Miljökonsekvensbeskrivning Bearbetningskoncession för planerad utvinning av Eva-fyndigheten

Bilaga B Miljökonsekvensbeskrivning Bearbetningskoncession för planerad utvinning av Eva-fyndigheten Fryksta 2007-09-14 Lennart Lindeström, Svensk MKB

Rapport för North Atlantic National Resources AB Uppdragsnr: 1047 Referens: Sara Berglund Omslagsbild:. Övre Hålbäcken (område 5 i naturvärdesinventeringen). Foto: Johan Ekenstedt. Sammanfattning North Atlantic National Resources AB söker bearbetningskoncession för fortsatta utredningar om möjligheten att utvinna Eva-fyndigheten i Arvidsjaurs kommun. Fyndigheten utgör en sulfidmineralisering innehållande zink, bly och koppar samt silver och guld. Mineraltillgången uppgår till knappt 5,2 miljoner ton med en zinkhalt på i genomsnitt ca 2,4 %. Utvinningen kommer att ske i dagbrott och beräknas pågå under ca 7 år från driftstart. Underjordsbrytning blir inte lönsamt och är därför inte aktuellt. Malmen planeras att bli transporterad med lastbil till Boliden för anrikning. Alternativa möjligheter är transport med lastbil eller tåg till Blaiken, som dock innebär nästan dubbelt så lång körsträcka. Järnvägsalternativet är fördelaktigt ur flera miljöaspekter, men förordas inte av samerna pga ökad risk för renpåkörning. Jordmassorna över fyndighetsområdet, uppskattningsvis 1,4 miljoner m 3, kommer att avrymmas och läggas upp på så sätt att de fungerar som skydd för buller, insyn och stenkast under drifttiden. Efter avslutad drift kommer massorna att användas för täcknings- och återställningsarbeten. Gruvan beräknas generera upp till 12 miljoner ton gråberg. Representativa stickprov på gråbergsmaterialet har karaktäriserats genom kemiska analyser och vittringsförsök. Ungefär 75 % av gråberget uppvisar enligt undersökningsresultaten ingen risk för att bilda sura vittringsprodukter. Detta material kan därför med fördel användas för ytbeläggning av vägar och upplag m.m. i anslutning till den planerade gruvan, eller avyttras på den lokala marknaden. Resterande 25 % av gråberget uppvisar däremot risk för att bilda sura vittringsprodukter. Detta material kommer att särskiljas från övrigt gråberg och deponeras på särskilt upplag. Lakvattnet omhändertas och behandlas i en vattenreningsanläggning tillsammans med lakvatten från intilliggande malmupplag och länshållningsvatten från gruvan. Den slutliga utformningen av reningsanläggningen bestäms i ett senare skede på basis av de berörda vattnens beskaffenhet. Som recipient för det renade avloppsvattnet föreslås i första hand Hålbäcken söder om fyndigheten. Enligt genomförd basundersökning har bäcken en förhållandevis god motståndskraft mot eventuellt tillskott av surt och metallrikt vatten, samtidigt som dess organismsamhälle är relativt fattigt. Ett kringgärdande markområde med förhöjda naturvärden längre nedströms bedöms inte bli påverkat. Möjlighet finns att som recipient istället utnyttja den norr om fyndigheten liggande Djupbäcken, vilken dock hyser högre naturvärden än Hålbäcken och dess närområde, och därför inte valts som huvudalternativ. Svensk Miljökonsekvensbeskrivning AB Fryksta, Olles Väg 4, 665 91 KIL. Tel : 0554-411 20, info@svenskmkb.se

Sammanfattning (forts.) Uppgifter om naturvärden i övrigt på områdets marker har bl.a. inhämtats genom en naturvärdesinventering. Inom det område som omfattas av bearbetningskoncessionen har inga särskilda naturvärden observerats. På angränsande marker öster om detta område finns observationer av några ovanliga lavar och en ticka, medan markerna i övrigt inte hyser bevarandevärda biotoper. En ny väg, som planeras norr om fyndigheten, kommer att tangera ett riksintresse för naturvård. I övrigt bedöms inga riksintressen för naturvård, naturreservat eller Natura 2000-områden komma att beröras av en framtida gruva i området. Enligt två separata kulturvärdesinventeringar finns inga förhistoriska lämningar registrerade i Eva-fyndighetens närområde, förutom en tjärdal nära fyndigheten och fångstgropar längs den anknytande skogsbilvägen. Rennäringen kommer att påverkas genom att mark tas i anspråk för själva gruvområdet, och av transporter till och från gruvan. Eva-fyndigheten ligger i utkanten av ett större uppsamlingsområde och centralt inom ett riksintresseklassat kärnområde för rennäringen. De exakta konsekvenserna är svåra att förutse, men ges exempel på i MKBn, liksom möjliga åtgärder för att förebygga skador och olägenheter. Samrådsmöten har hållits med Mausjaure sameby, som är mest berörd av den planerade verksamheten. Förnyade möten planeras för att nå största möjliga samförstånd och minimera risken skada och olägenhet för rennäringen. Närliggande boendemiljöer kan komma att drabbas främst av olägenhet från transporter. Jakt på älg förväntas bli påverkad medan övrig friluftsverksamhet är relativt sparsamt förekommande i området kring fyndigheten. Efter avslutad drift kommer så få spår som möjligt att lämnas kvar i det berörda naturområdet. Allt kvarvarande gråbergsmaterial kommer att täckas enligt de krav som ställs baserat på materialets innehåll och egenskaper. Den mest uppenbara kvarstående konsekvensen blir att dagbrottet övergår till att bli en tjärn. Bolaget har uttryckt en övergripande ambition att minimera konsekvenserna av en framtida Eva-gruva genom att man planerar att välja optimala lösningar för vattenrening, buller- och dammbekämpning, samt ta största möjliga hänsyn till rennäringen och andra verksamheter och intressen i området.

