Fysisk planering av förorenad mark Hur hanteras förorenad mark vid en bygglovsansökan? Vem har enligt miljöbalken ansvar för att undersöka och åtgärda förorenad mark? Hur stort är ansvaret? Kan krav utifrån miljöbalken leda till skadeståndsanspråk gentemot kommunen? Miljöbalken och PBL, när möts de och inte? Behöver man tillämpa båda samtidigt? Vägledning gällande fysisk planering av förorenad mark (rapportutkast från Länsstyrelsen i Östergötland och kommande PM från Länsstyrelsen i Jönköpings län)
Hantering av förorenad mark vid bygglovsansökan Ansökan om bygglov inkommer Inom eller utom plan finns detaljplan plankartan eller prövning enligt 2 kap. PBL
GIS 9 fornlämningar Riksintresse vattendrag Riksintresse naturvård Strandskyddsområde mm.
Detaljplanen
9 kap. 30 Plan- och bygglagen Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om 1.den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser a) överensstämmer med detaljplanen eller b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen. 2.åtgärden inte strider mot detaljplanen. 3.åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för en detaljplan börjar löpa, och 4.åtgärden uppfyller kraven i 2 kap. 6 första stycket 1 och 5,6 tredje stycket, 8 och 9 och 8 kap 1-3, 6, 7, 9-13, 17 och 18.
Boverkets allmänna råd Rättigheter och skyldigheter Detaljplanen har vissa rättsverkningar för kommunen och enskilda. Planen fastlägger ramar för hur kommunen och fastighetsägarna kan/skall genomfora planen. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid en garanterad byggrätt i enlighet med planen. Efter genomförandetiden är byggrätten mer osäker eftersom planen då kan ersättas, ändras eller upphävas utan särskild ekonomisk kompensation till fastighetsägarna for att icke utnyttjad byggrätt minskas. Fastighetsägarna har viss rätt att få ersättning vid skada på grund av detaljplanen. I vissa fall har de rätt att få sina fastigheter inlösta av kommunen. Med detaljplanen följer en mer omfattande lovplikt än vad som gäller generellt i områden utan detaljplan.
Kan krav ställas även utifrån miljöbalken? Krav utifrån 26 kap. 9 miljöbalken för att exempelvis uppfylla försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 eller reglerna i 10 kap. om efterbehandlingsansvar. -> krav på undersökningar eller efterbehandling Krav ställs på verksamhetsutövaren. Även exploatör räknas som verksamhetsutövare.
Ansvar för förorenad mark enligt miljöbalken Verksamhetsutövarens ansvar Fastighetsägarens ansvar Ansvar för förebyggande åtgärder
10 kap. miljöbalken tillämpningsområde, nytt kapitel I 10 kap. miljöbalken återfinns grunderna för att utkräva ett ansvar för att utreda och åtgärda ett förorenat område. 10 kap. miljöbalken gäller områden som har konstaterats vara så förorenade att de kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (10 kap. 1 ). Lagen om ändring i miljöbalken (SFS 2007:660) nytt 10 kap. från och med den 1 augusti 2007. 10 kap. miljöbalken i sin lydelse från före den 1 augusti 2007 är oftast tillämpligt.
Verksamhetsutövarens ansvar primärt, förutsättningar Verksamhetsutövaren är den som i första hand är ansvarig för att undersöka och utreda föroreningssituationen samt för att efterbehandla området (10 kap. 2 och 8 1 st.). Verksamhetsutövaren är dock bara ansvarig under förutsättning att Den faktiska driften av verksamheten som bidrog till föroreningen har pågått efter den 30 juni 1969, Verkningarna av verksamheten alltjämt pågår den 1 januari 1999, och Det föreligger behov av att avhjälpa skador eller olägenheter som orsakats av verksamheten (se 8 lagen (1998:811) om införande av miljöbalken).
Verksamhetsutövarens ansvar verksamhetsöverlåtelse Vid fusion av ett företag tas ansvaret för föroreningsskador över av det övertagande bolaget, se rättsfallen Balticgruppen (M 816-05) och Karlstad Renhållning (KN B 156/96). Vid en inkråmsöverlåtelse tas i princip såväl rättigheter som skyldigheter över av det övertagande bolaget, se rättsfallet Arvamet (M 9822-02).
Verksamhetsutövarens ansvar ej konstaterat förorenat Om ett område inte är konstaterat förorenat (men detta kan befaras) är verksamhetsutövaren ändå skyldig att utföra undersökningar av området (se 26 kap. 22 ), dock inte att utföra efterbehandlingsåtgärder. En rimlighetsavvägning av ansvaret ska göras (se 2 kap. 7 ).
