Vi rekommenderar samtidigt landstingsstyrelsen att: beakta de synpunkter och rekommendationer som redovisas i Helseplans granskning

Landstingets revisorer 2011-12-12 LANDSTINGET DALARNA INK. 2011-12- 1P. DNR SKA ~~!.IJo.:? ~" " "Tj t... KOO.-.\l.L9.::.Q:I.. Landstingsstyrelsen Granskning av telemedicin i vården Vi vill, senast 2012-03-23, få en redovisning av om och i så rall bur styrelsen avser att utifrån ett övergripande strategiskt perspektiv dra nytta av den teletekniska utvecklingen inom hälso- och sjukvårdens kliniska verksamhet så som t ex gjordes i samband med införandet av nya teletekniska system runt år 2006. Vi rekommenderar samtidigt landstingsstyrelsen att: beakta de synpunkter och rekommendationer som redovisas i Helseplans granskning Vi har under året genomfört en granskning med syfte att bedömaom landstingets hälso- och sjukvård på ett ändamälsenligt och effektivitetsätt använder telemedicinska lösningari den kliniskaverksamheten. En viktig del i granskningen har utgjorts aven granskning utförd av Helseplan. Granskningen visar att teletekniska lösningar blir allt viktigareinte bara i administrativa sammanhang utan också i hälso- och sjukvårdens kliniska verksamhet, t ex genom distansundersökningar, distanskonsultationer, för att minska resandee t c. Inte minst i glesbygd kan telemedicin utgöra ett effektivt sätt att säkerställa en vård med hög kvalitet. Utvecklingen såväl internationellt som nationellt visar på många goda exempel där telemedicinska lösningar används på ett framgångsrikt sätt.

Ansvaret för att initieratelemedicinska lösningar i vården inom landstinget Dalarna vilar i huvudsak på respektive verksamhetschef Vår bedömning ör att konsekvensen av denna ansvarsfördelning liratt införandet av nya tillämpningar därmed styrs av den enskildaverksamhetens behov, mognad och intresse. Följaktligen finns flera goda exempel på tclcmedicinska tillämpningar också i landstinget Dalarna. Däremot saknascn övergripande viljeinriktning och styrning från central politisk och administrativ ledningsnivå. Detta kan,enligtvårt förmenande, leda till att satsningari telemedicinska lösningar som ur ett mer generellt perspektiv skulle kunna effektivisera och utvecklavården i t ex glesbygd eller som omfattar flera verksamheter eller en hel vårdkedja integenomförs. Vår samlade bedömning är därförau landstinget Dalarnas styrning och ledning uv den telemedicinska verksamheten, trots flera framgångsrika exempel på telemedicinska tillämpningar, idag inte ör ändamålsenlig. Landstinget Dalarna Revisorerna ~---"':::::-'-##7 Carl-Erik Nyström Arne Petters~' Sören Sundin ~ars.erik Erikon

Telemedicin i vården Revisionsrapport på uppdrag av Landstinget Dalarna December 2011 Författare: Dag Gjesteby Helena Bengtsson Tina Burgerhout

helseplan-e Innehill 1. Sam.manfattning och slutligbedömning 4 2. Inledning s 2.1. Bakgrund II II 5 2.2. Syfte och avgränsning..ii II" S 2.3II Revisionsfrågor..." II II II II II' II'S 2.4. Metod 6 2.5. Revisionskriterier 6 3. Telemedicinsk användning nationellt ochinternationellt 7 3.1. Exempel på tillämpningar av telemedicin 7 3.2. Användning och utveckling av telemedicin i Sverige 7 3.3. Användning och utveckling av telemedicin intemationellt 9 4. Telemedicin i vården i Landstinget Dalarna 10 4.1. Telemedicin inom Hudsjukvård ]2 4.2. Telemedicin inom Klinisk patologi och cytologi 12 4.3. Telemedicin inom Ambulanssjukvården 13 4.4. Telemedicininom Radiologin 14 4.5. Telemedicin inom Psykiatrin 14 4.6. Telemedicin pi värdcentralerna l S 4.7. Pågående och planerad utveckling 17 4.8. Telemedicin i sekreterartjlnster IB S. Organisation och ansvar 18 S.l. Organisation........................... 18 5.2. Ansvar.... 19 Telemedlcln IvArden -landstlnaet Dalarna - December 2011 fte"slonsrapport 2

helseptan-e S.3. Process fbr Införande av telemedicin 20 5.4. Övergripandestrategier och strukturer 20 5.5. Finansiering av telemedicin i varden.......21 5.6. Beredskapoch framfbrhåjlning......21 S.7. OmvIrIdsbevakning................. 21 6. Sammanfattning och slutligbedömning 22 Bilaga 1 Förteckning över granskade dokument Bilaga 2 Enkät utsänd till primärvården Telemedldn I vi1rden - LandsUllBet Dalaml- December 2011-RevlsIonsrappon 3

helseplan-e l. Sammanfattning och slutlig bedömning På uppdrag av revisorerna i Landstinget Dalarna har Helseplan genommrt en granskning av telemedicin i vården. Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstinget på ett ändamålsenligt och effektivt sitt använder telemedicinska lösningar i den kliniska verksamheten. Huvudsaklig infonnationsinhämtning har skett genom intervjuer och granskning av dokument. Enenkät har ocksåsänts ut till landstingets vårdcentraler. Vår slutliga bedömning är att Landstinget Dalarna kan utveckla användandet av telemedicinska lösningar i vården mr att skapa en ökad ändamålsenlighet och effektivitet. Graden av användande av telemedicinska lösningar varierar mellan verksamheterna och det är viktigt att poängtera att vissa verksamheter är aktiva anvllndare av telemedicin. Generellt används dock telemedicin mer i ett administrativt syfte än i ett kliniskt. Virekommenderar LDmulingsstyrelsen allfljljande å/garder genomflirs: - Att en person utses som samordnare mr telemedicin inom landstinget Dalarna och att en mrteckning tas fram mr att landstinget på ett bättre sättska kunna ha överblick överbefintliga/pågående ellerplanerade telemedicinska lösningar. Görriskanalyser kopplade till de telemedicinska lösningarna. Syftet är att skapa en övergripande överblick och kontroll överpotentiella risker, vilket ökar MITenhetens chanser fbr en övergripande beredskap och framfbrhåuning. Gör en översyn av möteslokaler med videokonferensutrustning RSr att se om andra möten (där inte videokonferenstekniken används) blockerar mr videokonferenser. Tydliggör roller och ansvar avseende underhåll och service av telemedicinsk teknik mr att ökaberedskap ochftammrhållning. MarknadsRSr telemedicinska lösningar inom landstinget genom att bl.a. sprida kunskap, erfarenheter och goda exempel från Dalarna, andra landsting och länder. - Ge någon på MIT-enheten i uppdrag att omvärldsbevaka det telemedicinska området. Ta fram en övergripande strategi mr hur Landstinget Dalarna vill utveckla användningen av telemedicinsk teknik i vården de närmaste åren samt synliggör strategin ute i verksamheterna. TeJemedldn Ivården -llndstjnset Dalarna- December 2011 RevIsIonsrapport 4

