Plask och plums! EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG

Transkript

1 Plask och plums! Allt levande behöver vatten. Vi människor behöver vatten för att odla mat, tvätta och för att våra kroppar ska fungera. Vatten är också viktigt för djur och växter. I vattenmiljöer som dammar och bäckar lever många olika arter. Om du tittar noga i vattenbrynet kan du oftast se en massa saker som pågår! Sjöar och andra vattenmiljöer är viktiga för den biologiska mångfalden. Där växer alger och andra växter som blir föda åt insekter och andra smådjur. Dessa kan i sin tur bli föda åt större djur som fiskar, grodor och ödlor. Dessa djur äts av fåglar som häger och fisktärna. Växterna som finns vid och i vattnet är bra gömställen för djur. Bladvass är en växt som ofta finns längs stränder. Det är ett gräs som kan bli flera meter högt. Vassen kan bilda täta områden nästan som skogar. Där kan fåglar och andra djur gömma sig och bygga bo. Vattenmiljöer hjälper till att filtrera och rena vattnet från föroreningar. Växter och bakterier som finns i vattnet och på bottnen tar upp och bryter ner miljögifter och näringsämnen. Föroreningarna kan komma till exempel från åkrar och trafiken.

2 EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG Livsviktiga vänner Om våren, sommaren och hösten besöker tusentals bin, humlor, flugor, fjärilar och andra insekter blommor för att suga i sig nektar. Då fastnar det pollen från blommorna på insekternas ben som de bär med sig till andra blommor av samma sort. Det kallas pollination och behövs för att det ska bildas frukt. Många av våra växter skulle inte kunna ge oss mat om det inte fanns insekter som pollinerade dem. Det skulle inte bli några äpplen, päron, blåbär, lingon eller frön. Pollination är en livsviktig ekosystemtjänst. Bin är särskilt viktiga för att det ska bli frukt, bär och grönsaker. De pollinerar ungefär en tredjedel av vår mat. Ett enda bi kan besöka blommor på ett år. Pollinatörerna äter nektar och pollen från blommor. Tidigt på våren finns det inte så många växter som blommar. Då är sälgen ett viktigt träd. Det blommor före nästan allt annat. ÄNG ISTÄLLET FÖR GRÄSMATTA Miljöer med mycket blommor är bra för fjärilar. Genom att låta gräsmattan växa istället för att klippa den, och låta ängsblommor finnas kvar, kan vi hjälpa fjärilar och andra pollinerare. I stora delar av världen dör många bin på grund av miljöförstöring och sjukdomar. I vissa områden har de nästan helt försvunnit. Då får människor pollinera blommorna för hand. Det är svårt och tar mycket tid och kostar mycket pengar. Vi kan hjälpa pollinatörerna genom att skapa områden med mycket blommor som ängar, vägrenar och åkerkanter. I staden kan vi skapa fler platser med blommor på balkonger, i trädgårdar, parker eller kanske där du bor. Vi kan också hjälpa till genom att använda mindre gifter mot insekter och ogräs. Layout: Vaggeryds kommun