Fastighetsägarens ansvar enligt 10 kap. 3 miljöbalken Fastighetsägaren är i andra hand ansvarig för att undersöka och utreda föroreningssituationen samt för att efterbehandla området om inte verksamhetsutövaren kan utföra eller bekosta detta (sekundärt ansvar), förutsatt att Fastigheten förvärvades från och med den 1 januari 1999 Förvärvaren vid förvärvet kände till föroreningarna eller då borde ha upptäckt dem, om förvärvet avser en privatbostadsfastighet ansvarar dock endast en förvärvare som känt till föroreningen (10 kap. 3 1 st., 10 kap. 8 första stycket och 15 lag (1998:811) om införande av miljöbalken) Fastighetsägarens ansvar är begränsat till den egna fastigheten.
Fastighetsägarens ansvar för värdeökning och utredningskostnader Även om fastighetsägaren inte har ett ansvar enligt 10 kap. 2 eller 3 kan denne i skäligt utsträckning få svara för kostnader som motsvaras av den värdeökning på fastigheten som en efterbehandling medför (se 10 kap. 5 ) samt för utredningskostnader som rör fastigheten (se 10 kap. 8 2 st.).
Skälighetsbedömning Skälighetsbedömning - den ansvarige verksamhetsutövaren (eller fastighetsägaren) ska utföra eller bekosta undersökningar, utredning och efterbehandling enligt 10 kap. miljöbalken i den omfattning som det kan bedömas som skäligt (10 kap. 4 och 8 1 st.). Vid skälighetsbedömningen ska hänsyn tas till Tidsaspekten Följsamhet med dåtidens krav Bidragit till föroreningen i en begränsad mån? Omständigheter i övrigt
Solidariskt ansvar Om flera verksamhetsutövare är ansvariga enligt 10 kap. 2, eller om flera fastighetsägare är ansvariga enligt 10 kap. 3, svarar de solidariskt om inte annat följer av 10 kap. 4 (se 10 kap. 6, 7 och 8 1 st.). Att ansvaret är solidariskt innebär att tillsynsmyndigheten i princip kan vända sig mot vem som helst av de ansvariga för att utkräva hela det ansvar som omfattas av solidariteten. Den som får stå för andras delar är hänvisad till att söka kostnadstäckning från de övriga genom att väcka särskild talan vid mark- och miljödomstolen (se 20 kap. 2 1 st. punkt 7).
Ansvar för förebyggande åtgärder Oavsett om ett område har konstaterats vara förorenat eller inte kan krav ställas på verksamhetsutövaren att vidta de förebyggande åtgärder som behövs för att hindra eller motverka att den verksamhet eller åtgärd som bedrivs/vidtas medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (se 2 kap. 3 ). Krav på förebyggande åtgärder kan endast ställas i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem (se 2 kap. 7 ). Som verksamhetsutövare med ansvar för förebyggande åtgärder räknas även markägare i förvaringsfallen samt exploatörer där exploateringen innebär att föroreningarna kan sprida sig till omgivningen.
Kan krav utifrån miljöbalken leda till skadeståndsanspråk gentemot kommunen? Enligt 3 kap. 2 skadeståndslagen ska staten eller en kommun ersätta skada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar (t.ex. om kommunen inte utreder markens lämplighet tillräckligt vad gäller föroreningssituationen). -> kan leda till civilrättsliga krav gentemot kommunen på ersättning för skada (exempelvis ekonomisk skada med anledning av kostnader som beror på krav utifrån miljöbalken på undersökningar av föroreningssituationen)
Exempel på rättsfall gällande skadeståndsanspråk T 1337-11, 6 juni 2012, Norrtälje kommun (överklagad till Svea hovrätt, för avgörande februari 2013) Bolag förvärvade fastigheter där det bedrivits sågverksamhet som var förorenade av impregneringsvätska. Tingsrätten kom fram till att kommunen inte utrett föroreningssituationen tillräckligt innan planen antogs och att kommunen var skadeståndsskyldig gentemot bolaget för de skador som uppkommit genom antagandet av planen. T 1597-09, mellandom, 21 december 2010 (fastställd av Svea hovrätt den 16 januari 2012 i T 728-11), Nyköpings kommun Kommunen hade antagit en plan utan att förvissa sig om markens lämplighet för bebyggelse och hade gjort sig skyldig till fel eller försummelse vid myndighetsutövning.
