Inspirationsseminarium med fokus på ensamkommande barn och unga. Eslöv, 21 april 2017

Relevanta dokument
PID -preventiva insatser mot droger

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Kommunförbundet Skåne. Jenny Strand, integrationsstrateg Dhara Söderström, projektledare BOSS

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Klippan 15 september 2017 Värdegrund & interkulturalitet

Led dig själv med visioner

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

SAM Samverka Agera Motivera

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Rädda Barnen. Kort om barnkonventionen och medskick från Rädda Barnens möten med ensamkommande. Ann-Caroline Furst

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder

Diplomerad Behandlingsassistentutbildning

Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.

Självhjälp genom hälsostöd. Datum:

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Malmö 4 september 2017 Värdegrund & interkulturalitet

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Självhjälp genom hälsostöd

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Eslöv 29 september 2017 Samverkan idéburen sektor

Scouternas gemensamma program

samverkan motivera agerar

Självhjälp genom hälsostöd. Plats: Datum: Namn:

Plan mot kränkande särbehandling

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd. 19 september 2016

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Till dig som ska presentera Socialstyrelsens material om 22 LVU

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Galaxen

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

FÖRSTA LINJEN I MALMÖ

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Resultat workshop. Trelleborg 2 maj Arbetsmarknad & etablering. Kommunförbundet Skåne

Jämställt bemötande i Mölndals stad

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Stöd till barn i svåra livssituationer att klara skolarbetet

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Resultat workshop. Båstad 29 maj Arbetsmarknad och etablering. Kommunförbundet Skåne

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Bättre liv och mer lust för unga.

De små gesternas betydelse

LÄSGUIDE till Boken Liten

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

DISA din inre styrka aktiveras

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Checklista för hälsocertifiering

Fokus Yrkesutbildning VO

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap

Plan för Överenskommelsen i Borås

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Mjölnargränds förskola Avdelning Blå

Förälder i Ängelholm. - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Temadag om föräldrastöd 27 oktober Inblick i idéburen sektors arbete med stöd till föräldrar och deras barn

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Transkript:

Inspirationsseminarium med fokus på ensamkommande barn och unga Eslöv, 21 april 2017

Förmiddagens program 09.00-09.10 Inledning 09.10-10.10 Presentationer - PID Preventiva insatser mot droger (Maria Malmö) - Aktivt ledarskap för personal på HVB-hem (Landskrona stad) - Snacka loss! (Rädda Barnen) 10.10-10.30 Paus 10.30-11.50 Presentationer - Hurboken, Normkritik verksamhetsutveckling i Skåne (KFSK) - Jämställdhetsintegrering på Lunds HVB (Lunds kommun) - Sexuell hälsa och migration (RFSU) - (Kompetenscentrum mot våld i nära relationer) 11.50 Mingel Från 12.15 Lunch

PID -preventiva insatser mot droger

Bakgrund Behov av kunskap kring missbruk på boende. Behov av kunskap kring ensamkommande på Maria Malmö. Behov av mer utarbetade samarbetsformer.

Utbildningssatsningen Drogkunskap och skadeverkningar med fördjupning på cannabis och Tramadol Det förebyggande arbetet Tecken på missbruk Att ta upp misstankar Droganalyser Motiverande arbete Fallbeskrivningar, 5 fiktiva ungdomar, diskussionsunderlag och rollspel

Handbok och utbildningsfilm www.malmo.se /pid

Det förebyggande arbetet Främja fritidsaktiviteter. Främja hög skolnärvaro. Förebygga tobaksrökning. Samarbeta med andra aktörer, skola, god man, föreningsliv. Skapa hållbara relationer. Ha samtal om droger, aktivt ställningstagande mot droger. TMO traumamedveten omsorg

Att upptäcka missbruk

Kompetenshöjning: att se tecken på missbruk

Att ta upp dina misstankar

Kompetenshöjning: Droger Cannabis, alkohol och Tramadol Vilka kännetecken finns Ökad kunskap om skadeverkningar

Droganalyser Får inte ersätta det relationella arbetet Vikten av att ta droganalyser på rätt sätt

Förbereda inför behandlingskontakt Informera om vad kontakten innebär, ta reda på info om du inte vet.