3 hjälpare Hungriga Vem äter vem i naturen? Om du tittar på en växt hittar du ofta insekter som äter på den. Du kanske hittar bladlöss som suger växtsaft eller en snigel som gnager hål på bladen. De kallas skadedjur för de skadar växterna och kan göra dem sjuka. Om skadedjuren blir många kan de äta så mycket på växterna att de dör. Det är tur att det finns nyttodjur som hjälper oss Fåglar och igelkottar är exempel på nyttodjur. Igelkottar äter sniglar och många fåglar äter myggor och andra insekter. Olika sorters spindlar och skalbaggar som äter skadliga insekter och larver är också nyttodjur. Nyckelpigan är ett viktigt nyttodjur eftersom den äter bladlöss. En vuxen nyckelpiga kan äta 40 bladlöss på en dag. Under sitt liv kan en enda nyckelpiga äta så många som bladlöss. Den kan vara en stor hjälp för människan. Om det finns många nyckelpigor som äter bladlöss blir det färre bladlöss kvar som kan skada växterna. Nyttodjuren skyddar växterna vi odlar på åkrar, i fruktodlingar, trädgårdar, parker och skogar. Då blir det mer mat till oss människor. Insekter, fåglar och andra djur som äter skadedjur är en ekosystemtjänst. Den kallas naturlig skadedjursreglering eller biologisk kontroll. Den här ekosystemtjänsten fungerar bäst när det finns många olika slags nyttodjur. Då är det mindre risk att skadedjuren tar över. Därför är det viktigt med en hög biologisk mångfald. Vi kan hjälpa nyttodjuren till exempel genom att inte städa för mycket i trädgården och inte klippa gräset så ofta. NYTTIGA JÄGARE De flesta sländor är rovdjur som jagar andra insekter i luften vid sjöar och dammar. Det finns många olika slags sländor. Mosaiktrollsländor kan bli stora och har ett speciellt mönster på kroppen. Jordlöpare är skalbaggar med långa ben. De är specialiserade på att springa ifatt sina byten. Jordlöpare är till hjälp på åkrar och i odlingar genom att äta upp bladlöss, snigelägg och ogräsfrön. På den stora bilden syns många olika nyttiga jägare.

4 Rötter kramar och renar DAGVATTENDAMM En dagvattendamm är en damm som är byggd speciellt för att kunna samla upp regnvatten. Växterna runt dammen tar upp vatten och binder jorden och kan rena vattnet från föroreningar. När det blåser och regnar kan jorden spolas bort av vatten eller blåsa bort av vinden. Det kallas erosion. Men där det finns växter slingrar sig rötterna fast kring grus och stenar. Det gör att jorden stannar kvar.växtrötterna hjälper också till så att vatten som rinner genom jorden renas. Jord och föroreningar stannar kvar i marken istället för att hamna i sjöar och hav. I staden finns många platser utan växter, till exempel gator och parkeringsplatser. Det gör att regnvatten rinner snabbt och kan spola bort mycket jord. I staden finns också mycket föroreningar i marken. Växter och växtrötter hjälper till att hålla kvar jorden och ta upp föroreningar. Växtrötter som binder jorden är en ekosystemtjänst som kallas erosionskontroll. Det fungerar bäst när det finns många olika slags växter. Olika slags växter har olika rötter. Gräs har starka och spretiga rötter som håller hårt om jorden men deras rötter går inte så djupt. Maskrosor har djupa rötter men de växer inte så mycket åt sidorna. I diken och sluttningar är det extra viktigt att det finns växter som håller kvar jorden.

5 ti ga lu ftren Svet a re Träd kan bli mycket gamla. En del träd kan leva mycket längre än människor och bli flera hundra år. De växer på samma plats hela sina liv. Det ser kanske ut som att de bara står där och inte gör något. Men träden ger oss många olika ekosystemtjänster. TRÄDVÄNNER Vi människor mår bra av träd. Ett träd utanför fönstret kan göra att sjuka människor blir friska snabbare. De är vackra att titta på och det är skönt att sitta i skuggan under dem. Luften du andas blir renare. Prova att krama ett ett träd som tack för hjälpen! Träden ger oss syre som vi behöver för att andas. Ett enda träd kan bilda lika mycket syre som en människa behöver. Träden tar också upp koldioxid i bladen och håller kvar det så att det blir mindre koldioxid i luften. När det regnar blir en del vatten kvar i trädkronan så att mindre regn faller till marken. Rötterna suger upp vattnet i marken så det inte blir översvämningar på gator och torg. Träden hjälper också till att kyla ner luften så att det inte blir för varmt på sommaren. Det gör de genom att skugga marken och svettas ut vatten genom bladen.träden gör att luften blir renare. Bladen tar upp luftföroreningarna som kommer från trafiken och industrierna. Föroreningarna fastnar också utanpå stammen och grenarna och sköljs bort med regnet. Ett träd är som ett stort hus för många olika sorters djur. Gamla träd är särskilt bra. Fåglarna bygger bo bland grenarna, ekorrar bor i hålor i stammen och insekter borrar gångar under barken. Olika träd passar olika djur. Många olika sorters träd gör att den biologiska mångfalden blir större i staden.

