Dessa anvisningar är ett komplement till Brandskyddsföreningens regelverk SBF 110 Regler för brandlarm, SBF 502 Regler för utrymningslarm med talat meddelande och rekommendation Insatsplan. Kraven är därför utformade som tilläggskrav till SBF 110 och SBF 502. I regelverken anges vilka dokument de ansluter till och innehåller referenser till dessa. Denna utgåva, SBF 1021:2, är framtagen av Brandskyddsföreningen i samarbete med Brandtec, Besiktning.org, Naturhistoriska riksmuseet och Säkerhetsbranschen. Anvisningarna träder i kraft 2017-- och ersätter då föregående utgåva, SBF 1021:1, som dras in 2018--. Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell förening som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Detta arbete består bland annat i att ge ut regelverk och normer för olika brandskyddsanordningar och för fysiska eller juridiska personer som berörs av dessa. Brandskyddsföreningen har en tydlig position som normbildande organisation inom brandsäkerhetsområdet. Avsikten med regelverken och normerna är att fastställa kvalitets- och säkerhetsnivåer som kan tillämpas generellt av berörda parter. Tillämpningen är emellertid frivillig.
Att ritningar är rätt gjorda kan både påskynda en snabb insats, skapa en trygg utrymning och underlätta servicearbetet vid fel eller underhåll. Målsättningen är att dessa anvisningar tillsammans med refererade dokument ska bidra till att säkerställa att anläggningar för brandlarm och utrymningslarm med talat meddelande utförs med tillfredsställande kvalitet. Överensstämmelsen med detta regelverk visas genom leverans- och revisionsbesiktningsintyg Dessa anvisningar beskriver utformning av orienteringsritning, serviceritning, larmdonsområdesritning och funktionsbeskrivning för brandlarm (SBF 110 gällande utgåva) samt serviceritning, larmdonsområdesritning och funktionsbeskrivning för utrymningslarm med talat meddelande (SBF 502 gällande utgåva). Anvisningarna beskriver hur en ritning skapas från grunden för en ny anläggning som installeras. Anvisningarna beskriver även förvaring, skötsel och uppdateringar av ritningar vid behov. Dessa anvisningar beskriver även möjlighet till att rita styrområdesritning samt att kombinera insatsplan med OR-ritning för brandlarm. Anvisningar anger minimikrav. SBF 502 SBF 110 Insatsplan Regler för utrymningslarm med talat meddelande Regler för brandlarm Bygghandlingar 90 SIS Bygghandlingar 90 SS 3654 Brandskyddsföreningens rekommendation Insatsplan Branddetekterings- och brandlarmsystem Brandförsvarstablå och brandkårsnyckel OR ritning som används av insatspersonal för att orientera sig om objektets omfattning och så snabbt som möjligt finna bästa vägen till det område som avger larm. Kallas även för orienteringsritning för brandlarm. SR ritning som används av personer som ska sköta eller serva en anläggning. Kallas även för serviceritning för brandlarm. Situationsplan en situationsplan ska visa hela kvarteret, industri- eller sjukhusområdet, tunneln eller liknande. Syftet med situationsplanen är att räddningstjänsten ska få en överblick överhela området och delar av omgivningen samt övergripande information för att underlätta orientering och inriktningsbeslut. Byggnadsöversikt ritning som visar hela våningsplanet. Placeras på baksidan av framförvarande blad. Används då planet behöver delas i många delar, till exempel köpcentrum, arenor etc. Syftet är att få en överblick över hela våningsplanet utan att behöva bläddra. Kan ersätta lokaliseringsfigur då våningsplan måste delas på flera blad. Höjdgraf schematisk bild som visar aktuellt våningsplan. Larmdonsområdesritning ritning över vilken del som helst inom täckningsområdet där larm kan ges separat.