Innehåll SAMMANFATTNING 1 VAD ANSÖKAN AVSER... 2 2 COPPERSTONE OCH EVA-FYNDIGHETEN... 2 3 DENNA MKB... 3 3.1 SYFTE... 3 3.2 INNEHÅLL... 3 3.3 AVGRÄNSNINGAR... 3 3.4 ÖVERGRIPANDE MILJÖKONSEKVENSER... 4 4 UPPGIFTER OM GEOGRAFI OCH INFRASTRUKTUR... 4 4.1 MINERALISERINGENS GEOGRAFISKA LÄGE... 4 4.2 INFRASTRUKTUR... 4 5 PLANERAD VERKSAMHET... 6 5.1 MINERALFYNDIGHETEN... 6 5.1.1 Kända malm- och mineraltillgångar i Norrliden... 6 5.1.2 Allmänt om aktuella metallers användning & återvinning... 6 5.2 PLANERAD UTFORMNING AV FRAMTIDA GRUVA OCH GRUVOMRÅDE... 7 5.3 UTVINNINGSFÖRFARANDE... 8 5.3.1 Brytningsmetoder och -mängder... 8 5.3.2 Råvattenbehov... 8 5.3.3 Kemikalie- och energibehov... 9 5.3.4 Transporter och vägförbindelser... 9 5.4 BEHANDLING AV AVFALL OCH UTSLÄPP... 10 5.4.1 Uppsamling och behandling av dagvatten och gruvvatten... 10 5.4.2 Hantering av gruvavfall... 10 5.4.3 Hantering av sanitärt avloppsvatten och övrigt avfall... 11 5.4.4 Utsläpp till vatten... 12 5.4.5 Utsläpp till luft... 12 5.4.6 Buller- och vibrationsalstring... 12 5.5 FÖRSIKTIGHETSMÅTT... 12 5.5.1 Risk för olyckor och oväntade händelser... 12 5.5.2 Åtgärder för att undvika/avhjälpa skadliga verkningar... 13 5.5.3 Användning av bästa teknik, BAT... 14 5.6 TIDSASPEKTER... 14 5.6.1 Gruvans start och livslängd... 14 5.6.2 Gruvområdets återställning... 14 5.7 ALTERNATIV... 15 5.7.1 Alternativa förfaranden... 15 5.7.2 Definition av nollalternativ... 16 6 OMGIVNINGSBESKRIVNING OCH MILJÖTILLSTÅND... 17 6.1 ARVIDSJAUR KOMMUN... 17 6.2 MARK & VATTENANVÄNDNING I KOMMUNEN... 18 6.2.1 Allmänt om mark- och vattenanvändning... 18 6.2.2 Mark- och vattenanvändning inom fyndighetsområdet... 18 6.2.3 Rennäring i området... 19 6.3 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN... 20 6.3.1 Berggrund... 20 6.3.2 Jordarter... 20 6.3.3 Metaller i mark... 21 6.4 NEDFALL AV METALLER... 21 6.4.1 Nationella mätningar... 21

6.4.2 Metallnedfall i Copperstone-området... 22 6.5 NATURVÄRDEN... 23 6.5.1 Naturvärden i Eva-fyndighetens omedelbara närhet... 23 6.5.2 Riksintressen, Natura 2000-områden och andra naturvärden i angränsande områden 25 6.6 KULTURHISTORISKA VÄRDEN... 28 6.7 METEOROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN... 29 6.8 GRUNDVATTENBILDNING & -FLÖDEN... 29 6.9 AKTUELLA YTVATTENSYSTEM... 30 6.9.1 Vattensystem som kan beröras... 30 6.9.2 Ytvattenflöden... 31 6.9.3 Genomförda fältundersökningar... 32 6.9.4 Ytvattnets kemiska egenskaper... 33 6.9.5 Metaller i sjösediment... 35 6.9.6 Bottenfauna i rinnande vatten... 35 6.9.7 Bottenfauna i sjöar... 36 6.9.8 Fisk i bäcksystemen... 36 7 MILJÖKONSEKVENSER AV PLANERAD VERKSAMHET... 37 7.1 KONSEKVENSER FÖR LUFT... 37 7.2 KONSEKVENSER FÖR MARK... 37 7.2.1 Nedfall... 37 7.2.2 Kultur- och naturvärden på berörda marker... 38 7.3 KONSEKVENSER FÖR GRUNDVATTEN... 39 7.4 KONSEKVENSER FÖR YTVATTEN... 40 7.4.1 Förväntade konsekvenser för vattenflöden och -nivåer... 40 7.4.2 Förväntade haltförhöjningar och risk för negativa effekter i bäckar och tjärnar 40 7.5 KONSEKVENSER UR NATURRESURSSYNPUNKT... 42 7.5.1 Tillgången på malm... 42 7.5.2 Behov av mark och vatten... 43 7.5.3 Behov av energi... 44 7.5.4 Övrigt... 44 7.6 KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKAN... 44 7.6.1 Boendemiljöer... 45 7.6.2 Friluftsliv... 45 7.6.3 Rennäring... 45 7.6.4 Övrig näringsverksamhet... 46 7.7 KONSEKVENSER UNDER OLIKA TIDSSKEDEN... 46 7.7.1 Under förberedelseperioden... 46 7.7.2 Under gruvans driftsperiod... 47 7.7.3 Efter avslutad drift... 47 7.8 KONSEKVENSER VID EVENTUELLA TILLBUD... 48 8 MILJÖKONSEKVENSER AV ANDRA ALTERNATIV... 48 8.1 NOLLALTERNATIVET... 48 8.2 ANDRA UTVINNINGSFÖRFARANDEN... 48 8.3 ANDRA TRANSPORTALTERNATIV... 49 8.4 ANDRA RECIPIENTALTERNATIV... 49 9 INFORMATIONSMÖTEN OCH SAMRÅD... 49 10 OM MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER... 50 10.1 AKTUELLA MILJÖMÅL... 50 10.1.1 Nationella miljömål... 50 10.1.2 Regionala miljömål... 51 10.1.3 Lokala miljömål... 51 10.1.4 Miljökonsekvenser sett till miljömål... 51 10.2 AKTUELLA MILJÖKVALITETSNORMER... 52 11 REFERENSER... 53

