Lägesrapport om fusket i SL-trafiken år 2016

INFORMATIONSÄRENDE 1(14) Fredrik Cavalli-Björkman 08-686 3904 fredrik.cavalli-bjorkman@sll.se Trafiknämnden, 2017-04-18, punkt 14 Lägesrapport om fusket i SL-trafiken år 2016 Sammanfattning Denna lägesrapport redovisar status när det gäller fusket i SL-trafiken. Förutom uppdaterad statistik om fusknivåer och intäktsbortfall innehåller dokumentet en beskrivning av genomförda och planerade åtgärder. Baserat på de mätningar och kompletterande undersökningar som genomförts kan nedanstående slutsatser och resultat redovisas: Antalet tilläggsavgifter har ökat med 21 procent sedan föregående år. Fusket i SL-trafiken år 2016 bedöms uppgå till 3,1 procent. Omsatt till intäktsbortfall innebär detta ca 267 mnkr för år 2016. Ökade informationsinsatser har visat sig ha effekt på omfattningen av fusket. Trafikförvaltningen har, av Transportstyrelsen, fått beviljat att höja tilläggsavgiften från 1 200 kr till 1 500 kr. Kompletterande undersökningar har gjorts för att kunna analysera fusket från ett helhetsperspektiv.

2(14) Status för genomförda, pågående och planerade åtgärder: Extra biljettkontroller har utförts på samtliga trafikslag. Valideringsstolpar har installerats, på försök, på vissa lokalbanor under år 2016. I och med detta har det varit möjligt att genomföra mer verkningsfulla biljettkontroller på lokalbanorna under hösten. Ny upphandling av biljettkontrollverksamheten påbörjades under år 2016 med tilldelningsbeslut under sommaren år 2017. Det nya avtalet kommer att innehålla en fördubbling av antalet biljettkontroller. Det nya avtalet träder ikraft 1 januari år 2018. Vid årsskiftet 2015/2016 installerades 100 optiska SMS-läsare på utvalda bussar i länet. Resultaten har varit mycket positiva. Busschaufförerna menar på att ca 30-40 procent av biljetterna fick nedslag och att resenären därmed var tvungna att resa med alternativa biljetter. Caroline Ottosson Förvaltningschef Fredrik Cavalli-Björkman Tf Chef Bilaga Lägesrapport

3(14) Bilaga. Lägesrapport om fusket i SL-trafiken år 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 3 1 Introduktion... 3 2 Definition av fusk och svinn... 3 3 Läsanvisning... 4 4 Biljettkontrollens arbete under 2016... 4 5 Omfattningen av fusk 2016... 7 6 Kompletterande undersökningar och kartläggningar av fusket... 10 7 Trafikförvaltningens inställning till den nya lagen om tilläggsavgift... 13 8 Trafikförvaltningen höjer tilläggsavgiften... 14 1 Introduktion Resor utan giltigt färdbevis medför ett omfattande intäktsbortfall för trafikförvaltningen. Huvudsyftet med den här lägesrapporten är att redovisa fusket i SL-trafiken år 2016. Därutöver innehåller rapporten också en redogörelse för de insatser för att motverka fusket som trafikförvaltningen själv, eller i samarbete med trafikentreprenörerna och andra samarbetspartners, har gjort sedan lägesrapporten år 2015. Mini-SL-mätningarna har under år 2016 kompletterats med andra undersökningar med syfte att fördjupa kunskapen inom området intäktssäkring. Bland dessa undersökningar kan nämnas en studie av andelen resenärer som reser med reducerat pris per station/hållplats samt en lång rad extrainsatser för att ytterligare stävja fusket. 2 Definition av fusk och svinn För beräkning av fusket i SL-trafiken år 2016 definieras: Fusk som händelser där resenären genomför en resa i SL-trafiken med ogiltig biljett eller helt saknar biljett. Som fusk räknas också de fall där resenären vid begäran av biljettkontrollant motsätter sig eller på annat sätt medvetet undviker att