helseplan-e 2. Inledning 2.1. Bakgrund Moderna tekniska lösningar utgör viktiga inslag i hälso- och sjukvården genom att på olikasätt stödja vårdarbetet. Detkan rörasig om medicinteknisk utrustning, IT-baserade journalsystem eller tillämpningar av begrepp som t.ex. E-hllsa. En del av de tekniska möjligheterna utgörs av begreppet telemedicin som lämpligen kan avgränsas till och deflnieras som tekniskt baserade kommunikationslösningar använda i den kliniska verksamheten. Möjligheterna att använda telemedicin eller modem kommunikationsteknik i vården har expanderat snabbt, inte minst under senare år, och används på många håll både i Sverige och utomlands far att effektivisera vården eller far att t ex kunna tillhandahålla kvalificerad vard i glesbygd. Goda exempel finns på telemedicinska tillämpningar som t ex granskning av röntgenbilder på distans eller läkarkonsultationer på distans inom bl.a. hemsjukvården. Rätt använda skapar telemedicinska tillämpningar nya möjligheter far utveckling av sjukvården, inte minst i ett glesbygdslän som Dalarna med långaavstånd, problem med rekrytering av likare inom primärvården etc. 2.2. Syfte och avgränsning Syftet med granskningen har varitatt bedöma om landstinget på ett ändemålsenligt och effektivt sitt använder telemedicinska lösningar i vården. Granskningen har avgränsats till telemedicin i det kliniska arbetet. Moderna kommunikationslösningar är också tillgängliga flsr exempelvis utbildning, sammanträden etc. men sådana tillämpningar faller utanflsr denna granskning. 2.3. Revisionsfrågor Förutom vad somangetts ovanhar granskningen utgatt ftan fbljande: 1. Översiktlig beskrivning av den telemedicinska användningen nationellt och internationellt liksom flsrväntad framtida utveckling. 2. Översiktlig kartliggning och beskrivning av de telemedicinska lösningar som idag används (ellerutvecklas) inom hälso- ochsjukvården i Dalarna. 3. Utifrån beskrivningen av de telemedicinska möjligheterna och användningen i länets hälso- och sjukvård bedöma om landstinget använder sig av telemedicin på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Telemedldn Idrden - LandstJnael DaIlmi- December 2011 RevlsIDlWilppoll 5

helseplan. 4. Bedömning av ändamalsenlighet ocheffektivitet i landstingets organisation, dess beredskap och ftamförhållning, övergripande strategier och struktur etc. för att irlftsra ochanvända nyatelemedicinska lösningar S. Övriga frågeställningar som är relevanta föratt uppnå granskningens syfte 2.4. Metod Följande personer har intervjuats: - VerksamhetschefHudsjukvård Dalarna - VerksamhetschefKliniks patologi ochcytologi - VerksamhetschefAmbulanssjukvård - VerksamhetschefBild- och Funktionsmedicin (Radiologi) - VerksamhetschefPsykiatri - Representanter från Medicinsk Teknik och IT (MIT-enheten) - Chefpå Medicinska enheten - Biträdande landstingsdirektör - Medicintekniker och lokalehilsosamordnare i Västerbottens länslandsting Vi har också haft kontakt med verksamhetschefen för Arbetsterapi, en arbetsterapeut samtprimllrvårdssamordnaren. Granskade dokument ochövrigakällorframgår i bilaga l. Vi haräven skickat ut en enkät till samtliga linets 33 vårdcentraler). Tre av dessa drivs i privatregi och resterande 30 i offentlig regi. Av de tillfrågade 33 vårdcentralerna har 23 skickat in svar, d.v.s, svarsfrekvensen var 70 %. Av dessa var 3 svarofullständiga. 60 % av de tillfrågade bar alltså lämnat fullständiga svar. Vi har inte fltt svar frin foljande vårdcentraler: Avesta, By, Krylbo, Skogsbo, Norslund, Tisken, Långshyttan, Granglrde-Fredriksberg, Grängesberg, Södra Dalarna. 2.5. Revisions1criterier Revisionskriterierna i detta uppdrag är främst: Landstingsplan 2010-2013 Skrivningar/rapporter som beskriver status och utveckling av telemedicin i varden både i Sverige och i andralinder (trlmst Norge, Danmark och Finland) Landstingets egnaskrivningar ochdokument avseende telemedicin i vården 1 Enkäten ställdes tl/l verksamhetschefema. Telemed1dn Ivlrden -landsl/nset Dalarna - December 2011- RevlsIonsrappoJt 6

3. Telemedicinsk användning nationellt och internationellt helseptan-e 3.1. Exempel på tillämpningar av telemedicin Det finns olika typer av telemedicinska lösningar i värden, Nedan listas ett urval av olika telemedicinska områden samt ges exempel på tillämpningsområden inom respektive område: J) Onl1ne-konsuJtation: en läkare inom exempelvis primärvården och en specialist på ett sjukhus diskuterar en patient i realtid via telefonivideouink. Infonnation (bilder, provsvar m.m.) överförs med hjälp avutrustning som sänder data online. 2) Omlne-konsultatlon: till skillnad frin online-konsultationer skickar IDkaren t.ex. remiss, bildmaterial, videoinspelningar, provsvar ellerliknande tillenspecialist som gör sinbedömning vidett senare tillflilie. 3) Distansbandlednlng: en vårdinsats utrlrs lokalt med hjälp av handledning på distans. Det göratt läkaren i t.ex. operationssalen påett sjukhus viatelemedicinsk teknik kan få tillgång tillettexpertteams kompetens på ettannat sjukhus. 4) Distansundentiknlng: vårdpersonal kan exempelvis med hjälp avettdigitalt stetoskop undersöka hjärta och lungor på patient som befinner sig på annan plats. Ljudet (eller bilden) frin utrustningen levereras tilllökaren på vårdcentralen eller sjukhuset, som kan göra en bedömning. S) DIstansbehandling: patienter på ett sjukhus ar exempelvis strålbehandling som styrs av läkare påettannat sjukhus. Patienten kan dlinned slippa långa resor. 6) Utnyttja olika tidszoner: tekniken gör det möjligt att konsultera specialister som befinner sig i andra tidszoner. Röntgenbilder kan t.ex, granskas av likare påandra sidan jorden, vilket innebär att arbete pågår nattetid (svensk tid). På så sätt utnyttjas dygnets allatimmar ochprovsvaren kan bli klara snabbare. 7) Konferenser: i en telemedicinsk konferens deltar flera parter pådistans för attdiskutera och ta ställning till behandlingsstrategier eller planera vårdinsatser. Det möjliggör att specialisternas kunskaper blirtillgängliga förläkare på mindre sjukhus. 3.2. Användning och utveckling av telemedicin i Sverige Samtliga landsting/regioner har antagit och beslutat att följa den nationella strategin "Strategi för Nationell ehälsa,,2 vars mål är att medborgare/patienter, vårdpersonal och beslutsfattare inom varden ska ha tillgattg till ändamålsenligt och enhetligt IT-stöd. Strategin syftar till att skapa förutsättningar för en landsövergripande snabb och säker teknisk plattfonn, kongruens när det gäller tillgänglighet av infonnation för vårdgivare och invanare och en standardisering av administrativa och vardrelaterade arbetssätt. Landstingen/regionerna i Sverige samarbetar inom ramen!br Center f'dr ehälsa i samverkan (CeHis) med att verkstlllla den nationella strategin. CeHis styrs av representanter från landsting/regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vardgivama. Finansiering sker som en del av landstingens/regionernas IT-budgetar, CeHis arbetar genom olika arbetsgrupper med 2 Framtagen avsocialdepartementet, JunI 2010, (www.natlonellehalsa.se) TelemedlcJn Ivlrden- Landstlnset Dalarna- Detember 2011 RevIsionsrapport 7