Bilagor Bilaga B1 Eva-fyndigheten. Materialkaraktärisering av gråberg. H. Hellman, Bergab Berggeologiska Undersökningar AB, september 2007. Bilaga B2 Bilaga B3 Bilaga B4 Bilaga B5 Bilaga B6 Bilaga B7 Bilaga B8 Eva-fyndigheten Översiktlig hydrologeologisk och hydrologisk utredning under utarbetande. H. Hellman, Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Registrerade kulturvärden invid Eva-fyndigheten - samt jakt, fiske och friluftsliv. S. Berglund, Lundin Mining, 2007. Rennäring invid Eva-fyndigheten i Copperstoneområdet. S. Berglund, Lundin Mining, 2007. Basundersökningar 2005-2007 i omgivningarna till Eva-fyndigheten i Copperstoneområdet. Analystabeller och underlagsrapporter i underbilaga B4a-B4h. Översiktlig naturvärdesinventering i området kring Svartliden- Storsandberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbotten. J. Ekstedt, Pelagia, 2007. Arkeologisk utredning på fastigheten Sandberget 1:1, Arvidsjaurs kommun och socken, Norrbottens län. E. Sandén, Västerbottens museum, 2007. Protokoll från informations- och samrådsmöten med myndigheter och allmänhet

Miljökonsekvensbeskrivning Bearbetningskoncession för planerad utvinning av Evafyndigheten ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande North Atlantic Natural Resources AB Org. nr 556538-5076 Adress Kungsgatan 62, 753 18 UPPSALA Tel /fax 018-65 60 00 / -71 40 49 Kontaktpers. Göran Gustafsson North Atlantic Natural Resources AB, NAN, började som ett prospekteringsbolag med fokus på guld- och basmetallfyndigheter inom den Baltiska skölden. Men efter det att bolaget påträffat Storlidenfyndigheten en massiv sulfidmalm med koppar och zink som ett resultat av NANs geofysiska flygmätningsprogram över Skelleftefältet 1997, koncentrerade NAN sina resurser till detta område. Med denna fyndighet har NAN genom att framgångsrikt kombinera det senaste inom prospekteringstekniken med ett hängivet, professionellt prospekteringsteam, visat sin förmåga att finna nya gruvor. NAN spelar genom sitt innehav i undersökningstillstånd och prospekteringsstrategier en viktig roll i Skelleftefältet ett av de mest betydande gruvdistrikten i Europa för koppar och zink. NAN är en del i Lundin Mining AB. Lundin Mining äger två gruvor i Sverige (Zinkgruvan och Storliden), Galmoy på Irland, Neves Corvo och Aljustrel i Portugal, samt Aguablanca i Spanien. Till detta kommer även en stor andel prospektering, främst genom dotterbolaget Lundin Mining Exploration och ett större projekt i Ozernoe i Ryssland. I övrigt har Lundin Mining del i andra investeringar, bland annat Union Resources och Sunridge Gold Corp. Lundin Mining är en mineralprospekterare och producent av basmetaller. Koncernen har sitt huvudkontor i Vancouver i Kanada medan den verkställande ledningen sitter i Stockholm. Vid mitten av 2007 hade Lundin Mining ungefär 1500 anställda. År 2006 var produktionen av zink cirka 170 000 ton, koppar knappt 90 000 ton, bly 45 000 ton samt silver 2,5 miljoner ounces. Intäkterna var 534 MUSD och resultatet 153 MUSD. 1

1 Vad ansökan avser North Atlantic National Resources, fortsättningsvis benämnt NAN, ansöker hos Bergsstaten om bearbetningskoncession för fyndigheten Eva, som består av en sulfidmineralisering innehållande zink, bly och koppar samt guld och silver. Eva-fyndigheten utgör en del av projekt Copperstone (tidigare benämnt Svartliden), beläget i södra Norrbotten. 2 Copperstone och Eva-fyndigheten Copperstone-projektet omfattas av undersökningstillstånden Svartliden 1001 och Sandberget 100. Redan vid slutet av 1920-talet upptäcktes sulfidmineralisering i Copperstone-området. Upptäckten ledde till inledande prospekteringsarbeten i form av dikesgrävningar och geofysiska mätningar samt ett diamantborrhål. På 1960-talet utfördes flygburna geofysikmätningar och kvartärbiologiska provtagningar, och ett årtionde senare en borrningskampanj. NAN övertog undersökningstillståndet för Svartliden 1001 av Boliden år 1997. Eva-fyndigheten identifierades i sin tur så sent som i februari 2005. Eva-fyndigheten gränsar till södra delen av Svartliden 1001 (se Figur 1). NAN söker nu bearbetningskoncession för att få tillträde till marken där fyndigheten är belägen för att därmed kunna utföra fördjupade undersökningar och utredningar inför en planerad utvinning av densamma. Gruvan kommer enligt nuvarande planer att utgöra ett dagbrott. Baserat på den nu kända malmtillgången uppskattas gruvans livslängd till ca 7 år räknat från brytningens start till avslutad drift. Bearbetning av malmen kommer att ske på annan plats. Figur 1. Evafyndighetens läge i Copperstoneområdet. 2

3 Denna MKB 3.1 Syfte Enligt 2 minerallagen ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas en ansökan om bearbetningskoncession (6:e kap. 3, 7, 8 första stycket och 9-12 miljöbalken ska tillämpas). Syftet med denna MKB är att beskriva vilka konsekvenser den planerade verksamheten kan förväntas få för miljön och människan ur olika aspekter. De viktigaste kriterierna för koncessionsbeslutet rör ianspråktagande av det berörda markområdet och då särskilt eventuella konflikter mellan andra användarintressen och förekommande naturvärden. Motsvarande beskrivning görs även för alternativa tillvägagångssätt, respektive för det fall ingen brytning kommer att ske (noll-alternativet). 3.2 Innehåll MKB:n utgör en av flera bilagor till en ansökan hos Bergstaten om bearbetningskoncession för Eva-fyndigheten (Bilaga B). Själva gruvverksamheten, dvs hur brytningen av malmen planeras gå till, hur ovanjordsanläggningar ska utformas i detalj, m.m. beskrivs endast översiktligt. För mer detaljer om sådana frågor hänvisas till den tekniska beskrivning över verksamheten, som tagits fram parallellt med MKB:n (Bilaga A till ansökan). Den tekniska beskrivningen kommer fortsättningsvis att förkortas TB. Även det aktuella miljötillståndet i området, och de eventuella förändringar som förväntas till följd av gruvbolagets planer, beskrivs relativt översiktligt i de fall det finns underlagsrapporter att hänvisa till. I annat fall är redogörelsen mer fyllig. Underlagsrapporterna är med få undantag bilagor till MKB:n eller till TB:n. MKB:n saknar i denna version en utredningsbilaga som översiktligt behandlar områdets hydrogeologi och hydrologi, vilken planeras bli klar under oktober månad 2007. Därmed utgör huvudtexten av MKB:n en preliminär version i de avsnitt som berör hydrogeologi och geologi, samt de miljökonsekvenser som kan kopplas till detta. MKB:n kommer att uppdateras till en slutlig version så snart utredningen ifråga är klar. 3.3 Avgränsningar MKB:n omfattar främst direkta miljökonsekvenser som rör ianspråktagande av mark av en planerad gruvverksamhet i området. Övriga miljökonsekvenser berörs förhållandevis översiktligt eftersom de kommer att prövas mer ingående i en efterkommande miljöprövning för Miljödomstolen. En geografisk begränsning för omgivande marker har 3