4(14) uppvisa biljett. Resenären är skyldig att ha en giltig biljett. För att räknas som fusk måste det vara uppmätt och dokumenterat av Mini-SL. Svinn definieras som händelser där resenären på grund av brister i SL:s försäljning inte kunnat köpa biljett, köpa rätt biljett eller kunnat visera sig för resan. I detta fall är trafikförvaltningen ansvarig. Svinn kan exempelvis bero på bristande viseringsrutiner hos trafikentreprenörerna eller på att teknisk utrustning för köp eller visering inte fungerar. Några typexempel där fusk eller svinn kan förekomma ges i följande figur: En helresa Giltig biljett Ogiltig biljett Biljett saknas Fusk: Ex. reducerad biljett när det inte är tillåtet Svinn: Felköp av biljett p.g.a. brist i SL:s försäljning Fusk: Avsaknad av biljett Svinn: Ex. avsaknad av spärrpersonal I lägesrapporten redovisas inte svinnet utan endast fusket i SL-trafiken. 3 Läsanvisning Rapporten inleds med en kort bakgrund om avtalet med biljettkontrollföretaget ISS Facility AB (fortsättningsvis ISS), och hur kontrollverksamhet bedrivits under året. Därefter presenteras metoden som används för att beräkna omfattningen av fusket, vilket följs av resultaten av mätningarna. Trafikförvaltningen har under året även genomfört ytterligare studier för att kartlägga fusket. Avslutningsvis presenteras de insatser som trafikförvaltningen genomfört under året. 4 Biljettkontrollens arbete under 2016 Biljettkontrollavtalet med ISS gäller från den 1 januari år 2013 till den 31 december år 2015. Det är möjligt att förlänga två gånger med ett år i taget, som längst till den 31 december år 2017.

5(14) Enligt avtalet från år 2013 ska ISS utföra tre miljoner biljettkontroller per år enligt en i avtalet angiven fördelning per trafikslag. För tunnelbana och pendeltåg anges att 50 procent av kontrollerna ska vara s.k. utpasseringskontroller vilket innebär att resterande 50 procent ska vara biljettkontroll under färd. Det har visat sig att utpasseringskontroller är mindre effektiva än biljettkontroll under färd, vilket primärt beror på att resenärer utan giltig biljett har möjlighet att avvika när de upptäcker en pågående utpasseringskontroll. För SL är det viktigt med effektiva kontroller varför SL under år 2015 valde att minska andelen utpasseringskontroller och därmed öka andelen biljettkontroller under färd. Vidare har trafikförvaltningen, baserat på Lägesrapporten år 2014, valt att lokalisera fler biljettkontrollanter till områden med mer fusk då huvudsyftet med verksamheten är att stävja fusk snarare än att biljettkontroller görs representativt i hela systemet. 4.1 Antal tilläggsavgifter år 2016 Det nya arbetet med ökad effektivitet och fokus på att stävja fusk, som trafikförvaltningen inledde år 2015, har fortsatt att förfinas under år 2016, vilket inneburit att antalet tilläggsavgifter fortsatt öka under år 2016 (illustreras i figuren). Antalet tilläggsavgifter har ökat från 15 573 år 2014 till 33 831 år 2016. Detta innebär en ökning med 21 procent mellan 2015 och 2016 samt en ökning med över 117 procent mellan år 2014 och år 2016. 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Antal tilläggsavgifter per månad, jämförelse mellan 2014, 2015 och 2016 4221 3174 2335 2770 2742 2710 2377 2392 2274 2385 2358 2363 1565 1506 1600 1291 1204 979 848 539 630 3879 3294 3152 3130 2682 2666 2456 2426 2394 2142 2019 1835 1236 1257 426 2014 2015 2016