Lokaliseringsfigur liten översiktsbild över byggnadens ytterkonturer där aktuell del markeras. Styrområdesritning ritning som visar styrområdenas indelning. Den kan även visa styrfunktioner. TUL utrymningslarm med talat meddelande. SR-TUL ritning som används av personer som ska sköta eller serva en anläggning. Kallas även för serviceritning för utrymningslarm med talat meddelande. Ändring av byggnad vid en byggnation där förändringar påverkar ritningens användning ska de ritningarna som påverkas justeras. Anläggarfirman ansvarar normalt för att ritningar och funktionsbeskrivningar enligt SBF 1021 upprättas. Om så särskilt avtalas kan anläggningsinnehavare eller dennes ombud svara för upprättande av ritningar och funktionsbeskrivningar. Efter övertagandet av brandlarmanläggning ansvarar anläggningsinnehavaren för att ritningar och funktionsbeskrivningar enligt SBF 1021 blir uppdaterade vid ändringar i anläggningen eller vid förändringar av byggnaden som påverkar ritningen. Struktur för OR Registerblad med symbolförteckning Situationsplan OR-blad Funktionsbeskrivning Struktur för SR Registerblad med symbolförteckning Situationsplan (endast för brandlarm) SR-blad Funktionsbeskrivning Layout och text Varje ritningsblad som innehåller byggnadsdelar ska förses med måttskala och norrpil. Om bygganden har fler våningar ska en höjdgraf finnas som visar de olika våningsplanen i byggnaden. Aktuell del av våningsplan på höjdgrafen ska färgläggas med grön färg. se även figur 4.3.
4.2.2.1 Planritningar ska utformas enligt branschpraxis för byggnads- och anläggningsritningar. Vägledning och stöd finns i Bygghandlingar 90. 4.2.2.2 En byggnads ytterkonturer ska klart framgå på samtliga blad. Ett våningsplans konturer ska markeras med grova heldragna linjer alternativt med dubbla linjer. Har ett våningsplan mindre yta än övriga våningsplan ska byggnadens ytterkontur ovan markplan markeras med tunn heldragen linje. Har något våningsplan under markplan större yta än byggnaden i övrigt och/eller förekommer underjordisk gång, bergrum eller dylikt ska dessa markeras med tunn streckad linje, som regel endast på situationsplan eller på det våningsplan där entréer är belägna. 4.2.2.3 Om möjligt ska hela våningsplanet visas på ett och samma ritningsblad. I de fall våningsplan måste delas upp på flera blad ska varje blad förses med snittlinje inplacerad på samma ställe på de olika bladen. Dessutom anges hänvisningstext i anslutning till snittlinjen till bladnummer och/eller sektionsnummer där övriga delar av våningsplanet finns. 4.2.2.4 Följande byggnadsdetaljer ska alltid anges: Innerväggar, trappor, hissar (kryssmarkeras), fönster och dörrar/dörröppningar Trappor med steg och nivåpil. Dörr och lucka till svåråtkomligt övervakat utrymme ska anges på lämpligt sätt. Där så erfordras för orientering och/eller klargörande av tillträdesväg, ska komplettering ske med hänvisningstext. Övrigt som kan vara till hjälp vid orientering. Kommentar: Namn på viktiga utrymmen som kan vara till hjälp vid orientering, till exempel avdelningar, rum eller liknande bör framgå. Ovidkommande delar, till exempel inredning, installationer och lös inredning, får dock inte anges. 4.2.2.5 Olika våningsplans byggnadsdelar ska om möjligt vara centrerade över varandra i ritningssatsen och ligga över varandra som i verkligheten. Ritningsblad ska ha layout enligt figur 4.3. På ritningsblad ska plan- eller våningsbeteckning finnas angivet. Beteckning ska överensstämma med de som används i byggnaden. Texten placeras i ritningens nedre högra hörn tillsammans med bladnummer. Se även figur 4.3. Namn eller annan beteckning på angränsande gata, väg, torg, park med mera ska anges på varje ritningsblad. Exempelvis Kungsgatan, Gård, Kaj. Se även figur 4.3. Kommentar: Om lokaliseringsfigur används kan denna kompletteras med denna information. På varje ritningsblad ska uppgifter om ritnings upprättande (datum, namn och företag) och senaste revidering av ritning finnas angivet. Se även figur 4.3.