6 Dammar slurpar vatten En damm kan vara naturlig eller byggd av människan. Dammen får sitt vatten underifrån från marken eller ovanifrån från regnvatten. Dammar är populära bland växter och djur. Här finns mycket föda och boplatser. Dammar gör också mycket nytta för oss människor. I städer används dammar ofta till att samla upp regnvatten. Det minskar risken för översvämningar. Regnvatten som rinner över marken innan det hamnar i diken och brunnar kallas ofta för dagvatten. En dagvattendamm är en damm som är byggd speciellt för att kunna samla upp dagvatten. Dammar kan också användas för att rena vatten från föroreningar. Föroreningarna är gifter som kommer till exempel från bilarnas avgaser och följer med regn och smält snö när det rinner genom staden. När vattnet hamnar i dammen sjunker föroreningarna till botten och stannar där. Det kallas sedimentation. I botten av dammen finns flera lager sand och lera där vattnet filtreras. Ibland gräver man upp botten i dammen för att ta bort föroreningarna. Dammar är ofta vackra och intressanta för oss människor. Vi kan få motion när vi cyklar eller promenerar runt dammen. Dammens form och vattenspegel kan vara vacker att se på. ÄTLIG GRODA Ätlig groda gillar sol och värme och lever i eller vid dammar. Den äter mest insekter men även småfisk och snäckor. Grodan har fått sitt namn av att man i vissa länder äter grodans bakben. I Sverige är alla grodor fridlysta. Det betyder att man inte får döda, skada eller fånga dem. SOTHÖNA I dammar, sjöar och våtmarker lever sothönan. Den har speciella simflikar på fötterna som gör att den kan simma snabbt. Sothönan äter sjögräs och insekter. Boet ser ut som en plattform av gräs som flyter på vattnet i vasskanten. En damm med breda och slingrande kanter och olika djupt vatten kan ha många spännande djur och växter att upptäcka. Variationen gör att många arter kan hitta föda och platser att bo på. Vid dammen kan du se till exempel trollsländor, vattenödlor, grodor, fiskar och fåglar. Många olika sorters mossor trivs på stenar och träd längs dammen.

7 Gröna lungor I parken kan du springa på gräsmattor, lukta på blommor, vila på en bänk eller mata fåglar. På kvällen kanske du ser fladdermöss som flyger bland träden. Ibland kallas parkerna för stadens gröna lungor eftersom växterna släpper ut syre i luften som vi andas. Parkerna ger oss människor många ekosystemtjänster. Parkens växter tar upp koldioxid och sot från luften. De fungerar som naturliga filter och renar luft och vatten från föroreningar. Luften är renare där det finns träd i staden än i områden utan träd. Träd fungerar som naturlig luftkonditionering och gör att temperaturen blir jämnare. De ger skugga och kyler ner luften i staden på sommaren. På vintern skyddar de mot kalla vindar. I parker finns det många olika miljöer där djur kan leva. Djuren kan bo i buskar, rabatter, gräsmattor och vid dammar. En hög vissna löv kan vara ett bra ställe för en igelkott att sova på över vintern. Många fåglar trivs i parken och bygger bo i träden. Rabatter och buskar med blommor är bra för bin och fjärilar. Växterna i parken fungerar som levande väggar som minskar bullret från trafiken. Ofta är det tystare i en park än på gatorna runt omkring. I parken kan människor vila från ljudet av trafiken och lyssna till andra ljud som fågelkvitter och vinden som susar i träden. VANLIGA FÅGLAR I PARKEN Koltrastar lever både i staden och i skogen. De som bor i staden stannar över vintern medan de som bor i skogen flyttar på hösten. Koltrastar äter allt möjligt som insekter, daggmaskar, frön och frukter. Hanen är svart och honan är brun. Den lilla blåmesen äter insekter, spindlar och frön. Den bygger sitt bo av mjuk mossa och grässtrån i en trädhåla eller i en fågelholk. Parkerna ger oss platser där vi kan träffas. Vi kan träffas vid lekplatser, caféer eller på en promenad. Vi kan prata med kompisar och lära känna nya människor. När du leker, spelar fotboll eller har picknick på gräsmattan i en park använder du också parkens ekosystemtjänster. och Freepik