6(14) Anledningen till att antalet tilläggsavgifter ökat under juli månad beror på extra biljettkontroller till följd av införandet av SL-stolpar på Tvär- och Nockebybanan. 4.2 Specialinsatser under året Under år 2016 har ISS utfört ytterligare biljettkontroller utöver det avtalade antalet. Syftet med kontrollerna har varit att göra resenärer uppmärksamma på behovet av biljett för att på så sätt ytterligare stävja fusk i områden med hög andel fusk. 4.2.1 SL-stolpar Under våren år 2016 installerade trafikförvaltningen så kallade SL-stolpar längs Tvärbanan och Nockebybanan. I och med detta har det varit möjligt att genomföra effektivare biljettkontroller på lokalbanorna. 4.2.2 Trafikentreprenörsspecifika insatser Tillsammans med Trafikentreprenörerna har ISS under året genomfört riktade insatser mot specifika linjer, områden eller hållplatser som entreprenören upplever har stora problem med fusk. Insatserna har oftast pågått i en eller ett par veckor. De korta perioderna är inte tillräckliga för att få till beteendeförändringar i området, och mängden fusk efter insatsen är oftast ungefär på samma nivå som när insatsen startades. Då fokus är att minska fusket bedömer Trafikförvaltningen att insatserna under år 2017 bör riktas mot färre områden och under en längre perioder. 4.2.3 Extrabeställningar av Arriva på Saltsjöbanan och Roslagsbanan Arriva har under året valt att genom trafikförvaltningen köpa egna biljettkontroller på Saltsjöbanan och Roslagsbanan. Precis som på de andra lokalbanorna var passagerarna inledningsvis ovana vid den ökade omfattningen av biljettkontroller och relativt mycket fusk kunde identifieras på dessa sträckor. När resenärerna vande sig vid biljettkontrollanternas närvaro sjönk dock fusket. Arriva ser positivt på dessa extrakontroller och har därför valt att beställa fler kontroller under våren 2017 4.2.4 Inpasseringskontroller Under år 2016 har ISS börjat genomföra så kallade inpasseringskontroller i biljetthallarna, vilket innebär att resenärens biljett kontrolleras efter att resenären passerar spärrarna, men innan man klivit ombord på tunnelbanetåget. Inpasseringskontrollerna har genomförts både i uniform och i civila kläder. ISS erfarenhet är att kläderna har stor påverkan på hur resenärerna beter sig. När de är utrustade med uniform och genomför inpasseringskontroller tenderar biljettköpen på stationen att öka medan kontroller i civil klädsel tenderar att ge många tilläggsavgifter.

7(14) Summerar man alla specialinsatser noteras att aktiviteter som sträcker sig över en längre tid i ett mindre geografiskt område tenderar att ge tydliga beteendeförändringar hos resenärerna och därmed även minskat fusk. Det kan även noteras att polisens insatser tillsammans med biljettkontrollen har minskat de senaste åren. Trafikförvaltningen beklagar detta då polisiär närvaro ger större möjligheter att stävja fusket. Bland annat med bakgrund av detta har biljettkontrollen inte kunnat verka i vissa delar av länet på grund av en allt för stark hotbild mot kontrollanterna. 4.3 Inbetalningar och utfärdade tilläggsavgifter I ISS uppdrag ingår också att säkerställa indrivning av utfärdade tilläggsavgifter. De utestående kraven per 31 december år 2016 uppgår till 27,9 mnkr. Därutöver finns en sammanlagd skuld från tiden före år 2013, innan ISS tog över verksamheten, på 50,2 mnkr. Det totala utestående kravet uppgår således till 78,1 mnkr. Vid behov handlägger inkassobolagen ISS, Eurocredit och Prioritet Group AB ärenden som rör obetalda tilläggsavgifter vilka drivs vidare till tingsrätten. 5 Omfattningen av fusk 2016 5.1 Tillvägagångssätt för beräkningar av fusk och intäktsbortfall år 2016 Beräkningen av fuskets omfattning sker stegvis. Först beräknas summan av antal kontrollerade och registrerade resenärer för vart och ett av de tre färdmedlen tunnelbana, pendeltåg och buss. Lokalbanorna ingår inte av mättekniska skäl. De kontrollerade är resenärer som passerar biljettkontrollen utan anmärkning eller resenärer som fuskar och påförs en tilläggsavgift. Utöver kontrollen noteras resenärer som bedöms vara smitare. Det är resenärer som avviker från biljettkontrollen eller på annat sätt vägrar att bli kontrollerade. Med hjälp av dessa uppgifter beräknas sedan andelen fuskare per färdmedel genom att dividera summan av antalet fuskare och smitare med det totala antalet resenärer som kontrollerats och registrerats på respektive färdmedel.

