En vägledning för beställare och upphandlare av vård och omsorg

En vägledning för beställare och upphandlare av vård och omsorg Bilaga till Nuteks förslag till handlingsprogram för entreprenörskap och upphandlingar inom vård och omsorg Stefan Jönsson 2008-10-17(utkast)

Nutek Upplaga: XX ex Produktion: Nutek Stockholm 20XX Färgtryck: XX ISSN XXXX-XXXX Nutek X XXXX:X

Förord Regeringen har gett Nutek i uppdrag att, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Almega och Socialdepartementet, driva ett projekt som syftar till att utveckla entreprenörskap och upphandlingar inom hälso- och sjukvården samt omsorgen. Uppdraget redovisas i skriften Förslag till handlingsprogram för entreprenörskap och upphandlingar inom vård och omsorg (info XXX-2008). I denna skrift görs en närmare beskrivning av hur en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg bör utformas. Handlingsprogrammet är utformat av Nutek i samverkan med SKL, Almega och Socialdepartementet. Arbetet med vägledningen har dessutom stämts av med ett arbetsutskott bestående av Lena Svensson och Magnus Ljung, SKL, Stefan Holm, Almega, Lisbeth Johnson, SOI, Anders Wennerberg, LfU, Klas Öberg, Socialstyrelsen och Anne Bylund, Nätverk Uppdrag Hälsa. En kärna i förslaget är att en vägledning med kvalitetssäkrade texter ska tas fram ur vilken beställare och upphandlare ska kunna hämta inspiration och färdiga formuleringar ur när de tar fram förfrågningsunderlag. Som en illustration av hur vägledningen kan komma att se ut redovisas ett första utkast till vägledning för upphandlingar av primärvård, äldreomsorg respektive starroperationer som en bilaga till denna skrift. Texterna i vägledningen har utformats i diskussioner med ett antal tematiska arbetsgrupper bestående av främst beställare och upphandlare med intresse för de frågor som berörs. I slutskedet av arbetet har även ett antal leverantörer bjudits in att ge synpunkter och kommentarer på arbetet. Mycket arbete återstår i arbetsgrupperna innan texterna är kvalitetssäkrade, och varken Nutek eller övriga som deltagit i arbetet tar något ansvar för att de krav och villkor som redovisas är tillräckliga eller ens lämpliga att använda i enskilda upphandlingar. Nutek har ändå valt att publicera texterna för att ge inspiration och inbjuda till en diskussion om vilka krav och villkor som är lämpliga att ställa vid upphandlingar. Ingela Blixt Vik. Generaldirektör Stefan Jönsson Delprojektledare

Sammanfattning Nutek föreslår att en utvecklingsfunktion för upphandlingar av vård och omsorg inrättas. Utvecklingsfunktionen för upphandlingar av vård och omsorg bör ges i uppdrag att ta fram en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg. Vägledningen utgörs av en databas med kvalitetssäkrade texter som ställs till förfogande för beställare och upphandlare av vård och omsorg och som kan användas vid utformning av förfrågningsunderlag vid upphandlingar av vård och omsorg. Vägledningen tas fram av utvecklingsfunktionen för vård och omsorg i nära samverkan med tematiska arbetsgrupper som består av beställare, upphandlare, berörda myndigheter och leverantörer. Vägledningen bör även innehålla kvalitetssäkrade modeller för utvärdering av anbud och uppföljning av kontrakt. Mål för vägledningen: Vägledningen bidrar till att de krav och villkor som ställs vid upphandlingar av vård och omsorg är lätta att förstå och besvara, relevanta, proportionerliga, transparenta och möjliga att kontrollera och följa upp. Vägledningen bidrar till att de krav och villkor som ställs i förfrågningsunderlag anpassas efter den aktuella upphandlingen och ger utrymme för innovationer och en mångfald av leverantörer och lösningar. Vägledningen bidrar till att antalet formella fel i förfrågningsunderlag och anbud minskar. Beställare och upphandlare ser vägledningen som ett relevant och användbart verktyg som underlättar upphandlingsprocessen. Leverantörer ser upphandlingar av vård och omsorg som intressanta marknader med höga krav på kvalitet och kreativitet En vision för vägledningen bör vara att beställare och upphandlare ska ses av leverantörer som kunniga om marknaden och företagens förutsättningar och leverantörerna ses av beställare och upphandlare som insatta i sjukvårds- och omsorgshuvudmännens uppdrag och förutsättningar. Nutek ser det som en naturlig utveckling att utvecklingsfunktionen för upphandlingar av vård och omsorg inordnas i det nationella upphandlingsstöd som kommer att inrättas inom Kammarkollegiet.

Innehåll 1 Bakgrund 1 Kvalitet och resultat 1 Nutek har föreslagit att ett organ för metodutveckling och stöd till upphandlare bör inrättas 2 Uppdraget 2 Lag om valfrihetssystem 3 Två kartläggningar av hur upphandlingar av vård och omsorg går till 3 Tematiska arbetsgrupper och ett arbetsutskott 4 Nytt uppdrag till Kammarkollegiet 4 Förkortningar och begrepp 5 2 Beställare och upphandlare behöver stöd att utforma förfrågningsunderlag 6 Allt bestäms i förfrågningsunderlagen 6 Beställare och upphandlare efterfrågar stöd att definiera och värdera kvalitet 7 Checklistor och mallar efterfrågas 7 En utvecklingsfunktion för offentliga upphandlingar bör inrättas 8 3 Nuteks arbete med att ta fram en vägledning för beställare och upphandlare av vård och omsorg 10 Workshops och seminarier under våren 10 Tematiska arbetsgrupper 11 Arbetet med vägledningen har utgått från LfU:s mallar 12 Ett arbetsutskott för övergripande frågor 13 4 Organisation och resurser för en utvecklingsfunktion för vård och omsorg 14 En liten men permanent organisation 14 Webbaserad databas med kvalitetssäkrade texter som kan användas i förfrågningsunderlag 15 Arbetet i de tematiska arbetsgrupperna bör fortsätta 16 En referensgrupp bör inrättas 17 Nya kartläggningar och rapporter 17 Ersättning för resekostnader 18