Utformning av all text ska vara med typsnitt Arial. All text ska utföras med versaler där minsta versalhöjd (h) ska uppfylla nedan angivna värden. Se även figur 4.3. 7 mm sektionsnummer, bladnummer, våningsplansbeteckning. 5 mm objektsnamn (fetstil), byggnadsnamn/-nummer (fetstil) samt för text Centralutrustning, BF-tablå, Sprinklercentral och liknande. 2,5 mm larmadressnummer, skalstock, ritningsdatum samt för övrig text. Text ska utföras med normal stil utom objektsnamn och byggnadsnamn/byggnadsnummer som ska anges med fetstil, se även figur 4.3. All text ska anges med markant färg som lätt kan avläsas. Figur 4.3: Mall för sidlayout
Ritning utförs normalt i A3-format (297 x 420 mm). Andra format får tillämpas med följande begränsningar: Max tillåtna storlek är A2-format (420 x 594 mm). Minsta tillåtna storlek är A4-format (210 x 297 mm). Måtten angivna utan infästningsanordning. Färger som ska användas anges i bilaga C Kommentar: Variation på skrivare kan göra att nyanser på färger kan se olika ut. Register med sektionsnummer och eventuella kompletterande larmadresser i ordningsföljd ska finnas. Symbol för centralutrustning och/eller brandförsvarstablå, eventuell undercentral, och eventuell sprinklercentral eller släckcentral ska anges på aktuell plats i registret. Kommentar: För mindre brandlarmanläggning med maximalt två blad i orienteringsritningssatsen behöver register normalt inte finnas. Register ska finnas på ett separat registerblad som placeras överst i ritningssatsen. Registerbladet ska förses med rubriktexten SEKTIONSFÖRTECKNING. Lägsta sektionsnummer ska placeras överst i registret. För brandlarmanläggning där enbart sektionsnummer visas på centralutrustning- /brandförsvarstablå vid brandlarm, ska registret bestå av minst två kolumner enligt figur 4.6.2. Figur 4.6.2 Två kolumner För anläggning där både sektion och en kompletterande larmadress visas på centralutrustning/brandförsvarstablå vid brandlarm ska registret bestå av minst tre kolumner enligt figur 4.6.3. Förekommer en sektion på flera blad, ska varje blad anges i sektionsförteckningen. Om en sektion för trapphus går över flera blad, ska endast det viktigaste bladet anges (angreppsväg för räddningstjänst) och anges med symbol för trappa enligt sektion 2 i figur 4.6.3 a). Hisschakt anges på sektionsförteckningen på de blad där detektor finns.
Sektion som är kopplad till släckanläggning samt där blad finns ska anges i sektionsförteckningen. Figur 4.6.3 a) Tre kolumner I de fall flera block med kolumner används skiljs seten åt med tydlig linje enligt figur 4.6.3 b). Figur 4.6.3 b) Flera block med kolumner Om annan beteckning än Larmadress används på centralutrustning och/eller brandförsvarstablå (till exempel detektor eller zon) ska rubriken för kolumnen Larmadress bytas mot den beteckning som används på centralutrustning/brandförsvarstablå. Ytterligare en kolumn får användas, till exempel en kolumn för Våningsplan. En sådan kolumn ska då placeras mellan Larmadress och Blad i ovan angivna exempel. För utrymningslarm med talat meddelande byts begrepp Sektion ut mot Larmdonsområde.
4.7.1.1 Symboler ska användas i den omfattning som anges i avsnitt 4.7.2 (vissa symboler anges endast på SR och SR-TUL). 4.7.1.2 Symboler ska placeras så att de kan urskiljas. Symbol får inte placeras så att markering av vägg, dörr med mera blir otydlig. Då symbol av utrymmesskäl inte kan placeras på dess normala plats, anges dess verkliga placering med tydlig röd hänvisningslinje och en punkt där enheten är placerad. 4.7.1.3 Symbolerna ska placeras på närmaste ståplan under enheten. Undantag från detta utgör hissschakt, där symbol för detektor utsätts på översta stannplanet och symbol för indikeringstablå på det ståplan där tablå placeras. 4.7.1.4 För anläggningen ska förklaringar över i ritningar använda symboler finnas på första bladet, till exempel registerblad. Ritning Symbol Namn Kommentar OR SR SR-TUL Angreppsväg Centralapparat Klartext 5 mm röd Brandförsvarstablå Klartext 5 mm röd Släckcentral Klartext 2,5 mm gul Sprinklercentral Klartext 2,5 mm blå Informationstablå Klartext 2,5 mm röd Larmlagringstablå Klartext 2,5 mm röd Undercentral Klartext 2,5 mm röd Larmsändare Larmknapp Manuell aktivering släck Aspirerande detektor med rörnät Rörnät ritas med streckad linje Linjedetektor sändare Linjedetektor mottagare Linjedetektor reflektor Rökdetektor Rökdetektor hissbar Bokstav anger tilläggsinformation, ex F-Flerkriterie, K-Kombi Förklaring i symbolförteckning Rökdetektor dold Värmedetektor Värmedetektor dold