8(14) Antal fuskare + smitare Totalt antal kontrollerade Detta resulterar i ett procentvärde på fuskets storlek för vart och ett av de tre färdmedlen. Dessa procentvärden vägs slutligen samman med antal påstigande per färdmedel och ger ett sammanfattande procentvärde för tunnelbana, pendeltåg och buss. Beräkningsunderlaget utgörs av data från Mini-SL-mätningarna. Intäktsbortfallet på grund av fusk beräknas med hjälp av de framräknade procentvärdena för fusket enligt ovan samt med uppgifter från trafikförvaltningens försäljningsstatistik. Beräkningen sker i följande steg: a) Inledningsvis beräknas intäkterna av alla uppmätta fuskresor. Trafikförvaltningens intäkter uteblir helt då resenärer helt saknar färdbevis. Vissa typer av fusk, exempelvis resor till reducerat pris i stället för till full pris, leder dock till vissa intäkter. b) I nästa steg sker en uppskattning av hur stora intäkterna hade varit i det hypotetiska fallet att alla fuskresor genomförts med giltiga färdbevis. c) Intäktsborfallet beräknas sedan som skillnaden mellan beräkningsutfallet i b) respektive i a). 5.2 Resultat av Mini-SL år 2016 Den totala andelen fuskåkare under år 2016 var 3,08 procent, vilket visas i figuren. Jämfört med år 2015 så är fusket i årets mätning ca 0,6 procentenheter lägre.

9(14) Procent Andel fusk i kollektivtrafiken 2015 och 2016 10% 9% 8% 7% 6% 5,56% 4,83% 4,75% 5% 4,20% 3,71% 4% 3,08% 3% 2,19% 2% 1,17% 1% 0% Tunnelbana Pendeltåg Buss Genomsnitt (viktat) 2015 2016 Precis som tidigare år är fusket störst i tunnelbane- och pendeltågstrafiken medan busstrafiken är det trafikslag med lägst andel fusk. Den negativa utvecklingen av fusk i pendeltågstrafiken kommer att följas upp särskilt under år 2017. 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Andel fusk i kollektivtrafiken per månad 4,34% 3,62% 3,43% 2,90% 2,91% 2,40% 2,81% 2,88% 2,84% 2,50% Även under år 2015 var augusti den månad med högst andel fusk, vilket Trafikförvaltningen ämnar att djupare analysera under år 2017. 1 Anledningen till att data saknas för juli beror på att juli är semestermånad utan planerad mätning. Anledningen till att data saknas för november beror på att undersökningen genomfördes under den vecka där trafiken stod stilla på grund av snökoas, vilket gjorde att underlaget inte sågs som tillförlitligt.

10(14) Anledning till fuskåkning (%) Studentbiljett men ej visat intyg 9% Övrigt 1% Resa utan biljett 38% Reducerat pris när sådant inte är tillåtet 52% Den vanligaste orsaken till fuskåkning i SL-trafiken är, som tidigare år, att resenären felaktigt rest på biljett till reducerat pris följt av att resa helt utan biljett. Intäktsbortfall Fusket i SL-trafiken år 2016 bedöms uppgå till 3,1 procent, vilket är en minskning från 3,7 procent år 2015. Omsatt till intäktsbortfall innebär detta ca 267 mnkr för år 2016, vilket är en minskning från 312 mnkr år 2015. 6 Kompletterande undersökningar och kartläggningar av fusket Dessa undersökningar har som syfte att komplettera Mini-SL och göra det möjligt att analysera fusket från ett helhetsperspektiv. 6.1 SMS-fusk Efter installationen av optiska läsare i tunnelbanan och pendeltågstrafiken under år 2014 bedöms SMS-fusket där ha minskat. I busstrafiken däremot fanns indikationer på att fusket fortfarande var betydande. Det rörde sig om bland annat förfalskade SMS-biljetter, vilka är enkla att ladda ner via nätet.