Resurser 18 Vägledningen bör samordnas med Kammarkollegiets upphandlingsstöd 18 Nutek bör fortsätta arbetet med vägledningen fram tills Nutek läggs ned den 1 april 2009 19 5 Insatser inom ramen för handlingsprogrammet 20 En seminarieserie om upphandlingar av vård och omsorg 20 Utvärdering efter tre år 20 6 Befintliga stöd till beställare och upphandlare 21 Aktörer och nätverk som arbetar med upphandlingar 21 Upphandlingsstöd i andra länder 23 Rådgivningsenheten för offentlig upphandling i Finland 23 7 Annat arbete på gång 25 En tydligare och förstärkt tillsyn av socialtjänsten 25 Socialstyrelsen arbete med nationella indikatorer för God vård 25 Nationella kvalitetsregister 26 Ersättningssystem 26 Elektroniska upphandlingssystem 27 Referenser 29 Bilaga 1. Deltagare i arbetsgrupper 30 Arbetsutskottet 30 Arbetsgrupp primärvård 30 Arbetsgrupp äldreboenden 31 Arbetsgrupp katarakt (starr)-operationer 32 Arbetsgrupp för allmänna villkor och formalia 32 Möten med leverantörer och andra intressenter 33 Övriga intressenter 34 Bilaga 2. Ett första utkast till hur en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg 35 Läsanvisning 35

1 Bakgrund En allt större andel av den offentligt finansierade vården och omsorgen utförs numera av privata leverantörer. Att vård och omsorg utförs av privata aktörer är inte någon ny företeelse. Innan den offentliga sektorn började expandera kraftigt under andra halvan av 1900-talet utfördes en stor del av vården och omsorgen av privata aktörer, både av privata företag och av olika stiftelser och andra ideella organisationer. I många fall har sådana verksamheter tagits över av kommuner och landsting, medan ett mindre antal fortfarande lever kvar med eller utan offentlig finansiering. Det är alltså inte något nytt att vård och omsorg sker i privat regi, eller ens att dessa tjänster utförs av privata aktörer med offentlig finansiering. Den stora skillnaden jämfört med tidigare är snarare är att regelverket har förändrats. Det centrala regelverket är lagen om offentlig upphandling (LOU), som bl.a. innebär att den upphandlande myndigheten först måste definiera sina behov i ett förfrågningsunderlag. Förfrågningsunderlaget ska i princip innehålla alla krav och villkor som kommer att gälla under avtalsperioden, och det ska också framgå hur valet av leverantör ska gå till. Även i den föreslagna lagen om valfrihetssystem (LOV) kommer kommuner och landsting att behöva beskriva sina behov och sina krav och villkor i ett förfrågningsunderlag. Förfrågningsunderlagen ska enligt LOV publiceras i en nationell databas med löpande annonsering, där potentiella utförare kan se vilka krav och villkor som gäller för att få avtal som leverantör i olika kommuners och landstings valfrihetssystem. Kvalitet och resultat Förfrågningsunderlaget är således av central betydelse i en upphandling, inte minst eftersom den upphandlande myndigheten måste beskriva den tjänst som ska utföras. Att beskriva efterfrågade komplexa tjänster som vård och omsorg på ett tydligt och uttömmande sätt är mycket svårt, och det finns hela tiden en uppenbar risk att man beskriver hur verksamheten ska organiseras istället för vilka resultat och vilken kvalitet man vill ska levereras. Det är angeläget att offentliga upphandlingar av vård och omsorg utvecklas i en riktning mot upphandling av funktion snarare är organisation, och att resultaten beskrivs på ett sätt som väl speglar de behov som finns och att det görs en ordentlig uppföljning av att leverantören verkligen levererar enligt sitt åtagande. Fokus i upphandlingsprocessen bör vara att göra en god affär, 1

vilket inkluderar att upprätthålla en god konkurrens och en mångfald av aktörer. Nutek har föreslagit att ett organ för metodutveckling och stöd till upphandlare bör inrättas De senaste åren har Nutek i flera olika sammanhang intresserat sig för offentliga upphandlingar. En återkommande iakttagelse är att förfrågningsunderlagens utformning har en mycket stor betydelse, inte minst för mindre företags möjligheter att lämna anbud. Det saknas också en nationell samordning av förfrågningsunderlag. Idag har varje förfrågningsunderlag en egen struktur och egna formuleringar av krav, villkor och utvärderingskriterier. Detta, tillsammans med de stora möjligheterna för andra leverantörer att begära överprövning på grund av formella fel, innebär att de företag som lämnar anbud måste lägga ner ett stort arbete på att utforma anbudet i enlighet med förfrågningsunderlaget och kontrollera att det inte finns formella fel. En allt större andel av den offentligt finansierade vården och omsorgen utförs numera av privata leverantörer. Att vård och omsorg utförs av privata aktörer är inte någon ny företeelse. Innan den offentliga sektorn började expandera kraftigt under andra halvan av 1900-talet utfördes en stor del av vården och omsorgen av privata aktörer, både av privata företag och av olika stiftelser och andra ideella organisationer. I många fall har sådana verksamheter tagits över av kommuner och landsting, medan ett mindre antal fortfarande lever kvar med eller utan offentlig finansiering. Det är alltså inte något nytt att vård och omsorg sker i privat regi, eller ens att dessa tjänster utförs av privata aktörer med offentlig finansiering. Den stora skillnaden jämfört med tidigare är snarare är att regelverket har förändrats.det centrala regelverket är lagen om offentlig upphandling (LOU), som bl.a. innebär att den upphandlande myndigheten först måste definiera sina behov i ett förfrågningsunderlag. Förfrågningsunderlaget ska i princip innehålla alla krav och villkor som kommer att gälla under avtalsperioden, och det ska också framgå hur valet av leverantör ska gå till. Även i den föreslagna lagen om valfrihetssystem (LOV) kommer kommuner och landsting att behöva beskriva sina behov och sina krav och villkor i ett förfrågningsunderlag. Förfrågningsunderlagen ska enligt LOV publiceras i en nationell databas med löpande annonsering, där potentiella utförare kan se vilka krav och villkor som gäller för att få avtal som leverantör i olika kommuners och landstings valfrihetssystem. Uppdraget Regeringen gav i december 2007 i uppdrag till Nutek att, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Almega och 2