8 EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG Levande disktrasor Fuktängar är öppna områden där marken ofta är blöt eller översvämmad. De kan finnas vid diken, bäckar och dammar. Där växer ofta gula smörblommor och andra sorters blommor och gräs som tycker om fukt. Fuktängens växter och jord suger upp och renar vatten. Lite som en levande disktrasa. Ängen måste betas eller klippas en gång om året för att inte buskar och träd ska ta över. Förr i tiden användes fuktängar för att få foder till djuren. Man skördade gräset för att få hö till vintern. Det kallas slåtter. Idag ger fuktängarna oss många andra ekosystemtjänster. Därför skapas fuktängar lite här och var i staden av oss människor. Fuktängarna kan samla upp vatten från regn och snö och minska risken för översvämningar. Fuktängar fungerar som levande filter och suger också upp föroreningar och näringsämnen och håller dem kvar i marken. Då minskar risken för föroreningar och övergödning i vattnet. På det sättet hjälper fuktängarna oss att få renare vatten och luft. En fuktäng kan ha olika zoner. På vissa ställen svämmar vattnet över och där är det mycket blött. På andra ställen är det torrare. Variationen gör att många olika slags växter och djur kan trivas. I det grunda vattnet vid stranden lägger insekter ägg och det kan finnas miljontals larver. Många insektslarver blir föda åt andra djur som grodor och ödlor. Grodor trivs på fuktängar där det finns djur som betar och höga blommor som kan ge skugga. Fuktängarna är viktiga för flera olika sorters fåglar. Många växter på fuktängen bildar näringsrika frön som fåglarna äter. På våren och hösten kan du ibland se stora flockar av gäss. SLÄNDOR Sländor är insekter med långsmala kroppar som ofta glänser i blått eller grönt. Det finns mån-ga olika slags sländor. De flesta är rovdjur som jagar andra insekter i luften vid sjöar och dammar. HÄGER Hägern är specialist på att fånga fisk och grodor. Den kliver tyst och försiktigt genom grunt vatten eller står helt stilla och väntar tills bytet närmar sig. Då hugger den blixtsnabbt med sin långa näbb och fångar bytet. Hägern bygger bo nära vatten, till exempel vid dammar eller åar.

9 EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG Myllrande mångfald Ängar är ofta mycket artrika. Förr i tiden fanns mycket ängsmark eftersom de var viktiga för jordbruket. Ju mer äng man hade, desto mer foder kunde man ge djuren. Ju mer djuren åt desto mer gödsel fick man och då kunde man odla mer mat. Idag behövs inte ängar för jordbruket. Men de är fortfarande viktiga för den biologiska mångfalden. På ängen växer det många olika sorters gräs och blommor. En riktigt artrik äng kan ha fler växtarter per kvadratmeter än en regnskog! På våren lyser gullvivor och på sommaren prästkrage, hundkäx, rödklöver och gulmåra. Om det är mycket torrt kan det finnas växter med köttiga blad som gul fetknopp. Många olika sorters växter gör att det också finns många olika sorters djur på ängen. Tänk dig att du räknar alla olika sorters djur och växter du hittar på en gräsmatta. Sedan räknar du alla slags djur och växter du hittar på en lika stor äng. Då kommer du att upptäcka att det finns ungefär fem gånger fler slags djur och växter på ängen. Om fler gräsmattor blev ängar skulle den biologiska mångfalden bli större i staden. På en enda äng kan det finnas flera hundra sorters insekter. Ofta finns det många sorters fjärilar. De trivs särskilt bra i solens värme och bland blommorna på ängen. Där finns det nektar att äta och skyddade platser för deras ägg och larver. Många insekter som föds på ängen flyger långt bort och pollinerar våra grödor på åkrar och i odlingar. De pollinerande insekterna är viktiga för att vi ska kunna odla mat. Andra djur från ängen hjälper oss genom att äta upp skadedjur. En äng som lämnas åt sig själv växer snabbt igen av buskar och träd. För att ängen ska finnas kvar behöver man slåttra den. Då skär man av gräset och sågar ner buskar. Ängen ger oss en plats där vi kan lära oss om blommor, fjärilar och andra insekter. När vi promenerar, har picknick eller plockar blommor är det också ekosystemtjänster som ängen ger oss. och Pixabay