11(14) Vid årsskiftet 2015/2016 genomförde därför trafikförvaltningen ett pilotprojekt under 4 månader där optiska SMS-läsare installerades på 100 bussar. Resultaten har varit mycket positiva. Busschaufförerna upplevde tidigare att många biljetter var falska men att de inte hade verktygen för att bevisa det. De menar på att ca 30-40 procent av biljetterna under pilotprojektet fick nedslag och att resenären därmed var tvungna att resa med alternativa biljetter. De goda resultaten av pilotprojektet har inneburit att läsarna installeras i en majoritet av bussarna i länet. 6.2 Fusk med reducerat pris Det vanligaste tillvägagångssättet för att fuska i kollektivtrafiken är att resa med någon form av reducerat pris när resenären ska betala fullt pris. Trafikförvaltningen har därför valt att under år 2016 djupare granska resor med reducerat pris för ökad kunskap gällande var eventuellt fusk sker. Målsättningen med projektet har varit att resultaten ska kunna användas som underlag till var biljettkontrollverksamheten bör fokusera sin verksamhet för att effektivare arbeta mot fusk med reducerat pris. Trafikförvaltningen har granskat data för samtliga valideringar (SL-access) där det även är möjligt att studera om accesskortet har använts med reducerat pris eller inte. Genom att använda alla valideringar, helt avpersonifierade, under en veckas tid har trafikförvaltningen kartlagt andelen resenärer som reser med reducerat pris på respektive hållplats/station. Den här metoden visar naturligtvis inte hur många som eventuellt fuskar på en viss station/hållplats då det påverkas av faktorer såsom om stationen/hållplatsen är lokaliserad i närheten av exempelvis en skola eller ett äldreboende. ett område där barn och ungdomar utgör en stor del av resandebasen. Metoden ger dock möjlighet att identifiera om större kluster av stationer i ett område har hög andel personer som reser med reducerat pris. Därefter kan ytterligare analyser göras för att bedöma om området anses vara ett område med stor andel ungdomar eller äldre i resandebasen eller om det eventuellt kan finnas resenärer som inte fullt ut betalar för sig. I figuren på nästkommande sida är resultaten presenterade. Vi har valt att presentera resultaten i fyra intervaller där: grönt innebär att andelen resenärer på stationen som reser med reducerat pris är under 30 procent, gult innebär att andelen resenärer på stationen som reser med reducerat pris är mellan 30-50 procent,

12(14) orange innebär att andelen resenärer på stationen som reser med reducerat pris är mellan 50-70 procent, rött innebär att andelen resenärer på stationen som reser med reducerat pris är över 70 procent. Sammantaget visar resultaten att en stor andel av resorna i länet görs med reducerat pris. Andelen resor med reducerat pris är lägre i de centrala delarna av Stockholm.