Ritning Symbol Namn Kommentar OR SR SR-TUL Värmedetektor kapslad Värmedetektor kapslad dold Värmedetektor differential Värmedetektor linjär Kabel ritas med streckad linje Flamdetektor Indikeringstablå Indikeringslampa Flödesvakt Klartext 2,5 mm blå Pressostat Klartext 2,5 mm blå Nyckelskåp Röklucka Relä Aktiv ändkrets Dörr brandfunktion Dörr brand/återinrymningsfunktion Dörr återinrymningsfunktion Ställ Spridningsplint In-/Utgångsenhet Ackumulatorbatteri Transformator Nätsäkring Likriktare Kortslutningsskydd Tablå utlöst/blockerad Bokstav anger funktion. Förklaras i symbolförteckning Manövertablå TUL Centralapparat TUL Manuell aktivering larmdonsområden Förstärkare TUL Mikrofon TUL Optiskt larmdon Akustiskt larmdon Larmdon kombi akustiskt/optiskt Högtalare Ange vilken förstärkare den tillhör Trapphus Anger sektion i trapphus på registerblad
Ritning Symbol Namn Kommentar OR SR SR-TUL Adressnummer Sektionsnummer OR = Orienteringsritning, SR = Serviceritning, SR-TUL = Serviceritning utrymningslarm med talat meddelande. Situationsplan ska finnas när: anläggningen omfattar flera byggnader. förtydligande av angreppsvägar erfordras. Situationsplan ska utföras på separat ritningsblad som placeras enligt 4.1.2 och 4.1.3. Skala för situationsplan väljs så att hela området som ska visas blir lättläst. Situationsplan får inte delas på flera blad. I de fall situationsplan omfattar mycket stora områden bör underliggande situationsplaner upprättas för olika delar av området. Situationsplanens orientering bör vara sådan att norr visas uppåt. Områdets utformning, byggnader och anläggningar på tomten samt den närmaste omgivningen. En sammanfattning av vilka sektioner och kompletterande larmadresser som finns i respektive byggnad får anges på situationsplanen. Vägar, byggnader och andra anläggningar på tomten ska anges med namn/husnummer. Undermarksanläggningar färgläggs i mellangrått och ska anges enligt avsnittet ovan. Placeringen av centralutrustning och/eller brandförsvarstablå ska även anges på situationsplan. Endast ytterlinjerna av byggnaderna eller anläggningen ska visas för att ritningen ska vara lättläst. Byggnader som omfattas av brandlarmscentralen ska färgläggas med färgen elfenben.
Figur 5: Exempel på situationsplan Lokaliseringsfigur är en liten översiktsbild över byggnadens ytterkonturer. Lokaliseringsfigur ska finnas när våningsplan måste delas upp på flera blad. Placering av brandförsvarstablå/centralapparat anges på bilden. Aktuell del täcks med grön färg. Figur 6: Exempel på lokaliseringsfigur
Lokaliseringsfiguren kan ersättas av byggnadsöversikt om den bedöms underlätta insats. Byggnadsöversikten är en ritning som ska visa hela våningsplanet samt cirka 10 meter runt byggnaden. Byggnadsöversikt placeras på baksidan av föregående ritningsblad. I detta fall ska text Byggnadsöversikt och en svart riktningspil som pekar mot byggnadsöversikt införas i överkanten på varje ritningsblad. Byggnadsöversikten ska ha samma orientering som orienteringsbladet. Skala väljs så att hela våningsplanet får plats på en ritning. Aktuell del av byggnaden markeras med ram i grön färg. Figur 7: Exempel på en byggnadsöversikt
Byggnadsöversikt utformas lika som orienteringsritningsbladets planritning. Kommentar: Namn på de viktigaste utrymmena bör finnas med för att underlätta orientering Kommentar: Byggnadsöversikten kan kompletteras med information för insatsplan, se rekommendationen Insatsplan. Orientringsritningsblad placeras i stadig pärm eller motsvarande som märks med texten Orienteringsritning för brandlarm avsedd för insatspersonal. Varje orienteringsritningsblad ska vara så utförd att det är tåligt mot viss väta och nötning. Detta kan till exempel ske genom skydd med plastficka eller laminering. Skala för orienteringsritning väljs så erforderliga