helseplen-e den tekniska och funktionella infrastrukturen och olika värd- och invånartjänsler. Detär upptill varjelandsting/region att bestämma i vilken takt dessatjllnster skainfisras. 3 Infrastrukturen baseras på Sjunet, som är ett säkert och snabbt kommunikationsnät med hög tillgänglighet, används bl.a. för överföring av journaldata, röntgenbilder och videokonferenser. Med Sjunet som bas byggs olika gemensamma tjllnster upp. Exempel är slkerhelstjllnsler som säkrar patientinformationen från obehöriga och Uänsteplattfonnen som fbrenklar kommunikation mellan olika vardgivares IT-system. Gentemot varden finns vardtjänster, t.ex. Nationell patientöversikt (NPÖ) och exempel på invånartjänster är 1177 (SjukvArdsupplysningen) och Mina VArdkontakter. Genom den nationella strategin skapas lika fdrutsättningar mr hela Sverige att implementera bl.a. telemedicinska lösningar. Det finns dock ingen uttalad strategi Rsr hur snabbt denna utveckling ska gå ocholika landsting har också kommit olika långt. AnvlDdningen av telemediein i Vlsterbottens lins landsting Västerbottens lins landsting är ett av de landsting som kommit längst vad giller användningen av telemedicin i varden. Enligt den regionala samordnaren tbr ehälsa i Västerbotten berordetta främst på att landstingsledningen tidigtskapade fbrutslttningar RSr tillämpningar av telemedicin genom att satsa på att bygga ut infrastrukturen. De pilotprojekt som RSII vii ut kunde dinned implementeras i den dagliga verksamheten ochgodaexempel spridas vidare till andra områden eller specialiteter. Utvecklingen och användandet av telemedicin har varit en kontinuerlig process som fortfarande pågar, enligt intervjuad. Intresset för videokonferenstekniken är dock störst i administrativa sammanhang, men verksamheterna böljar mer och mer intressera sig tbr hur telemedicin kan användas i det kliniska arbetet. Några faktorer som bidrar till att telemedicin inteanvänds fullt ut inom den kliniska verksamheten är bristande styrning, negativa attityder och tidsbrist, enligt intervjuad. Nedan fbljer ett antal exempel på hur Västerbotten använder telemedicin i varden 4 : DistaDskonsultation/konferenser videokonferensteknik används Rsr samarbete på distans mellan specialister och andra vårdgivare. Tekniken används bl. a. vid vardplanering där flera yrkeskategorier och huvudmän är inblandade samt för konsultationer ochdistansronder mellan specialist och primär- ellernärsjukvard. Distansbebandling - Genom telemedicin kon även den högspecialiserade vården täcka större geografiska områden. Detta sker t.ex, i samband med strålbehandling där specialisten i Umeå behandlar och ftiljer upppatienter i Sundsvall. Tekniken möjliggör J www.cehls.se Enligt förteckning pi använd telemedicinsk teknik frln Intervjuad I Västerbottens läns landsting. TelemedicIn IvArden - Landstlnaet Dalarna - December 2011- RevlWnsrapport 8

även "läkarnärvare" på avlägsna sjukstugor genom att läkaren är närvarande via videokonferens tbr att stöttavårdpersonal på plats. DistanskoDsultatlon direkt med patient - Videokonferenser används även tbr direkt patient-behandlinglkonsultation på distans. Logopeder uttbr t.ex. distansbehandlingar med patienter som antingen befinner sig hemma eller på sin vårdcentral. Samma teknik används vid huddiagnostik, där hudspecialist dels konsulteras av primärvården, dels har möte direkt med patienten. Man har också framgångsrikt hanterat rehabilitering efter handskador på distans. ÖVrigutrustning/tilllmpning helseplan-e - Tolktjlnster erbjuds i samarbete med Västra Götalandsregionen (b1.a. skriv- och teckentolk) via datoroch webkamera. - Hllsokontroll/fjlrrUvervakning i hemmet - system ror monitorering av patientens hälsotillstånd i hemmet testas med goda resultat och är klara tbr implementering. För detta används särskild miltutrustning och resultatet från mätningarna övertbrs till specialisten på distans. I Vfisterbotten är de tydligaste vinsterna med alt använda telemedicinsk teknik att behovet tbr resor minskar för patient och/eller vårdpersonal vilket innebär både kostnads- och tidsmässiga besparingar. Man har även sett en kompetenshöjande effekt då t.ex. primärvårdsläkare konsulterar specialist och därigenom tärökad kunskap, enligt intervjuad. I tillägg kan nämnas att man ser betydande vinster ävenav de administrativa mötena som sker på distans. De har medtbrt möjlighet till utbildning och infonnationsspridning på ett effektivt sätt. 3.3. Användning och utveckling av telemedicin internationellt Exempel pi pigicndeprojekt inom EV Renewing Health är ett EU-delfinansierat projekts som stödjer fältstudier inom hela EU där telemedicinsk teknik prövas i praktisk verksamhet. Studierna genomförs i fonn av pilotprojekt i flera länder och den testade tekniken ska varaskalbar till större områden (i förlängningen hela Europa). Exempel pi ett pågående Renewing Health projekt lir FIA-projekten vilka sker i samverkan mellan EU, Norrbottens läns landsting och Luleå tekniska högskola. Projekten har t.ex. resulterat i att specialistkonsultation numera sker på distans inom hud och öron, att sjukgymnastikbehandling sker på distans och övervakning/egenvård Rir bi.a. strokepatienter. sfinansierat genom ICT Policy Support Programme; www.renewlngheath,eu Telemedldn Iwrden - Landstlnaet Dalarna - DKember2011- RevIsIonsrapport 9

