Hjälpande boendestöd -brukares och boendestödjares erfarenhetsbaserade kunskap

Relevanta dokument
Gunnel Andersson FoU Södertörn

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen

Vad är boendestöd? När du ansöker ska du vara beredd på att ta emot stöd. Ditt boendestöd utgår från det beslut som du har fått efter din ansökan.

Boendestöd erfarenhetsbaserad praktik och kunskap. FoU-rapport nr 27/2017 Amanda Ljungberg, David Matscheck och Alain Topor

S K V A L I T E T S G A R A N T I

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Boendestöd utveckling för flera målgrupper sam eventuell upphandling enligt LOV

Rapport - Egenkontroll av beslut om boendestöd enligt SoL LSS och socialpsykiatri (LoS)

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Granskningsrapport Brukarrevision 2006

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Genomförandeplan. Min vilja

FoU-studie om Socialpsykiatriska enheten i Botkyrka. Gunnel Andersson, Tomas Bons,

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

Riktlinjer för boendestöd i Gullspångs kommun enligt socialtjänstlagen SOL och lagen om särskilt stöd och service, LSS

Alla som lämnat enkätsvar har inte svarat på samtliga frågor.

Boendestöd missbruk - riktlinjer

Redovisning av brukarundersökningar inom socialpsykiatri

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Implementering av BBIC inom kommunerna i FoU Nordost med fokus på barns och ungdomars delaktighet.

Brukarrevision av boendestödsverksamheten i Simrishamns kommun 2016

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Barnkonventionen i föräldrastöd

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Riktlinje för boendestöd

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Ändring av villkor och ersättning i kundvalet för boendestöd

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

PRESENTATION KARTLÄGGNING AV KULTURSKOLORNAS BEHOV AV STÖD

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Socialpsykiatrin. våra tjänster. Reviderad senast:

Uppföljning boendestöd

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

VISA Varaktig Inkludering i Samhälle och Arbetsmarknad

SIV stöd i vardagen. Stöd till elever som har lång oroande frånvaro eller riskerar lång oroande frånvaro.

Delaktighetsmodellen. Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor

Framgångsrik Rehabilitering


Mentorsundersökningen 2018

Brukarrevision. Familjeboendet Boendeverksamheten

Kultur för hälsa och vård

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017

Uppföljning. Boendestöd

Brukarrevision av boendestödsverksamheten i Ystad kommun 2016

Helena Hammerström 1

regionvastmanland.se Hälsocenter En hälsofrämjande och lösningsfokuserad resurs för individen. - med goda resultat

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!!

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Verksamhetsuppföljning boendestöd och resultat av NSPH:s brukarundersökning Dnr SN13/82-700

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Riktlinjer boendestöd för vuxna

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Ansökan om stimulansmedel för utvecklingsprojekt med syfte att skapa ett mer hållbart arbetsliv

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Handledning till studiematerialet

Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg

Förutsättningarna från Socialstyrelsen

Uppföljning boendestöd

Matematik sommarskola

Socialsekreterare om sin arbetssituation

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för psykologi. Åsa Eriksson, leg. psyk., med. dr. Bakgrund

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kultur med nya ögon - Remissvar till kultur och fritidsförvaltningen

Boendestöd för personer med Aspergers syndrom

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

Teamarbete med patienten i centrum 3863

Brukarrevision av boendestödsverksamheten i Tomelilla kommun 2016

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Landskrona stad. Delaktighetsmodellen Rapport efter brukarundersökning

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

När syfte och mål med ett kommande samverkansavtal har formulerats kan ni gå vidare och diskutera hur samverkan ska genomföras.

Elever som zappar skolan

Självbestämmande och inflytande

Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S)

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

Nordisk konferens Lugna Rummet - program, foton och

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN

Information. Mobila stödteamet

Brukarrevision av boendestödsverksamheten i Skurups kommun oktober 2017

Vara kommun. Vara kommun Kontinuerliga förbättringar

Företagarens vardag i Karlstad 2014

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

Teknikcoacher. Välfärdsteknik som stöd för brukarens självständighet

Barnkonventionen i föräldrastöd. Johanna Olsson Pedagogiska institutionen

Arbetsblad för utskrift i A4

Barnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och

Uppföljning boendestöd

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Transkript:

Hjälpande boendestöd -brukares och boendestödjares erfarenhetsbaserade kunskap

Boendestödsprojektet Studie på uppdrag av tre kommuner i nordöstra Stockholm: Danderyd, Täby och Österåker Studie i två delar Kartläggning Intervjustudie med brukare och boendestödjare Syftet med intervjustudien var att undersöka hjälpande faktorer i det kommunala boendestödet utifrån både brukares och boendestödjares perspektiv

Materialinsamling Kvalitativa intervjuer med brukare och boendestödjare Rekryteringen av boendestödjare genom att brukarna ombads peka ut en eller två boendestödjare som varit till hjälp, som i sin tur intervjuades Intervjuerna handlade om vad de intervjuade tyckt varit till hjälp och på vilket sätt det varit till hjälp för brukarna Totalt 34 intervjuer; 18 brukare och 16 intervjuer med 13 boendestödjare

De medverkande 18 personer som var brukare i boendestödet 12 kvinnor och 6 män i åldern 34-73 år Hade haft boendestöd mellan 1-18 år Hade boendestöd från 1 timme varannan vecka till 7 timmar i veckan Hade kontakt med mellan 1-6 boendestödjare 13 personer som arbetade som boendestödjare 8 kvinnor och 4 män i åldern 25-62 år Verksam som boendestödjare från några månader till nästan 20 år 7 hade utbildning som undersköterska/mentalskötare/motsvarande, 2 var socionomer, även socialpedagog, socionomstudent, läst psykologprogrammet

Hjälpande boendestöd - resultat Det fanns en samklang mellan brukarnas och boendestödjarnas beskrivningar av det hjälpande boendestödet

Vad i boendestödet är till hjälp?