ritningsdetaljer blir lättlästa. Skalan bör normalt inte vara mindre än 1:300. Minsta tillåtna skala är dock 1:400. Normalt ska samma skala väljas för hela ritningssatsen. Två pärmar med orienteringsritningar ska upprättas. Orienteringsritning ska förvaras i särskild förvaringsenhet (exempelvis separat skåp eller fack i centralutrustning/brandförsvarstablå). Förvaringsenhet märks med texten ORIENTERINGSRITNING FÖR BRANDLARM och ska ha låsanordning för brandkårsnyckel enligt svensk standard SS 3654. Exempelritning, se bilaga D. Orienteringsritning ska omfatta av brandlarmanläggning övervakade utrymmen och övriga delar av byggnad i den omfattning som erfordras för att snabbt kunna lokalisera utlöst brandlarm. Orienteringsritningsblad sorteras så att lägst våningsplan placeras underst och högst våningsplan placeras överst. Kommentar: Ritningarna bör vara centrerade över varandra för att det enkelt ska gå att följa exempelvis ett trapphus genom de olika våningsplanen. Den information som ska finnas på en orienteringsritning anges i avsnitt 4.7.2.
Sektionsindelning av brandlarmanläggning är ett krav och ska alltid anges på orienteringsritning. Detta gäller oavsett om det finns kompletterande larmadressnivå eller inte. Sektioner ska täckas med genomskinlig färg så att sektions omfattning och sektionsgräns tydligt framgår. Inramning med olikfärgade linjer eller skrafferad färg ska inte användas. Sektioner som gränsar till varandra ska vara markerade med olika färger. Färgskillnaden ska vara markant. Sektionsnummer ska anges inringat inom det område som sektion omfattar eller utanför med hänvisningslinje till aktuellt område. Sektionsnumrering ska börja i byggnadens lägsta våningsplan och i ritningens nedre vänstra hörn samt svepa över ritningsblad åt höger, därefter återstarta i vänsterkanten och återigen svepa åt höger o.s.v. Högsta sektionsnumret för varje våningsplan ska återfinnas i ritningens övre högra hörn. Kommentar: Sektionsnumrering kan göras så att överenstämmelse finns med byggplan(våningsplan 1 börjar sektionerna på 100, schakt och trapphus börjar på 000). För brandlarmanläggning där både sektionsnummer och en kompletterande larmadress visas på centralutrustning och/eller brandförsvarstablå vid brandlarmindikering gäller följande för de kompletterande larmadresserna: a) Symbol för larmadress ritas enligt symbolförteckning avsnitt 4.7.2. Kan symbol inte placeras vid aktuell plats, får symbolen placeras utanför byggnad ytterkontur med tydlig hänvisningslinje till placeringen. b) För brandlarmanläggning där en grupp av branddetektorer har en gemensam adress ska figur 8.5.1c) följas. Figur 8.5.1c) Detektorer med gemensam larmadress Larmadressnumrering ska följa en logisk ordning för att larmande adress snabbt ska kunna lokaliseras på orientringsritning. Kommentar: Vid utökning av larmadresser bör detta följas, undantag kan medges.
Om larm från vattensprinkleranläggning är anslutet till brandlarmanläggning ska sprinklercentralens placering anges med symbol enligt 4.7.2 Kommentar: för flödesvakt från vattensprinkler eller dimsprinkler kan det kompletteras med text FLÖDESVAKT SPRINKLER och sprinklersektion, exempelvis FLÖDESVAKT SPRINKLER K4-60. för tryckpressostat kompletteras texten PRESSOSTAT SPRINKLER. På SR kan även klartext för eventuella fellarm anges i klartext, exempelvis FELLARM SPRINKLER. Om larm från undercentral från gassläcksystem är anslutet till brandlarmanläggning ska undercentrals placering anges med symbol enligt avsnitt 4.7.2. Kommentar: exempel på klartext: - larm från kontrollenhet för släckanläggning kompletteras med text AKTIVERAD SLÄCKANLÄGGNING och vilket släckmedel som används, exempel AKTIVERAD SLÄCKANLÄGGNING, NOVEC 1230. Om styrutgång från brandlarmanläggning initierar aktivering av släckanläggning ska detta anges tydligt med klartext på aktuellt orienteringsritningsblad och vid aktuell sektion. I sådana fall ska dessutom följande anges: Släckzons omfattning, typ av släckanläggning, placering av samtliga detektorer som styr släckanläggningen. Symboler enligt avsnitt 4.7.2 används. Kommentar: Exempel på klartext är STYR NOVEC 1230 SERVERHALL eller STYR PREACTION- VENTIL C2-70:1.