Socialdepartementet, driva ett projekt som syftar till att utveckla entreprenörskap och upphandlingar inom hälso- och sjukvården samt omsorgen. Regeringen konstaterar i uppdraget till Nutek att det finns behov av att stärka och samordna insatserna på nationell nivå i syfte att stödja och utveckla den offentliga upphandlingen på regional och lokal nivå. Inom ramen för uppdraget finns därför uppgiften att ta fram en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg. I uppdraget ingår att ta fram en lättillgänglig, användarvänlig och dynamisk vägledning för både upphandlare och för dem som definierar uppdrag och krav på kvalitet. Vägledningen ska tas fram utifrån målgruppernas behov och bör kunna kopplas till Socialstyrelsens arbete med nationella kvalitetsindikatorer inom hälsooch sjukvård samt omsorg. Vägledningen bör även kunna fungera som stöd från ett leverantörsperspektiv då förfrågningsunderlagen bör bli tydligare och mer transparanta. Ansvaret för drift, uppdatering och kostnad bör klargöras. Användandet ska vara frivilligt. Även i denna del ska inledningsvis konferenser och seminarier anordnas för att väcka eller etablera frågeställningarna. 1 Lag om valfrihetssystem Regeringen har lagt en proposition (Prop. 2008/09:29) som innebär att en lag om valfrihetssystem (LOV) kommer att införas vid årsskiftet. Den nya lagen innebär att kommuner och landsting kommer att kunna överlåta till den enskilde brukaren att välja mellan ett antal olika leverantörer avseende vård och omsorgstjänster. Det kommer fortfarande att krävas ett förfrågningsunderlag där kommunen eller landstinget anger vilka krav och villkor som ställs på de leverantörer som ska ingå i systemet. Många av de svårigheter som Nutek och andra iakttagit i samband med offentliga upphandlingar att definiera kvalitet och göra uppföljningar etc. kommer således fortfarande att vara aktuella med de nya reglerna. En viktig skillnad är att man genom att tillämpa LOV inte behöver rangordna leverantörerna eftersom kontrakt ska tecknas med samtliga leverantörer som uppfyller de krav som ställs. Två kartläggningar av hur upphandlingar av vård och omsorg går till Som underlag för arbetet med vägledningen har Nutek beställt två kartläggningar av hur det går till när kommuner och landsting upphandlar vård- och omsorgstjänster. Den ena kartläggningen avsåg att ge en bild av vilka stöd och verktyg som används av beställare och upphandlare när de upphandlar vård- och omsorgstjänster. Den andra handlade avsåg att visa hur det går till att definiera och värdera kvalitet (dvs. alla andra aspekter än pris) vid sådana upphandlingar. 1 Regeringsbeslut S2007/11029/HS sid 4 3

De båda kartläggningarna presenterades på separata frukostseminarier under våren 2008, med vardera omkring 50 deltagare. Konsulternas iakttagelser och slutsatser kommenterades och diskuterades av paneler med företrädare för både leverantörer och myndigheter. Kartläggningarna publicerades under sommaren 2008 som två separata rapporter, Stöd och verktyg vid upphandlingar av vård och omsorg (infonr 2008) respektive Värdering av kvalitet vid upphandlingar av vård och omsorg (Nutek R 2008:40). Tematiska arbetsgrupper och ett arbetsutskott Under våren anordnades ett antal seminarier och workshops med olika aktörer inom området, såväl intresseorganisationer och myndigheter som enskilda personer som arbetar som beställare, upphandlare, leverantörer eller forskare. Mot bakgrund av dessa diskussioner bildade Nutek ett antal tematiska arbetsgrupper där det diskuterats såväl inriktningen på arbetet som den konkreta utformningen av texter i förfrågningsunderlag. Nutek har fungerat som sekretariat i arbetsgrupperna och ansvarat för att ta fram förslagstexter och andra underlag. Arbetsgruppernas arbete beskrivs mer utförligt i kapitel X. Vilka personer som deltagit i arbetet framgår av bilaga X. Nytt uppdrag till Kammarkollegiet Regeringen skriver i budgetpropositionen att många av dem som upphandlar och lämnar anbud anser att det är krångligt med offentlig upphandling, och att detta leder till att inte minst många små företag avstår från att delta. Kammarkollegiet föreslås därför få uppdraget att införa ett upphandlingsstöd som ska ta fram "modellförfrågningsunderlag" och ge råd och stöd i upphandlingsprocessen för att underlätta för upphandlande myndigheter, enheter och företag. Ett praktiskt nationellt upphandlingsstöd bör inrättas som kan underlätta arbetet för upphandlande myndigheter och enheter att ta fram, åtminstone i vissa delar, enhetliga förfrågningsunderlag och ge vägledning om hur upphandlingsprocessen kan genomföras. Det underlättar även för leverantörerna när de ska lämna anbud. Ett väl utformat upphandlingsstöd medför att leverantören kan ägna mindre tid åt att besvara anbud och mer tid till att sälja, utveckla och tillhandahålla varor och tjänster. Ett sådant stöd minskar också sannolikheten för att olagliga direktupphandlingar genomförs. Regeringen föreslår i avsnitt 13 att ett praktiskt nationellt upphandlingsstöd inrättas på Kammarkollegiet och att det utformas i samverkan med upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer. Vidare kan regeringens satsningar på en vägledning för upphandling av hälso- och 4

sjukvårdstjänster komma att samordnas med upphandlingsstödet (dnr S2007/11029/HS). 2 Kammarkollegiet kommer också att ta över det ansvar för IKT-samordning och IKT-upphandlingar som tidigare legat på Statskontoret och nu ligger på Verva. Kammarkollegiet har vidare fått i uppdrag att utveckla och förvalta den databas som ska inrättas för LOV-upphandlingar. En uttalad avsikt med regeringens förslag att lägga vägledningen och det nya upphandlingsstödet på Kammarkollegiet är att samordna upphandlingsstödet med arbetet för att införa elektroniska verktyg vid upphandlingar. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2009 att Kammarkollegiet ska ges 22 miljoner kr per år för insatser på upphandlingsområdet, varav 12 miljoner kr avser inrättandet av ett upphandlingsstöd och 10 miljoner kr avser ett projekt om e-upphandling. Regeringen skriver också att den vägledning som Nutek fått i uppdrag att inrätta kan komma att inlemmas i den verksamhet som Kammarkollegiet får i uppdrag att bygga upp. Förkortningar och begrepp Med vård och omsorg avses hälso- och sjukvård samt omsorg. LOU lagen om offentlig upphandling LOV lag om valfrihetssystem LfU Landstingsnätverket för upphandling SKL Sveriges Kommuner och Landsting SOI Sveriges Offentliga Inköpare 2 Prop 2008/09:1 UO2 sid 36 5

