Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson

Relevanta dokument
Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

REMISSVAR (SOU 2017:38)

Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38)

Svar på remiss Välfärdsutredningens slutbetänkande, Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)


Kvalitet i välfärden

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Foto: Lauri Roktko/Folio. Välfärdsutredningen

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389)

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017

Remissvar- Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Diarienr KLF 2017/792

Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7)

Fritt val i vård och omsorg LOV

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun ,rev Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Miljöteknik och offentlig upphandling

Idéburet offentlig partnerskap vad, varför och hur? Hållbar upphandling Stockholm

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag

Vinster ur välfärden. Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017

Datum att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,

Upphandlingskonferensen 2017 Välfärdstjänster

1. Upphandlingslagstiftningens bestämmelser om miljö- och sociala hänsyn

Kommentar Välfärdsutredningen. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds Universitet

Stockholm Till: Tolktjänstutredningen. Från: Föreningen Tolkledarna. Synpunkter på utkast daterat

En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster. Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt Stefan Jönsson

Uppföljningsarbetet ska genomsyras av ett systematiskt arbete för att förbättra kvalitet och uppföljning.

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Region Kronoberg

Dnr: YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket Stockolm

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Yttrande över SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden

Upphandling och idéburen sektor hur går de ihop?

RIKTLINJER FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING

IOP. (idéburet offentligt partnerskap ) Lars Gerdes Upphandlings- och avtalsenheten

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Konkurrensen i Sverige Kapitel 29 Offentlig upphandling av livsmedel RAPPORT 2018:1

Program för uppföljning av privata utförare

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38

Program för uppföljning och insyn

Nya regler om upphandling av välfärdstjänster Hampus Allerstrand Eva Sveman

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Upphandlings- och inköpspolicy för Bengtsfors kommun

14 punkter för bättre konkurrensutsättning

Syftet med denna policy är att

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Finansdepartemente Stockholm. Yttrande över Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78 (dnr Fi2016/04014/K) Bakgrund

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Remiss - Välfärdsutredningens slutbetänkande - Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket

Hälso- och sjukvårdsnämnden

YTTRANDE ÖVER REMISS AV VÄLFÄRDSUTREDNINGENS DELBETÄNKANDE ORDNING OCH REDA I VÄLFÄRDEN (SOU 2016:78)

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15)

POLICY INKÖP & UPPHANDLING ORSA KOMMUN

Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag

24 Tolkersättning i hälso- och sjukvården i Region Halland RS160307

Yttrande över promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag 9 LS

Stockholm stads riktlinjer för direktupphandling

Program för uppföljning av privata och kommunala utförare

Program med mål och riktlinjer för privata utförare

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Vinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Välfärdsutredningen (Fi 2015:01) Dir. 2015:108. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn

Kvalitet i välfärden - bättre upphandling och uppföljning. SOU 2017:38 : Slutbetänkande från Välfärdsutredningen PDF ladda ner

Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Riktlinjer för upphandling och inköp

Kommunfullmäktiges program för uppföljning av privata utförare

Förtroendemannautbildning 24 mars Lagstiftning som styr landstingets verksamhet. Landstingsjurist: Sanna Othman

Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende 4.5 Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

S2006/9394/HS (delvis) Socialstyrelsen STOCKHOLM

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Viktiga nyheter i nya LOU. Mathias Sylvan Upphandlingsdialog Dalarna Upphandling som strategi för hållbar tillväxt

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Drömmen om förenkling

Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Betänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Politikerutbildning 29 mars Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun

Regionstyrelsens arbetsutskott

Program med anvisningar för uppföljning av privata utförare i Vellinge kommun

8 Tolkersättning i hälso- och sjukvården i Region Halland

Transkript:

Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson 2017-05-23

Konkurrensutsättning kan ge effektivitet och högre kvalitet» Privata företag kan antas sträva efter att maximera sina intäkter och minimera sina kostnader.» Om det finns konkurrens från andra företag stimuleras företagen att förbättra nyttan för sina kunder, t.ex. genom högre kvalitet eller lägre priser.» Samtidigt strävar de efter att minimera sina kostnader t.ex. genom effektivisering eller nya produktionsmetoder.» Att upphandla varor och tjänster i konkurrens kan därför vara ett effektivt sätt bedriva verksamheter med högre kvalitet och lägre kostnader än att producera allt i egen regi.» Att anlita privata företag utan konkurrensutsättning behöver däremot inte alls leda till ökad effektivitet eller bättre kvalitet. 2

Välfärdsutredningen håller med...» Från studier av många marknader vet vi att konkurrens mellan vinstsyftande producenter ofta leder till effektivitetshöjande och produktutvecklande innovationer (Vinstsyftets för- och nackdelar, Välfärdsutredningens huvudbetänkande sid 314)» Det finns undersökningar som indikerar att konkurrensen kan ha minskat kostnaderna utan att kvaliteten försämrats och därmed kan ha haft positiva konsekvenser för kostnadseffektiviteten (Välfärdsutredningen sid 298) 3

..men pekar på problem med selektion och ökade volymer Det finns även studier som visar att allt fler privata utförare kan ha lett till ökade kostnader genom att produktionen av välfärdstjänster har ökat (Välfärdsutredningen sid 298) inom skolväsendet finns särskilt stora problem eftersom ersättningssystemet ger incitament till segregation och eventuella effektivitetsvinster inte kommer det offentliga tillgodo Inom hälso- och sjukvården finns risk för att vinstsyftande vårdgivare riktar in verksamhet på grupper som är förknippade med låga kostnader 4