Miljöbalken och PBL Miljöbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL) är två separata lagstiftningar med delvis olika syften och utgångspunkter. De gäller dock parallellt. Inget generellt krav finns på samordning mellan. Miljöbalken - Syfte att värna människans hälsa, en god miljö och naturens skyddsvärde Plan- och bygglagen - Syfte att främja en lämplig samhällsutveckling - Inriktad mot användningen av mark- och vatten - Avvägning mellan allmänna och enskilda intressen (miljö- och hälsa är endast en aspekt av flera som ska beaktas)
Miljöbalken och PBL Det finns regler som kopplar samman miljöbalken och PBL i vissa delar och vad gäller vissa beslut - Tillstånd enligt miljöbalken: får inte strida mot gällande detaljplan (2 kap. 6 3 st. miljöbalken). - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (3 och 4 kap. miljöbalken): kopplas ihop med PBL (se 2 kap. 2 PBL) - Miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken: ska följas i samband med bland annat planläggning (2 kap. 10 PBL). I PBL saknas dock hänvisningar till - miljöbalkens allmänna hänsynsregler - miljöbalkens regler om miljöskador, bland annat förorenade områden (kap. 10)
När kommer miljöbalken in i planärenden? Miljöbalkens krav blir aktuella först när planen eller lovet ska genomföras, och riktas då mot de faktiska byggnadsåtgärderna Om inte utrett föroreningsproblematiken tillräckligt under plan- och lovprövningsprocessen -> eventuellt krav enligt miljöbalken på kostsamma och tidsfördröjande efterbehandlingsåtgärder som ställs på byggherren under byggskedet
Bra att samordna hantering av PBL och miljöbalken! En målsättning måste vara att utforma planprocessen så att hanteringen av PBL och miljöbalken samordnas så långt det är möjligt! Vid planering och lovgivning enligt plan- och bygglagen bör kommunen tidigt söka samråd och samverkan med tillsynsmyndigheten för det förorenade området. -> komma överens om vilka utredningar och åtgärder som krävs för att kunna använda marken som planerat -> precisera åtgärderna
BECOSI-handbok om planering av förorenade områden En vägledning är framtagen inom ramen för BECOSI av Länsstyrelsen i Östergötland om hur förorenade områden ska beaktas och hanteras i den fysiska planeringen. Syftet är att kunna göra planer som hanterar förorenade områden på ett genomtänkt sätt. Målgruppen är myndigheter, markägare och andra intressenter som arbetar med förorenade områden eller fysisk planering. Ett utkast på handbok är nu på remiss.
Vägledande PM om fysisk planering av förorenad mark Översiktsplaner Kan man belysa FO-frågor mer i kommunens översiktsplan (ÖP) och i så fall hur detaljerad bör bilden av föroreningssituationen i kommunen vara? Hur bör/kan man i ÖP:n ange riktlinjer för vilket förhållningssätt man bör ha till förorenade områden (dvs. inte bara beskriva var de förorenade områdena i kommunen finns?)? Kan man i ÖP:n belysa vilken saneringsnivå som bör gälla när markanvändningen inte stämmer överens med detaljplanen?
Vägledande PM om fysisk planering av förorenad mark Gamla detaljplaner Hur kan/bör/ska man hantera förorenad mark när det gäller befintliga (gamla) detaljplaner där föroreningen inte var känd vid antagandet av detaljplanen? Vilken skyldighet har kommunen att gå igenom sina gamla planer? Hur kan kommunen inför ett bygglovsbeslut, som i enlighet med en äldre detaljplan måste meddelas, uppmärksamma att det finns förorenad mark som kan komma att beröra bygglovet?
Vägledande PM om fysisk planering av förorenad mark Framtagande av nya detaljplaner Hur mycket bör vara utrett om föroreningssituationen inför samrådet? Hur långt framme i EBH-processen bör man vara för att kunna anta en detaljplan för ett förorenat område?
Vägledande PM om fysisk planering av förorenad mark Bygglov Hur kan/bör/ska man hantera förorening som upptäcks vid pågående exploatering där bygglov redan beviljats? Övrigt Hur kan man jobba mer förebyggande med frågor om förorenade områden i samband med detaljplaner, exploatering och bygglov? Hur kan man i planeringen tydliggöra att man inte bör bygga över inspontningar och inkapslingar så att man i framtiden kan komma dit och eventuellt åtgärda?