Ett annat EU-projekt ör Northem Periphcry Programme (NPP)' dör de norra, glest befolkade delarna av Europa(Skottland, Danmark, Norge, Sverige och Finland) utbyter erfarenheter genom att sprida "best praetlce" över nationsgränserna inom bl.a. hälsooch sjukvården. I projektet deltar för Sveriges räkning Västerbottens läns landsting och Umeåuniversitet och inkluderar bl.a. en mobil ögonmottagning. Telemedicin i Norge På samma sätt som i Sverige ör geografi och demografi faktorer som påverar implementeringstakten av telemedicinska lösningar även i vira grannländer. Norge har i jämförelse med övriga norden kommit längst vad gäller användandet av telemedicin i vården, De flesta projekten har startat genom lokala initiativ i de nordliga delarna av landet, fbr att sedan sprida sig och bli landsomfattande genom organisationen Nasjonalt senter for Samhandling og Telemedisin (NSTi. Inom NST pågar också flera forskningsprojekt i syfte att påvisa kliniska och eftektivitetsmössiga effekter av telemedicinsk användning. De telemedicinska lösningar som används i Norge liknar de som används i Västerbottens läns landsting. Norge har dock fler högteknologiska lösningar som de använder i den kliniska verksamheten. Tiex, kanen digitalkamera kopplas till utrustning mr ögon- och öronlnäsalhalsundersökningar på distans där rörliga bilder sänds on-line för specialistbedömning på annat sjukhus. Sjukhus som utrsr dialys har också etablerat ett antal"satelliter" vilketgör att dialys kan utföras av specialistsjuksköterska, menmed specialiststöd på distans. Detta gör att behovet av dialys kan tillgodoses inom möjligt pendlingsavstånd. helseplan-e 4. Telemedicin i vården i Landstinget Dalarna Af 2006 beslutade landstingsledningen om investering i en ny teknisk plattfonn i Dalarna. 2007 installerades plattfonnen vilken innebar att videokonferenssystem implementerades på samtliga sjukhus och på vissa vårdcentraler (framrsralit i landstingets norra delar). Idag finns det ca 35 videokonferensstationer runt om i länet. Projektet fick namnet "Projekt videokonferens" och syftet var bl.a, att minska restiden till möten i länet, minska antalet körda mil samtminska antalet leasingfordon. I grafen nedan framgår antal genomförda videokonferenser (bade administrativa och kliniska) i Landstinget Dalarna under perioden 2007-2010. Statistiken tbr 201 I är en prognos for utfallet. 6 www.northemperlphery.eu.,www.telemed.no Telemedlcln IvArden - landstinget Dalama - December 2011- RevIsIonsrappoR 10

helseplan-e AntalDenomfOrdll yldeo!lonfll'enlor 1UW $(l) O Uppföljning som MIT-enheten har gjort visar att totalkostnaden för leasingbilar samt antal körda kilometerhar minskat från år 2007. Ett exempel på hur videokonferensutrustningen utnyttjas har hämtats frän en av fem videokonferensutrustningar på Falu lasarett. Lokalen (Telemedicinskt centrum), som ligger i anslutning till Avdelningen rör cytologi och patologi, är fri att bokas för hela sjukhuset via ett centralt bokningssystem. Bokningsstatistik från Telemedicinskt centrum över 201Ovisar att lokalen bokades totalt 260 gånger. På 40 av dessa möten användes den telemedicinska utrustningen. Exempel på möten där utrustningen används är när Falu lasarett har leverronder tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala. Även hematologen, barnkliniken och kirurgen genomför online-konsultationer med Uppsala. I övrigt används lokalen mest till kliniska bröstkonferenser, där det inte finns något behov av att använda videotekniken. Landstinget har kommit långt vad gäller användandet av telemedicin i det administrativa arbetet och intervjuade uppfattar att de har en väl utbyggd infrastruktur för videokonferenser, överföring och lagring av bildinformation från cytologi, patologi och radiologi. Utmaningen framöver är att utveckla, implementera och använda tekniken inom de kliniska delarna. Några av de intervjuade bedömer att landstinget fokuserar mindre på den telemedicinskn utvecklingen nu än vad de gjorde för några år sedan. I samband med implementeringen av den tekniska plattformen fanns det en tydlig riktning och ett driv i landstinget, som enligt de intervjuade saknasidag. Exempel på interna informationsinsatser på området är att det 2009 anordnades en föreläsning för representanter från verksamheterna ror att inspirera dem att utöka användandet av telemedicinska lösningar. I maj 2010 bjöd landstingsdirektören in samtliga verksamhetschefer till en föreläsning angående det nationella projektet E-hälsa ror att informera om den pågående utvecklingen på området. Dalarna utmärkersig varken positivt eller negativt i jämförelse med andra landsting vad gäller utvecklandet och användandet av telemedicin i vården, enligt intervjuad på MITenheten. Man menar att Dalarna har kommit längre i användandet av telemedicin för TelemedicIn I vården -landstinget Dalarna - December 2011-Revisionsrapport 11

helseptan-e administrativa möten, men har en bit kvar tbr att ligga i nivå med de bästa landstingen avseende den merkliniska användningen av telemedicin. 4.1. Telemedicin inom Hudsjukvård Inomhudsjukvården ffiljs patienter upp på distans. Personal på behandlingsenheter runt om i länetfotograferar patienter och sänder sedan bilden, som lagras i datajoumalen, till patientansvarig läkare på Falu lasarett somgören bedömning. Denna typ av upptbljning sker enbart inom kliniken och inte gentemot t.ex. primärvården, enligt verksamhetschefen tbr hudsjukvlrd. Enligt verksamhetschefen är möjligheten att använda telemedicinska lösningar inom hudsjukvård begränsad eftersom det är viktigt att se och känna pi patienten tbr att kunna bedöma och diagnostisera. Verksamhetschefens uppfattning är att användandet av telemedicin inom området ser lika ut inom landet och att ingetlandsting utmärker sig särskilt. I Landstinget Dalarna finns ingen utökad telemedicinsk användning inplanerad inom hudsjukvård de närmaste Aren och ingen driver heller denna Mga aktivt, enligt verksamhetschefen. 4.2. Telemedicin inom Klinisk patologi och cytologi Avdelningen för klinisk patologi och cytologi har bl.a, som vision att digitalteknik i fonn av t.ex, telepatologiska 8 konferenser och konsultationer ska anvlndas i högre utstriickning. Ett av målen i verksamhetsplanen är att "ständigt anpassa utbudet av metoder och tekniker till det kliniska behovet". Klinisk patologi och cytologi använder idag ingen telemedicinsk utrustning, bortsett frin videokonferensteknik. Det inkommer cirka 50 000 remisser/ar till verksamheten och 200 av dessa kräver konsultation utanför sjukhuset, så behovet av telemedicinsk utrustning är inte stort menar verksamhetschefen för Klinisk patologi och cytologi. En ffirutsättning för telemedicin inom patologin är att mottagaren tagit del av provet några dagarinnan mötettbr att kunnagöraen bedömning, någotsom kräver framförhållning. Inompatologin pratarman idag om telepatologi, som innebär att provet scannas in och på så sätt digitaliseras och kan diagnostiseras på annan plats. Verksamheten i Falun har testat olika typer av instrument Rir detta och diskussioner förs om hur tekniken skulle kunna användas. Det lär dock dröja några Ar innan dennatyp av teknik implementeras i Falun, enligtverksamhetschefen. Telepatologlärett specifikt tetemedldnskttillämpningsområde Telemedldn Ivärden-landstl"set Dalarna - December 2011 RevlslDnsrapport 12

