Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Stockholms konstnärliga högskola Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Nej 1. Är myndigheten miljöcertifierad? 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Miljöpolicy för Stockholms konstnärliga högskola Styrdokument: Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Stockholms konstnärliga högskolas vision är att genom sin unika sammansättning av utbildningar och konstnärlig forskning skapa möjligheter för framtidens kunskaps- och samhällsutveckling. För att uppnå denna vision ska SKH utbilda självständiga konstnärer, pedagoger och forskare som driver utvecklingen inom sina områden, vidareutveckla den dynamiska och kritiskt reflekterande miljön för forskning och utvecklingsarbete, utveckla mötesplatser samt föra dialog med de professionella fälten och det omgivande samhället. Högskolan ska vara en administrativt sammanhållen organisation med en transparent, attraktiv och dynamisk studie- och arbetsmiljö där vi arbetar för en bred rekrytering av studenter och medarbetare. Alla anställda och studenter vid Stockholms konstnärliga högskola (SKH) ska vara delaktiga i att utveckla, genomföra samt följa upp arbetet för en bättre miljö. Vårt övergripande mål är att verksamheten ska ge så minimal inverkan på miljön som möjligt och att miljöhänsyn ska vägas in i alla beslut. SKH ska aktivt medverka till bättre miljö och hållbar samhällsutveckling. SKH ska vara en miljövänlig arbetsplats där både personal och studenter värnar om miljön. SKH ska utbilda och informera personal och studenter för att öka miljömedvetenheten och kompetensen för att kunna välja miljövänliga alternativ.
I sin strävan efter ständig förbättring ska Stockholms konstnärliga högskola: - verka för att integrera ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet på alla nivåer i den strategiska och operativa verksamheten - verka för att integrera miljöperspektivet i utbildningen, i forskningen och i det konstnärliga utvecklingsarbetet - uppmuntra, utbilda och skapa förutsättningar för medarbetare och studenter till att bidra till en hållbar utveckling i och utanför verksamheten - säkerställa att anställda och studenter har kännedom om samt följer miljöpolicyn - ta hänsyn till miljön vid upphandling och inköp samt i samband med resor - i valet mellan två likvärdiga produkter eller tjänster alltid välja den med minst påverkan på miljön - kontinuerligt se över åtgärder för att minska naturresursanvändning och minska utsläpp till luft, mark och vatten som verksamheten direkt eller indirekt orsakar - undvika resor när dessa utan större olägenhet kan ersättas av telefon- och videokonferenser - minska produktionen av avfall samt hantera avfallet miljömässigt korrekt - förbättra, utvärdera och fortlöpande följa upp miljöarbetet inom högskolan - ha ett miljöledningssystem som årligen utvärderas och revideras - arbeta aktivt för att minska energiförbrukningen i lokalerna - dokumentera och följa upp övergripande och detaljerade miljömål. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? 2016 4a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? Resor och energianvändning samt teknisk utrustning knuten till utbildning och forskning. Resor inberäknar såväl tjänsteresor som resor till och från arbetsplatsen respektive studieplatsen. Energianvändningen är knuten till verksamheternas lokalytor, drift av fastigheter, verksamhetsel, källsortering och pappersförbrukning samt förbrukningsartiklar. Myndigheten använder även en stor mängd teknisk utrustning som är energikrävande samt när den blir uttjänt klassificeras som teknikavfall och hanteras utifrån de miljökrav som ställs på denna typ av avfall. 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? Den aktivitet som genererar största indirekta miljöpåverkan är den utbildning och forskning som bedrivs.