gjorts på några km avstånd från det tilltänkta gruvområdet. Avgränsningen för ytvatten styrs av de mottagande vattensystemens sträckning. 3.4 Övergripande miljökonsekvenser Att öppna en gruva och utvinna en mineralisering leder ofrånkomligen till konsekvenser för miljön. Även inledande arbeten i form av prospektering, markundersökningar m.m. kan orsaka konsekvenser för såväl fauna och flora som människan, om än i betydligt mindre grad än själva gruvetableringen. Brytning av malm innebär att en naturresurs utnyttjas för människans behov. För brytningen åtgår energi i form av el och bränsle, som bl.a. leder till utsläpp av förbränningsgaser. Den mark där fyndigheten är belägen behöver tas i anspråk under gruvans drifttid. Vidare måste gruvan länshållas under drifttiden, vilket påverkar den kringliggande grundvattennivån och även kan leda till oönskade utsläpp till omgivande ytvatten. Gruvverksamheten kan också orsaka negativa konsekvenser för andra verksamheter och intressen i området, såsom friluftsliv, rennäring och skogsnäring. För bolaget gäller det därför att tillse att en eventuell framtida brytning av Eva-fyndigheten kan ske på ett sådant sätt att konsekvenserna för människan och miljön blir så små som möjligt. 4 Uppgifter om geografi och infrastruktur 4.1 Mineraliseringens geografiska läge Mineralfyndigheten Eva inom Copperstone-området ligger i Arvidsjaur kommun i Norrbottens län, ca 10 km väster om tätorten Glommersträsk och 35 km sydost om Arvidsjaur, fågelvägen (Figur 2). Markytan över fyndigheten ligger på altituden 380 m.ö.h. Området kring fyndigheten utgörs av skogsmark med inslag av myrmark. Höjden Svartliden, vid vilken Eva-fyndigheten ligger, omges i norr av Djupbäcken och i söder av Hålbäcken. Dessa båda bäckar ansluter längre ner till Petikån, som ingår i Skellefteälvens avrinningsområde. En djupare studie av fyndighetsområdets avrinning planeras bli utfört inom ramen för den förestående hydrogeologiska utredningen. Vattensystemen beskrivs mer ingående i Avsnitt 6.9.1. 4.2 Infrastruktur Fyndigheten nås söderifrån via en skogsbilväg, som ansluter till allmän väg vid Södra Sandträsk (Figur 2). Via denna väg når man länsväg 365, som 4

söderut korsar länsväg 370 och norrut ansluter till riksväg 95, Silvervägen, ungefär mitt emellan Arvidsjaur och Boliden. Närmast liggande samhälle är Södra Sandträsk, ca 4 km sydväst om Evafyndigheten, med knappt 120 invånare 1. Minsta avståndet till bostadshus är ca 3 km i samma riktning. Skellefteå flygplats ligger på ungefär 110 km avstånd från Copperstone-området, medan avståndet till flygplatsen i Arvidsjaur är knappt 60 km. Figur 2. Evafyndigheten (markerad med röd cirkel) med angränsande boendemiljöer och vägar. Lantmäteriverket Gävle, medgivande M2003/3339. 1 117 personer bodde i S. Sandträsk den 30 juni 2007 enligt planingenjör C. Reinestam. 5

5 Planerad verksamhet Merparten av de uppgifter som presenteras under detta avsnitt har hämtats från den tekniska beskrivningen (TB), Bilaga A till ansökan. 5.1 Mineralfyndigheten 5.1.1 Kända malm- och mineraltillgångar i Norrliden Eva-fyndigheten är en sulfidfyndighet med vulkaniskt ursprung av liknande typ som tidigare påträffats i Skelleftefältet. Den kända mineraliseringen består av 6 st sulfidlinser från dagen ned till 110 meters djup (nivån 270 m.ö.h.). Beroende på dess geometri och ett relativt lågt malmvärde planeras utvinningen ske genom dagbrottsbrytning. Gjorda borrningar visar på en mineraltillgång på knappt 5,2 miljoner ton (Mton) vid en zinkhalt på i genomsnitt knappt 2,4 % (haltgränsvärde = 1 % Zn-ekvivalent), vilket alltså motsvarar drygt 120 000 ton zink. Medelkoncentrationen för övriga värdemetaller i fyndigheten framgår av Tabell 1. Tabell 1. Genomsnittliga metallhalter i den brytbara malmreserven i Eva-fyndigheten enligt gjorda borrningar och analyser. Zn Cu Pb Au Ag % % % g/t g/t 2,4 0,25 0,36 0,96 38 5.1.2 Allmänt om aktuella metallers användning & återvinning Zink används idag i Sverige främst som korrosionsskydd (knappt 70 %) samt i legeringar, kemikalier och färg, i bildäck, torrbatterier, offeranoder etc 1. Andra användningsområden är i bekämpningsmedel, läkemedel, kosmetika, livsmedelstillsatser m.m. Ungefär 60 % av den koppar som konsumeras i Sverige ingår i el- och elektronikprodukter samt i byggnader (tak, rör, kabel etc). Koppar används även i maskiner, bromsbelägg, konsumentvaror etc 2. Utsläppen av metaller från svenska punktkällor har minskat drastiskt under de senaste årtiondena. Från slutet av 1970-talet fram till år 2000 minskade exempelvis zinkutsläppen med ca 90 % till luft och med 80 % till vatten. Även den diffusa spridningen av zink till den omgivande miljön har minskat beroende på att nedfallet av svaveldioxid reducerats. Den diffusa spridningen av koppar till miljön härrör framför allt från trafiken och bromsbeläggen på fordon 2. Genom zinkens centrala funktion som korrosionsskydd är återvinningen av denna metall förhållandevis måttlig, i Sverige under början av 2000-talet ca 30 % av zinken i förzinkat stålskrot 1. Återvinningsgraden förväntas dock 6