Ett mångfacetterat stöd Brukarnas och boendestödjarnas beskrivningar av vad som var till hjälp i boendestödet knöt an till de många olika aspekter som boendestödet innehåller Samtal Att komma igång och att göra En social kontakt En särskild roll i det professionella stödnätverket Såväl instrumentella inslag som en social aspekt båda dessa behövs

Ett flexibelt stöd Upplägget för boendestödsträffarna skapades i dialog mellan brukaren och boendestödjaren där brukaren har sista ordet Men jag upplever verkligen att jag är arbetsledaren. [ ] Det är inte så här att boendestöden kommer hem till mig och säger [ ] i dag ska vi göra det här eller [ ] det här ser förskräckligt ut eller Utan det är jag som ja, men i dag ska vi göra det här säger jag, och idag ska vi göra det här. Och så kan jag säga så här du får hjälpa mig för nu vet jag inte var jag ska börja. Vad tycker du? Och då kanske de säger det, men ofta kommer jag på det själv vad som jag ska börja med. Brukare

Att brukaren fick möjlighet att bestämma över stödets innehåll och upplägg beskrevs vara ett viktigt sätt att visa respekt och ödmjukhet Detta beskrevs vara särskilt viktigt då de ofta var i brukarens hem Man kan ha i bakhuvudet vad man ska göra och ibland önskar jag kanske att jag skulle göra mera, få igång personen att göra mera. Men det går inte heller att jag kan inte bestämma. När vi är hos någon i ett hem, så känner jag kan inte komma som en myndighet och säga att nu ska vi göra så här. Jag föreslår och jag försöker motivera, och då är det roligt när personen verkligen vill. Boendestödjare

Inramad flexibilitet Brukarna beskrev exempel på hur ramar i form av regler, planer och policyer begränsat stödet på ett negativt sätt Avgränsningar i relation till andra insatser exempelvis social kontaktperson Genomförandeplaner som varit alltför detaljerade Boendestödjarnas sätt att förhålla sig till ramarna var också betydelsefullt Brukarna beskrev negativa exempel av hur boendestödjare förhållit sig till ramarna på ett stelbent sätt Boendestödjarna beskrev att de förhöll sig till ramarna men att de är flexibla och anpassar sig till brukaren och vad som kan vara till hjälp på längre sikt

Relationen mellan brukaren och boendestödjaren Både brukarna och boendestödjarna beskrev att relationen dem emellan var en central del i att boendestödet var till hjälp för brukaren Det är inte bara ett hjälpmedel, det är också en relation. Brukare Det är det som vårt jobb går ut på, det är att bygga relationer. Boendestödjare

Viktiga delar i att skapa en god relation Personkemi att brukaren och boendestödjaren passar ihop Brukare beskrev boendestödjarna som hjälpande utifrån hur de var som personer Boendestödjarna lyfte också fram betydelsen av deras personlighet men betonade även att de anpassar sig efter olika brukare Tid - utrymme för relationsbyggande Långvarighet Kontinuitet och regelbundenhet

På vilket sätt är boendestödet är till hjälp?

Konkreta resultat i vardagslivet Boendestödet hade bidragit till att göra det möjligt att få saker gjorda, som annars inte blivit av Jag kan känna så här att vad lite det behövs för att det ska bli så bra för henne. Det där lilla, som är så värdefullt för henne. Hon får [sin telefon], hon kommer kunna [skicka meddelanden] och så där. Att det var så nära att hon bara hade struntat i allting. Då kan jag känna att ja, vad bra, det där lilla som jag gör, vilket bra jobb jag kan göra för så lite som betyder så mycket. Boendestödjare Vidare beskrevs boendestödet kunna leda till att brukaren får vilja, ork och mod att göra saker på egen hand

Betydelse utöver de konkreta resultaten Boendestödet beskrevs ha betydelse utöver de konkreta resultaten: Ge bättre självkänsla, självförtroende Lindra oro och ångest, minska stress Hopp och tro på framtiden Må bättre Denna betydelse beskrevs vara knuten både till de konkreta resultaten och till boendestödet i stort

Lärdomar från studien Förenar både praktiska och psykosociala moment Hjälpande boendestöd är både ett stöd i vardagslivets olika utmaningar och en social relation som kan bidra till individens utveckling Flexibiliteten är ytterligare en central aspekt av ett hjälpande boendestöd Gäller såväl vilka uppgifter som ska utföras under träffarna och den tid som krävs för att genomföra dem

Lärdomar från studien (forts.) Hjälpande boendestöd bygger på att en positiv relation utvecklas mellan brukaren och boendestödjaren Det finns inte några personliga egenskaper hos boendestödjaren eller standardiserade arbetssätt som passar alla brukare För att goda relationer ska kunna utvecklas krävs tid, kontinuitet och förutsägbarhet Hjälpande boendestöd kan få betydande effekter för brukaren, utöver att klara av vardagens utmaningar