Figur 8.6.3 Larmdonsområdesritning enligt SBF 110 eller SBF 502 ska upprättas vilken företrädesvis är avsedd för att få en bra överblick när man behöver aktivera larmdonsområden. Kommentar: Kompletterande text för att underlätta hanteringen av aktivering av larmdonsområden kan införas enligt exempel i figur 9.1.1. Utrymningslarm Vid utrymning kan utrymningslarmet aktiveras manuellt för varje larmdonsområde. Larmdonsområden visas översiktligt på blad 2 3. Figur 9.1.1: Exempelbild över kompletterande information Förvaring av larmdonsområdesritning enligt något av följande. a) Inplastad och uppsatt på vägg i direkt anslutning till manövertablå eller centralutrustning. b) Inplastad och insatt i separat pärm märkt Utrymningslarm som förvaras synligt i direkt anslutning till centralutrustning eller manövertablå. c) Integrerad i pärm Orienteringsritningar för brandlarmanläggning enligt SBF 1021. Ritning över områdesindelning av utrymningslarm ska då utgöra separat blad som placeras sist i pärmen. Tydlig hänvisning ska införas i registerbladet i pärmen.
Larmdonsområdesritning ska omfatta de larmdonsområden som finns inom bygganden. Larmdonsområde ska visa det våningsplan som ger bäst förståelse för larmdonsområdena. Om larmdonsområdena avviker mellan våningsplanen ska ritningar över alla berörda våningsplan visas. Skala väljs så att hela våningsplanet får plats på en ritning. Larmdonsområdena ska markeraras med olika färger. Larmdonsområden ska anges i klartext tydligt på samma sätt som vred är märkta i manövertablå. Kommentar: Klartext kan exempelvis anges Område 1. Namn på de viktigaste utrymmena bör finnas med för att underlätta orientering. Serviceritningar ska upprättas vilka företrädesvis är avsedda för service- och kontrollarbete. Serviceritningar ska finnas lätt tillgängliga inom objektet. Exempelritning, se bilaga D. Serviceritningsblad placeras i egen stadig pärm eller liknande som märks med texten Serviceritning för brandlarm. Varje serviceritningsblad ska vara så utförd att det är tåligt mot viss väta och nötning. Detta kan till exempel ske genom skydd med plastficka eller laminering Alternativt kan digital serviceritning användas. Denna ska då vara nåbar för berörda personer vid centralutrustning samt vara möjlig att nyttja när man rör sig i byggnaden. Omfattning av serviceritning för brandlarm anges i avsnitt 8.2 Information ska finnas på serviceritning enligt avsnitt 4.7.2. Brandlarmsektioner enligt avsnitt 8.4.
Markering av kompletterande larmadress enligt avsnitt 8.5. Tekniska adresser ska anges om det behövs för felsökning. I de fall det finns både en larmadress och en teknisk adress för samma detalj ska en översättningslista finnas i anslutning till serviceritning. Markering av släckanläggning, se avsnitt 8.6. Serviceritningar ska upprättas vilka företrädesvis är avsedda för service- och kontrollarbete. Serviceritningar ska finnas lätt tillgängliga inom objektet. Exempelritning se bilaga D. Färgad yta för byggnad/våningsnamn ska vara grön istället för röd. Om pärmalternativet väljs enligt avsnitt 10.2 ska pärmen märkas med Serviceritning för utrymningslarm med talat meddelande eller som integrerad med serviceritning för brandlarm Serviceritning för brandlarm och utrymningslarm med talat meddelande. Serviceritning ska omfatta symboler enligt avsnitt 4.7.2. övriga delar av byggnad i den omfattning som erfordras för att kunna lokalisera fel samt utföra serviceåtgärder. Förstärkarkrets ska anges i klartext för varje högtalare. Benämning ska överensstämma med vad som står i centralutrustningen.
