt. Blås på frukterna. Aktiv självspridning Peta på frukterna hos kärrnäva eller jättebalsamin. Passiv självspridning Skaka på tjärblomsterns frukt. Fröna sprids som saltkorn ur en saltströare. Vegetativ spridning Visa olika groddknoppar och utlöpare. Svalört har groddknoppar som liknar vetekorn vid basen av stjälkarna. Visa revor hos smultron. Räkna de nya skotten hos sandstarr. Vilken del av potatisplantan äter man? Diskutera växter med vegetativ spridning jämfört med korspollinerade växter ur genetisk synvinkel. Vilka har störst genetisk variation? Vilka har störst chans till överlevnad vid förändringar i miljön? Rabatt E Anpassningar till miljön Modifikation Jämför vattenlevande och landlevande pilört. Ärftlig variation Flockfibbla, som har olika utseende i olika miljöer, behåller sitt utseende när olika varianter planteras i samma jord. Vilka egenskaper hos de olika varianterna gör att de passar i sina respektive miljöer? Titta också på olika varianter hos en, gullris och gulmåra.
6 Rabatt F Omkombination av gener inom en art Hybridisering Arthybrid Leta efter de olika föräldrarnas egenskaper i Geumhybriden (humleblomster x nejlikrot). Gör likadant med blingon (blåbär x lingon). Släkthybrid Titta på berberismahonians blad och försök finna egenskaper från vardera föräldern. Polyploidisering Autoploidi Jämför olika timotej: 2n = 42, 2n = 84, 2n = 126. Jämför olika hundäxing: 2n = 14, 2n = 28. Jämför olika rödklöver: 2n = 14, 2n = 28. Autoploida individer blir ofta mer storväxta än föräldrarna. Vad beror det på? Blir de också mer vitala? Alloploidi Brassica-triangeln. Se sidan 8 i häftet Blombiologi och genetik Introduktion. hallon x björnbär = loganberry rhododendron Mutationer Jämför den normala växten med de muterade. träjon: normal, två andra bladformer safsa: normal, annan bladfärg skelört: normal, dubbla kronblad röllika: normal, annan blomfärg veketåg: normal, spiralvriden vitsippa: normal, dubbla kronblad blåsippa: normal, annan blomfärg stor blåklocka: normal, lågväxt, annan blomfärg rörflen, randgräs: normal, saknar delvis klorofyll liljekonvalj: normal, annan blomfärg Rabatt G Växtförädling Urval Jämför ursprungsväxter med de som uppstått efter urval. strandbeta sockerbeta, vresros, rödklöver, röllika Konstgjord alloploidi hornviol x styvmorsviol = pensé jordgubbe x ölandstok = Fragaria Pink Panda
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas
Läs merOmrådet för pollinations- och spridningsbiologi. Skylttexter och karta
Området för pollinations- och spridningsbiologi Skylttexter och karta Området för pollinations- och spridningsbiologi Foto: Eva Dalin Det här är ett område i Bergianska trädgården med syfte att visa hur
Läs merSOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
Läs merBlommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet
Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet (http://www.beatricebiologist.com/2010/11/coevolution.html) Blommans delar Stigma eller märke
Läs merLinné, som var så fascinerad av växternas fortplantning,
Växternas kärleksliv Alstringen av djur och växter utgör naturens förnämsta och mest fördolda fenomen. Alla naturforskare ha intill denna dag ivrigt sökt livets ursprung och källan till allt levande, men
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merTänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!
Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Utan pollinatörer som insekter, fladdermöss, fåglar och många andra skulle världen vara en mycket fattigare plats. Pollinatörer hjälper till
Läs merVÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81
VÄXTER Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 62-75 och 79-81 FOTOSYNTESEN - Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin egen näring. - De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten.
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs mer21 Hägg - Prunus padus
21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs merRanunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad.
Ranunkelväxter Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Blommor oftast med klart färgade kronblad, ofta gula (hylleblad) Smörblomma, Ranunculus acris Violväxter Hjärtlika blad Blomman
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merPOLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA
P POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA Aktivitetens mål Tanken med pollineringsleken är att deltagarna genom lek, rörelse, reflektion och diskussion ska utveckla sin medvetenhet och förståelse om hur betydelsefull
Läs merDet finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Läs merKOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN
TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs merÄlskade Pelargoner...
Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter
Läs merSYSTEMATIK VÄXTER DEL 2
SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2 MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna genomgång skall du kunna: Förklara den systematiska uppdelningen i fylum Plantae Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs
Läs merBoken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter
Boken om NO 1 3 Elevens första grundbok i NO PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3, elevens första NO-bok. Du får också två sidor ur Arbetsboken och utdrag
Läs merEVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING
EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING Evolutionen på 60 sek https://www.youtube.com/watch?v=oiwde6opvz U Vad är evolutionen (8 min)? https://www.youtube.com/watch?v=ghhojc4oxh8 Hur fungerar evolutionen
Läs merPäls med många funktioner
Foto: Wikimedia Commons Rådjurskidet har en fläckig päls för att bättre smälta in i bakgrunden och undvika att bli upptäckt. Päls med många funktioner Övning till Bi-lagan nr 2 2017, månadsuppslaget för
Läs merNÄRA NATUREN. Lärarhandledning
NÄRA NATUREN Lärarhandledning 1 Den svenska naturens ekosystem är fullt av tjänster som gör oss människor gott. Vi kan vistas i skog och mark tack vare allemansrätten och njuta av frukt och bär tack vare
Läs merAtt få. blommor och bin. att trivas
Att få blommor och bin att trivas Finns det bin ökar äppelskörden. Samarbeta med våra vänner bina Bin och andra insekter gör stor nytta när de flyger från blomma till blomma och hjälper till med pollinering.
Läs merSBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen
1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?
Läs merEvolution 1 elevuppgift
Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras
Läs merNär jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård
När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS
LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder
Läs merTorta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn.
Torta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn. 10-20 cm Juli-augusti. Hela fjällkedjan. Väldoftande. Kan
Läs merFakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Läs merMatupplevelser metod och idéer
Matupplevelser metod och idéer Hela kroppen behövs Ögon kan se och öron kan höra Men händer vet bäst hur det känns att röra. Huden vet bäst när någon är nära. Hela kroppen behövs för att lära. Hjärnan
Läs merKärlekspelargon (Pelargonium Calliope)
Kärlekspelargon (Pelargonium Calliope) En riktigt röd Pelargon! Växer upprätt, väl förgrenad. Bladen är njurformade/runda, blanka och friskt gröna. Blommorna är dubbla och sitter på lång stjälk i klotrund
Läs merBLOMMORNA INPÅ LIVET VÄLKOMMEN IN I BLOMMORNAS HEMLIGA VÄRLD
BLOMMORNA INPÅ LIVET VÄLKOMMEN IN I BLOMMORNAS HEMLIGA VÄRLD VÄLKOMMEN IN I BLOMMORNAS HEMLIGA VÄRLD! Alla dessa iögonfallande blommor med starka färger, fantastiska former och underbara dofter. Vad är
Läs merGröna skolgårdar, rapport 2013
Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära
Läs merHär finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.
Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens
Läs merLiv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava
Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...
Läs merBlombiologi och genetik Introduktion
Blombiologi och genetik Introduktion FREDRIKSDALS FRILUFTSMUSEUM Illustrationer: Liselotte Nilsson 1, 5, 6 Marie Widén 2, 3, 4 och framsidan Adolf Kerer 7 På Fredriksdals friluftsmuseum finns i den systematiska
Läs merNaturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan
Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merBlommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren
ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo
Läs merEn liten krysslista för stora och små
En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det
Läs merBedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Läs merFjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.
Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från
Läs merMIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal
MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack till alla ängar och hagar som ständigt välkomnade oss med sin blomsterprakt. Tack till kossan Rosa och alla
Läs merRibes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god
Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god smak som lämpar sig väl för saft- och vintillverkning.
Läs merUTBILDNINGSKLIPP HÖSTEN 2017
UTBILDNINGSKLIPP HÖSTEN 2017 Så bra filmer - äntligen slipper man leta bra, tydliga, informativa klipp på Youtube!!! - Linda, lågstadielärare i Österåker (som tidigare letat efter klipp på Youtube) Eduklips
Läs mer4.2 Vad är träd bra för?
AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,
Läs merVardag På kolonilotten
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 plantor (sida 7, rad 5) små växter Kapitel 3 förvånad (sida 10, rad 1) överraskad Kapitel 6 åt andra hållet (sida 17, rad 7) här: på den sida
Läs merHur kan framtida växtförädling och sortutveckling bidra? Henrik Morin SLU/Programmet för odlad mångfald
Hur kan framtida växtförädling och sortutveckling bidra? Henrik Morin SLU/Programmet för odlad mångfald Varför det finns så många olika prydnadsväxter? Människan har tillvaratagit och vidareförökat spontana
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs mer- Precis, det är det jag tänker! Att man har lite sallad, morötter, och bara kunna gå ut och plocka. - Som det är nu så har jag krukor...
