Svensk invandringspolitik



Relevanta dokument
Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Värna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Undervisning om nationella minoritetsspråk

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s

SPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Har du någon erfarenhet av distansstudier tidigare? Hur ofta och på vilket sätt förväntar du dig att ha kontakt med din lärare?

Klarspråkarbetet i Sverige

3 Punkt 97 4 Punkt Punkt 104 och Punkt kap. Högskoleförordningen (1993:100)

Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Tal Språkpolitikens dag 2014

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Remiss från kommunstyrelsen

Mänskliga rättigheter i Sverige

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

Nationella minoriteter i förskola och skola

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)

Minoritetsspråken i Sverige

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Språket, individen och samhället HT Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012

Yttrande över Å:s anmälan till JO

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk - åtgärdsplan för Stockholms stad

Kommittédirektiv. Språklag. Dir. 2007:17. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007

Krashens monitormodell

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Nationella minoritetsspråk utbildningsutbud och utmaningar UHR Forum, Westmanska palatset, Stockholm

minoritetspolitiska arbete

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Finska föreningens begäran att få en representant i kommunstyrelsens

DE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN

Lasse Magnusson u, 2002, 07

Aktuella frågor inom minoritetspolitiken Erik Adell Hellström

Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting?

UHR:s främjandeuppdrag

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724)

Nationella minoriteter och utbildning 15 maj 2019

Utdrag ur relevant lagstiftning

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk

Värdegrundsforum 14 september

Finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige (6)

Sektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

Kunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT=

De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte

Augusti Tyresö kommun

Remiss - Betänkandet Nästa steg? - Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)

LPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Handlingsplan för Nationella minoriteter

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL)

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Rikstermbanken. Alla termer på ett ställe. Karin Dellby. Terminologicentrum TNC. 29 november Västra vägen 7 B Solna

Minoritetspolicy för Hällefors kommun

Nationella minoriteter i skolan

Stödboken är en samling av förslag och idéer som kommit Kommunförbundet Norrbotten tillkänna under projektet Information på minoritetsspråk

Språkpolicy för Umeå universitet

Remissvar på betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Institutet för språk och folkminnens synpunkter

Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014

VI OCH DOM 2010/01/22

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde

NATIONELLA MINORITETER 2015

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan

Program för Nationella minoriteter

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning

Tala klarspråk även i skrift!

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Præsidiets betænkning over Medlemsforslag om godkännande av alla de nordiska ländernas nationalspråk som officiella arbetsspråk i Nordiska rådet

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Transkript:

Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor som belyser Sverige som ett mångkulturellt samhälle det kommer att handla om svensk invandringspolitik, minoritetsgrupper och språkpolitik. Svensk invandringspolitik För de flesta svenskar är demokrati ett självklart begrepp. I Sverige finns en lång tradition med demokratiska principer som tryckfrihet och organisationsfrihet. Vi strävar efter att skapa ett öppet samhälle och visa respekt för de mänskliga rättigheterna. Under en relativt kort historisk period har ett etniskt homogent land förvandlats till ett mångkulturellt samhälle genom invandring. Den svenska invandringspolitiken har tre huvudmål: 1. Jämlikhet mellan invandrare och svenskar 2. Kulturell valfrihet 3. Samverkan och dialog mellan skilda grupper Men det finns också en annan sida. Svensk invandrings- och flyktingpolitik har ifrågasatts och det finns en tendens till ökad främlingsfientlighet och ett större politikerförakt än tidigare som är en utmaning och ett hot mot det öppna samhället.

Om detta kan du bl. a. läsa i kapitlet Ett mångkulturellt samhälle i H-I Johnsson, Sverige i fokus, s. 17-24. Uppgift 1 Den här uppgiften syftar till att förmedla en slags "medborgarkunskap". Med det menar jag att du i första hand ska ges möjlighet att skaffa dig den kunskap som krävs för att förstå hur det svenska samhället fungerar i frågor som gäller invandrare, flyktingar och minoriteter. Det handlar således om att beskriva rådande förhållanden men också om att visa på möjligheter att kunna påverka och våga säga vad man tycker som medborgare i ett land. Med utgånspunkt från kapitlet Ett mångkulturllt samhälle i läroboken skall du svara på följande frågor: 1. Vad kännetecknar samerna som minoritesgrupp? (Om du vill ha mer information om samerna än den du hittar i läroboken finner du den här: www.sametinget.se ) 2. Ge en historisk överblick av den svenska invandringspolitiken fram till i dag. Uppgift 2 Språkpolitik och minoritetsgrupper Nu ska du läsa två dokument som handlar om olika språk och minoriteter i Sverige. Dokument 1 Mål i mun - förslag till handlingsprogram för svenska språket Det svenska språkets framtid är ett ämne som numera ofta debatteras. I oktober 2000 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lägga fram ett förslag till handlingsprogram för svenska språket. I mars 2002 avslutade kommittén sitt arbete och resultatet presenteras i ett omfattande betänkande, kallat Mål i mun.