Inköp och upphandling har en indirekt påverkan på miljön genom miljökrav som ställs vid anskaffningar. 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? Förståelsen och kunskapen om miljöpåverkan ska öka bland myndighetens studenter och personal. Negativ miljöpåverkan, bland annat i form av utsläpp av koldioxid, i samband med resande ska minska. Energiförbrukningen ska minska totalt sett för SKH. Andelen energieffektiva stödsystem ska öka. En större andel av högskolan tekniska utrustning ska bidra till en effektiv energianvändning. Produktion av avfall ska minska och det avfall som produceras ska hanteras miljömässigt korrekt. 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? Förståelsen och kunskapen om miljöpåverkan ska öka bland myndighetens studenter och personal. Myndigheten ska verka för att integrera miljöperspektivet i utbildningen, forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. SKH ska uppmuntra, utbilda och skapa förutsättningar för medarbetare och studenter att bidra till en hållbar utveckling i och utanför verksamheten. Anskaffning ska ha krav på miljöhänsyn. 6a. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för direkt miljöpåverkan? Miljöutredningen och miljöpolicyn har bidragit till att frågor kring miljön finns med i avdelningarnas och skolornas verksamhetsplaner för 2017. Miljöhänsyn ska tas i samband med resor. Tåg ska prioriteras vid kortare resor. Miljöbilar ska efterfrågas vid hyrning, leasing, taxi.
Resor ska undvikas när dessa utan större olägenhet kan ersättas av telefon- och videokonferenser. Konferensutrustningar har installerats under 2016 och utrymme att fortsätta den tekniska utvecklingen har beaktats i budgetarbetet för 2017. Kollektivt resande uppmuntras, även mellan campusområden och i tjänsten. Cyklar finns för att enkelt kunna transportera sig mellan verksamheterna. Ny konferensutrustning har skaffats in och används regelbundet för att bidra till att resor i tjänsten kan ersättas av resfria möten. Högskolan har förberett organisation av ett miljöråd för att systematiskt arbeta med miljöledningsfrågor. Gröna hyresavtal följs upp vid hyresvärdsmöten och bidrar till ett kontinuerligt miljöarbete mellan SKH och dess hyresvärdar, där konkreta åtgärder för att minska miljöpåverkan planeras och genomförs. Ett kontinuerligt samarbete med hyresvärdar ska bedrivas för att minska energianvändningen, byta till energivänliga ljuskällor, utveckla gröna hyresavtal samt påverka hur verksamhetselen kan styras och reduceras. Myndigheten ska prioritera teknisk utrustning med effektiv energianvändning. Nya modeller för kopiering och utskrift som synliggör förbrukningen bättre har skaffats och bidrar till att nå målet med minskad pappersförbrukning, liksom en gradvis övergång till digitala format i stället för papperskopior. System som stöder energieffektiva arbetsmodeller ska eftersträvas vid nyanskaffning. I arbetet med arkivering har övergången till e-arkivlösningar fått alltmer uppmärksamhet och en strategisk plan för elektroniska handlingar har upprättats, vilken kommer att bidra till att arbeta mot en e-arkivlösning. Rektor har beslutat att SKH deltar i samverkan med Trafikverket för en ökad andel resfria möten. Under 2017 kommer former för att utvärdera andelen resfria möten att utvecklas och tillämpas, för att se effekten av samverkansprojektet. 6b. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för indirekt miljöpåverkan? Genomförandet av ett hållbart perspektiv i utbildning och forskning är svårt att definiera och mäta. Miljöfrågor har dock beretts utrymme i kurser och undervisningsmoment där det finns möjlighet. Genom utbildningen skapas förståelse kring hållbar utveckling i samhället, i flera perspektiv, och resursanvändande i den verksamhet som bedrivs och som är målet för utbildningen Högskolans studenter får möta frågor som rör energi- och miljöaspekter såväl i
samband med genomförandet av studierna och i ett perspektiv av yrkesverksamhet, där miljöfrågorna kommer att finnas med. Genom forskningen skapas möjligheter att genom konstnärliga uttryck och uttrycksformer skapa förståelse, insikter och bidrag till ställningstaganden kring hållbarhetsfrågor, miljö och social hållbarhet. Flera av högskolans nyrekryterade meriterade lärare har ett tydligt miljöperspektiv i sitt konstnärliga och pedagogiska arbete. Högskolan har erhållit medel för ett forskningsprojekt där relationen mellan människa och natur är i fokus. Effekten av detta är att miljöfrågor och miljöpåverkan får en större plats i utbildning och forskning. Våra kärnverksamheter samverkar ofta i tvärvetenskapliga sammanhang, där val av konstnärlig metod och medel kan ge möjligheter att på ett konkret sätt arbeta med miljö och miljöpåverkan. En ny upphandlingspolicy som inkluderar miljöperspektiv har tagits fram. Miljöpåverkan har följts upp vid pågående avtal, framförallt vid genomförande av pågående städavtal. Vid val mellan två likvärdiga produkter eller tjänster ska miljöhänsyn ges en betydande roll. Vid anskaffning av ljuskällor till utbildning och forskning har LED-belysning prioriterats. 