13(14) Av de områden som ligger längs med tunnelbanenätet har Skärholmen, Skarpnäck, Hässelby samt Spånga-Tensta högst andel resenärer med reducerat pris. Men även i områden utanför tunnelbanenätet finns hållplatser med hög andel resor med reducerat pris, exempelvis i Täby, Nacka och Huddinge. 6.3 MTR:s undersökning om ökad information om biljettkontrollnärvaro Under våren år 2016 genomförde MTR-tunnelbanan en insats på sträckan Sätra- Vårby gård där resenärerna informerades, genom anslag i biljetthallen, om en planerad biljettkontroll. Syftet med aktiviteten var att undersöka vilken effekt utökad kommunikation i samband med biljettkontroller hade på biljettförsäljningen. Utvärderingen av insatsen har baserats på antalet genomförda biljettköp samt omsättning i spärrkiosk respektive biljettmaskiner i biljetthallen. För att se effekten av insatsen har antalet genomförda biljettköp samt omsättningen på sträckan jämförts med antalet jämförda köp och omsättning såväl före som efter insatsen under motsvarande period i månaden. MTR ser en tydlig indikation på att insatsen har påverkat biljettförsäljningen positivt på sträckan, då resenärer i större utsträckning köpt biljett under och efter insatsen. Följande effekter har identifierats: I spärrkiosken och biljettmaskinen har såväl antal köp som omsättning varit högre än normalt, såväl under som efter insatsen, Försäljning av SMS-biljetter på utvalda stationer visar viss uppgång under insatsen jämfört med motsvarande period före insatsen. Vidare identifieras även viss effekt för närliggande sträckor där såväl transaktioner som omsättning var högre under insatsen, både i spärrkiosk och i biljettmaskin. 7 Trafikförvaltningens inställning till den nya lagen om tilläggsavgift Stockholms läns landsting (SLL) ställer sig positivt till en översyn av lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik (lagen om tilläggsavgift) men anser att lagförslaget måste ändras och kompletteras i flera viktiga avseenden. Nedan finns en sammanfattning av SLL:s huvudsakliga kommentarer på lagförslaget. I 3 stadgas undantag från transportörs rätt att ta ut tilläggsavgift från resenär som saknar giltig biljett. Enligt SLL är undantagsbestämmelsens tillämpningsområde alltför omfattande och bör begränsas till särskilt ömmande fall där ett uttag av tilläggsavgift skulle vara uppenbart oskäligt.

14(14) SLL anser inte att det är nödvändigt eller lämpligt att ange ett maximibelopp för tilläggsavgift i lagen. Istället bör det i lagen tydligare framgå hur tilläggsavgiftens storlek ska bestämmas med fokus på att åstadkomma ett minskat fuskåkande. Lagen bör ge större handlingsfrihet för transportören att inrätta ett system kring tilläggsavgifter som är anpassat utifrån transportörens enskilda förhållanden (såsom t.ex. biljettpris) och de olika typer av fuskande som förekommer. Vidare bör lagen tillåta att transportören bestämmer tilläggsavgiftens storlek till ett belopp som resulterar i att transportören inte drabbas av merkostnader för kontrollverksamheten. Idag saknas tydliga och effektiva verktyg för transportörer för att hantera personer som vägrar att identifiera sig eller som avviker från kontrollen i syfte att undvika betalningsansvar för tilläggsavgift. Lagen bör därför kompletteras bl.a. med en rätt för tjänstemän som utför avgiftskontroll och ordningsvakter att gripa sådana personer. Den i 14 föreslagna preskriptionsregleringen riskerar att väsentligen fördyra processen för att driva in tilläggsavgifter och öka arbetsbelastningen inom domstolsväsendet. SLL ser inget behov av en särskild preskriptionsreglering i lagen. Istället bör generella regler om preskription enligt preskriptionslagen gälla. Under alla omständigheter måste regleringen förtydligas och preskriptionsfristen vara längre än ett år. Brottet spärrforcering bör vara trafikslagsneutralt och brottet bör inte vara begränsat till områden med fysiska spärrar 8 Trafikförvaltningen höjer tilläggsavgiften AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) har ansökt hos Transportstyrelsen om att få ta ut en tilläggsavgift med ett högsta belopp om 1 500 kr istället för 1 200 kr. Transportstyrelsen har godkänt ansökan, vilket medfört att trafikförvaltningen nu har kunnat höja tilläggsavgiften. Bakgrunden till att trafikförvaltningen höjer tilläggsavgiften är att trots åtgärder och investeringar för att stävja fusk i kollektivtrafiken uppskattas intäktsbortfallet p.g.a. fusk till cirka 267 miljoner kronor för år 2016. För att tilläggsavgiften ska ge den eftersträvade preventiva effekten och för att motverka att personer kalkylerar med om huruvida fusk lönar sig bedömer SL att tilläggsavgiften måste höjas väsentligt. Baserat på SL:s tolkning av 3 lagen om tilläggsavgift och lagstiftarens intentioner bakom regleringen har dock SL begränsat sin ansökan till ett högsta belopp om 1 500 kr.