Trädgårdsarbete - Nu är det ju snart sommar och jag har precis köpt ett hus med en ganska stor trädgård. Och jag vet inte så mycket om det här med trädgårdsarbete. Jag tycker det verkar ganska spännande
Läs mer1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?
Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.
Läs merBilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg Herrljunga kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan 2017-05-30 Projektnummer: 146181 I denna bilaga beskrivs ingående de naturvärdesobjekt
Läs mer- en ren naturprodukt
Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är
Läs merAllt om årstiderna - Hösten
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merDELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar
DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar Provet innehåller exempel på uppgifter i biologi, fysik och kemi 1. Vårblommor Framför er har ni två vanliga växter som vi i Sverige både odlar
Läs mer79:- Trädgårdens dag söndagen den 11/9. Rosa ölandstok. En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap
En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap Trädgårdens dag söndagen den 11/9 Spara 31:-/planta Rosa ölandstok. Potentilla fr. Lovely Pink 79:- Ord. 110:- Kompakt buske
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merInsektshotell - guide
Insektshotell - guide Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Insektshotellets konstruktion Konstruktionen bör ha en bakvägg, sidoväggar och ett skyddande tak. En bra idé är att bygga hotellet
Läs merSkogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga
Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Under de år jag ägnat särskilt intresse åt skogsfrun har jag haft tillfälle att studera säkert flera hundra blommande exemplar i olika delar
Läs merSommar & semester. Odla din egen picknick! Se sid 6-7. Trädgårdsinspiration 2019
Sommar & semester Trädgårdsinspiration 2019 Odla din egen picknick! Se sid 6-7 Sommarfavoriter Sommarblommor finns i så många färger och former att du kan låta din kreativa sida få fritt spelrum att skapa
Läs merUtvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad
Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad Erfarenheter från undervisning på olika stadier Grundskola och gymnasium
Läs merGuide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård
Guide till Naturstigen vid Vamlingbo prästgård Väg mot Kvarne naturum Stigen är ca. 1 km lång och löper genom lättgången terräng. Det går bra att ta med barnvagn. Välkommen till naturstigen! Stigen är
Läs merL Ä R A R H A N D L E D N I N G
Vårväxter 32 L Ä R A R H A N D L E D N I N G TROLLSKOGEN WC HERRGÅRDEN ÖRTAGÅRD FRUKTTRÄDGÅRD ÅKER OCH HAGAR Vårväxter l Ä r a r h a n d l e d n i n g FRILUFTSTEATERN ROSARIUM ENTRÉBUTIK HUVUDENTRÉ WC
Läs merVäxter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013
Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merÖka skörden med Pollineringspoolen!
Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen
Läs merBoken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter
Boken om Biologi Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Biologi och tillhörande Arbetsbok och Lärarbok. Texterna
Läs merRåd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård
Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård Parkslide Foto: Nils Carlsson Har du smitare i din trädgård? Trädgårdar utgör en stor spridningsrisk för invasiva främmande
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.
Läs merEvolution 1 lärarhandledning + elevuppgift
Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift Biologi 1 (BIOBIO01) del Evolution Centralt innehåll: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning.
Läs mer! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!
TitaNO Biologi, v. 45-49 Vecka 48 och 49 går alla elever till kl. 16.00 på tisdagen och därmed slutar även alla elever kl. 14.15. på torsdagen. Om någon elev i torsdagsgruppen inte kan flytta sin lektion
Läs merPollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs merPlask och plums! EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG
Plask och plums! Allt levande behöver vatten. Vi människor behöver vatten för att odla mat, tvätta och för att våra kroppar ska fungera. Vatten är också viktigt för djur och växter. I vattenmiljöer som
Läs merFrån Barnträdgård till Trädgårdsbarn
Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn Projektledare Martina Jönsson Matkonsult Hushållningssällskapet Halland Nästan alla barn gillar att odla och alla barn gillar att skörda smultron, jordgubbar, små söta
Läs merDen Ätliga Parken hos Älvstranden Utveckling
Den Ätliga Parken hos Älvstranden Utveckling På gaveln till Förrådet vid Bror Nilssons gata ligger en av Älvstranden Utvecklings små pocket parks. Under försommaren kommer parken att få ett tillskott av
Läs merTegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016
Växter och stubbar Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Tegelstugans Förskola ligger i Veberöd och består av åtta avdelningar. Förskolan har en stor grön gård med många outnyttjade möjligheter
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER STÖDJANDE
EKOSYSTEMTJÄNSTER Ekosystemtjänster (EST) är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande (Naturvårdsverket 2012 efter The economics of ecosystem and biodiversity -TEEB). Ekosystemtjänster
Läs merVad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?
Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merUnga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!
Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning
Läs merBon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.
Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merFÅ ETT RIKARE LIV MED KRYDDOR, FRUKT, BÄR OCH GRÖNSAKER PÅ BALKONGEN OCH UTEPLATSEN MED PLANTAGENS NYA LÖSNINGAR.
FÅ ETT RIKARE LIV MED KRYDDOR, FRUKT, BÄR OCH GRÖNSAKER PÅ BALKONGEN OCH UTEPLATSEN MED PLANTAGENS NYA LÖSNINGAR. Tillbaka till naturen Skapa din egen unika odling var du vill. Bestäm vad du vill odla,
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell
Läs merGråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot
Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva
Läs merLaborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11
Laborera åk 4-6 Lärarhandledning anpassad till LGR11 Att arbeta med Laborera 4-6 Upptechs tema Laborera 4-6 är ett komplement till skolans kemiundervisning. Med glädje och nyfikenhet tar sig Laboria* och
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merRapport från Grynmalaregårdens arbetemed Grönare skolgårdar.
Rapport från Grynmalaregårdens arbetemed Grönare skolgårdar. Föräldrar, barn och pedagoger hade en härlig och trevlig fixardag på Grynmalaregården den 26 oktober, det var full aktivitet och det bl.a. snickrades,
Läs merEn bisaga i tre kapitel. Dagen då du pratade med klöverhumlan
En bisaga i tre kapitel Dagen då du pratade med klöverhumlan En bisaga i tre kapitel Dagen då du pratade med klöverhumlan Minns du hur det var när du var så liten att du inte kunde prata än? Kanske minns
Läs merVäxtpärm Rhododendron
Sida 1 av 9 Växtpärm Rhododendron Här har jag samlat mina favoriter bland den fantastiska växtgruppen Rhododendron. Det är sorter som är beprövade och som håller ett väldigt högt prydnadsvärde. Priser
Läs merHandledning. 6 Naturresan Skogen
NAT URRESAN SKOGEN Innehåll Handledning... 6 Barrträd 1 och 2... 8 Björn... 12 Blåbär och lingon... 15 Blåmes... 18 Blåsippa... 21 Bofink... 2 Ekorre... 27 Ekoxe... 30 Grävling... 33 Gök. 36 Hackspett...
Läs merFröodling en översikt
Fröodling en översikt Anders Skarlind Detta kapitel vänder sig framför allt till dig, som vill få en överblick över hur man odlar frö. Först kommer lite teori och sen kortfattade odlingsanvisningar. Är
Läs merAllt om årstiderna - Vintern
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merSyfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.
Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät
Läs merMålarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt
Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt En plats med biologisk mångfald Förskolan Målarstugan ligger i västra Lund och är för tillfället omlokaliserad till paviljonger. Du hittar vår förskola
Läs merBlåklint. Älskat åkerogräs. Årets växt 2013. Svenska Botaniska Föreningen
Blåklint Älskat åkerogräs Svenska Botaniska Föreningen Årets växt 2013 1 Blåklint V ad vore ett svenskt midsommarfirande utan en bukett med blåklint på bordet? Nästan lika viktig som matjessillen? Men
Läs merPOLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS
POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS Jenny Henriksson Rådgivare biologisk mångfald Jordbruksverket Foto: Petter Haldén Mångfald på Slätten www.jordbruksverket.se/mångfaldpåslätten Pollinerare,
Läs merFinns det andra ord i boken som är nya för dig? Skriv ner dem, slå upp dem och skriv en förklaring.
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ORDLISTA skott (sida 20, rad 8) liten del av en växt med rötter, att plantera växthus (sida 21, rad 1) hus av glas att odla i maskerad (sida 22, rad 7) fest där alla klär ut sig
Läs mer