Toxikologi, Farmakokinetik Management. Klinisk Fas I-IV. Vad är läkemedelskemi?

Relevanta dokument
Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development)

för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 11 december 2013

GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för Kemi Institutionen för Zoologi RECEPTARIEPROGRAM

för erhållande av Receptarielegitimation 11 december 2013

Respiratorius AB: kvartalsrapport, april-juni, 2009

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

Kapitel A. Kapitel B. Kapitel C. Uppgifter: Läkemedelskemi

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen

RESPIRATORIUS AB: Bokslutskommuniké 2006

Kontaktinformation Apotekarprogrammet

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

Medlemsstat EU/EES. Styrka Läkemedelsform Administreringssätt. Namn. Vertimen 8 mg Tabletten 8 mg tabletter oral användning

Biosimilarer Vad är det?

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Kontaktinformation Apotekarprogrammet 2016

Introduktion till farmakokinetik

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

När krävs klinisk läkemedelsprövning? Ann Marie Janson Lang, docent Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser

Respiratorius AB. Kvartalsrapport, januari-mars, Ingen försäljning har förekommit under perioden (0)

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 300 hp, läsåret 2017/2018

Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2006: 11) om godkännande av läkemedel för försäljning m.m. ;

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

Respiratorius AB. Kvartalsrapport, januari-mars, Ingen försäljning har förekommit under perioden (0)

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2011

RESPIRATORIUS AB: Kvartalsrapport april-juni 2006

Uppsala universitet, farmaceutiska fakulteten. Schema för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Läsåret 2015/2016 (31 augusti juni 2016)

Kancera AB 8 November 2011

Kliniska prövningar Vad du bör tänka på. Gunilla Andrew-Nielsen Enhetschef Kliniska Prövningar och Licenser

O M T E N T A M E N S S K R I V N I N G ( t e n t a m e n I I )

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del % av totala poängen

för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014

Moment Delprov Lärandemål

för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2010

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet

Respiratorius AB: delårssrapport, jan-juni, 2011

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1. Kurskod: MC2014. Kursansvarig: Mikael Ivarsson.

ANESTESIMEDEL. anestesia = fri från känsla (from Greek - an- without + aisthesis. Anestesimedel Anestesimedel

Aktiv substans från växtriket Rätt och lätt gällande växtbaserade läkemedel! Erika Svedlund

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

WntResearch. Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning. 20 september, 2017

BIOLOGISKA TESTMETODER

för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014

Utbildningsplan för kandidatprogrammet i biomedicin

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Antipsykotika Neuroleptika Kap 14

Idag behövs välutbildade kemister inom ett brett spektrum av verksamheter

Respiratorius AB. Avanza banks börsdag Stockholm, 15 maj 2012

Introduktion. Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr: /06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

Masterprogrammet+i+farmaci BILAGA+1+

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Råd och tips vid ansökan om klinisk läkemedelsprövning

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Grundnivå/First Cycle. Ges endast inom apotekarprogrammet, termin 5 och fortsättning i termin 6

Tentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

TENTAMENSSKRIVNING 2 (omtentamen 1)

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

RESPIRATORIUS AB: Kvartalsrapport januari-mars 2007

Denna information är avsedd för vårdpersonal.


Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 180/220 poäng, läsåret 2006/07

Läkemedelsverkets patientsäkerhetsarbete för hälso- och sjukvårdspersonal 15 november 2017

TDM och Epilepsi. Magnus Axelsson Specialistläkare, Klinisk farmakologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Antiinflammatoriska och anti-reumatiska produkter, icke-steroider (oxicamer)

RESPIRATORIUS AB: Kvartalsrapport juli-september 2006

Aspekter på farmakologisk behandling av barn

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet

Interaktioner del 1. Loka Brunn Mia Koskiranta, Klinikapotekare, Läkemedelsenheten Västmanland

Bilaga II. EMA:s vetenskapliga slutsatser och skäl till avslag

Att följa upp läkemedelsbeh.

3. Skriv tydligt och läsvänligt. Otydlig handstil kan innebära att poängbedömning inte sker.

RESPIRATORIUS AB: Kvartalsrapport januari-mars 2008

Ekvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering)

VASOBRAL, skårad tablett g/1 g av 100 ml. VASOBRAL, oral lösning i en injektionsflaska

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Anestesimedel. Lokalanestetika. Svaga analgetika Kap 31. Opioidanalgetika Kap 20. Anestesimedel

Laborationsrapport glattmuskel basgrupp 7

Kemi 2. Planering VT2016

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning

1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs.