Erfarenheter Maria Malmö Engagera nätverket i kontakten Våga fråga om uppväxt och upplevelser Ökning av ensamkommande som aktualiseras Majoriteten testade drogen först i Sverige Namn på droger Shishe/Sisa = metaamfetamin-likt -amfetamin med lösningsmedel Teriak = Opium Hashish svårigheter att koppla namnet cannabis

Stabiliserande arbete Vardagliga rutiner, sömn, mat och aktiviteter Avslappning Vem hjälper ungdomen med detta i vardagen? Involvera denna personen Hitta stunder där den unge får en paus från jobbiga tankar och känslor (som inte innehåller droger ) Korta ner perspektivet

Det är jobbigt med de stora samtalen med socialsekreterare, boende och god man där det ofta blir fokus på saker som man inte gjort bra. Jag önskar att de istället undersökte mer kring varför saker har hänt, vad som är anledningen till att saker är som de är och hur de vuxna kan vara till hjälp.

Personalen på boendena har ett svårt arbete. De flesta ungdomarna som bor där saknar tillit, många vänder sig bort från de vuxna och drar sig undan. Det är lätt att göra fel val då, det gjorde jag. Det har tagit mig många år innan jag vågade tro på en vuxen och innan jag tog emot hjälp. Som personal gäller det egentligen bara att fortsätta att visa att de finns där och att de går att lita på. Det tar tid och många gånger får inte personalen se resultatet av

Aktivt-ledarskap För personal på HVB-hem

Bakgrund: Utbildning av personal i förhållningssättet Aktivt Ledaskap/Föräldraskap I projektet Föräldrar för bästa 2015 fanns utbildning. för personal med som ett av målen. 49 personal från 5 HVB hem har deltagit på utbildningstillfällena. 3 HVB hem har sedan fortsatt med handledning för att fortsätta arbetet.

Mål Genom utbildning av personal öka kompetensen samt skapa ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med barn och unga. Att med ledarrollen i fokus synliggöra fallgropar och presentera möjligheter att utveckla respektfulla, glädjerika och fungerande relationer mellan människor. Öka medvetenheten kring anknytningsteorin Att presentera teorimodeller och färdigheter där ett aktivt ledarskap och relationskompetens står i fokus. Ge handledare verktyg i sin yrkesroll Minska risken med normbrytande beteende hos barnen/ungdomarna genom att personalen är de viktiga vuxna som de inte har i Sverige.

Aktivt föräldraskap/ledarskap Vi har valt att använda samma utbildning som för tonårsföräldrar Aktivt Föräldraskap Tonår Varför? Programmet är ett förhållningssätt som fungerar i alla relationer. Programmet bygger på att titta på sig själv och utgå därifrån. Alla barn / ungdomar gör rätt om dom kan annars hittar de andra strategier! När man blir medveten om hur man själv reagerar och agerar blir det lättare att se andras behov. Om vi blir medvetna om vilka behov som ligger bakom ett beteende så blir det lättare att möta barn / ungdomar där de befinner sig.

Upplägg All personal som jobbar på samma boende. 6 tillfällen varannan vecka, 3 timmar /gång eller 3 heldagar Diskussioner, gruppuppgifter, övningar, film Reflektionsfrågor, läsa Frigör barnets potential och din egen-fem egenskaper för ett friare liv 1 timmes lästid varannan vecka

Vad tyckte personalen?