2 Beställare och upphandlare behöver stöd att utforma förfrågningsunderlag Allt bestäms i förfrågningsunderlagen En upphandling inleds med att en upphandlande enhet ska beskriva sina inköpsbehov i ett förfrågningsunderlag. I förfrågningsunderlaget ska det framgå vilka krav som ställs leverantörerna och hur anbuden ska utvärderas. Eftersom alla villkor för upphandlingen ska framgå i förfrågningsunderlaget är det här möjligheterna för företag att konkurrera avgörs. I normalfallet är arbetet med en upphandling fördelat på två roller inom en kommun eller ett landsting beställare respektive upphandlare. Beställaren är den eller de som företräder det behov som ska tillfredsställas genom upphandlingen. Ofta är beställare tjänstemän på en sakförvaltning, t.ex. äldreomsorgsförvaltningen. I landstingen finns det ofta en stabsfunktion med särskilda tjänstemän som arbetar med att formulera behoven av vård och omsorg. Upphandlarna är ofta specialister knutna till en juridisk funktion som enbart arbetar med hanteringen av upphandlingar. I praktiken förekommer naturligtvis många undantag, där beställarfunktioner hanterar även upphandlingsformalia, eller att upphandlare gör upphandlingar utan att ha en beställning. I normalfallet kan man dock säga att en upphandlare är projektledare för upphandlingar, med ansvar för processen under upphandlingen. Upphandlaren knyter en projektgrupp till sig med företrädare för andra förvaltningar (beställare) som får i uppdrag att formulera behov och, i senare skeden, göra bedömningar och värderingar av inkomna anbud. De regler som omgärdar offentliga upphandlingar säger egentligen ganska lite om hur ett förfrågningsunderlag ska vara utformat, annat än att de skall innehålla i praktiken all information om den aktuella upphandlingen och att de inte får strida mot de EG-rättsliga principerna. De får inte heller hänvisa till enskilda företags produkter eller varumärken. Det är mycket viktigt att förfrågningsunderlagen är formellt korrekta eftersom leverantörer kan begära omprövning i länsrätt om de anser att det finns några formella fel i förfrågningsunderlaget eller om de anser att den upphandlande enheten på något sätt gjort några formella fel i hanteringen, t.ex. att de inte följt vad som sagts i förfrågningsunderlagen. För upphandlaren innebär en 6

överprövning att hela inköpsprocessen blir försenad, och i vissa fall kan de till och med bli tvungna att göra om upphandlingen. Beställare och upphandlare efterfrågar stöd att definiera och värdera kvalitet Som underlag för arbetet med vägledningen har två kartläggningar av hur upphandlingar av vård och omsorg går till genomförts med hjälp av konsulter. Den ena kartläggningen handlade om vilka stöd och verktyg som används. Kartläggningen visar att det är vanligt att använda annonseringstjänster, mallar och nätverk. Mallarna kan vara tidigare använda förfrågningsunderlag från den egna verksamheten eller från andra verksamheter. Användningen av mer strukturerade mallar förekommer också, antingen genom att man själv tagit fram ett system eller utifrån mallar från exempelvis LfU (Landstingsnätverket för Upphandling). Kartläggningen visar att ett särskilt viktigt stöd i just den här typen av upphandlingar är nätverk som ger tillgång till andras erfarenheter och idéer. Generellt upplevs verktygen fungera tillfredsställande, även om de i de flesta fall inte är specifikt anpassade efter den här typen av upphandling. 3 Den andra kartläggningen handlade om hur kvalitet värderas vid upphandlingar av vård och omsorg. Kartläggningen visar att beställare och upphandlare ser många svårigheter i att definiera vad som menas med kvalitet och formulera kvalitet i relevanta, tydliga och mätbara kriterier som kan användas i förfrågningsunderlagen. Skillnaderna är stora mellan olika upphandlingar både vad gäller innehåll och hur kvalitet definieras, vilket kan försvåra för leverantörerna. Några kvalitetskriterier är mätbara och enkla att värdera, men ofta är kriterierna så vagt definierade att det är svårt att uppnå lagstiftningens krav på transparens vid värderingen. Kartläggningen lyfter fram svårigheten med att säkerställa att den upphandlade och avtalade kvaliteten också blir verklighet. Några, men väldigt få, av de intervjuade uppger att uppföljningen tydligt utgår från de kvalitetskriterier som stipulerats i förfrågningsunderlaget. I några intervjuer har det framkommit att det knappt finns något rutinmässigt uppföljningsarbete. 4 Checklistor och mallar efterfrågas En iakttagelse i de båda kartläggningarna är att vissa intervjuade lyfter fram den komplexitet som upphandlingar av vård och omsorg innebär, och att det för en upphandlare kan vara svårt att vara säker på att allt är i enlighet med gällande lagstiftning och att upphandlingsprocessen är i enlighet med LOU. 5 I rapporterna drar konsulterna slutsatsen att checklistor och mallar bör 3 Nutek info 045-2008 (sammanfattningen tredje stycket) 4 Nutek R 2008:40 sid 43 5 Nutek info 045-2008 sid 20 7

utformas och göras tillgängliga för beställare och upphandlare. Syftet bör vara att säkerställa att avtal och förfrågningsunderlag uppfyller juridiska krav och innehåller alla väsentliga delar. För att förbättra förutsättningarna för att göra välavvägda val föreslås också en samling med goda exempel på utvärderingsmetoder och relevanta och mätbara kvalitetskriterier. De konsulter som genomförde kartläggningarna rekommenderade också insatser för kompetensutveckling för personal på upphandlingsenheter och sakförvaltningar. De påpekade också att det finns ett behov av att tydliggöra politikernas roll i upphandlingarna. Även en studie som genomförts på uppdrag av Konkurrensverket drar slutsatsen att de formella kraven vid offentliga upphandlingar är mycket strikta och omfattande, och att de uppfattas vara svåra, omständliga att uppfylla för leverantörerna. Det förekommer även att upphandlare ställer felaktiga krav. I rapporten föreslås att upphandlande myndigheter ska ges utbildning i att skriva och utforma förfrågningsunderlagen på ett enkelt sätt. 6 En utvecklingsfunktion för offentliga upphandlingar bör inrättas Som tidigare nämnts har Nutek i flera tidigare rapporter föreslagit att det bör inrättas en utvecklingsfunktion för metodutveckling, analyser och uppföljning av offentliga upphandlingar. 7 Att det finns ett behov av stöd och vägledning för beställare och upphandlare har också framkommit tydligt i de rapporter som tagits fram inom ramen för detta projekt 8. Det förekommer också otydliga krav, vilket medför bristande transparens i upphandlingsprocessen. Det förekommer vidare att de krav som ställs inte följs upp på ett systematiskt sätt. Detta innebär en konkurrenssnedvridning eftersom de leverantörer som vet vilka krav de inte behöver uppfylla ges en kostnadsfördel. Dessutom kan förtroendet för offentlig upphandling och privata leverantörer i allmänhet påverkas negativt. Om varje förfrågningsunderlag innehåller egna definitioner och egna formuleringar av krav och villkor blir det svårt för leverantörer att bedöma vad som krävs för att uppfylla de krav som ställs. Det blir därmed svårare för leverantörer att vända sig till flera kunder. Om förfrågningsunderlagen i högre utsträckning beskriver uppdragen på ett likartat sätt det bli lättare för leverantörer att lämna anbud i flera olika kommuner och landsting. Detta skulle både gynna konkurrensen och de företag som vill expandera eller bara sprida de affärsmässiga riskerna genom att rikta sig till flera köpare. 6 Konkurrensverket (2008) Behovet av stöd och hjälp till små och medelstora företag vid offentligupphandling sid 34 7 Nutek R 2007:24 sid 14, Nutek R 2005:21 sid 9 8 Nutek R 2008:45 sid 51-55, Nutek info 045-2008 sid 24-29, Nutek R 2008:40 sid 45-51 8

