Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Yvonne Wärnfeldt Väg och järnväg Konsekvensutredning av föreskrifter om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon Transportstyrelsens förslag: En ny förordning gör det möjligt att efter ansökan ge tillstånd att genomföra försöksverksamhet med självkörande fordon på väg. Tillstånd får endast lämnas om den sökande visar att trafiksäkerheten kan säkerställas under försöket och att försöket inte medför någon väsentlig störning eller olägenhet för omgivningen. Transportstyrelsen kommer att vara tillståndsprövande myndighet och vi föreslår därför nya föreskrifter som omfattar krav på - bestämmelser om vad en ansökan om tillstånd ska innehålla, - beskrivning av hur verksamheten styrs, - rapportering av olyckor och incidenter, samt - krav på utvärdering av försöket. Inledning Sedan ett par år pågår en snabb och innovativ teknikutveckling på vägfordonsområdet. Det handlar om automatiserade funktioner som med eller utan stöd av uppkoppling och under givna förutsättningar ska utföra köruppgiften. Försöksverksamhet pågår runt om i världen med stöd av nationella regelverk. Utgångspunkten är dock densamma oavsett land; försöksverksamhet i verklig trafik är en viktig förutsättning för att samla tillräcklig kunskap om hur automatiserade och uppkopplade fordon fungerar i trafiksystemet och hur de ska regleras inför en marknadsintroduktion. Den nya tekniken förväntas bidra till ett hållbart transportsystem och området är i högsta grad prioriterat av den svenska regeringen som under 2015 tillsatte en utredning (SOU 2016:28) med uppdrag att ge förslag på regeländringar för att underlätta en marknadsintroduktion av dessa fordon. I uppdraget ingick även att lämna förslag på en försökslagstiftning. Regeringen beslutade den 20 april 2017 en förordning (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon. Förordningen träder i kraft den 1 juli 2017 och ger möjlighet att hos Transportstyrelsen ansöka om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon som i enlighet med 8 kap. 18 fordonsförordningen (2009:211) omfattas av ett beslut om undantag. Det innebär bl.a. att de fordon som ingår i försöket ska ha ett helt eller
Datum Dnr/Beteckning 2 (8) delvis automatiserat körsystem som inte ingår i ett typgodkännande, enskilt godkännande eller registreringsbesiktning enligt fordonslagen (2002:574). Tillståndet ska vara tidsbegränsat och får endast lämnas om den sökande visar att trafiksäkerheten kan säkerställas och att försöket inte medför någon väsentlig störning eller olägenhet för omgivningen. Det ska även finnas en fysisk förare i eller utanför fordonet. En eller flera ansvariga ska utses för försöket. Tillståndet kan återkallas om villkoren för tillståndet inte längre uppfylls och den som bedriver försök utan tillstånd eller i strid med bestämmelserna kan dömas till böter. Transportstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter i anslutning till förordningen och ska också ta ut avgift för den tillståndsprövning som sker. Förordningen är tidsbegränsad och upphör att gälla den 1 juli 2022. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Den nya förordningen om försöksverksamhet ger möjlighet att ansöka om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon i verklig trafik och på allmän väg. Förordningen innebär att Transportstyrelsen endast får ge tillstånd till sökande som kan visa att trafiksäkerheten kan säkerställas under försöket. En sådan prövning kräver i sin tur att den sökande i sin ansökan ger tillräckligt underlag som gör en sådan bedömning möjlig. 2. Vad ska uppnås? Syftet med de föreslagna föreskrifterna är att tydligöra de viktigaste kraven som bör ställas på den som ansöker om tillstånd för försök med självkörande fordon. Grundläggande krav på vilken dokumentation som krävs för att pröva en ansökan ska i sin tur bidra till en effektiv ärendehandläggning. Krav på rapportering av olyckor och incidenter och hur dessa hanteras är viktiga för att säkerställa att trafiksäkerheten upprätthålls försöket igenom. Krav på att lämna en skriftlig utvärdering av försöket till Transportstyrelsen ska bidra till ökad kunskap om framtida reglering. Det bör betonas att föreskrifterna inte innehåller någon uttömmande uppräkning av krav utan beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan ytterligare krav komma att behöva ställas.