kunna öka i framtiden till 60-80 %. Den totala återvinningsgraden av koppar i landet ligger idag inom intervallet 50-80 % beroende på vad man relaterar den till 2. 5.2 Planerad utformning av framtida gruva och gruvområde Gruvområdets planerade utformning framgår av Figur 3. Hela gruvområdet kommer sammantaget att uppta en yta av drygt 2 km 2. Det planerade dagbrottet kommer att bli ca 600 meter långt och 350 meter brett med ett största djup på ca 110 meter. Dagbrottet får en central placering inom fyndighetsområdet. Den jord (mest morän) som idag täcker fyndigheten måste inledningsvis avrymmas. Dessa massor förläggs temporärt omedelbart söder och väster om dagbrottet och utformas så att det kan fungera som såväl buller- som insyns- och stenkastskydd under drifttiden. Dessa uppskattningsvis 1,4 miljoner m 3 jordmassor kan vid återställningen efter avslutad drift användas som täcklager för återvegetering av industriområdet och dagbrottet. Figur 3. Planerad utformning av gruvområdet vid framtida utvinning av Eva-fyndigheten. Lagringsutrymmen för malm och gråberg placeras väster om dagbrottet och serviceanläggningar i den sydvästra delen vid infarten västerifrån 2. Vid 2 Serviceanläggningarna med angränsande marker är i figuren markerat som industriområde. 7

utformningen har den naturliga topografin i möjligaste mån utnyttjats samtidigt som minimala transportavstånd eftersträvats mellan gruvan och upplag för malm och gråberg. Hänsyn har också tagits till att återställningen ska kunna ske så smidigt som möjligt. Inom gruvområdet kommer även att finnas ett ställverk och en komplett reningsanläggning. Skärmdike kommer att anläggas ovanför området mot Svartlidenberget för att samla upp och avleda tillrinnande markvatten, och uppsamlingsdiken inom området för avledning av förorenat vatten till reningsanläggningen (se Figur 3). Delar av gruvområdet kommer att omgärdas av ett två meter högt stängsel med en infartsgrind. 5.3 Utvinningsförfarande 5.3.1 Brytningsmetoder och -mängder Rampnedfarten till dagbrottet placeras i den norra änden av gruvan. Losshållningen av malm och gråberg kommer att ske genom borrning av vertikala grovhål i 10-meterspallar och laddning med pumpbart sprängämne. Borrning i gruvan sker helt maskinellt. Vid borrningen åtgår elenergi samt vatten för spolning, medan förflyttningar av borraggregat sker med diesel. Malm och gråberg lastas därefter av grävmaskiner (hydrauliska) eller hjullastare på truckar (båda dieseldrivna), som transporterar upp materialet från gruvan till de temporära lagren för malm respektive gråberg. Malmen transporteras vidare med landsvägsgående dieseldrivna lastbilar för leverans till befintligt anrikningsverk (se Avsnitt 5.3.4). Gruvan förväntas producera ungefär 750 000 ton malm per år under en idag planerad livslängd av ca 7 år. För att frilägga denna kvantitet malm behöver samtidigt mer än dubbelt så mycket gråberg 3 brytas, knappt 1,7 Mton per år i genomsnitt eller 11,7 Mton totalt 5.3.2 Råvattenbehov Vatten behövs i gruvan för bevattning vid damningsbekämpning. Vattenbehovet kommer att tillgodoses genom att utnyttja recirkulerat länshållnings- och markvatten. Vattenbehovet för sanitära ändamål kommer att tas från en brunn som borras i anslutning till gruvområdet. 3 Definitionen av vad som är gråberg grundar sig helt på ekonomiska kriterier (detsamma gäller för malm). Gråberg kan sägas vara det, ibland mineraliserade, bergmaterial som måste brytas för att malmen ska friläggas, men som har en alltför låg halt av värdemineral för att en anrikning ska vara lönsam. Vid ökade metallpriser kan dock vissa kvantiteter gråberg övergå till att bli malm, och vise versa vid minskade priser. 8

5.3.3 Kemikalie- och energibehov För brytning av malm och gråberg åtgår sprängämne, ungefär 3,5-11 ton per salva eller knappt 0,2 kg per ton berg. Det årliga behovet av sprängämne för brytning av den planerade kvantiteten uppskattas till ca 130 ton för malmbrytning och 350 ton för gråbergsbrytning, dvs totalt knappt 500 ton. Som sprängämne kommer i huvudsak s.k. emulsionssprängämnen att användas. Dessa har miljömässiga fördelar jämfört med tidigare använda sprängmedel inom gruvindustrin genom att bland annat vara mindre vattenlösliga. Sprängmedlen består i huvudsak av lika delar ammonium och nitrat. Andra kemikalier som kommer att behövas är bränsle och smörjmedel till fordon samt kalk och eventuellt flockningsmedel för vattenbehandling. Sprängämnen kommer att förvaras i särskilda sprängämnesmagasin. Drivmedel lagras i tank på en invallad hårdgjord plattform för att kunna ta emot eventuellt spill. Övriga kemikalier förvaras i kallförråd. Behovet av el för borrar, pumpar, ljus och värme tillgodoses genom leverans från externt kraftbolag via eget ställverk inom gruvområdet. Elbehovet på årsbasis beräknas preliminärt till knappt 2 GWh. Någon beräkning av bränslebehovet för transporter har inte gjorts i detta tidiga skede. Avgörande faktorer är standarden på truckar och lastbilar vid den tidpunkt brytning kommer att ske, samt valet av transportväg till anrikningsverk. En viss uppfattning kan man dock få av den transportlängdsberäkning som gjorts i TB. 5.3.4 Transporter och vägförbindelser För interna transporter i gruvan och inom gruvområdet kommer lastmaskiner och transportfordon att användas. Enligt detaljredovisningar i TB kommer det att krävas fyra till sex truckar i drift för borttransport av malm och gråberg samt två grävmaskiner och en hjullastare. Interna transporter omfattar även en laddningsbil som används 1-2 gånger per vecka samt lättare bilar och lastbilar för personal- och materialtransporter etc. Från gruvområdet till befintligt externt anrikningsverk planeras malmtransporter ske med lastbil. Eftersom den befintliga skogsbilvägen kommer att skäras av pga dagbrottet kommer en ny vägdragning att presenteras som anknyter till fortsättningen av denna väg (se Figur 3). Vidare föreslås en ny vägdragning norr om gruvområdet och berget Svartliden mot Granliden (se TB och Avsnitt 7.2.2). I det fall anrikningsverket i Boliden kommer att utnyttjas (nuvarande huvudalternativ) åskådliggörs den planerade transportvägen i Figur 4. Transportsträckan beräknas totalt till ca 90 km, enkel väg. Alternativa transportvägar till anrikningsverk behandlas i Avsnitt 5.7.1. 9