Regeringens syfte med programmet är dels att främja svenska språkets ställning, dels att alla i Sverige skall ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska språket. Bakgrunden till att ett handlingsprogram behövs är att språksituationen i Sverige har förändrats: Engelskan får en allt starkare ställning Sverige har blivit ett mångspråkigt land - invandrarspråk och de fem nationella minoritetsspråken Kraven på en god förmåga att använda språket i både tal och skrift har generellt ökat i samhället Betänkandet är indelat i tre avdelningar: 1. Ett komplett och samhällsbärande språk 2. Ett korrekt och välfungerande språk och 3. Allas rätt till språk. Totalt rör det sig om närmare 600 sidor men man kan läsa en kort sammanfattning som ger en god bild av innehållet. Några punkter: * Svenskans bruk som gemensamt språk inom skilda samhällssektorermåste främjas utan att motverka ett nödvändigt användande av engelska och andra främmande språk. Minoritets- och invandrarspråk bör stödjas, nordisk språkgemenskap främjas, de moderna språkens ställning inom svensk utbildning skall stärkas. * Universitet och högskolor bör förstärka moment i utbildningen som förbättrar studenternas muntliga och skriftliga färdigheter i både svenska och engelska, samt i vissa fall höja förkunskapskraven i svenska. * Frågan om domänförluster - om bara engelska används inom vissa områden, t.ex. inom vetenskapsvärlden, saknar man till sist möjligheter att diskutera och förmedla ämnet på svenska. * Det måste gå att använda svenskan inom alla områden vi önskar. Därför ska åtgärder vidtas för att säkerställa att svenska termer och uttryck kan skapas. Vi har redan termgrupper som TNC för tekniska termer och Svenska datatermgruppen, och fler liknande grupper kan skapas. * Speciella åtgärder bör tas för att säkerställa ett gott offentligt språkbruk inom tre områden: massmedierna, den offentliga administrationen och IT-området. * Språkpolitik skall utgöra ett eget politikområde och bör samlas hos ett departement.

* En ny myndighet för språkvårdande uppgifter, Sveriges språkråd, skall bildas. Staten avvecklar sitt engagemang i Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden. Utredarna presenterar ett författningsförslag där den första paragrafen föreskriver att det svenska språket är huvudspråket i Sverige och landets officiella språk i internationella sammanhang. Dokument 2 Svenska språket och minoritetsspråk i Sverige Svenska talas av 8,8 miljoner personer. Finlandssvenska talas av 6,3 procent av befolkningen i Finland. I Sverige bor ca 4200 islänningar. Sverige har fem officiella minoritetsspråk: finska, meänkieli (tornedalsfinska), samiska, romani och jiddisch. Antalet doktorander vid svenska universitet år 2001 är lika stort som som det totala antalet gymnasister var i Sverige 1953. Sedan 1935 har svenska språket kunnat studeras på universitetet i Reykjavik som biämne (30 poäng) och som huvudämne (60 poäng) i en akademisk B.A.-examen. I Island läser för närvarande 330 elever svenska på grundskolenivå varav 240 studerar i Reykjavik. På gymnasienivå är motsvarande siffra ca 100. Svara på följande frågor: 1. Vad innebär begreppet domänförlust? 2. Vilka är de fem nationella minoritetsspråken i Sverige? 3. I Tornedalen har enskilda nu rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Gå in på sajten: www.jokkmokk.se => samiska verksamheter => minoritetsspråksikonen

Skriv ner tre fakta om de nya lagarna som du hittar på den här sidan om nationella minoriteter och deras språk! Uppgift 3 1. Under den här veckan ska du läsa några av de nätbaserade svenska dagstidningarna: www.svd.se www.dn.se (rikstidningar) www.aftonbladet.se www.expressen.se (kvällstidningar) Du ska leta fram en artikel (eller flera) som handlar om invandrare, flyktingar eller minoriteter i Sverige. Det kan röra sig om rasism, diskriminering eller flyktingfientlighet. Gör ett referat av artikelns innehåll och ge en kommentar av vad du tycker själv i frågan. Ange också vilken tidning du hämtat materialet från och vilket datum det gäller. Lars-Göran Johansson 2005