7a. Redovisa hur väl målen för direkt miljöpåverkan har uppfyllts Måluppfyllelsen ligger i fas med de planerade åtgärderna. Flera av åtgärderna kommer att behöva följas upp i ett längre perspektiv för att se att utvecklingen går i rätt riktning. Den systematiska uppföljning som behövs har inte startat men förberedelser pågår för att skapa rutiner den. 7b. Redovisa hur väl målen för indirekt miljöpåverkan har uppfyllts De planerade åtgärderna har bidragit till att öka måluppfyllelsen. Ett systematiskt uppföljningsarbete har inte påbörjats, varför det är svårt att med säkerhet ange graden av måluppfyllelse. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? Information ges till nyanställd personal vid introduktionsutbildningar. Eventuella förändringar och aktiviteter i samband med miljöarbetet publiceras löpande. Hållbar utveckling etableras alltmer som begrepp i utbildning och forskning. Miljöaspekter ges utrymme i upphandlingsarbetet.
9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? Ett systematiskt arbete med att byta ut gammal teknik till modern, ffa nya datorer och telefoner pågår, vilket bidrar till att minska energianvändningen hos maskinparken. Virtuella lagringsmiljöer för anställda har ersatt befintliga serverlösningar, vilket minskar energiåtgången. De trådlösa nätverk som finns förbättras för att ge bättre förutsättningar för att arbeta med digitala material. En större upphandling av nätverk har initierats vid en av skolorna. Likaså har former för webbanvändning för registrering och information till studenter förbättrats, vilket minskar resande och pappersförbrukning. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Det operativsystem som används har uppgraderats under 2016 vilket ger bättre förutsättningar för möten och konferenser genom Skype. Föreläsningar, seminarier och lektioner dokumenteras regelbundet inom vissa av verksamheterna för att bidra till att studenter och lärare ska kunna följa undervisning på distans i stället för att resa till vissa moment. Forskningsverksamheten använder regelbundet Skype för möten som ersättning för resande. Vid antagning av nya studenter har vissa praktiska prov genomförts med hjälp av modern teknik i stället för fysiska resor, vilket minskar antalet resor som görs i samband med antagningsproven till högskolan. Vid vissa rekryteringar har intervjuer och presentationer genomförts med hjälp av modern teknik i stället för fysiska intervjuer och presentationer på plats i Stockholm. Detta har särskilt eftersträvats då det har inneburit att extremt långa resor har kunnat undvikas.
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 189 Antal kvadratmeter lokalyta: 26 186 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) samt antal resor Årets uppgifter antal resor och kg CO 2 Föregående års uppgifter Antal resor KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. a) Flygresor under 50 mil 232 18 306 97 13 910 72 b) Bilresor - 1 685 8,9 5 317 27 c) Tågresor 341 0.18 0,001 1,00 0,005 d) Bussresor - 208 1,10 359 1,85 e) Maskiner och övriga fordon - 262 1,39 625 3 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e 20 461 108 20 212 104 1.3 Flygresor över 50 mil 721 188940 1000 206 935 1 067 1.4 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Beräkning av utsläpp för bil, buss och övriga fordon baseras på fakturauppgifter ur ekonomisystemet, ett tillvägagångssätt som inte alltid ger komplett information, varför beräkningen blir en uppskattning av värdet. Detta ger dock en vägledning som visar på tendenser och utveckling av resande med dessa fordonstyper. I en kommande upphandling av resebyråtjänst kommer dessa färdmedel att vara en del av underlaget för den tjänst som ska upphandlas och därmed kunna återfinnas i statistiska underlag på ett bättre sätt än idag. Minskningen av långa flygresor kan till en del förklaras med att resor ersatts med resfria möten, men förändringen är inte tillräckligt stor och bestående för att kunna generera alltför långtgående slutsatser. 1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Leverantörsuppgifter, ekonomisystem samt beräkningar av troliga utsläpp baserad på kostnad för respektive fordon/transportmedel.
