Klimat- och Sårbarhetsutredningen

Relevanta dokument
Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Samhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Klimat och Sårbarhetsutredningen

Anpassning till ett förändrat klimat

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Översvämningshot- Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Remiss

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat

Översvämningshot. Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen.

Klimatanapassning - Stockholm

Per Ericsson Görvälnverket

The Swedish adaptation strategy

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Göta älvutredningen (GÄU)

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Skredrisker och säkerhet Göta älvdalen

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Sverige inför inför klimatförändringarna

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

Klimatanpassningsplan

Växjö - Europas grönaste stad!

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Framtida klimat i Stockholms län

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som


Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 13

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Datum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering

Hydrologi, grunder och introduktion

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Hydrologins vetenskapliga grunder

Göta älvutredningen Göta älvutredningen, GÄU

Dricksvattenutredningen

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Seminarium om Göta Älv - en regional struktur i förändring

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Mälaren och Saltsjöns framtid i ett brett perspektiv Mälarkonferens 29 augusti 2013 Måns Enander, Länsstyrelsen i Västmanlands län

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Försäkring i förändrat klimat

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Klimatförändring och försäkring

+5 GRADER. Klimatet förändras

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Klimatanpassning i Örebro län

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Presentation av resultat från Göta älvutredningen

Behov av utökad kapacitet för avtappning från Mälaren

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Klimat- och sårbarhetsanalys

Mats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen)

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

SGI:s arbete inom klimatområdet

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Samhällsbyggnadskontoret Datum Diarienummer Plan och bygg PBN 2008: Mikael Rojek Antagen av PBN tf Planarkitekt

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

TG 3.3 Klimatilpasning i kustzonen

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

AG 4 Information & Administration. AG 2 Vannförvaltning & Övervakning. AG 1 Klima. AG 3 Kust & havsplanering

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

MILJÖ- OCH BYGGKONTORET

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Väneruppdraget Sårbarheter vid översvämning i Vänern Sårbarhetskartering med nya nationella höjdmodellen

Klimatanpassa med miljöbalken som verktyg myndigheternas roll och ansvar

Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment

Framtidens översvämningsrisker

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Botkyrka

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

SwedCOLD 10 oktober 07

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Transkript:

Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Klimat- och Sårbarhetsutredningen Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth (M2005:03) Slutbetänkande 1 oktober 2007 Delbetänkande 1 november 2006 http://www.sou.gov.se/klimatsarbarhet/

Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång, lång sikt uppskatta kostnader för skador föreslå åtgärder som minskar sårbarheten redovisa behov av ändrade uppgifter och myndigheter samt kostnader för dessa förbättrad beredskap vid

Uppdraget särskilda uppgifter nyckelaktörer, ansvarsfördelning försäkringsskyddet bidrag till förebyggande åtgärder kunskaps- och forskningsbehov översvämnings-, ras- och skredkarteringar

Klimat- och sårbarhetsutredningen Bengt Holgersson utredare Rådgivande kommitté Sekretariat Tom Hedlund, Christina Frost, Per Rosenqvist, Sofia Ahlroth, Philip Thörn Särskilda projekt: -Statsbidrag till kommuner -Försäkringsskyddet Sofia Ahlroth AG1 Teknisk infrastruktur, fysisk planering, bebyggelse Christina Frost AG2 Jord- och skogsbruk, naturmiljö Per Rosenqvist AG3 Hälsa, vattenresurser Tom Hedlund AG4 Översvämning stora sjöar mm Per Rosenqvist Transporter 1a Fiske o havsmiljö Mälaren Energi,elektroniska kommunikationer 1b Turism Vänern Fysisk planering, byggnader 1c Rennäring o fjällmiljö

Succesiv klimatförändring extrema väderhändelser Regionala klimatscenarier Ändrad nederbörd, temperatur vindförhållanden elnät naturmiljön hälsa vägar jordbruk vattenförsörjning Sårbarheter järnvägar skogsbruk avloppshantering telekom. turism dammar rennäring hamnar fiske bebyggelse

Metodik systembeskrivning med dagens sårbarheter konsekvenser av klimatförändringen inkl kostnader åtgärder för att minska sårbarheten och kostnader för dessa

Livslängd/omställningstid idag 2020-talet 2050-talet 2080-talet transporter vägar järnvägar vägar järnvägar vägar järnvägar? järnvägar? energi, tele tele elsystem vattenkraftv tele? elsystem vattenkraftv elsystem? vattenkraftv vattenkraftv bebyggelse byggnader byggnader byggnader byggnader VA-nät VA-nät VA-nät industri processind processind processind? jord- och skogsbruk jordbruk skogsbruk jordbruk skogsbruk skogsbruk skogsbruk socio-ekonomi ekon utv ekon utv?? demografi demografi demografi demografi?