Utbildningsplan. Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR

RESPIRATORIUS AB: Delårsrapport januari-juni 2008

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i bioteknik Degree Programme in Biotechnology 270,0 högskolepoäng. Utbildningens mål

SwedenBIO:s rekommendation för informationsgivning avseende bolag i utvecklingsfas

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: /06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

EN INTRODUKTION TILL LIDDS Monica Wallter, VD. Erik Pensers Bolagsdag Stockholm, 21 maj 2015

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet

Författningar. Allmänt om författningar. Innehåll. Författningshierarki: Receptarieprogrammet HT-10

BIMA43, Biomedicin: Patobiologi och farmakologi, 13,5 högskolepoäng Biomedicine: Pathobiology and Pharmacology, 13.5 credits Grundnivå / First Cycle

Kl

Bilaga III. Ändringar i relevanta avsnitt av produktresumé, märkning och bipacksedel

Transkript:

Modern läkemedelsforskning Clas Sonesson Carlsson Research L äkemedelskemiska Avd.. Intern konkurrens Extern konkurrens In vitro screening In vivo screening Toxikologi, Farmakokinetik Management Allmän opinion, politik Klinisk Fas I-IV Vad är läkemedelskemi? Farmakologi Läkemedelskemi Molekulär och cellulär farmakologi Systemisk farmakologi Klinisk farmakologi Läkemedelskemi ( Medicinsk kemi Medicinal Chemistry Biomedicinal Chemistry ) rganisk kemi Biokemi Fysikalisk kemi Farmakologi Molekylärbiologi organisk kemi Analytisk kemi Immunologi Farmakokinetik Toxikilogi Matematik,Statistik Kristallografi, Spektroskopi Datorvetenskap Läkemedelskemi

GDKÄADE 12-20 å r Kliniska prövningar Fas IV Kliniska prövningar Fas I-III Kemisk, farmakologisk och toxikologisk karaktärisering Fas 4 Klinik Preklinik Identifiering av kandidatsubstans Fas 3 Identifiering av kemiska ledtrådar Fas 2 Arbetshypotes Måldefinition Fas 1 Preklinisk Fas 1 Arbetshypotes Måldefinition Litteraturstudier Screeningmodeller? Lagerkemikalier? Cost-Benefit? Medicinska behov Klassiska sjukdomar ya sjukdomar ygamla sjukdomar Vetenskapliga möjligheter ya teorier och upptä ckter ya tekniker ya konkurrentläkemedel Biverkningar

Preklinisk Fas 2 Kemiska modifieringar aturprodukter ex. antibiotika efedrin etc. Identifiering av kemiska ledtrådar Endogena substanser ex. neurotransmittorer hormoner etc. Kända läkemedel eller farmakologiska verktyg Slumpen Analys av molekylära igenkänningsstä llen (receptorer etc.) igh throughput screening Combinatorial Chemistry Kemiska ledtrådar aturprodukter Pilbarksextrakt Glucose C 3 Salicin Effektivitet mot reumatisk feber visad 1874 Salicylsyra Metabolit av salicin Feberneds ättande Acetylsalicylsyra Mögelsvamp R Penicillin S C3 C 3 C 2 Ampicillin S C 3 C 3 C piumvallmo C 3 C3 3C C 3 3C C 3 C 3 C 3 3C C 3 C 3 Papaverin Spasmolytisk verkan Verapamil Kalciumflödesh ämmare Antiangina

Kemiska ledtrådar Endogena substanser C 3 C 3 C 3 Adrenalin _1900 C 3 Isoprenalin 1930- talet Propranolol 1960 talet C 3 2 3 C C 3 Serotonin 3 C S Sumatriptan Antimigr än 3C Estradiol exoestrol Lika potent som Estradiol C 3 C Tamoxifen 3 Antiöstrogen Bröstcancerterapi Kemiska ledtrådar Kända läkemedel 2 Iproniacid. Antituberkulosmedel som gav h öjt stämningsl äge hos patienter Phenelzine MA- hämmare S C 3 Cl C 3 C 3 Clozapine Antipsykotikum lanzapine Konkurrerande antipsykotikum

Kemiska ledtrådar Analys av molekylära igenkänningsställen Receptor mapping yckel-yckelhålsprincipen (receptorproteiner, enzymer) Sökande efter minsta gemensamma nä mnare hos substanser som binder och strukturellt närliggande substanser som inte binder. Övertänkta modifieringar av nycklarna/substanserna ger en schematisk bild av bindningsstället. Bestämning av aminosyrasekvens hos målproteinet, följt av molekylmekaniska beräkningar. ( receptorproteiner, enzymer) Ger en något osäker bild av tertiärstrukturen och så ledes flera möjliga bilder av bindningsstället. Isolering av målproteinet och strukturbestämning genom röntgendiffraktion. (ittills nästan enbart enzymer) Ger en förh ållandevis säker bild av tertiärstrukturen och således en sä ker bild av bindningsstället. Kemiska ledtrådar Penicilliner Slumpen Fleming upptä cker 1928 mögelsvampstam som producerar ett antibakteriellt medel. Penicillin isoleras 1938 av Florey och Chain Penicillins struktur avslöjas av odgkins 1945 X S C 3 C 3 C Lokalanestetika Modifieringar Renframställning av kokain frå n kokablad (iemann 1860) Tungspetstest Kokain strukturbestäms (Willstätter 1895) 3 C Me 3 C C 3 Isogramine (Erdtman 1935) Tungspetstest 2 C 3 C 3 Prokain (Einhorn 1908) Lidokain (Löfgren 1946)