Figur 4. Förslag till transportväg för malm till anrikningsverket i Boliden. 5.4 Behandling av avfall och utsläpp 5.4.1 Uppsamling och behandling av dagvatten och gruvvatten Som redan nämnts kommer gruvområdet i norr att avskiljas med ett skärmdike som avleder tillflödande ytvatten (se Figur 3). Det regnvatten som hamnar inom gruvområdet kommer att samlas upp och ledas till en uppsamlingsbassäng för vattenrening (såvida det inte söker sig ner i gruvan). Till samma vattenreningsanläggning pumpas även länsvatten från gruvan. En uppskattning av det förväntade inflödet av vatten till gruvan kommer att göras i den hydrogeologiska utredningen. Det uppsamlade vattnet från gruva och gruvområde kommer att genomgå mekanisk rening som omfattar ett antal processteg såsom sedimenteringsbassänger, kalkdoserare för ph-justering, oljeavskiljare, filter m.m. Den exakta utformningen kan bestämmas först efter slutförda inflödesberäkningar och lakningstester av bergprov. En mindre del av det renade vattnet återtas genom recirkulation för att tillfredsställa det interna processbehovet för framför allt dammbekämpning. Det utgående vattnet kontrolleras enligt ett kontrollprogram som upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. 5.4.2 Hantering av gruvavfall Gruvan beräknas generera mellan 11,5 och 12 miljoner ton gråberg. Detta kommer att lagras på avsedd plats inom gruvområdet på sådant sätt att landskapsbilden påverkas så lite som möjligt. 10

Inledande undersökningar har gjorts på kommande gråbergsmaterial från Eva-fyndigheten i form av sammansättningsanalyser samt laknings- och vittringstester. Huvudsyftet har varit att beskriva vittringsegenskaper hos gråberg från olika delar av det kommande dagbrottet för att därmed göra det möjligt att särskilja syraproducerande berg från rent berg och utforma upplagsområdet på ett optimalt sätt. Fem samlingsprov har bildats av 13 prover från fyra borrkärnor i fyndigheten. Dessa representerar olika slags gråberg med något varierande egenskaper och bergartsinnehåll. Detaljer om provuttag samt genomförda analyser och tester redovisas i Bilaga B1. Undersökningsresultaten visar att gråberg från hängväggen, som i huvudsak utgör bergarten andesit, inte uppvisar några risker för bildande av sura vittringsprodukter. Detta material kommer att svara för ungefär 75 % av allt brutet gråberg från Eva-gruvan. Gråberg som omger malmen i hängväggen och liggväggen samt finns mellan malmlinserna, och som består av andra bergarter, uppvisar däremot risk för att bilda surt lakvatten i framtiden. Detsamma gäller det bergmaterial som kommer att finnas kvar i dagbrottets väggar. Beroende på gråbergets olika egenskaper kommer andesitbergarterna att särskiljas från övriga bergarter i gråbergsupplaget. Lakvattnet från gråbergsupplaget kommer att samlas upp av diken och arrangeras så att lakvatten från det ofarliga andesitmaterialet kan särskiljas från övrigt lakvatten. Beroende på de olika lakvattnens egenskaper kommer de att föras till vattenreningsanläggningen för rening. I Bilaga B1 förordas att ett program utformas för löpande hantering och kontroll av gråberg för att styra och kostnadseffektivisera dess hantering. Förslag ges på detta programs innehåll och omfattning. Under förutsättning att dessa rekommendationer följs och potentiellt syrabildande gråberg hanteras på adekvat sätt, kan det framtida gråberget från Eva-fyndigheten klassas som icke farligt. En mindre del av det rena gråberget kommer att krossas och utnyttjas för ytbeläggning av vägar, upplag m.m. inom gruvområdet. Resterande del av dessa massor finns möjlighet att efterhand avyttra till den lokala marknaden. 5.4.3 Hantering av sanitärt avloppsvatten och övrigt avfall Industriavfall samlas in, sorteras och återvinns i möjligaste mån. Farligt avfall omhändertas av entreprenörer för destruktion. Sprängämnesrester samlas in och sänds åter till leverantören. Sanitärt avloppsvatten renas genom infiltration i en anläggning som förläggs inom gruvområdet. Det infiltrerade avloppsvattnet leds därefter till den centrala reningsanläggningen 11