Datum Dnr/Beteckning 3 (8) 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1. Effekter om ingenting görs Om ingenting görs kommer det att saknas tillräcklig information och tydliga ramar för hur man ansöker och vad som krävs för att få sin tillståndsansökan prövad och sitt tillstånd för försöksverksamhet beviljad. Detta kommer sannolikt att förlänga ärendehandläggningen och att enskilda försök med självkörande fordon försenas. Varje ärende får behandlas från fall till fall och andelen förtydliganden och kompletteringar kan bli stor i relation till den totala handläggningstiden. Kostnaderna för den som söker tillstånd torde också bli höga. 3.2. Alternativ som inte innebär reglering Ett alternativ till reglering skulle kunna vara att Transportstyrelsen endast arbetar med informationsinsatser som i sin tur hänvisar till texten i förordningen om försöksverksamhet. Några krav kan dock inte uppställas genom denna information. Handläggningstiderna bedöms som ovan bli långa och mer kostsamma. 3.3. Regleringsalternativ Regleringen i form av nya föreskrifter om försöksverksamhet avser att ställa tydliga men generella krav som förtydligar förordningens krav att den sökande visar att försöksverksamheten kan genomföras på ett trafiksäkert sätt och utan väsentlig störning och olägenhet för omgivningen. Med hjälp av regleringen och därmed krav på dokumentation, kan Transportstyrelsen utföra en effektivare hantering av ärenden. Den sökande vet vad som förväntas att skickas in med en ansökan. Därmed bedöms det bli kortare handläggningstider och därigenom lägre ansökningskostnader. Övriga regleringsalternativ saknas. 4. Vilka är berörda? Alla företag eller organisationer (testorganisationer) som är intresserade av att bedriva försök med självkörande fordon berörs liksom den tillståndsprövande myndigheten (Transportstyrelsen). Utöver det kommer den väghållande myndighet som ansvarar för de vägar och gator där det specifika försöket genomförs att beröras. Aktuella testorganisationer är traditionell fordonsindustri men även universitet och högskolor, som antingen var för sig eller tillsammans med privata aktörer driver olika forskningsprojekt på området. Försöksverksamhet får även antas vara aktuell för företag som är nischade mot mindre eldrivna fordon utformade för olika typer av delningstjänster
Datum Dnr/Beteckning 4 (8) eller annan typ av kollektivtrafik. Utveckling av nya kollektivtrafiktjänster bidrar även till att operatörer och trafikhuvudmän är intresserade av att driva egen försöksverksamhet. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( X ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. Regleringen kommer att innebära konsekvenser i form av kostnader för alla som ansöker om ett tillstånd. Hur stor kostnaden blir beror i hög grad på den sökandes förmåga att med stöd av sin dokumentation verifiera hur man säkerställer trafiksäkerheten i försöket som helhet men också hur man säkerställer funktionaliteten i den teknik och de fordon som används. Förutsättningarna för försöken är således samma oavsett organisation. Mer traditionella fordonstillverkare kan dock ha en kostnadsmässig fördel jämfört med organisationer som inte bygger sina egna fordon eller för nya innovatörer på området. Ett exempel på detta är om den sökande testorganisationen saknar den kompetens som krävs för att verifiera att fordonets funktionalitet är tillräckligt trafiksäker. Den kompetensen kan då behöva köpas från en extern part. 5.2. Medborgare Regleringen medför inga konsekvenser för medborgare. 5.3. Staten, regioner eller landsting och kommuner Regleringen medför att Transportstyrelsen får en ny typ av tillståndsprövning. För att uppnå full kostnadstäckning kommer en avgift att tas ut i form av löpande timtaxa på 1 400 kronor 1. Timtaxa bedöms som en lämplig avgiftskonstruktion då handläggningstiden kommer att skilja sig åt mellan olika ärenden. Konsekvenser kan uppstå för enskilda kommuner i de fall försök genomförs på kommunala gator och vägar. Det kan till exempelvis handla om att testorganisationen för att kunna genomföra försöksverksamheten behöver undantag från vissa lokala trafikföreskrifter eller trafikregler enligt 1 Se 30 kap. 16 TSFS 2017:72