herseplan-e Avdelning för klinisk patologi kommer att delta i ett BU projekt tillsammans med aktörer från Italien, Portugal, Grekland och Rumänien'. Man kommer att göra bedömningar av tekniska kvaliten på histologiska och cytologiska preparat via telemedicin och utbilda biomedicinska analytiker och läkare. Samtidigt kommer man att fl erfarenheter gällande telemedicinskt bedömning av preparatkvalit6n och eventuella variationer beroende på hårdvaran. Projektet startas i december 2011 och kommer att pågåi tre år. Lab-medicin star inför stora investeringar avseende ett kliniskt kemiskt laboratorieinformationssystem (LIS) och en upphandling ar på gång. Detta kommer, liksom dagens system, att lmytas till joumalsystemet. För att kunna möta upp mot teknikrsrutsättningar och krav måste landstinget hitta en landstingsgemensam struktur för att kunna erbjuda en säker lagring av bilder. Detta berör flera verksamheter, bi.a. radiologin. Detta är en stor investering som till stor del måste bekostas med centrala medel, menar intervjuad. Berörda verksamhetschefer har diskuterat detta med MIT enheten. 4.3. Telemedicin inom Ambulanssjukvården Ambulanssjukvården i Dalarna använder informationssystemet MobiMed. Systemet gör det möjligt att skicka övervaknings- och patientdata från en ambulans till ett sjukhus (arbetsstation) i realtid. Via MobiMed kan specialister på sjukhuset mlja patienten, ställa diagnos och besluta om att inleda behandling i ambulansen. I Dalarna finns det totalttre arbetsstationer. 1o Det finns en förvaltningsgrupp knuten till MobiMed vilken bl.a. har tagit fram en flsrvaltningsplan. I planen framgår t.ex. vilken typ av verksamhetsstöd som krävs!or att systemet ska fungera, mål och budget, problemområden och behov samt budget och reinvesteringsplan. Verksamhetschefen tor ambulanssjukvården bedömer att organisationen kring systemet fungerar bra. På uppdrag av!orvaltningsgruppen har det skett en riskanalys av MobiMed. I denna finns t.ex. en systembeskrivning av MobiMed, regler mr service och underhåll samt infonnations- och kommunikationsflödet, dvs. vilken arbetsstation som ska kontaktas vid lann. I analysen har även olikarisker identifierats avseende patienter, central server, arbetsstationer, organisation och människa. Utöver MobiMed finns det inga andra medicintekniska lösningar inom ambulanssjukvarden. Just nu Hr ett kunskapskörkort under utveckling för att säkerställa att berörd personat kan hantera systemet. 9 Projektet är"telepathologlcal assessment of hlstopathologlcal andcytologlcal technlques - TASTE" EU 10 Avdelning 27(kardiologen) Falu lasarett, Akutmottagningen Falun ochi Mora Telemed'dn Iwrden- LandstInset Dalarna - December 2on Revisionsrapport 13

helseplan~ 4.4. Telemedicin inom Radiologin 2010 samlades Radiologin i Dalarna i en organisation; Bild- och Funktionsmedicin i Dalarna. Norra basområdet (Mora) och Södra basområdet (Avesta, Falun och Ludvika) blevett gemensamt verksamhetsområde där även mammografiverksamheten ingår. Radiologin är en tekniktung verksamhet där telemedicinska lösningar är en naturlig del. Ett av områdets strategiska mll är funktionsduglig apparatur. Teleradiologi (distansgranskning) sker inom verksamheten och mellan röntgenavdelningarna. Merparten av röntgenbilderna (ca 180000 st) granskas på Falu- och Mora lasarett oavsett var i länet bilderna tas. En effekt av att bilderna granskas på fl stillen är att behovet av läkare runt om i länet minskar. I I Enligt verksamhetschefen Ir det inte omöjligt att man i framtiden genomför ronder från t.ex. Falu lasarett även om patienten befinner sig på ett annat sjukhus. Teleradlologiförbindelser finns även med MRAB I2 i Västerås, vilka granskar omkring 10000-1 S 000 bilder/år. I situationer då Illkaren behöver konsultera eller fl en second opinion från kollega utanför länet länkas bildertill t.ex. Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hela länetanvänder RIS/PACS l3 som är ett digitalt system som förmedlar remisser och svar från röntgen. Eftersom hela llinet har samma system kan samtliga sjukhus ta del av patientens journal och bilder. Mammografin är helt digitaliserad och all granskning sker på Falu lasarett. Enligt verksamhetschefen för radiologin ar det viktigt att arbeta aktivt med att öka personalens "digitala mognad" mr att fl dem att använda den befintliga tekniken. Utöver att det ökar den personliga kompetensen, tillfördet även verksamheten nya kunskaper och ft1rdigheter. En hög grad av telemedicin i varden ar en mrutsllttning mr att klaraav att möta framtidens utmaningar, enligt verksamhetschefen. 4.5. Telemedicin inom Psykiatrin I samband med att den tekniska plattfonnen inmrdes ökade psykiatrins intresse mr telemedicinska lösningar i vården och idag har flertalet psykiatriska mottagningar en videoanliggning. Psykiatrin har öppen- och slutenvårdsavdelningar i hela länet (IS kommuner) och RSr att minska personalens resande genomrsrs numera flertalet vårdplaneringar l4 via videokonferenser. På \'årdplaneringarna kan patient, anhörig och personal från olika delar av den psykiatriska varden medverka. VArdplaneringar via videokonferens startade 2008 och 2009 genomfördes 60 möten via videolllnk och 2010 totalt lso möten. Prognosen RSr 2011 ar att genomföra omkring 160möten. II Verksamhetschefen förtydligar dock att det finns fördelar att ha läkare på plats runt om I llinet av andra orsaker. lz MedIcinsk Rönt8en ochradioios\. Detär enprivatvard81vare avbllddla8nostik. IJ Under2010 upp8raderades RIS och PACS tllllmpax6. 14 Enllst den Allmänpsykiatriska klinikens verksamhetsplan 2011 ar v3rdplanerlng den kliniska samordningens Instrument Telemedldn Ivitden- LandsUllBet Dalarna - December 2011 ReYlslonsrappon 14