Klimatfaktorer framtagna i dialog mellan sekretariatet, SMHI, sektorsansvariga medeltemp extremtempera-turer blötsnö tjäldjup tropiska nätter torrdagar snötäcke isutbredning frostdagar medelnederbörd Östersjöns temperatur byvind graddagar värme/kylbehov extremnederbörd havsnivåer avrinning nollgenomgångar veckonederbörd salthalt förändrade 100-års flöden tempsumma vegetationsperiod längsta våta/torra period grundvattentemperatur luftfuktighet

Medeltemperatur 2071-2100 jämfört med 1961-1990, Echam4 A2 vinter vår sommar höst

Månadsnederbörd 2071-2100 jämfört med 1961-1990 januari juli

Flödesförändringar 2071-2100 jämfört med 1961-1990 (HBV-modellen) E A2 E B2 H A2 H B2

Förändring i 100-årsflöde 2071-2100 jämfört med 1961-1990 EA2 EB2 HA2 HB2

100-årsnivå, cm över medelnivå idag 2070-2100 lågscenario 2070-2100 högscenario Furuögrund (Bottenviken) 134 36 144 Stockholm 115 64 168 Klagshamn (Malmö) 88 84 177

Händelser sedan 2000 över-svämningar, ras/skred, storm Värmland och V. Götaland höst 2000/01 Sundsvall och Timrå höst 2001 Orust sommar 2002 Småland och Värmland sommar 2004 Stormen Gudrun vinter 2005 Stormen Per vinter 2007

Delbetänkandet - uppdraget redovisa översvämningsriskerna och avtappnings-möjligheterna för Mälaren, Hjälmaren, Vänern m fl föreslå åtgärder för att komma till rätta med eventuella problem samt finansiering ÖVERSVÄMNINGSHOT risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern (SOU 2006:94)

1200 1150 Genomsnittlig tillrinning till Vänern 1100 Vattenföring utjämnad över 31 dagar, m3/s 1050 1000 950 900 850 800 750 700 650 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 EA2 EB2c HA2 HB2 Dagens klimat 100 50 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan

Över-svämmade ytor vid dimensionerande nivå +47,4m

Konsekvenser av hundraårsnivå i Vänern Vid hundraårsnivån 2,6 miljoner m 2 byggnadsyta under vatten (Karlstad och Lidköping värst drabbade) Många järnvägar och vägar får stängas av Sjöfarten till Vänern, liksom fisket, måste inställas Flera stora basindustrier (och många små) drabbas - direkt, pga. översvämningar eller pga. av avbrott i transporterna. Läckage från förorenade områden och avlopp samt industrier och jordbruksmark, påverkan på vattenförsörjningen lokala elavbrott. Stora arealer jordbruksmark och skogsmark sätts under vatten

Större skred Göta älvdalen 1: Jordfallsskredet 1150, 65 ha 3: Intagan 1648-07-10, 27ha 6: Ballabo mars 1733, 3 ha 9: Utby 1806-12-21, 4,5 ha 10: Västerlanda ca 1830, >5 ha 12: Surte 1950-09-29, 24 ha 14: Göta 1957-06-07, 32 ha 15: Agnesberg 1993-04-14, 0,25ha 16: Ballabo 1996-04-16, 0,7 ha

Möjliga åtgärder i Vänern, nytta och kostnader kostnad (mdr) Effekt (cm) på högsta vattenstånd kommentar Invallning och höjning av vägar mm minst 5,1 skydd mot hundraårsnivå skydd mot hundraårsnivå Ökat flöde Göta älv (400 m3/s) 1-6 50 skredrisker betydande Tunnel (400 m3/s) 3,5-4,6 50 Oklara miljöeffekter Dammkrön uppströms höjs 1 m minst 1,0 <20 Samhällen uppströms drabbas, ändra många vattendomar Ändrad regleringsstrategi 0,003/år 30-40 neg påverkan biologisk mångfald, ev sjöfart Inga åtgärder - skadekostnader nuvärde 4,4-7,4 - Inga åtgärder - nuvärde av skadekostnader

Beräknade förändringar av flöden till Mälaren i ett förändrat klimat

Översvämmade ytor i centrala Stockholm

Konsekvenser vid Mälaren av hundraårsnivå Byggnadsyta om totalt 840 000 m 2 översvämmas Avloppsnäten bräddar orenat vatten Riddarholmstunneln ( getingmidjan ) översvämmas Tunnlar för el, tele och fjärrvärme under centrala Stockholm drabbas Industrier, förorenad mark, jordbruksmark sätts under vatten med risk för föroreningsspridning och påverkan på vattenförsörjningen Flera vägavsnitt runt Mälaren sätts under vatten

Möjliga åtgärder i Mälaren, nytta och kostnader Åtgärd Kostnad (mdr) Effekt (cm) på högsta vattenstånd kommentar Invallning av bebyggelse mm, höjning av vägar mm Ökat flöde Slussen (700 m 3 /s) Ökat flöde Södertälje (300 m 3 /s) Dammkrön uppströms höjs/magasin och sjöar avsänks Sänkning av vattennivån Inga åtgärder nuvärde av skadekostnader minst 2,1-2,3 skydd mot hundraårsnivå estetiska aspekter talar mot 0,5 75 löser ej ensamt hela problemet, tar lång tid 0,15 40-50 löser ej ensamt problemet ej kostnadsberäknat upp till 1,5 mdr (enbart muddring) total magasinsvolym motsvarar 49 cm 10 (utan stora neg konsekvenser) orealistiskt och otillräckligt risk för mer frekventa låga vattenstånd med problem för sjöfart och vattenförsörjning minst 1,8 mdr - många konsekvenser ingår ej i kostnaden