Datum Dnr/Beteckning 5 (8) trafikförordningen (1998:1276). Utanför tättbebyggt område kan en sådan prövning behöva göras av Länsstyrelsen. En sådan prövning är avgiftsbelagd i enlighet med trafikförordningen, lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor och avgiftsförordningen (1992:191). 5.4. Externa effekter Regleringen medför inga externa effekter. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Alternativet som handlar om att inte reglera innebär att Transportstyrelsen istället behöver informerar om vad som krävs för att få sin ansökan prövad. Detta alternativ medför färre formella krav på testorganisationen och på det underlag som den sökande ska kunna visa för att få sitt tillstånd. Vi ser dock en tydlig risk att detta leder till otydlighet för den sökande om vilken dokumentation man förväntas bifoga i sin ansökan. Som myndighet ser vi också svårigheter att ställa krav på vad en ansökan ska innehålla och vilka villkor som gäller för försöket utan att detta sker med stöd av föreskrifter. För att öka tydlighet och transparens om vad som gäller föreslår vi nya föreskrifter som tydliggör de generella krav som kommer att behöva ställas på den sökande när det gäller såväl vad en ansökan ska innehålla som krav på rapportering och utvärdering. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Transportstyrelsens beslutanderätt grundar sig på 11 förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon. 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Bestämmelser inom det aktuella området är nationella. Regleringen avser därmed ett område som saknar internationell reglering. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Förordningen om försöksverksamhet med självkörande fordon beslutades den 20 april 2017 och den träder i kraft den 1 juli i år. Det är Transportstyrelsens uppfattning att förtydligande föreskrifter bör träda i kraft så snart som möjligt. Vi har därför föreslagit ett ikraftträdande som
Datum Dnr/Beteckning 6 (8) ligger så nära i tiden som möjligt med hänsyn tagit till tid för remissförfarande och beslut. Under en övergångsperiod kommer vi att hantera ansökningar om tillstånd utan stöd av föreskrifter. Det ställer krav på vår förmåga att informera och kommunicera. Vi ser inte att detta är ett problem för vår egen handläggning men däremot kan det vara försvårande för den sökande. För att i möjligaste mån avhjälpa detta arbetar vi parallellt med informationsmaterial som senast den 1 juli ska publiceras på vår externwebb. Det handlar bl.a. om att beskriva vår tillståndsprocess men också att ge relaterad information om fordonslagstiftning (undantag från fordonstekniska krav) och trafiklagstiftning. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge företag och människor en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet, samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors och mäns transportbehov. Transportstyrelsen bedömer att den föreslagna regleringen bidrar till funktionsmålet och då särskilt med avseende på möjlighet till stärkt svenskt konkurrenskraft.
Datum Dnr/Beteckning 7 (8) 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Transportsystemets utformning ska också bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås, samt bidra till ökad hälsa. Transportstyrelsen bedömer att den föreslagna regleringen på sikt kommer att bidra till hänsynsmålet både när det gäller trafiksäkerhet och mål för miljö och hälsa. C. Företag 12. Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? 13. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? 14. Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? 15. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? 16. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? 17. Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Totalt E. Samråd Samråd är inte aktuellt.
Datum Dnr/Beteckning 8 (8) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Yvonne Wärnfeldt, utredare Väg- och järnvägsavdelningen, 010 495 59 03 yvonne.warnfeldt@transportstyrelsen.se Jonas Malmstig, jurist Väg- och järnvägsavdelningen, 010 495 56 85 jonas.malmstig@transportstyrelsen.se