Funktionsbeskrivning för anläggningen ska finnas som med beskrivande text översiktligt redovisar anläggningens egenskaper, till exempel funktionen för larmdon, styrningar och larmöverföring, fja rrtja nst samt eventuell larmlagringsfunktion. Se exempel i bilaga E. Se exempel i bilaga F.
Styrområdesritningar kan finnas som ett komplement till funktionsbeskrivningen SR för vilka styrfunktioner som avses samt deras placering. Den kan främst användas för konfigurering, provning och kommunikation gällande styrfunktionerna. Ett styrområde består av en eller flera brandlarmsektioner/larmadresser där ett brandlarm ska generera ett bestämt antal styrfunktioner. En styrområdesritning ska visa hela våningsplanet som brandlarmläggningen betjänar. Är det flera helt avskilda byggnader som betjänas ska styrområdesritningen upprättas byggnadsvis. Respektive styrområde ska täckas med genomskinlig färg. Namnet på styrområdet ska tydligt anges. Respektive styrfunktion kan markeras på ritningen, benämning på dessa bör överensstämma med de som används i funktionsbeskrivning SR.
Syftet med denna bilaga är att beskriva gränssnitt mellan OR och insatsplan. Insatsplanen är ett beslutsstöd som ska bidra till en effektivare och säkrare räddningsinsats genom att räddningstjänsten tar snabbare och bättre beslut eftersom tillgången på viktig information förbättras. Insatsplanen ska innehålla följande: Viktig information om byggnaden, brandskyddet, verksamheten, kontaktuppgifter och riskkällor i textformat. Situationsplan, och ritningar över byggnaden med insatsinformation. Information om hur tekniska skyddssystem fungerar och hur de kan hanteras. Råd och anvisningar för upprättande av insatsplan finns i rekommendationen Insatsplan. Byggherre, fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren ansvarar för att en insatsplan upprättas medan anläggarfirman ansvarar för att OR upprättas. När anläggningen övergår till förvaltningsskedet så bör anläggningsägaren besluta om gränssnitt mellan OR och insatsplanen samt ta fram rutiner för effektiv informationshantering av brandskyddet. Nedan anges ett antal möjliga gränssnitt. Teknikutveckling och objektets samt räddningstjänstens förutsättningar kan dock ge fler möjligheter: Separata pärmar för OR och insatsplanen. Detta behövs för alla större objekt för att det ska bli lätthanterligt. Byggnadsöversikt förses med insatsinformation enligt nedan så att orienteringsritningen kan användas som ett beslutsstöd vid insats. Om insatsplanen är en separat pärm så bör anläggningsinnehavaren se till att text För insatsinformation se insatsplan tydligt anges på registerblad eller respektive OR-blad. Placering av insatsplan bör ske i anslutning till befintlig brandförsvarstablå. Anläggningsägaren ansvarar för att denna insatsinformation är korrekt och delger upprättaren av OR. Viss insatsinformation kan dock visas på byggnadsöversikten om denna är ett separat sida. Blad med information enligt kapitel Viktig information i rekommendationen Insatsplan läggs efter registerblad i OR-pärm. Layout för Viktig information ska följa SBF 1021. Textinformation enligt avsnitt 10.4 i rekommendationen Insatsplan kan även anges direkt på byggnadsöversikt. För att underlätta räddningstjänstens insats kan byggnadsöversikten kompletteras med exempelvis följande insatsinformation: Brandcellsgränser kan markeras med heldragen ljusröd linje som är 0,5 mm bred. Mindre schakt och nischer som utgör egna brandceller bör inte märkas ut. Trapphus kan i sin helhet färgläggas med grön färg.
Horisontella tillträdes- och angreppsvägar (till exempel korridorer och passager) kan färgläggas med pastellgrön färg. Område som skyddas av släckanläggningar (till exempel vattensprinkler, vattendimma, gassläck eller lättskum) kan färgläggas med ljusblå färg.
Vid en ombyggnad där det finns befintliga ritningar bör man över tid överväga att göra om ritningarna enligt SBF 1021:2. När man tar ett sådant beslut ska alla ritningar, OR-blad och SR-blad som berör anläggningen att ritas om enligt SBF 1021:2. Det är viktigt att man inte blandar SBF 1021:1 och SBF 1021:2 då det kan bli väldigt rörigt för nyttjare, insatspersonal med flera om ritningar har olika utseende.