Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings FoU-dag Umeå 2016-05-24
Antalet personer i åldern 65+ i förhållande till antalet i åldern 20-64, 1950-2100 Sverige 1990 UN Estimates and Projections (2015) 2015
per capita Inkomst and konsumtion efter ålder inkomst konsumtion 20 år 65 år ålder
1 000 SEK per capita Inkomst och konsumtion efter ålder i Sverige 2003, per capita 600 500 400 300 konsumtion privat + offentlig 200 100 kapital inkomst arbete + kapital 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Forsell et al 2008
1 000 SEK per capita Offentlig och privat konsumtion 2003 600 000 500 000 400 000 total 300 000 200 000 100 000 0 offentlig privat 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Forsell et al. 2008
i förhållande till inkomsten i åldern 30-49 år, per capita 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99 Utvecklingen av arbetsinkomst och konsumtion i Sverige 1985-2003 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 3. Börjar jobba senare 2. Jobbar längre 1. Konsumerar mer sjukvård 0,6 0,4 0,2 0 Qi 2016
Hur konsumtion för 65+ finansieras: arbetsinkomst, transfereringar och sparande 2000, % Arbetsinkomst Privata transfereringar Offentliga transfereringar* Sparande Kina 36? lågt högt Sydkorea 23 13 28 36 USA 16-7 32 59 Japan 12 1 51 37 Spanien 7-12 59 46 Tyskland 3-7 69 35 Österrike 2-6 94 9 SVERIGE 7-10 101 2 * Inkl premie- och avtalspensioner Lee and Mason 2016
Beräknat underskott 2007-2050 baserat på åldersspecifik konsumtion & inkomst 2003 och SCBs befolkningsprognoser. 2007 = 100. 450 400 350 300 250 2013 2007 Män 85 år Kvinnor 87 år Män 84 år Kvinnor 86 år 200 150 100 2007 2017 2027 2037 2047 Bengtsson & Scott 2005 och kommande
Hur stort är underskottet? Underskottet motsvarar en årlig ökning av BNP per capita med omkring 0.3-0.5 % fram till 2050 Motsvarar en ökning av pensionsåldern med 5 år MEN Sjukvårdskostnaderna har ökat med 4-5 % per år under de senaste decennierna Ökar de lika mycket i framtiden så ökar underskottet än mer
Vad kan vi göra åt det? Producera mer: Öka barnafödandet Öka invandringen Öka arbetstiden: börja tidigare, jobba fler timmar och sluta senare Öka produktiviteten Konsumera mindre: Minska äldres konsumtion Minska andra åldersgruppers konsumtion
Kan ökat barnafödande stoppa befolkningens åldrande? Ökad barnafödande leder de närmsta 20-25 åren till minskat arbetskraftsdeltagande Beroendekvoten ökar Sparandet minskar MEN I ett längre tidsperspektiv bromsar ett ökat barnafödande upp befolkningens åldrande
procent Kan ökad invandring stoppa befolkningens åldrande? Effekten av invandring på andelen 65+ i Sverige 1930-2000 25 20 15 utan med 10 5 0 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Bengtsson & Scott 2005
Kan vi arbeta mer? 77 % i åldrarna 20-64 jobbar idag, 41 veckor om året Vi lever allt längre efter 65 år Kroniska sjukdomar debuterar allt senare Borde vara möjligt att jobba mer MEN Vill vi? Ekonomiska incitament, arbetsmiljö Finns jobben?