5.4.4 Utsläpp till vatten Vattenreningsanläggningen kommer att utformas så att utsläppen till vattenrecipienten inte blir större än att risken för miljöpåverkan ligger på en acceptabel nivå. Några troliga koncentrationer eller utsläppsmängder är i detta skede inte möjligt att presentera. Det renade vattnet kommer dock ofrånkomligen att innehålla vissa rester av metaller och sulfat från berget samt kväveföreningar från sprängämnesrester. Initialt har tre möjliga recipienter för det renade vattnet studerats. Från nordost till sydväst är dessa Djupbäcken, Hålbäcken och Sandbäcken (se Figur 14 och Avsnitt 6.9.1). Alla ingår i Petikåns vattensystem och mynnar i ån längre söderut. Som huvudalternativ gäller för närvarande Hålbäcken. 5.4.5 Utsläpp till luft Systematisk bekämpning av damning kommer att ske genom bevattning vid borrningsarbeten och på lossprängt berg, samt vid torr väderlek även hårdgjorda ytor inom gruvområdet. Detta kommer förhoppningsvis att minimera damning till omgivningarna. Från sprängningsarbetena kommer även utsläpp till luft att ske av spränggaser (kväveföreningar och koldioxid). Övriga utsläpp till luft härrör från förbränningsgaser vid transporter och eventuellt även uppvärmning. Det har inte ansetts meningsfullt att i detta skede göra några detaljuppskattningar av förväntade utsläpp till luft från transporter (jämför med bränsleförbrukning, Avsnitt 5.3.4). 5.4.6 Buller- och vibrationsalstring Buller kommer att uppkomma från sprängningar och transporter, samt tillfälligtvis även från en temporär kossanläggning för gråberg (för ytbeläggning av gruvområdet). Som redan nämnts planeras en bullervall att anläggas sydväst om dagbrottet av de moränmassor som kommer att avlägsnas från gruvområdet (se Figur 3). Vid behov kommer ytterligare bullerdämpande skyddsåtgärder att vidtas så att gällande riktvärden kan innehållas. Bullermätningar planeras ske enligt upprättat kontrollprogram. Markvibrationers storlek beror i huvudsak på faktorer som laddningsmängd, bergets egenskaper, samt avståndet till sprängplatsen. 5.5 Försiktighetsmått 5.5.1 Risk för olyckor och oväntade händelser Risk för olyckor och oväntade händelser som kan få konsekvenser för miljön finns inom följande kategorier; - förvaring/hantering av kemikalier/oljor 12

- förvaring/hantering av sprängämnen - lastning/lossning inom området - tranporter inom området - vägtransporter av malm - överströmning av bassänger/utsläpp av större mängder vatten - havererad vattenreningsanläggning/utsläpp av orenat vatten - brister på vattenledningar Hantering av dessa risker samt åtgärder beskrivs i nästföljande avsnitt. 5.5.2 Åtgärder för att undvika/avhjälpa skadliga verkningar Inom NAN och Lundin Mining bedrivs ett systematiskt arbete för att minimera riskerna för haverier, driftstörningar och andra miljöstörande händelser i samband med gruvverksamhet, alltifrån prospekteringsarbeten till mineralutvinning. Utbildning och information sker löpande till de anställda. Rutiner för viktiga arbetsmoment finns dokumenterade inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet och egenkontrollen innan arbetet påbörjas och uppdateras löpande (årligen). En intern standard för hantering av miljöfrågor har nyligen tagits fram inom Lundin Mining. Ett viktigt verktyg för att upptäcka och minska risker är riskanalyser som löpande kommer att genomföras. I princip vad som helst kan analyseras; en arbetsuppgift, befattning, maskin eller annan teknisk anordning, produktionssekvens eller metod. Varje riskanalys skall även innefatta en åtgärdsgenomgång. Risker finns inom haverier, avsaknad av utrustning, oklara instruktioner, byte eller påfyllning av material, ombyggnader, årstidsberoende, stress, trötthet mm. Specifika åtgärder som planeras för Eva-fyndigheten för att minska risken för skadliga verkningar är bl.a. följande: Mindre händelser såsom spill kommer att omhändertas direkt för att förhindra vidare spridning. Kemiska produkter och farligt avfall kommer att förvaras så att spill eller läckage inte kan nå avloppsledningar, dagvatten eller mark. Förvaring utomhus sker på hårdgjort område under tak. Flytande ämnen kommer att förvaras inom invallat område och drivmedelstankar skall vara försedda med överfyllnadsskydd. Runt delar av området grävs ett avskärmande dike för uppsamling i befintligt vattenreningssystem, för förhindrande av kontaminering. En bullervall för att minska bullerspridning anläggs med material från befintligt moränskikt ovan dagbrottet. Samma material används sedan till återställning av området. Vid inköp av kemikalier görs bedömningar av miljö och hälsa före inköp. Låg-kväve sprängämnen, som avger mindre kväve till luft och vatten, kommer primärt att nyttjas. Vid interna transporter, lastning och lossning kan olyckor förekomma som leder till spill av malm. Detta sker i så fall helt inom gruvområdet varför 13

materialet kan direkt omhändertas till avsedd förvaringsplats. Även vid malmtransport till anrikningsverk utanför industriområdet kan olyckor förekomma som ger upphov till spridning av malm till angränsande mark. Malmen kommer då att omhändertas och köras till anrikningsverk, eller, beroende på mängden övrigt inblandat material, tillbaka till gruvområdet eller annat lämpligt upplag. För att förhindra såväl damning som spill av malm vid en eventuell avåkning kommer täckta lastbilar att användas. För att förhindra att transportolyckor inträffar förstärks vissa vägpartier. Plogning och sandning ordnas för säkra transporter på enskilda vägar. Trafikregler och trafiksäkerhet är högt prioriterat inom företaget för att minska risken olyckor och därmed skadepåverkan på omgivande närmiljö. Vattenreningsanläggningen kommer att överdimensioneras för att klara extrem nederbörd och höga flöden. Eventuella vattenledningar skall vara dimensionerade för att högt flöde och ledningar av plast nyttjas generellt för att minska risken för brott. Vattenreningsanläggningen kan även kompletteras under drift om det bedöms nödvändigt. 5.5.3 Användning av bästa teknik, BAT NAN och Lundin Mining strävar efter en minimal påverkan av miljön samt nyttjande av bästa möjliga teknik. Företagen stödjer forskningsprogram inom miljöområdet och arbetar aktivt inom gruv- och miljöforskningsområdet. Eva-fyndighetens gruva kommer att drivas enligt ett miljöledningssystem som bygger på Lundin Minings och entreprenörens sammantagna standards och riktlinjer. Ett detaljerat kontrollprogram kommer att upprättas och tillämpas som säkerställer såväl en miljömässigt säker drift som en optimal efterbehandling av gruvan och dess närområde. Utbildning och träning för personal är kärnområden av miljöprogrammet. 5.6 Tidsaspekter 5.6.1 Gruvans start och livslängd I enlighet med vad som beskrivs i TB krävs, efter erforderligt bearbetningstillstånd, att en fullständig lönsamhetsstudie och fördjupade utredningar inom ramen en miljöprövning genomförs innan förberedande arbeten i form av markberedning, kraftförsörjning m.m. kan påbörjas. Därmed torde en gruvstart tidigast kunna ske om 4-5 år. Baserat på nuvarande vetskap om tillgången på malm i gruvan, förväntas de brytvärda partierna av mineraliseringen i Eva-fyndigheten vara utbrutna efter ca 7 års drift. Därefter återstår återställningsarbetet. 5.6.2 Gruvområdets återställning En detaljerad plan för efterbehandling kommer att utarbetas inför gruvans start. I TB beskrivs kortfattat vilka åtgärder som redan idag kan identifieras. Dessa innebär sammanfattningsvis att industriområdet återskapas till 14