10 Fiffiga filter Kärr kan man säga är som en blandning mellan land och vatten. Träd och buskar kan ibland växa nästan rakt i vattnet på små öar med gräs eller mossa. På sommaren surrar myggorna över vattnet. Kärr är en typ av våtmark. Våtmarker gör en massa saker för oss människor. Kärr är en våtmark som får sitt vatten från grundvattnet och marken runt omkring. Det finns olika slags våtmarker. Stränder längs hav och sjöar är också våtmarker. Alla slags våtmarker suger upp vatten från regn och snö. Vattnet hålls kvar i växterna och jorden som i en jättelik disktrasa. Det gör att flödet av vatten blir jämnare i marken. Om inte de här levande disktrasorna fanns skulle det bli översvämningar. Det mesta vattnet syns inte på ytan utan finns i marken. Våtmarker fungerar som levande filter som renar vatten. Vattnet från staden eller åkrarna runt omkring rinner långsamt genom våtmarkerna. Under tiden bryts näringsämnen och föroreningar ner av bakterier eller sjunker till botten och stannar där. Man kan rena avloppsvatten genom våtmarker innan det kommer till ett vattenreningsverk. Då sparar man pengar när naturen gör en del av jobbet. Våtmarker är bra för den biologiska mångfalden. Många insekter lägger sina ägg i vatten. Om det finns många insekter blir det mycket mat åt grodor, ödlor och fåglar som kan leva i våtmarkerna. Mygglarver är särskilt viktiga som föda åt andra djur. När du är ute och tittar på våtmarker, lär dig om vattenrening, lyssnar på grodor eller skådar fåglar är det också ekosystemtjänster som naturen ger oss.

11 EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG Lyssna till lövskogen En skog är en plats där träden växer tätt och naturen får vara vild och bestämma själv. Det kan vara en skogsdunge i en del av en park eller ett stort område där man kan gå länge utan att skogen tar slut. I lövskogen susar bok, björk, ek, alm och lind. Skogarna i staden ger många nyttiga tjänster. Stadens träd och skogar hjälper oss genom att ta upp koldioxid ur luften från avgaser och industrier. Växterna renar också vatten och luft från föroreningar. De bildar syre som vi kan andas. Skogen påverkar klimatet och gör att temperaturen i staden blir jämnare. Träden ger skydd från sol och vind. Utan skogen skulle det bli mycket varmare på sommaren och mycket kallare på vintern. Träd och buskar är skydd och skafferi åt många fåglar och insekter. Frön och frukter blir mat åt många djur. Gamla träd, stubbar och död ved är särskilt viktiga. I den murkna veden trivs många insekter och andra småkryp. Där kan många olika slags djur bygga bo och hitta föda. När du är ute och går i skogen ger skogen dig en plats att vara nära naturen. Du kan leka, klättra i träden, promenera och upptäcka vilda djur och växter. Skogen gör att vi kan se och känna tiden. På våren blommar vitsippor, liljekonvalj och harsyra och på hösten blir löven gula och röda innan träden fäller sina blad. På vintern är träden kala. Vi kan fantisera om skogen. Det finns många sagor om tomtar, troll och andra varelser som bor i skogen. Det är också något skogen ger oss människor. Lyssna till lövskogen så kanske du hör något den vill berätta. FLITIGA INSEKTER Bin, flugor och andra insekter i skogen hjälper till att pollinera växter så det blir mat åt oss människor. De pollinerar inte bara skogens blommor utan också blommor på åkrar och i trädgårdar nära skogen och Pixabay