En ökad standardisering av de olika delar som ingår i ett förfrågningsunderlag bör också förenkla upphandlingsprocessen och minska kostnaden att genomföra en upphandling. Därmed bör det bli lättare för beställare och upphandlare att pröva nya metoder och modeller och över huvud taget göra fler upphandlingar. Behovet av ramavtal skulle minska. Genom att tillhandahålla kvalitetssäkrade texter och modeller för utvärdering och uppföljning bör också risken för överprövningar på grund av formella fel minska. Vägledningen syftar således inte till att vara en generell mall för hur upphandlingar av vård och omsorg ska utformas. Tvärtom är syftet att underlätta för kommuner och landsting att anpassa sina upphandlingar efter politiska önskemål och lokala och regionala förutsättningar. 9

3 Nuteks arbete med att ta fram en vägledning för beställare och upphandlare av vård och omsorg Enligt uppdraget skall Nutek ta fram en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg. Nutek har inte något uppdrag att arbeta varken med offentliga upphandlingar eller med vård och omsorg. De rapporter som Nutek tagit fram om offentliga upphandlingar de senaste åren har främst handlat om att identifiera problem och hinder för företag att delta i upphandlingar, eller om vilka kostnader som är förenade med att lämna anbud i upphandlingar. När Nutek fick uppdraget att utveckla en vägledning krävdes ett annat arbetssätt. Av samtal med Socialdepartementet gavs tydliga besked om att det som avsågs med en vägledning inte bara var en skrift eller ett dokument, utan att det handlade om att sätta igång ett arbete som skulle fortsätta över tid och att bygga upp någon form av databas. Nutek formulerade redan i inledningsskedet ett antal utgångspunkter som sedan har präglat arbetet med vägledningen, bl.a. följande: För att få en bred användning måste vägledningen vara känd och respekterad av användarna, dvs. upphandlare, beställare och andra som medverkar vid utformningen av förfrågningsunderlag De nätverk och den kunskap som redan finns bör utnyttjas så effektivt som möjligt Vägledningen bör på sikt kunna utvidgas för att omfatta även för andra upphandlingar än vård och omsorg Ytterligare en utgångspunkt var att Nutek inte bör ta på sig långsiktiga åtaganden. Nuteks verksamhet har under flera år varit föremål för diskussioner, och i början av mars 2008 presenterade regeringen en proposition med innebörden att Nutek skulle läggas ned vid årsskiftet 2008/2009 för att ersättas av en ny och mer renodlad myndighet med liknande arbetsuppgifter (datumet för nedläggning har senare flyttats fram och är nu den 31 mars 2009). Workshops och seminarier under våren En av de första åtgärderna när Nutek fått uppdraget från Socialdepartementet var att upphandla de två kartläggningar av hur det går till att göra upphandlingar som redogjorts för tidigare. Samtidigt inleddes ett 10

intensivt arbete med att identifiera vilka personer och aktörer som är aktiva inom området och intervjua dem för att få en uppfattning om hur en vägledning skulle kunna utformas. Förutom bilaterala möten med enstaka personer, främst beställare och upphandlare, myndigheter och forskare, har även ett par mindre seminarier och workshops anordnats. I april och maj presenterades preliminära resultat av de båda kartläggningarna på offentliga frukostmöten. Där presenterades också Nuteks uppdrag och det gavs utrymme för en diskussion om hur arbetet med vägledningen kan och bör bedrivas. Under våren inleddes också ett nära samarbete med Nätverk Uppdrag Hälsa, som hösten 2007 inlett ett liknande arbete att ta fram texter för förfrågningsunderlag vid upphandlingar av hälso- och sjukvård. Tematiska arbetsgrupper Nutek anordnade i maj en workshop med deltagare för bl.a. SKL, Almega, Nätverk Uppdrag Hälsa, Konkurrensverket, Företagarna, Vårdföretagarna, Socialstyrelsen och ett antal beställare och upphandlare i kommuner och landsting. Syftet med mötet var att identifiera vilka olika aktiviteter som pågår och diskutera inriktningen på Nuteks fortsatta arbete med vägledningen. Under mötet nåddes konsensus om att arbetet skulle utgå från LfU:s mallar och struktur, och att dessa skulle kompletteras med texter från Nätverk Uppdrag Hälsa. Därefter inrättade Nutek ett antal tematiska arbetsgrupper med uppgift att arbeta med förfrågningsunderlag inom olika områden och med olika delar av förfrågningsunderlagen. En grupp arbetar med förfrågningsunderlagen vid upphandlingar av primärvård. Området valdes eftersom flera landsting hade påbörjat förberedelser för att införa valfrihetssystem inom primärvården, och de således skulle kunna dra nytta av diskussionerna. Det finns också redan avsevärda erfarenheter av upphandlingar av primärvård eftersom flera landsting redan idag upphandlar primärvård. Andra grupper arbetar med förfrågningsunderlag för upphandlingar av äldreboenden respektive starroperationer. En särskild grupp inrättades för att arbeta med formaliadelarna av förfrågningsunderlagen, där en förhoppning är att det ska gå att på sikt enas om ett dokument med allmänna villkor, som beställare och upphandlare kan hänvisa till i förfrågningsunderlagen istället för att upprepa krav och villkor som bara syftar till att klargöra förhållandet mellan parterna och hur avtalet ska tolkas. I inledningsskedet har arbetsgrupperna inte innehållit några andra representanter för leverantörer än Almega, utan bestått enbart av olika 11