helseplan-e Utöver vårdplaneringar har slutenvården i Falun och Säter dagliga överlämningar (på morgonen) via videokonferens då avstämningar bl.a. sker av det kliniska lägel. Enligt verksamhetschefen för psykiatrin är detta ett bra och effektivt sätt all få en snabbbild av det aktuella läget i verksamheterna. 4.6. Telemedicin på vårdcentralerna För alt ffi en bild av primärvårdens syn på och användning av telemedicinsk teknik sändes en enkät till samtliga vårdcentraler. Av 33 vårdcentraler totalt (varav tre i privat drift) fick vi 23 svar varav 20 kompletta. Den bild som enkätsvaren ger är all telemedicinska lösningar används på 60% av de vårdcentraler som svarat (Graf I). Hälften av dessa menar dock alt befintliga lösningar skulle kunna användas i högre utsträckning. De lösningar som man uppger används idag är främst att datajournaler, remisser och röntgenbilder kan kommuniceras mellan behörig personal på olika vårdcentraler (även med kommunens serviceboenden), all videokonferenser används till bl. a. vårdplaneringsmöten och behandlingar (logoped) samt användningen av Mina vårdkontakter (MVK) i kontakt med patienter. Skälen till alt man inte använder befintlig utrustning fullt ut anges dels ligga i IT-miljö och datautrustning, dels handla om alt arbetssätt och rutiner inte inkluderar användningen av befintlig teknik i tillräcklig utsträckning. Exempelvis nnses MVK kunna användas för fler ärenden och att bättre användning av radiologins IT-stöd (Web 1000) skulle kunna minska onödiga röntgenundersökningar. En vårdcentral efterlyser möjlighet att konsultera hudspecialist Avlägset belägna vårdcentraler har mest att vinna på väl använd telemedicinsk teknik, menar en respondent och en annan indikerar alt det tar tid och kräver samplanering alt börja använda befintligutrustning i högre grad. Anvinds telemedklnsta IlImln,.rpi dinyardcentra\? a 'I, I t1ilrsd16 ulstrstknlns UNe) Anvinder nitelenmfldnsta I5snln,.rIdenUbricknlRl nlllcude vii).,lir. pi dinyardcentr.\? aji a Nr) IIJJo men Inte II11r1ldJit Graf. Gron En majoritet av de tillfrågade anger att de skulle önska ytterligare telemedicinska lösningar på vårdcentralen (Graf3). Ingen anger att någon utökning är planerad inom de närmaste sex månaderna. De orsaker som främst anges som skäl till att inte fler telemedicinskn tillämpningar kommit i användning idag är dålig tillgänglighet samt att ekonomiskt utrymme saknas. Tid och kompetens anses också brista. Tclemedltln Ivården- landstinget Dalarna - Detembcr2011 Revisionsrapport 15

herseplan-e Vilka irorsakerna till att niinteanvlndertelemedldnska fibnlnsar Iden utsricknlng duskulle vilja? (Antal) D DetsakNsellDnomlsll utrymme a DetsakNsrllttkompetms D DetsakNstid a Det'r dal" tlllblill8nahd (t. ex. dl!n telemedldmb l5sn!njl!n Ir Inle pbcend pi v.lrdcentro1lenl DARnat Grnf3 (Dennn fråga "nr en ncr\'alsfrågn dur dc 82%soms,,"ml"ll dc inteansåg ntt tetemedicin användes i tillrllcklig utsträckning fick ange orsaken - flera ahemntlv kunde "DljllS.) Endast c:a en fjärdedel av vårdcentralerna anser att landstinget generellt använder telemedicinska lösningar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De främsta hindren anses vara brister i resurser, organisation och vilja. Flera anger skäl som pekar på att gamla modeller och lösningar lever kvar trots alt nyare teknik skulle kunna underlätta. Journalsystemen tas upp som exempel; det varit en lång väntan på digital diktering och primär- och sekundärvården har olika journalsystem. Flera ser också en bristande vilja till utveckling på central nivå samtidigt som man inte upplever sig råda över resurser, beslut och införande på lokal nivå. Det stöd man från primärvårdens sida säger sig vilja ha vid införande av telemedicinska lösningar i vården lir i huvudsak information/utbildning, teknik-, användarsröd och delaktighet i beslut. En vårdcentral efterlyser närmare kontakt med "tekniken", kanske en mässa årligen där personal från vårdcentralen får komma och titta på kostnadseffektiv teknik. En annan önskar mer fokus på att genomdriva bra tekniska lösningar och mer lyhördhet för vårdcentralens önskemål. Specifika exempel på det är kommunikationsmöjligheter mellan PV-läkare och läkare inom specialistvården, tex Akademiska sjukhusct i Uppsala Endast fem av vårdcentralerna menar att det finns landstingsövergripande mål och strategier inom området. Av dessa anser två att strategierna är tydliga. När det gäller landstingets organisation (ansvar och roller) för införande av nya telemedicinska lösningar anser endast två vårdcentraler att denna är ändamålsenlig och effektiv. Två anser att den inte lir det, medan övriga är osäkra. Tre vårdcentraler menar att beredskap och framförhållning inte lir bra medan övriga lir osäkra. Majoriteten av vårdcentralerna har således inte någon klar bild av landstingets strategi, organisation. beredskap och framförhållning inom området. Telemedicln Iwrden -landstinget Dalarna - December 2011 Revisionsrapport 16

helsepian-e 4.7. Pågående och planerad utveckling I Landstinget Dalarna har medborgarna m6jlighet att använda e-uänsten "Mina vårdkontakter", till vilken alla vårdcentraler och specialistmottagningar Ir anslutna ls Via"Mina vårdkontakter" kan medborgarna t.ex. välja vardcentral. Systemet har manga m6jligheter och enligt en av verksamhetscheferna vore det önskvärt om patienterna själva kunde boka en tid via "Mina vårdkontakter" och att detta registreras direkt i tidboken. Inom Logopedin i Dalarna pågårett projekt där man under ett Ar provar att arbeta med logopedi pi distans". Det innebär att patienten kan ga till sin vårdcentral för bedömning eller behandling medlogoped via en videokonferenslösning. Inom arbetsterapin testas telemedicin vid informatlonsövetföring av vissa patientärenden (bl.a. patienter med handskador) som har opererats på Akademiska sjukhuset i Uppsala, men som ska tas om hand pi Falu lasarett. Istället för överlämningar via telefon och skrivna dokument har infonnations6verföringen skett via videokonferenser. Enligt verksamhetsehefen för Arbetsterapi fungerar överlämningarna bra, mentekniken fungerar inte alltidoptimalt (beror delvispi tekniken i Uppsala). Åven teckentolkar använder telemedicin och ortopedin har ett projekt för handkirurgi tillsammans med Örebro regionsjukhus. Bamkardiologin ingar i ett nationellt projekt 17 dir manvia video kan ha kliniska konferenser medden högspecialiserade vården. Laboratoriemedicin Dalarna / Avdelning för klinisk patologi kommer att delta i ett EU projekt tillsammans med aktörer från Italien, Portugal, Grekland och Rumänienla. Man kommer att g6ra bedömningar av tekniska kvaliten på histologiska och cytologiska preparat via telemedicin och utbilda biomedicinska analytiker och läkare. Samtidigt kommer manatt t1 erfarenheter gällande telemedicinskt bedömning av preparatkvalit6n och eventuella variationer beroende på hårdvaran. Projektet startasi december 2011 och kommer att pågåi tre år. Inom primärvården kommer man i samband med det planerade journalsystembytet 2013 att fl möjlighet till digital diktering, nigot som uppges vara efterlängtat på flera vårdcentraler. 15 F.r.om. september 2011 gar det ävenatt beställa klamydiatest via "Mina wrdkontakter" 16 DIstanslogopedi erbjuds till patienterfran Hedemora, Mafuns ochavesta. 17 http://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/sjukdomar/barns-hjartfel/mer.lasnlng/gertrud.ettnatverk-for.barnhjartanl 11 Projektet är "Telepathologlcal assessment of hlstopathologlcal and cytologlcal technlques - TASTE" EU Telemedldn Ivården - LandstInset Dalarna - December 2021 Revisionsrapport 17