Schablonlista från Naturvårdsverket 1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på Analyser av fakta samt en bedömning av var myndigheten befinner sig i arbetet med att utveckla systematiska system som stöd för uppföljningsarbetet.
2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt 2016 2015 2014 Verksamhetsel (avser lokaler) 1 248 447 1 182 340 925 359 Fastighetsel 879 145 937 497 1 296 358 Värme 1 732 385 1 819 371 1 792 356 Kyla 271 940 274 044 323 833 Totalt 4 131 917 4 213 252 4 337 906 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2016 2015 2014 2016 2015 2014 Verksamhetsel (avser lokaler) 6 605 6 095 4 581 48 45 35 Fastighetsel 4 651 4 832 6 418 34 36 49 Värme 9 166 9 378 8 873 66 69 68 Kyla 1 438 1 413 1 603 10 10 12 Totalt 21 861 21 718 21 475 158 161 165 Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2016 2015 2014 Energi 0 0 0 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Ja 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 2016 2015 2014 Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 100 % Värme 100 % 100 % 100 % Kyla 100 % 100 % 100 % Utanför lokaler 100 % 100 % 100 % Totalt 100 % 100 % 100 %
2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har inte ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. Myndigheten har inga egna hyresavtal, hyresvärdarnas el finns i hyresavtalen, där ansvaret ligger hos hyresvärd att använda förnybar el. I de gröna hyresavtalen specificeras produktionsformerna för el. Leverantörsuppgifter. 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Fastighetselen har minskat något som ett led i det gemensamma arbetet med inomhusklimat, armaturskifte och att elförbrukningen anpassas till verksamheten, exempelvis vid längre uppehåll i undervisningen. 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter
3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st 2016 2015 2014 Upphandlingar och avrop med miljökrav 1 1 0 Upphandlingar och avrop totalt 12 7 0 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 8 % 14 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts Inga Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Nej, ej aktuellt 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr 2016 2015 2014 Upphandlingar och avrop med miljökrav 218 000 1 953 360 0 Upphandlingar och avrop totalt 2 146 401 3 919 515 0 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 11 % 50 % % 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) 3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem
4. Frivilliga frågor Frågor om policy 4.1 Har myndigheten internt styrande dokument för IT och miljö? (om ja ange vilka områden som tas upp i dokumentet) Ja Energianvändning för IT, IT-användning för resfria möten, Miljöhänsyn vid anskaffning av IT Frågor om IT-anskaffning 4.2 Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet ITanskaffningar per år (anges i procent och värde). 2016 2015 2014 Andel (%) 0 % 0 % 0 Värde (Skr) Skr Skr Skr Hur är uppgifterna framtagna? Egen uppföljning. 4.3 Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om energianvändning 4.4 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft 2016 2015 2014 2016 2015 2014 PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum Hur är uppgifterna framtagna?
Frågor om resfria möten 4.5 Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft 2016 2015 2014 2016 2015 2014 Resfria möten Hur är uppgifterna framtagna? Statistik saknas. Frågor om förklaring till resultatet 4.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Myndigheten planerar att under året utveckla former för att kunna följa upp utvecklingen av resfria möten, vilket inte har funnits tidigare. Frågor om energi 4.7 Har myndigheten en strategi för sitt energieffektiviseringsarbete, innefattande nulägesanalys, mål samt handlingsplan med åtgärder, som utgör grunden för ert energieffektiviseringsarbete? Nej 4.8 Producerar myndigheten egen el? (om ja ange hur mycket i kwh) Nej 4.9 Har myndigheten miljöklassade och/eller certifierade byggnader? Nej Frågor om avrop 4.10 Har myndigheten vid avrop mot statliga ramavtal ställt egna miljökrav, där så har varit möjligt? Nej