myndighetsföreträdare (både upphandlande myndigheter och tillsynsmyndigheter). En viktig anledning är att vissa ansett att det är viktigt att vissa leverantörer inte ges möjlighet att påverka förfrågningsunderlagen eller ges tidigare information än andra leverantörer vid en upphandling. Beställare och upphandlare har också menat att det är viktigt att en vägledning i första hand tas fram ur ett beställar- och upphandlarperspektiv, eftersom det är de som utformar förfrågningsunderlagen som ska vara användare av vägledningen. Särskilda möten har dock hållits såväl med olika leverantörer av upphandlingssystem och andra tjänster, samt med leverantörer av vård- och omsorgstjänster. I slutskedet av arbetet har leverantörer bjudits in till diskussioner om förfrågningsunderlagen, och avsikten är att de i fortsättningen ska ingå i arbetet. Arbetet med vägledningen har utgått från LfU:s mallar Som ovan nämnts utgår arbetet med vägledningen från de malldokument och den struktur som tagits fram av LfU för upphandlingar av medicinteknisk utrustning. Detta innebär att vägledningen än så länge består av ett Word-dokument med konkreta förslag till formuleringar av hur krav och villkor i förfrågningsunderlag kan formuleras. Syftet är att beställare och upphandlare ska kunna välja att använda hela eller delar av vägledningen när de tar fram förfrågningsunderlag. Genom att utgå från LfU:s mallar uppnås en rad fördelar: Vägledningen följer enhetlig och etablerad struktur LfU:s mallar är förankrade hos många upphandlare, som ju är ansvariga för formaliadelarna av förfrågningsunderlagen och därför är viktiga för spridningen Mallarna används (åtminstone delvis) redan idag av några landsting och kommuner Det finns redan förslag till formuleringar på stora delar av innehållet i förfrågningsunderlagen områden. De bygger på en enkel men användbar teknisk lösning (Worddokument) Kommuner och landsting behöver inte känna sig hindrade att ändra och göra tillägg Vägledningen har därefter kompletterats med de texter som tagits fram av Nätverk Uppdrag Hälsa och andra texter som hämtats ur tidigare förfrågningsunderlag och andra dokument. Texter och rubriker som inte ansetts nödvändiga eller lämpliga har tagits bort eller ändrats. Vidare har begrepp, definitioner och svarsalternativ diskuterats och konsekvensändrats 12

i hela dokumentet. Arbetet med vägledningen har bara inletts, och det kommer troligen att ta tid innan det finns ett färdigt förslag som alla inblandade är nöjda med. Lite väl mycket om struktur, möten och vilka som varit med på varje möte. Rena dagboksrapporteringen. Ett arbetsutskott för övergripande frågor Som ett stöd i arbetet med att utforma en vägledning har Nutek inrättat ett arbetsutskott med företrädare för bl.a. SOI, LfU, Nätverk Uppdrag Hälsa, Socialstyrelsen, SKL, Almega och Nutek. Arbetsutskottets roll är att ge synpunkter på hanteringen av övergripande frågor i arbetet med vägledningen. Arbetsutskottet har således inte haft något ansvar för arbetet, formellt sett har Nutek fattat alla beslut under arbetet med regeringsuppdraget). Arbetsutskottet/styrgruppen har också en viktig roll att föra ut information om det pågående arbetet inom sina respektive organisationer. Vilka personer som deltagit i arbetsutskottet och andra arbetsgrupper redovisas i bilaga 1. 13

4 Organisation och resurser för en utvecklingsfunktion för vård och omsorg Av regeringens uppdrag till Nutek och av kontakter med Socialdepartementet framgår det att den vägledning för upphandlingar av vård och omsorg som Nutek fått i uppdrag att föreslå inte ingår i det upphandlingsstöd som kommer att inrättas på Kammarkollegiet, utan att de båda verksamheterna är två separata verksamheter som på sikt samordnas. Nuteks uppdrag innebär således fortfarande att kostnaderna för en utvecklingsfunktion för upphandlingar av vård och omsorg ska klargöras, och satsningen på ett nationellt upphandlingsstöd kommer att tillkomma utöver detta. I detta avsnitt redogörs därför vilka resurser som behövs för att bygga upp en organisation för vägledning på vård- och omsorgsområdet. En liten men permanent organisation Nutek anser att det är viktigt att arbetet med metodutveckling, analyser och uppföljning av offentliga upphandlingar sker på ett systematiskt och långsiktigt sätt. Det handlar om att upprätthålla en process där aktörer bör vara engagerade, såväl beställare och upphandlare i kommuner och landsting som andra myndigheter och leverantörer. För att en sådan process ska vara framgångsrik krävs en professionell ledning som kan styra upp arbetet och svara för kvalitetssäkring. Nutek anser att det inte är tillräcklig att arbeta i nätverk, eftersom nätverk är beroende av att de personer som deltar har tid och möjlighet att lägga ner tid och resurser för att arbetet ska leda någon vart. Det går inte heller att lägga något ansvar på ett nätverk, eftersom arbetet alltid är beroende på att deltagarnas tid och intresse. Nutek föreslår därför att en utvecklingsfunktion för upphandlingar av vård och omsorg inrättas. Utvecklingsfunktionen bör ha resurser för att utföra kartläggningar och analyser och att utveckla metoder och verktyg. Det bör därför också finnas personal med kompetens att beställa och i viss mån utföra analyser och kartläggningar av upphandlingar. Mycket bör kunna göras genom att anlita konsulter och forskare, men det kan också finnas anledning att engagera enskilda personer kommuner och landsting genom projektanställningar och samarbeten. 14

Utvecklingsfunktionen för vård och omsorg bör ha följande arbetsuppgifter: Underlätta upphandlingsprocessen för beställare, upphandlare, intresseorganisationer och leverantörer I samarbete med beställare, upphandlare, myndigheter och leverantörer ta fram och sprida en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg Verka för att de krav och villkor som ställs vid upphandlingar är enkla att förstå och besvara, proportionerliga, transparenta, relevanta och är möjliga att kontrollera och följa upp Verka för att krav och villkor inte i onödan begränsar leverantörers möjligheter att använda ny teknik eller nya organisatoriska lösningar Verka för goda kontakter och informationsutbyte mellan beställare och upphandlare och leverantörer Verka för en effektiv uppföljning av upphandlingskontrakt Webbaserad databas med kvalitetssäkrade texter som kan användas i förfrågningsunderlag Utvecklingsfunktionen för upphandlingar av vård och omsorg bör ges i uppdrag att ta fram en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg. Vägledningen utgörs av en databas med kvalitetssäkrade texter som ställs till förfogande för beställare och upphandlare av vård och omsorg och som kan användas vid utformning av förfrågningsunderlag vid upphandlingar av vård och omsorg. Vägledningen tas fram av utvecklingsfunktionen för vård och omsorg i nära samverkan med tematiska arbetsgrupper som består av beställare, upphandlare, berörda myndigheter och leverantörer. Vägledningen bör dels kunna användas som en checklista för vad som bör ingå i ett förfrågningsunderlag, dels ge konkreta förslag till formuleringar av krav och villkor m.m. Vägledningen bör även innehålla kvalitetssäkrade modeller för utvärdering av anbud och uppföljning av kontrakt. Vägledningen bör utformas så att de krav och villkor som ställs lätt kan anpassas till den aktuella upphandlingen. De krav och villkor som tas med i databasen bör vara lätta att förstå och besvara, relevanta, transparenta, proportionerliga och möjliga att kontrollera och följa upp. En viktig utgångspunkt bör vara att det alltid är den upphandlande myndigheten som måste avgöra vilka krav och villkor som skall ställas i en upphandling. Det är därför viktigt att vägledningen utformas så att det är möjligt för kommuner och landsting att ställa egna krav och i övrigt anpassa sina upphandlingar efter politiska önskemål och efter lokala och regionala förutsättningar. I många fall är det troligen lämpligt att vägledningen 15