Problemen beror på att företag anlitas utan konkurrensutsättning!» De problem som beskrivs handlar nästan uteslutande om skolan och assistansersättningen.» Omfattas inte av LOU.» Ersättningen reglerad i lag ingen konkurrensutsättning.» Utförarna kan välja att bedriva verksamheter i de delar av marknaden där ersättningen är högre än kostnaderna.» Effektivitetsvinster stannar hos utförare» Selektion och ökade volymer uppstår knappast vid upphandlingar i konkurrens!» Utredningen har inte visat att det finns övervinster eller selektionsproblem på de välfärdsmarknader där uppdrag tilldelas efter konkurrensutsättning. 5

Förslagets utformning minskar möjligheterna till konkurrensutsättning» Endast företag med särskilt tillstånd ska få ta emot offentlig finansiering Inträdeshinder!» Företag med tillstånd att ta emot offentlig finansiering får inte ta emot annan finansiering Hindrar stordriftsfördelar. Omöjligt utnyttja kapacitet och kompetens i privata företag ens i en nödsituation (jmf. massvaccinering).» Undantag från LOU för välfärdstjänster under tröskelvärdet Köp upp till 7 mkr helt oreglerade. Små möjligheter till uppföljning och tillsyn, risk för korruption. 6

Allt är kvalitet! I slutbetänkandet används kvalitet i många betydelser: begreppet kvalitet används vanligen för att värdera något i positiv eller negativ mening (s 41) för att värdera kvalitet [bör man] utgå från de mål som anges i lagstiftning eller andra [ ] mål (s 42) [t.ex. god hälsa, respekt för människors lika värde, utjämna skillnader] kvalitetsmätningar [ ] kan användas för att ge brukare ett underlag med vars hjälp de kan välja utförare av en specifik välfärdstjänst (sid 133) Kvalitetsmätningar kan ha som primärt syfte att höja kvaliteten i en verksamhet (sid 134) Mätningar kan användas som ett hjälpmedel för kommuner och landsting att följa upp att de får de tjänster som de har upphandlat (sid 134) Mätningar kan också bidra till styrning av verksamheter eller hela välfärdssystem (sid 134) Det sägs ibland att det som mäts blir gjort. Omvänt finns en risk att det som inte mäts inte blir gjort (sid 136) 7

Kvalitet vid köp från privata företag» Köp från privata företag förutsätter uppföljning och kontroll.» Kvalitet = alla egenskaper förutom pris.» Alla önskvärda egenskaper bör formuleras som krav i upphandlingen.» Alla krav som ställs måste kunna följas upp.» Den upphandlande myndigheten har alltid ansvar för kvaliteten och att mål uppfylls.» Om man inte kan beskriva det man vill köpa på ett sätt som går att följa upp bör man inte upphandla! 8

Valfrihetssystem är ett alternativ» Vill man ta hänsyn till aspekter av kvalitet som inte går att mäta är valfrihetssystem enligt LOV ett alternativ.» Brukaren får välja leverantör skönsmässigt, dvs. utan att motivera eller rangordna.» Kan stimulera kvalitet som brukaren kan bedöma - främst tillgänglighet och bemötande (men de flesta är nöjda med den närmaste).» Möjlighet att byta utförare när man vill.» Den upphandlande myndigheten har alltid ansvaret för kvaliteten, dvs. att alla krav uppfylls.» Ersättningen bör anpassas efter brukarnas behov och förutsättningar (för att inte stimulera selektion).» Ekonomiska resultat bör följas upp för att kontrollera om ersättningen överstiger kostnaderna. 9

Förslagen i slutbetänkandet» Krav att bedriva verksamhet i separat juridisk person har ändrats till bör (?) Bra! KKV påtalade att förslaget hade gjort det omöjligt att utnyttja kompetens och kapacitet i privata företag, ens i nödsituationer.» Sekretessbrytande regler Allt som förbättrar möjligheterna att följa upp upphandlingar leder till bättre förutsättningar för konkurrens och kvalitet.» Mer resurser till UHM för att ge stöd vid upphandlingar Bra, men förslaget att minska KKV:s anslag är oacceptabelt och orimligt (ökade resurser till UHM minskar inte behovet av tillsyn) 10

Bättre statistik om offentliga inköp» Utredningen borde analyserat betydelsen av konkurrens (och bristen på konkurrens) för kvalitet och kostnader.» Idag omöjligt pga. brist på statistik.» Samla information om myndigheters inköp: Vad som köps (t.ex. CPV-koder). Från vem (organisationsnummer). Belopp (kr). Regelverk (t.ex. LOU eller skollagen). Hur konkurrensutsättning gått till (antal anbud). Pris (om möjligt). Alla utbetalningar till företag (över t.ex. 100 00 kr) oavsett regelverk. 11

Sammanfattning» Upphandlingar i konkurrens kan ge högre kvalitet och lägre kostnader än att driva verksamheter i egen regi.» Att anlita privata företag utan konkurrensutsättning behöver däremot inte alls leda till ökad effektivitet eller bättre kvalitet.» Om privata företag ska anlitas bör detta ske genom konkurrensutsättning.» Om man inte kan beskriva det man vill köpa på ett sätt som gör att följa upp bör man inte upphandla!» Utredningen har inte visat att det finns övervinster eller selektionsproblem på de välfärdsmarknader där uppdrag tilldelas efter konkurrensutsättning.» Förslagen om vinstbegränsning bör inte omfatta tjänster som upphandlats enligt LOU. 12

13»Tack!