Personalens kommentarer: Det har fått mig att mer aktivt fundera hur jag agerar i vissa situationer och jag känner att jag tar mer lärdom av hur jag väljer att hantera problem. Jag har börjat tänka på hur jag arbetar Det har fått mig att reflektera när situationer uppstår. Utbildningen har gett mig en bredare syn på hur man kan lösa saker i olika situationer. Metod för hur man tacklar ett problem. Viktigt att tänka hur barnen känner och varför de reagerar på ett visst sätt. Metod på att hitta problem genom att ta upp saker på ett visst sätt i en diskussion och hur man löser det. Flertal olika saker, intressant inf om vår inre kärna osv. Konsekvens - bestraffning. Vågar att diskutera fram olika lösningar. Vikten av bra kommunikation samt visa / säga positiva saker så ej fokus blir på det negativa osv. Framförallt tydlighet när man står inför ett problem, att jag blir mer medveten om vad som är problemet, vems som har det och fler möjligheter att lösa det. Förståelse för ungdomar, ledarskap mm Ny kunskap / redskap. Förmågan att bättre överblicka, Att tänka till. Mycket information samt redskap att använda i arbetet. Konflikthantering bl.a. Tankeväckande, påminnelser om att verkligen möta barnet / ungdomen. Konflikt lösningar. Att inte ta över utan låta barnet ta plats och komma med förslag på lösningar. Utbildningen är mycket bra för jag lära mig många viktiga saker som jag kan använda på jobbet.mer perspektiv och nya redskap i arbetet Mycket erfarenhet genom att diskutera med ungdomar, att lära mig hur jag ska bemöta ensamkommande barn med annan kultur osv. Bra verktyg att jobba med ungdomar. Forum för diskussion, väckt tankar och fått mig att ifrågasätta tankar Jag har på mitt arbete kunnat använda mig av information jag fått på utbildningen. Hur jag ska möta pojkarna på rätt sätt, i konflikter bl.a. Hur jag ska tänka utifrån mig själv och hur jag tänker och hur mitt bemötande ser ut. Ökad medvetenhet. Jag känner att jag hinner med bättre att bemöta våra pojkars olika behov genom att stanna upp och pausa ibland. Hur man löser olika problem Tänka och pausa sig själv Mycket, vissa situationer blir lättare när man har varit på denna kurs. Det hjälpte mig att förstå hur tonåringar tänker och hur man kan hjälpa dem Lärt mig hur jag ska bli bättre på att hantera ungdomarna och olika situationer mm..problem lösningar, öppenhet, motivation

Hur gör vi om vi vill använda utbildningen? Utbildning till gruppledare Du börjar med att gå Grundutbildningen som ger dig en god bas att stå på där kärnkomponenterna för alla kurserna presenteras. Därefter kompletterar du med en tonårs del. Läs mer på : http://activeparenting.se/ Kontakt: Agnetha Birgersson och Viktoria Fransson agnetha@activeparenting.se viktoria.fransson@landskrona.se

En ny studie visar att Föräldrastödprogram kan effektivt minska barn och ungdomars beteendeproblem. Föräldrarna som deltog blev mindre stressade, fick färre aggressiva utbrott och ett mindre bestraffande beteende. Bland barnen minskade beteendeproblemen hos 92 procent.. (Socialstyrelsen).

Snacka Loss!

Rädda Barnen en barnrättsorganisation Rädda Barnens Centrum Rädda Barnens TMO - Snacka Loss! Eslöv 21 april Snacka Loss! 31 2017

Jag kan inte sova. Jag tänker på mamma och pappa och drömmer mardrömmar om min syster. Jag fick aldrig ta farväl av någon av dem. Jag är fruktansvärt ensam. Jag känner mig ensam. Du kanske inte tror mig, men jag känner mig verkligen ensam på riktigt. Jag träffar många vuxna, men vem är de egentligen? Dom frågar hur jag mår och så, men vem hör svaret?

TRAUMAMEDVETEN OMSORG - Ett forskningsbaserat förhållningssätt Traumamedveten omsorg hjälper och vägleder vuxna att förstå och bemöta grundläggande behov hos och unga som utsatts för allvarliga och traumatiska händelser Trygghet Relation Coping Traumaförståelse Eslöv 21 april Snacka Loss! 33 2017

Detta erbjuder Rädda Barnen inom TMO Grundutbildningar: Tvådagarsutbildningar Öppna utbildningar Påbyggnad: Implementerande workshop TMO-konsultation Gruppledarutbildning i Snacka Loss Eslöv 21 april Snacka Loss! 34 2017

SNACKA LOSS! Samtal i grupp för barn och unga som kommer ensamma Modell för strukturerade gruppsamtal Till för dig som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med barn och unga som kommit ensamma Fokus på ungdomarnas häroch nu situation Eslöv 21 april Snacka Loss! 35 2017

Vad vill vi uppnå? Fördjupade relationer byggda på trygghet och omsorg Öka ungdomarnas känsla av sammanhang (KASAM) Ge ungdomarna verktyg att hantera vardagssituationer så att spänningar i vardagen inte omvandlas till stress och psykisk ohälsa Eslöv 21 april Snacka Loss! 36 2017

Varför samtala i grupp? Lättare att vara flera i en ny situation Spegling i andra unga Mindre fokus som ger möjlighet att dra sig undan Andras erfarenheter - min utveckling Normalisering Eslöv 21 april Snacka Loss! 37 2017

Ramar för samtalet Samtalsmodell att utgå ifrån Samtalen genomförs i grupp I gång per vecka vid sex tillfällen med givna teman 1½ timme per tillfälle Två samtalsledare Arbeta med tolk Eslöv 21 april Snacka Loss! 38 2017