12 Digga gruset och rör om Tänk dig att du hittar en plats och gräver upp alla växter eller täcker över dem med jord och grus. Då kan nya växter plötsligt få plats att växa. Det är det som händer när ruderatmarker bildas. De kan se torra och skräpiga ut men hjälper oss människor på många sätt. Det finns många djur och växter som gillar just sådana grusiga ställen där marken rörs om. De vill ha mycket sol och kan inte leva där det blir för trångt och skuggigt. Det finns stora och små ruderatmarker. En del kan finnas många år och andra bara några veckor. Ställen där det ofta finns ruderatmarker är på byggplatser, industriområden, soptippar och längs järnvägsspår. Om du kikar bland gruset på en ruderatmark ser du ofta en massa gräs. Sen kanske du hittar växter som vallmo, gråbo, kungsljus och björnbär. Om du lyssnar en sommardag kan du höra gräshoppor och syrsor som spelar i gräset. Växterna på ruderatmarken har frön som gror snabbt. Rötterna letar sig in bland gruset, kramar jorden och håller kvar den. Då kan jorden inte spolas bort av regn eller blåsa bort med vinden. Ruderatmarkerna renar luft och vatten från föroreningar från avgaser och fabriker. De fungerar som naturliga filter och håller kvar föroreningarna i marken eller tar upp dem i växterna. För att en ruderatmark ska finnas kvar måste marken röras om då och då. Det gör att den inte växer igen av buskar och träd. Man kan säga att ruderatmarker gillar när det rör på sig. MÅNGFALD BLAND GRUSET Ruderatmarkerna är viktiga för den biologiska mångfalden. Här finns till exempel många insekter som pollinerar blommor i staden. Många djur kan hitta skydd och mat i ruderatmarkerna.

13 Äter dödingar och bajsar gödsel I marken under dina fötter lever en hel värld av organismer. De flesta är så små att du inte kan se dem. De kallas nedbrytare och får sin näring från döda djur, bajs och rester av växter som döda löv och kvistar. De äter upp allt som är dött och omvandlar det till jord, gödsel och näringsämnen. Nedbrytning är en viktig ekosystemtjänst. Om det inte fanns några nedbrytare skulle det inte finnas någon jord för människan att odla mat i. Det skulle inte heller finnas någon som tog hand om allt som är dött. Daggmaskar är jätteviktiga för jorden. De drar ner döda djur, växter, sand och lera i sina gångar och äter upp det. Sedan bajsar de ut resterna på markytan. På det sättet vänder daggmaskarna långsamt jorden och gödslar den. En daggmask kan äta så mycket att den bildar fem gånger sin egen vikt i bajs på en dag. På en åker stor som en fotbollsplan kan det finnas åtta miljoner daggmaskar. Daggmaskarnas gångar luckrar också upp jorden så att syre och vatten kan komma ner i marken till rötter och organismer som lever där. Jorden mår bra av att det finns många daggmaskar. Hoppstjärtar, gråsuggor och dubbelfotingar är också viktiga nedbrytare. När de har tuggat sönder det döda materialet i mindre bitar kan svampar och bakterier bryta ner bitarna till näringsämnen. Sedan kan växterna ta upp näringsämnena genom sina rötter. På det sättet hjälper nedbrytarna till så att näringsämnena cirkulerar i naturen i ett kretslopp från döda rester tillbaka till allt levande. VIKTIGA NEDBRYTARE I Sverige finns det ungefär 100 olika sorters daggmaskar. Den största daggmasken kalllas stor daggmask och kan bli 30 centimeter lång. Den finns ofta i trädgårdar. Daggmaskar är både hanar och honor samtidigt. De är viktiga nedbrytare som äter upp döda växter och djur. I maskarnas bajs finns det mycket näring som växterna kan använda. Gråsuggor som kan rulla ihop sig kallas klotgråsuggor. Det skyddar dem både mot fiender och från att torka ut. Klotgråsuggor är inte insekter utan släktingar till kräftor och räkor. De lever på land och äter till exempel döda växter.