innehåller flera alternativa formuleringar för att täcka in olika behov och förutsättningar. Får att få en bred spridning av utvecklingsfunktionens arbete bör det inte vara förenat med några kostnader att använda sig av de tjänster som erbjuds. Den webbaserade vägledningen bör ha följande egenskaper: Den bör innehålla konkreta förslag till formuleringar av krav och villkor i förfrågningsunderlag för upphandlingar av vård och omsorg Vägledningen bör tas fram av utvecklingsfunktionen i nära samråd med beställare, upphandlare, myndigheter, intresseorganisationer och leverantörer Vägledningen måste hela tiden uppdateras för att ta hänsyn till ny lagstiftning, ny teknik, nya behov och nya domstolsavgöranden etc. Vägledningen bör också innehålla modeller för utvärdering av anbud och uppföljning av kontrakt m.m. Vägledningen bör utformas så att den kan göras tillgänglig i kommersiella upphandlingssystem Arbetet i de tematiska arbetsgrupperna bör fortsätta Nutek har inrättat ett antal tematiska arbetsgrupper med beställare, upphandlare, myndigheter och leverantörer som haft ingående diskussioner om olika delar av förfrågningsunderlag. Tre grupper har varit inriktade på kravspecifikationen vid upphandlingar av primärvård, starroperationer respektive äldreboenden och en fjärde grupp har diskuterat allmänna villkor och formalia vid upphandlingar. Nutek anser att är angeläget att utvecklingsfunktionen fortsätter arbetet med de tematiska arbetsgrupperna eller på ett liknande sätt har ett nära samarbete med personer och aktörer som har kunskap och erfarenheter av upphandlingar, både med att utforma förfrågningsunderlag och att lämna anbud. Utvecklingsfunktionens arbete bör utformas i nära samarbete bl.a. SKL, näringslivsorganisationer och statliga myndigheter. För att underlätta en överföring av ansvaret för arbetet har Nutek undvikit att formalisera arbetet. Istället för att utse ordförande i arbetsgrupperna har Nutek fungerat som ordförande, och de som deltagit i arbetet har inte heller formellt utsetts av Nutek. Detta har underlättat för att personer som deltagit i arbetet att skicka andra som man ansett vara mer lämpade för de frågor som diskuterats. På längre sikt kan det finnas anledning att ge arbetsgrupperna en mer formaliserad roll och klargöra ansvarsfördelningen mellan utvecklingsfunktionen och arbetsgrupperna. En möjlighet är att 16

utvecklingsfunktionen, på ett liknande sätt som Miljöstyrningsrådet, gör öppna inbjudningar till arbetsgrupper med tydliga och väl avgränsade ämnesområden. Det finns dock argument som talar emot en sådan uppdelning. Miljökriterier handlar ofta om mätbara krav och kriterier på relativt väldefinierade produkter, där det dessutom ofta finns forskningsresultat som underlag i arbetet. Vägledningen för upphandlingar av vård och omsorg handlar dock om hela förfrågningsunderlag för upphandlingar av komplicerade och sammansatta tjänster, där det kan finnas oklarheter om tjänsternas innehåll. Nutek förordar därför att den modell som hittills tillämpats under arbetet, där arbetsgrupperna inte formaliserats och där sammansättningen av arbetsgrupperna tillåts variera över tiden, används tills vidare. I takt med att vägledningen utvecklas kommer det att utkristalliseras frågeställningar som behöver belysas närmare, och då kan det finnas anledning att forma nya arbetsgrupper. En referensgrupp bör inrättas Det är viktigt att utvecklingsfunktionen för upphandlingar av vård och omsorg har ett nära samarbete med beställare och upphandlare. Nuteks erfarenhet är att arbetet vore meningslöst om inte beställare och upphandlare känner förtroende för upphandlingsstödet och för de verktyg som de tillhandahåller. Utvecklingsfunktionen bör därför inrätta en referensgrupp eller liknande organ som ges insyn i arbetet och ges möjlighet att föra fram synpunkter och förslag. Referensgruppen bör ha ungefär samma sammansättning som det arbetsutskott som följt Nuteks arbete med vägledningen. Nya kartläggningar och rapporter Utvecklingsfunktionen bör ta fram nya kartläggningar och faktaunderlag som bidrar till utveckling och ökad kvalitet i upphandlingsprocessen. Under arbetet med att ta fram vägledningen har det framkommit flera ämnen som vore lämpliga att belysa närmare i syfte att hitta rekommendationer och lämpliga lösningar, t.ex. följande ämnen: Redovisnings- och betalningsrutiner och krav på ekonomisk stabilitet Värderingsmodeller Uppföljning av kontrakt Referenstagning Det finns också andra frågor som är av mycket stor betydelse för upphandlingar och för leverantörers möjligheter att leverera utlovad kvalitet, t.ex. ersättningsmodeller och uppräkningsklausuler. Just i dessa frågor pågår det ett arbete där SKL och Vårdföretagarna försöker hitta lämpliga 17