6 teman Hälsa Kultur Samarbete Kommunikation Vänskap och relationer Förändring Eslöv 21 april Snacka Loss! 39 2017

Vårens utbildningar 17 maj, Malmö, Snacka Loss gruppledarutbildning 18 maj, Växjö, TMO öppen utbildning 19 maj, Växjö, Snack Loss gruppledarutbildning Eslöv 21 april Snacka Loss! 40 2017

Amanda Angelöw 08-698 92 33 amanda.angelow@rb.se

http://www.kfsk.tv/ https://www.youtube.com/watch?v=prgs3xfjgkk

Beställ/ ladda ner: www.kfsk.tv/hur/ Tack för er uppmärksamhet! Linda Leveau Kommunförbundet Skåne linda.leveau@kfsk.s e

Jämställdhetsintegrering på Lunds HVB för ensamkommande barn och ungdomar 2017-04-21

Syfte - personalen Öka personalens kompetens att arbeta normkritiskt genom ökad kunskap om normer, jämställdhet och maskulinitet/femininitet Ge personalen metoder och verktyg att arbeta normkritiskt genom att etablera rutiner, handlingsplaner och styrdokument.

Syfte - ungdomarna Stärka ungdomars rättigheter och underlätta etablering genom ökad kunskap och medvetenhet Underlätta kontakt mellan nyanlända och etablerade genom Tamams nätverk

Metod Metodstöd för jämställdhetsintegrering - Länsstyrelsen Dalarna 2014, utvecklat efter lokala behov Samarbete med Lunds samordnare mot hedersrelaterat våld förtryck Samarbete med Kvinnojouren i Lund Styrdokument och handlingsplaner Samverkan med Tamam som redan har aktiviteter och mötesplatser

Metodstöd för jämställdhetsintegrering Bakgrund: Syfte: Metod: Personal önskade konkreta verktyg att arbeta med jämställdhet med ungdomarna Stöd för personal att samtala om och arbeta med jämställdhet Utveckla det ordinarie arbetet och synliggöra hur rutiner och bemötande behöver förändras i verksamheten Konkreta övningar för att diskutera och förstå normer, jämställdhet och femininitet/maskulinitet

Områden Tjejer och killar Ekonomisk jämställdhet & hemarbete Makt och inflytande Mäns våld mot kvinnor Empati och aktiva åtgärder Kulturell träning

Samarbete med Tamam Ungdomsperspektiv Öka ungdomars kunskap och medvetenhet om sina rättigheter Stärka samarbetet mellan socialförvaltning och ideell sektor och kunskap om varandra Skapa bättre förutsättningar för ideella föreningar som arbetar med målgruppen ensamkommande

Tamam Ideell ungdomsorganisation som arbetar med mångfald, anti-rasism och ungas samhällsengagemang Barn, ungdomar och unga vuxna Arbetar för vänskap utan gränser Vill skapa mötesplatser som bryter ner sociala hinder och vara en plattform för ungas organisering Fritidsaktiviteter, mötesplatser, läxläsning, normkritik och ungas rättigheter

Tamams roll i projektet Målgrupp: Syfte: Metod: Ensamkommande ungdomar. I andra hand Tamams övriga medlemmar Öka ungdomars kunskap om sina rättigheter och förståelse för normer och jämställdhet. Självkänsla, oberoende & språkinlärning. MR-spel på HVB-hem som ledds av frivilliga coacher (Folkuniversitetets spel). Workshops om normer inspirerat av Tamams utbildning, Bryt (RFSL) & metodstödet från Dalarna

Sexuell hälsa och migration Marco Vega - RFSU Malmö

Sexualitet och migration Syftet med projektet är att: Säkra och förbättra ensamkommande ungas tillgång till den sexuella hälsan och vården de har rätt till, men som de på grund av sin situation inte alltid har tillgång till.

VAD? Ett kunskapsunderlag och förslag till hur verksamheter kan göra för att aktivt inkludera sexuell hälsa

INNEHÅLL Information om sexuell hälsa och migration hur påverkar de varandra Enkla tips på samordning, roller, insatser, övningar, hänvisningar

FÖR VEM verksamheter som möter unga migranter i många exempel har vi utgått från HVB

ÖVNINGAR OCH OMRÅDEN

De unga vill prata