Kan ökad produktivitet kompensera för befolkningens åldrande? Till viss del men kräver global konkurrensförmåga Beror på arbetskraftens kompetens, arbetsmarknadens funktionssätt, kapitalbildning, företagande, offentlig sektors effektivitet, mm
Arbetskraftens kompetens: språk, matematik, lösa problem med hjälp av IT Survey of Adult Skills 2012 (PIAAC, OECD)
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Arbeta längre? Åldern vid arbetsmarknadsutträde för de som arbetade vid 50 års ålder 1990-2010 66 65 64 63 62 61 60 59 58 57 Japan USA. Sverige Tyskland - - - Nederländerna Grekland Italien - - - Frankrike Karlsson & Olsson 2012
Öka åldern vid arbetsmarkadsutträde ytterligare? Dagens 65-åringar har bättre hälsa än de som var 50 år vid 1900-talets mitt men vissa har dålig hälsa redan innan 50 års ålder De flesta jobb är mindre krävande än förr men många är fortfarande krävande Det finns möjligheter att jobba längre Incitamenten finns redan för de flesta ALLA GRUPPER JOBBAR LÄNGRE! men skillnaden mellar grupperna består (Qi et al 2016)
Åldern vid arbetsmarknadsutträde: män och kvinnor
Åldern vid arbetsmarknadsutträde: hög- medel- och lågutbildade
Åldern vid arbetsmarknadsutträde: hälsa mätt som tidigare sjukhusvistelse
Fler invandrare i arbetslivet? 58 % av utrikes födda i åldern 20-64 år arbetade 2013, att jämföra med 82 procent av inrikes födda 80 % av alla jobb i dag kräver kvalificerad utbildning Har invandrarna rätt kompetens? http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/stor-skillnad-i-forvarvsfrekvens-15-ar-efter-invandringen/
Arbetskraftens kompetens: utrikes födda Mörkgrå EU invandrare Ljusgrå icke-eu invandrare Survey of Adult Skills 2012 (PIAAC)
Fler invandrare i arbetslivet? 58 % av utrikes födda i åldern 20-64 år arbetade 2013, att jämföra med 82 procent av inrikes födda 80 % av alla jobb i dag kräver kvalificerad utbildning Har invandrarna rätt kompetens? Viktigt med snabb validering av utländsk utbildning och med vidareutbildning http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/stor-skillnad-i-forvarvsfrekvens-15-ar-efter-invandringen/
Fler ungdomar i arbetslivet? Ungdomsarbetslösheten är idag drygt 20 % Innebär det att 250 000 av dagens 1 220 000 ungdomar i åldern 16-24 år saknar sysselsättning? Nej! I stället är det 91 000 som varken arbetar eller studerar, varav antalet arbetslösa är omkring 45 000 Få länder i EU har lägre andel ungdomar som varken studerar, är lärlingar eller arbetar (NEET) http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/sverige-under-eu-snittet-for-unga-som-varken-arbetar-eller-studerar/
Få länder i EU har lägre NEET än Sverige 2013, %.
Fler ungdomar i arbetslivet? Ungdomsarbetslösheten är idag drygt 20 % Innebär det att 250 000 av dagens 1 220 000 ungdomar i åldern 16-24 år saknar sysselsättning? Nej! I stället är det 91 000 som varken arbetar eller studerar, varav antalet arbetslösa är omkring 45 000 Få länder i EU har lägre andel ungdomar som varken studerar, är lärlingar eller arbetar (NEET) Viktigt att förstå varför en del ungdomar varken studerar, är lärlingar, arbetar eller söker arbete Tre grupper: funktionshindrade, avhoppare från skolan och utlandsfödda http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/sverige-under-eu-snittet-for-unga-som-varken-arbetar-eller-studerar/
Ungdomar i ålder 15-29 år som varken jobbar, studerar eller är lärlingar (NEET) efter födelseland 2013. %. Eurostat.
Eurostat Avhopp från skola inkl. yrkesskola 2009 i åldern 18-24 år 2014. %. Eurostat. 6-7 %
Funktionshindrade som slutar skolan i förtid 2011. %. Har inga svårigheter med basaktiviteter 4-5 % Har svårigheter med basaktiviteter 10-12 % Eurostat
Vad kan vi göra åt det? Producera mer: Öka barnafödandet För sent! Öka invandringen Öka arbetstiden: börja tidigare, jobba fler timmar och sluta senare Öka produktiviteten Konsumera mindre: Minska äldres konsumtion Minska andra åldersgruppers konsumtion
Vad kan vi göra åt det? Producera mer: Öka barnafödandet För sent! Öka invandringen För lite! Öka arbetstiden: börja tidigare, jobba fler timmar och sluta senare Öka produktiviteten Konsumera mindre: Minska äldres konsumtion Minska andra åldersgruppers konsumtion
Vad kan vi göra åt det? Producera mer: Öka barnafödandet För sent! Öka invandringen För lite! Öka arbetstiden: börja tidigare, jobba fler timmar och sluta senare Ett måste! Öka produktiviteten Konsumera mindre: Minska äldres konsumtion Minska andra åldersgruppers konsumtion
Vad kan vi göra åt det? Producera mer: Öka barnafödandet För sent! Öka invandringen För lite! Öka arbetstiden: börja tidigare, jobba fler timmar och sluta senare Ett måste! Öka produktiviteten Ett måste! Annars måste vi konsumera mindre!
Tommy Bengtsson Tommy Bengtsson är professor i demografi och ekonomisk historia vid Centrum för ekonomisk demografi (CED), som han grundade 2006. CED är en av VRs Linnémiljöer. Det består idag av 44 forskare och 16 doktorander från de medicinska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska fakulteterna vid Lunds universitet. Bengtsson har skrivit artiklar och böcker om befolkningens åldrande, migration och historisk demografi för internationella tidskrifter och förlag. Han är knuten till Centre for Economic Policy Research (CEPR), London och Fellow vid Institute for the Study of Labour (IZA), Bonn. Centrum för ekonomisk demografi Ekonomihögskolan, Lunds universitet www.ed.lu.se