helseptan-e 4.8. Telemedicin i sekreterartjänster Inom den specialiserade vården, utom psykiatrin, dikterar läkarna direkt in i datorn via en ljudfil vilken sedan en sekreterare lyssnar och skriver av. l och med att diktatet går direkt in i datorn kan sekreteraren sitta på annan ort och skriva vilket skapar utrymme mr flexibilitet i organisationen, enligt de intervjuade. Inom psykiatrin och primärvård läser Ulkaren in diktatet på band vilket sekreteraren sedan lyssnar och skriver av. Detta gör att verksamheten blir "låst" eftersom sekreteraren fysiskt måste ta del av bandet. Enligt verksamhetschefen för psykiatri kommer tekniken att utvecklas i samband med att ett nyttjournalsystem implementeras (psykiatrin under första halvaret 2012, primärvården under 2013). Inom radiologin pågår just nu ett "taligenkänningsprojekt" vilket innebär att diktatet skrivs automatiskt när läkaren läser in det. Tekniken har testats och läkare har gått en utbildning i det nyasystemet. Inom primärvården finns åsikten att landstinget bör, via SKL, trycka på så att e-post kan jämställas med telefonsamtal vid kommunikation med patienten, då man anser att sekretessen inteblirsämre. S. Organisation och ansvar 5.1. Organisation MIT-enheten (Medicinsk Teknik och IT) bildades 2010-08-31 genom en sammanslagning av Medicinsk teknik och fysik (MTF) och IT-enheten, Bakgrunden till sammanslagningen var att den medicinsktekniska utvecklingen sker i snabb taktoch att Medicinteknisk utrustning i högre grad integreras med IT, något som ställer krav på samverkan i såväl investeringsprocess som drift och ibrvaltning. Det fanns också ett behov av att styra MIT-investeringarna på ett effektivt sätt med strukturerade beslutsprocesser. I samband med bildandet av MIT-enheten tillsattes ett MIT-råd. MIT-rådet är ett beredningsorgan till landstingsledningen Infär beslut i strategiska investerings- och utvecklingsfragor inom MIT-området. MIT-rådets ordftsrande och ledamöter har utsetts av landstingsdirektören. Utöver ovanstående fims det även tre beredningsgrupper som har till uppgift att bereda inkomna förslag på investeringar, exempelvis nya telemedicinska sådana, innan de beslutas. Beredningsgrupperna är indelade i områdena Medicinteknisk investering och IT (vilka bereder beslut till MIT-rådet) samt Kunskapsstyrning där beslut om nya behandlingsmetoder bereds. Telemedldn I Vitrden - landstinget Dalarna - December 2011 Revlslonsrapport 19

nelseplan-e 5.2. Ansvar MIT-enhetens huwduppgift är att utgöra en stödfunktion gentemot hela landstingsorganisationen vad gällermedicinteknisk utrustning, IT-system, hårdvara och telefoni. Enligt delegeringsbestltmmelsema19 ligger det övergripande tjänstemannaansvaret fbr medicintekniska produkter i verksamheten på landstingsdirektören. Chefen tör MITenheten har via vidaredelegering rätt att besluta om t.ex. utveckling av standardplattfonn och lagringsplattfonn. Samma chef har även i uppdrag att samordna och administrera samtliga IT-relaterade inköp/avrop inom Landstinget Dalarna. MIT-rådet har bl.a. i uppdrag att årligen värdera samt prioritera verksamhetens RSrslag på MIT-investeringar samt all redovisa ett samlat förslag till investeringsplan tbr kommande års MIT-investeringar till landstingsdirektören. Verksamhetscheferna inom hälso- och sjukvården ansvarar Rir all initiera nya telemedicinska lösningar i verksamheten. Intbrandet av ny telemedicin haroftafbregåtts aven interaktiv process dir förslaget har kommunicerats i olika strukturer innan verksamhetschefen tar det slutliga initiativet. Uppfattningen liratt dialogen mellan MITenheten och verksamheterna är bra. För varje nytt projekt eller ny satsning inom området skapas en fbrvaltningsorganisation i enlighet med PM-3 modellen 2o ; Syftet lir all säkra samverkan mellan systemägaren och verksamheten genom att tydliggöra ansvar och roller i fbrvaltningsorganisationen samt att öka verksamhetsnyttan, styrbarheten och kostnadskontrollen inom MIT-området. Landstingsdirektören har tillsatt en styrgrupp (Förvaltning av IT-st6d) med uppdrag att bl.a, äga och vidareutveckla fbrvaltningsmodellen. Intervjuade på MIT-enheten bedömer att fbrdelningen av framförallt roller kring telemedicin i vården kan både tydliggöras och utvecklas vad giller såväl nya telemedicinska lösningar som befintliga. Intervjuade uppfattar att det är svårt att fl överblick överden telemedicinska utvecklingen i landstinget och att det är oklart vilken roll MIT-enheten har avseende utvecklingen av telemedicinska lösningar. Endimension av detta är att eftersom det kommer fl RsrfrAgningarlbeställningar från verksamheterna går utvecklingen av telemedicinska lösningar långsamt. l' Bestämmelser om delegering, verkställighet ochdelning av uppslfterenligt kommunallasen samtav arbets- ochmiljöuppgifter 20 PM3 är enförvaltningsmodell sombeskriver hur systemförvaltning ska organiseras för att kunna bedrivas pi ett affärsmässigt sätt. I landstingetdalarna beskrivs modellen i besluts PM:et "Förvaltnlng avit-stöd -grunden till styrning ochökad verksamhetsnytta" Telemedldn Irirden - landstinget Dalarna - December 2011 Revisionsrapport 19