Kemiska ledtrådar Kombinatorisk kemi och igh throughput screening A B A C B A B C Klassisk syntes + Kombinatorisk syntes + C1 C2 C1 C1 C1 C1 C2 C2 C2 C2 Kombinatoriskt bibliotek igh throughput screening Kemisk ledtråd änsynstaganden vid optimering kemisk ledtråd Önskad verkan Bieffekter Upptag Farmakokinetik Farmakodynamik Metabolism Toxikologi Patent

10 9 8 7 50 15 4 38 46 37 12 39 29 30 47 36 40 1 31 35 21 9 25 43 28 24 7 26 8 5 27 17 2 51 32 23 19 20 1 4 10 18 6 16 49 48 7 8 9 10 (bserved) 34 3 41 2 3 42 45 Preklinisk Fas 3 och 4 Klinik ID (Investigational ew Drug) Preklinik Identifiering av kandidatsubstans (CD) Förberedelse inför kliniska studier Utökad farmakologisk karaktärisering, Preliminär toxikologi Initiala aktivitetstester,screening, patentarbete Utvärdering av Struktur/ aktivitetssamband (Calculated) pk i 13 14 pk i Kemiska modifieringar Br SC3 2 2 Kemisk ledtråd Kemiska modifieringar Karaktärisering av kemisk ledtråd, identifiering av essentiella funktionella grupper Lipofilicitet Jonbindande och syra-bas egenskaper, hydrofilicitet 2 Flexibilitet Vätebindande egenskaper Storlek Form

Flexibilitet, konformationer Kemiska modifieringar ypotetiskt fall, bindning till subtyp x av serotonin receptorerna 2 2 2 Rigidifiering 2 2 Förändrad lipofilicitet Förändrad volym och form Förändrade syra -bas egenskaper C2C2C3 Finjustering av substituenter Br- F - C3S- C3C- Initiala aktivitetstester In vitro Receptorbindningsstudier (neuroreceptorer, hormonreceptorer) Enzymaktivitetstester In Vivo Biokemiska mätningar Probeteknik (kroppstemp, mikrodialys etc.) EEG, EKG Utökade tester In vitro Mer sofistikerade bindningsstudier (effektorsvar etc.) In Vivo Beteendemodeller Toxikologi Farmakokinetik

pk i 10 9 8 7 50 15 49 48 16 20 18 28 23 1 10 5 27 4 13 6 19 7 8 9 10 pk 17 14 2 51 9 24 (bserved) i 4 1 26 30 7 32 25 43 8 37 47 38 36 29 35 40 31 46 39 21 12 3 34 41 2 3 42 45 Utvärdering av struktur-aktivitetssamband R 1 R 2 R3 Preparation av en homolog serie av föreningar med stort spann av den sökta aktiviteten Berä kning eller mätning av fysikokemiska variabler Mätning av biologiskt svar X-variabler Y Y Statistisk utvärdering Prediktiv Modell Prediktion S C3 (Calculated) C 3 Framställning av predikterad struktur Urvalskriterier för CD (Candidate drug) Biologisk aktivitet Tillräckligt potent? För potent? Bieffekter? Farmakokinetik ralt tillgänglig? Metaboliter? Toxikologi Akut toxicitet Terapeutisk bredd? Mutagenicitet? Framställningsmetoder Är strukturen möjlig att framställa industriellt? Patentskydd Är substansklassen patentskyddad? Är användandet av substansen för just denna indikation patentskyddad? ur länge finns patentskyddet?

Åtgärder efter val av CD, Förberedelse inför kliniska prövningar Storskalig syntes Kemisk karaktärisering Renhetskontroll Stabilitetstester (värme, ljus, kemisk) Formulering Beredningar tablettering Säkerhetsutvärdering Toxikologitester på fler djurslag Kroniska försök Mutagenicitet ogrann metabolismutvärdering Farmakologiska och toxikologiska tester av metaboliter Utvidgad farmakologi Farmakologiska försök på fler djurslag. Kroniska försök ID (Investigational ew Drug) KLIIK