lösningar. När dessa arbeten utmynnar i resultat och rekommendationer bör dessa tas med i vägledningen. Ersättning för resekostnader Ett särskilt problem är att det kan vara dyrt för framför allt för små kommuner att delta i arbetsgrupper och andra aktiviteter som anordnas i Stockholm. Förutom för en eller flera dagars förlorad arbetstid måste arbetsgivaren ibland betala både flygresor, hotellkostnader och traktamenten, samtidigt som utbytet på kort sikt kan vara relativt litet för kommunen. För att underlätta deltagande av beställare och upphandlare i alla delar av landet bör utvecklingsfunktionen kunna stå åtminstone för reseoch logikostnader för personer som deltar i utvecklingsfunktionens aktiviteter (t.ex. arbetsgrupper och utbildningar). Detta bör även gälla representanter för leverantörer som deltar i arbetet. Utvecklingsfunktionen bör också använda sig av kompetens som finns ute i landet genom regelbundet att låna in personal från kommuner och landsting. Detta bör lämpligen ske genom projektanställningar eller riktade uppdrag (som i så fall bör upphandlas). Resurser Nutek bedömer att kostnaden för en utvecklingsfunktion för upphandlingar av vård och omsorg uppgår till omkring 4 miljoner kr per år. Därtill kommer kostnaderna för att bygga upp den webbaserade vägledningen, vilket uppskattas kosta omkring 1 miljon kronor år 2008/2009. Kostnaderna för förvaltningen uppskattas därefter uppgå till omkring 200 000 kronor per år. Vägledningen bör samordnas med Kammarkollegiets upphandlingsstöd En central fråga under arbetet med vägledningen har varit hur arbetet ska organiseras när Nuteks uppdrag löper ut den 31 oktober 2008. Flera alternativ har övervägts, och det har inte funnits någon uppenbart lämplig lösning som Nutek och samverkansparterna kunnat enas om. Nutek har i flera rapporter föreslagit att det bör inrättas ett organ för att ge stöd och råd till beställare och upphandlare. Nutek välkomnar därför regeringens förslag att ett nationellt upphandlingsstöd ska inrättas. Nutek har också, såväl i tidigare rapporter som under arbetet med detta uppdrag, varit tydliga med att det viktiga inte vilken organisatorisk form detta ges, utan att det inrättas. Nutek har därför inget att mot att upphandlingsstödet inrättas inom Kammarkollegiet, även om Nutek även hade kunnat tänka sig andra lösningar. Nutek anser vidare att det är en självklarhet att utvecklingsfunktionen för upphandlingar av vård och omsorg bör integreras 18

med det nationella upphandlingsstödet. De problem och svårigheter som identifierats i upphandlingar av vård och omsorg bör även finnas vid upphandlingar av andra varor och tjänster, och behovet av ett upphandlingsstöd bör vara lika stort bland statliga myndigheter som bland kommuner och landsting. Nutek anser därför att det vore mycket olyckligt att sprida uppdraget till flera aktörer eftersom ett viktigt syfte är att få en ökad standardisering av begrepp och strukturer. Nutek bör fortsätta arbetet med vägledningen fram tills Nutek läggs ned den 1 april 2009 Kammarkollegiet har idag inte några arbetsuppgifter inom offentlig upphandling, och det kan förväntas att det kommer att ta en bit in på 2009 innan Kammarkollegiet har rekryterat personal och byggt upp en organisation för det nya upphandlingsstödet. Samtidigt finns det en uppenbar risk att de verksamheter och de arbetsgrupper som Nutek byggt upp under arbetet med att ta fram vägledningen kommer att upphöra när Nuteks uppdrag upphör den 31 oktober. Risken är således uppenbar att den kunskap och de nätverk som Nutek byggt upp under arbetet med projektet rinner ut i sanden. Nutek har därför bett Socialdepartementet om en förlängning av uppdraget så att arbetet med att bygga upp vägledningen kan fortsätta och de nätverk och arbetsgrupper som byggts upp kan fortsätta att fungera. Det förlängda uppdraget bör sträcka sig fram till dess Nutek läggs ned, dvs. till den 31 mars 2009. Arbetet kan då överlämnas till Kammarkollegiet, som då har haft möjlighet att rekrytera personal och bygga upp en organisation som kan ta över arbetet och bygga upp ett upphandlingsstöd i enlighet med deras nya uppdrag. 19

5 Insatser inom ramen för handlingsprogrammet Förutom förslaget att inrätta en vägledning för beställare och upphandlare av vård och omsorg föreslår Nutek också ett antal konkreta insatser som bör genomföras som en del av handlingsprogrammet. En seminarieserie om upphandlingar av vård och omsorg Utvecklingsfunktionen bör ges i uppdrag att anordna en seminarieserie om upphandlingar av vård och omsorg. Under 2009 bör minst ett seminarium genomföras i varje landsting. Seminarierna bör anordnas i samarbete med lokala aktörer och nätverk. Syftet bör vara att få till stånd diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan beställare, upphandlare och leverantörer om frågor som rör upphandlingar och uppföljning och därmed skapa förståelse för varandras problem och ambitioner. Kostnad: 1 miljon kronor under 2009. Utvärdering efter tre år I det uppdrag Nutek fått att ta fram ett förslag hur en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg, och av kontakterna med Socialdepartementet, framgår att det handlar om en permanent funktion som inte, som övriga handlingsprogrammet, skall vara tidsbegränsad. Nutek anser ändå att det finns anledning att göra en utvärdering efter tre år och undersöka vilka effekter vägledningen och utvecklingsfunktionen haft bl.a. ur ett småföretagsperspektiv. Av särskilt intresse är om det har blivit lättare för företag att delta i upphandlingar, om antalet upphandlingar har ökat och om antalet anbud i upphandlingar har ökat. Kostnad: 500 000 kr under år 2011. 20

6 Befintliga stöd till beställare och upphandlare Aktörer och nätverk som arbetar med upphandlingar Nutek har under arbetet med detta projekt försökt identifiera vilka aktiviteter som pågår för att samordna innehållet i förfrågningunderlag och på andra sätt utveckla upphandlingar, särskilt av vård och omsorg, i Sverige. Kontakter har därför tagits med de myndigheter och andra nationella aktörer som på ett eller annat sätt skulle kunna ha en sådan roll. Nutek uppfattar att uppdraget handlar om en vägledning för kommuners och landstings egna upphandlingar av vård och omsorg. Vi har därför endast tagit med myndigheter och andra aktörer som arbetar generellt med upphandlingar, inte sådana som arbetar med centrala ramavtal (t.ex. Vervas IKT-upphandlingar). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL har avsevärd kompetens på upphandlingsområdet inom sin juridiska avdelning. Framför allt ger man stöd i upphandlingsfrågor till sina medlemmar samt anordnar kurser och seminarier. Däremot bedriver SKL inget arbete för att samordna upphandlingar eller av vilka krav som ställs i förfrågningsunderlag. SKL har en särskilt referensgrupp för upphandlingsfrågor (REFU) för att diskutera offentliga upphandlingar och andra näraliggande frågor. I referensgruppen ingår, förutom flera av SKL:s förbundsjurister, omkring tio upphandlingschefer i kommuner och landsting. Kommentus Kommentus är ett helägt dotterbolag till SKL. Kommentus Upphandling erbjuder bl.a. kommuner och landsting att delta i samordnade upphandlingar. Syftet är att genom att samla inköpsvolymerna ställa höga krav på storkundsrabatter, funktionalitet och miljöanpassning. Kommentus genomför även delar av upphandlingsprocessen för de kunder som så önskar. Enligt Kommentus hemsida kommer man från hösten 2008 att satsa på att bredda verksamheten och identifiera nya upphandlingsområden för till exempel landstingssektorn. Kommentus kommer också att förstärka samarbetet med ägaren SKL. 21