helseplan-@) 5.3. Process för införande av telemedicin Som tidigare nämnts förväntas initiativ om implementering av telemedicinska lösningar tas i verksamheterna. När ett initiativ finns och när det har godkänts av verksamhetschefen lämnas förslaget till en beredningsgrupp, enligt den generella investeringsprocessen. Beredningsgruppen bereder inkomna förslag innan de tas upp i exempelvis MIT-rådet. Vid införande av videokonferensutrustning utgår beredningsgruppen från en fastställd prioriteringsordning. MIT-rådet prioriterar och värderar inkomna förslag dels utifrån patientnyttan, dels utifrån budgetramen. Landstingsdirektören beslutar slutligen om vilka telemedicinska lösningar som ska implementeras. Dlt/IMs treb,rednlng,grupp,r;/t/nvl,t,rlng (und"mit}och kun,mplltyrnlng 5.4. Övergripande strategier och strukturer En del av Landstinget Dalarnas vision Ur; Ny/änkande möler tradition - i Dalarna kan alla u/vecklas. ILandstingsplan 2011-2014 21 framgår att hälso- och sjukvårdens verksamhetsinnehåll ska föregås av "varsam implementering av medicinsk utveckling". Ytterligare ledord är att information och kommunikation inom och mellan landstingets verksamheter ska bli bättre. I Landstingsplanen framgår att hälso- och sjukvårdens insatser ska planeras och genomföras utifrån ett befolknings- och patientperspektiv. Det som befolkningen lir i behov av ofta ska finnas nära/lokalt. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebäratt ny teknologi behöversystematiseras och värderaspå ett strukturerat sätt. Kunskap om kommunikation och bemötande är väsentligt. Utöver detta finns inga direkta mål eller någon övergripande strategi avseende telemedicin i vården. Biträdande landstingsdirektör menar att telemedicin ingår som en del i området medicinsk utveckling. Andra intervjuade hade gärna sett att Landstinget Dalarna hade en tydlig vision/strategi om hur området telemedicin ska utvecklas i framtiden och vilka områden som ska prioriteras. Telemedicin tas sällan upp till diskussion på förvaltningens ledningsmöten och uppfattningen är ntt det inte lir ett strategiskt prioriterat områdejust nu inom hälso- och sjukvården, enligt interviuade. 21 Landstingsplanen är en viljeriktning från landstingets politiskaledningoch ett viktigt styrdokument för landstingets verksamheter. TelemedicIn IvArden - landstingetdalarna - December 2011 Revisionsrapport 20

helseplan-e 5.5. Finansiering av telemedicin i vården Verksamhetscheferna äskar investeringsmedel mr telemedicinska lösningar enligt processen ovan. De senaste Aren har investeringsramen legat på ca 500 tkr, men förslaget för 2012 är 2,5 milj. kr. Anledningen till den ökade ramen är planerad implementering av videokonferenssystem inom psykiatrin i norra Dalarna samt behovet av teknikuppgradering av redan befintlig teknik. Budgeten på 500 lkr har vanligtvis inte nyttjats fullt ut eftersom beställningarna fran verksamheterna varit fl, enligt de intervjuade. Verksamheten belastas själva med avskrivningar och ränta mr verksamhetsspecifika anläggningar. Större investeringar som rör flera verksamheter (t.ex. den tekniska plattformen) "nycklas"ut som overheadkostnad. 5.6. Beredskap och framförhållning InRSr implementeringen av ny telemedicinsk teknik arbetas en projektplan fram i enlighet med PM3-modellen. I planen tydliggörs bl.a, vad som gäller vid service och underhåll av tekniken. För stora projekt avsätta det investeringsmedel fbr att utrustningen ska kunnauppgraderas. Vi har i granskningen sett att underhåll och uppdatering/utveckling av t.ex. Telemedicinskt centrum på Falu lasarett går "trögt", enligt en av de intervjuade verksamhetscheferna. Orsaken förklaras med att MIT-enheten har få personella resurser och därmed begränsat med tid till service och underhåll, någotsom intervjuade bedömer är en brist. Intervjuade på MIT-enheten bedömer att det inte lir tydligt vem som ska ansvaramr mindre åtgärderi lokalen. Verksambetschefen RSr radiologin, som har en stor andel medicinteknisk utrustning, anser att samarbetet med MIT-enheten är bra och att det finns en beredskap om fel skulle uppstå. Det är mycket teamarbete kring apparaturen där personal både från verksamheten och från MIT-enheten samverkar. Landstinget har serviceavtal med de leverantörer som tillhandahåller telemedicinsk utrustning. Enligt avtalen ska fel åtgärdas inom några timmar, men det förutsätter att det flnns personal från MIT-enheten på plats något som intervjuade menar inte alltid behöver vara fallet. Hittills har dock awikelserlbrister kunnat åtgärdas. 5.7. Omvärldsbevakning Landstinget Dalarna har en representant med i CeHiS (se punkt 2.2) och lir på det sättet delaktig i utvecklingen och tillämpningen av den nationella IT-strategin. TelemedIcIn Ivården- Landstlnaet Dalamil- December 2011 RevlskmsrappDtt 21

Enligt intervjuade på MIT-enheten skulle Landstinget Dalarna behöva fokusera mer på den utveckling som sker inom det telemedicinska området både nationellt och internationellt. Ingen på MIT enheten har idag i uppdrag att omvärldsbevaka detta område, vilket resulterar i att det inteskeri någon större omfattning. Respektive verksamhetschef förväntas ansvara fbr omvärldsbevakningen inom sitt eget verksamhetsområde. De verksamhetschefer vi träffat inom ramen ffir denna granskning deltar i olika nätverk dar telemedicin diskuteras i varierande omfattning. helseplan-e> 6. Sammanfattning och slutlig bedömning Nedan följer kortfattade svarpå revisionsfrågorna: Översiktlig beskrivning av den telemedicinska användningen nationelltoch internationellt liksom förväntad framtida utveckling. Samtliga landsting/regioner har antagit och beslutat att följa den nationella strategin "Strategi fbr Nationell ehälsa". Strategin syftar till att skapa förutsättningar för en landsövergripande snabb och säker teknisk plattfonn, kongruens när det gäller tillgänglighet av infonnation mr vårdgivare och invånare och en standardisering av administrativa och vårdrelaterade arbetssätt. Landstingen/regionerna i Sverige samarbetar i Center för ehll1sa i samverkan (CeHis) med att verkställa den nationella strategin och arbetar i olika arbetsgrupper med den tekniska och funktionella infrastrukturen samt olika vård- och invånartjänster. Genom detta skapas lika Rirutsättningar för hela Sverige att implementera bl. a. telemedicinska lösningar. Det finns dock ingen samlad strategi för hur snabbt denna utveckling ska ga, och olika landsting har ocksåkommit olikalångt. Västerbottens läns landsting har kommit långt vad giller användandet av telemedicin i vården. En av anledningarna till det är att man tidigt satsade på att bygga ut den tekniska infrastrukturen, vilket resulterade i att lyckosamma pilotprojekt smidigt kunde implementeras i verksamheten. Det finns ett antal pågående telemedicinska projekt inom EUsom Sverige är delaktig i ochsomsyftar till att sprida teknik ocharbetssätt. Vid en översiktlig utblick över telemedicinsk användning internationellt ser det ut som om det är glest befolkade områden i världen som har störst intresse för dessa lösningar. Av de nordiska länderna harnorge kommit längst i bådeutveckling ochanvändandet av telemedicin i vården. Här pågår också flera forskningsprojekt i syfteatt påvisa kliniska och effektivitetsmhssiga effekter av telemedicinsk användning. Merparten av dem vi intervjuat menar att telemedicin i de kliniska delarna av vården kommer att utvecklas mer i framtiden mr att befolkningens behov av vård ska kunna tillgodoses fullt ut. Teknik och metoder inom hälso- och sjukvården utvecklas kontinuerligt vilket gör att olikheter mellan olika sjukhus specialiseringsgrad och Telemecllcln 'värden- Land5t1l1JJet Dalarna - December 2011 Revl51onsrapport 22