naturmark och att dagbrottet vattenfylls och därmed bildar en sjö. De avrymda moränmassorna används i återställningsarbetet, främst för täckning av gråbergsupplaget. Huruvida ytterligare material kommer att krävas för denna täckning, exempelvis för att skapa tätskikt, fastställs i samförstånd med tillsynsmyndigheten beroende på gråbergets egenskaper. 5.7 Alternativ 5.7.1 Alternativa förfaranden Eftersom malmen ligger där den gör, finns ingen alternativ placering av dagbrottet. Industriområdet och upplagen har placerats så nära malmen som möjligt och med hänsyn till landskapet, den befintliga skogsbilvägen, bullerbekämpningseffekter, m.m. för den skull är det möjligt utforma gruvområdet på alternativt sätt om det skulle framkomma motiv för detta. Alternativa brytningsformer har utretts, men den föreslagna formen som dagbrott är den effektivaste för den aktuella fyndigheten. Ett underjordsalternativ skulle inte bli lönsamt och är därmed inte aktuellt. Förutom huvudalternativet att transportera malmen till Boliden för anrikning har även alternativet Blaiken utretts, dit två alternativa vägar är möjliga (se Figur 5). Huvudalternativet Boliden innebär transport med lastbil och en total körsträcka på ca 90 km, enkel riktning. Till Blaiken kan transport antingen ske med lastbil eller tåg, i båda fallen ca 150 km enkel riktning. Figur 5. Alternativa transportvägar för malm från Eva-fyndigheten till befintligt anrikningsverk. Hur vattenreningsanläggningen slutligen kommer att utformas och vattnet behandlas för att motsvara de krav som kommer att ställas på kvalitén hos det utgående vattnet, kan avgöras först efter ytterligare utredningar. Detsamma gäller vilka kemikalier som erfordras i sammanhanget. 15

Likaså måste det slutliga valet av utsläppspunkt till vatten föregås av bl.a. markundersökningar i de aktuella områdena. Vidare kommer framtida bullermätningar att slutligen avgöra om ytterligare bullerdämpande åtgärderna behöver vidtas. När det gäller återställningen av gruvområdet är det framför allt kravet på täckning av gråbergsupplaget som innebär alternativa förfaranden, något som avgörs av gråbergets egenskaper. 5.7.2 Definition av nollalternativ Som Noll-alternativ definieras att ingen gruva skapas av Eva-fyndigheten och att denna därmed förblir obruten. 16

6 Omgivningsbeskrivning och miljötillstånd 6.1 Arvidsjaur kommun Arvidsjaur kommun täcker en landyta på ca 5 700 km 2. Idag (augusti 2007) bor 7 148 innevånare i kommunen, varav drygt 65 % i centralorten. Sedan 1970 har befolkningen i kommunen minskat med drygt 16 %. I Glommersträsk öster om fyndigheten bor knappt 400 innevånare. Kommunen har ambitionen att vända befolkningsutvecklingen och ha en befolkning på 8 000 personer år 2015 3. Näringslivet domineras av biltestindustri, skogsindustri, besöksnäring, informationsteknik och offentlig sektor med bl.a. jägarregementet K4. Kommunen har utvecklat en handlingsplan där de fyra förstnämnda näringsgrenarna utpekats som strategiska utvecklingsområden. Figur 6. Arvidsjaur kommun, kommunkarta hämtad från kommunens översiktsplan 2002 3. Fyndighetsområdet är markerat med en röd cirkel. Lantmäteriverket Gävle, medgivande M2003/3339. 17

6.2 Mark & vattenanvändning i kommunen 6.2.1 Allmänt om mark- och vattenanvändning En översiktsplan för Arvidsjaur kommun antogs i mars 2002 3. Här beskrivs bl.a. förslag till framtida mark- och vattenanvändning i olika delar av kommunen, samt vilka synpunkter som framkommit på detta förslag från byaföreningar, bygdemän, samebyar m.m. Arvidsjaur kommun kan betecknas som en skogskommun med ca 80 % av markarealen täckt av skog. Ungefär 75 % skogsmarken ägs av skogsbolag. Den brukade jordbruksmarken inskränker sig till ungefär 0,1 % av kommunens yta fördelat på ca 50 brukare. Tillsammans med skogs- och jordbruk hör rennäringen till de viktiga areella näringarna i kommunen. En annan viktig del i kommunens näringsliv är turismen, som domineras av sommarturism. Inom Arvidsjaurs kommun finns sammanlagt 64 naturvårdsobjekt identifierade. En förhållandevis stor del av kommunens yta utgörs av våtmarker med varierande naturvärde. Kulturmiljön bevakas inom ramen för en kommunal kulturmiljöplan. Efterfrågan på tomtplatser för fritidsbebyggelse är begränsad. Fritidsanläggningar finns i form av elljusspår etc i närheten till tätorter. Kommunens sjöar och vattendrag används bl.a. för fiske, såväl av kommunens innevånare som av turister. Den berörda delen av Skellefteälven har blivit utbyggd i sin helhet. I övrigt omfattas hela kommunen av naturresurslagens beslut om förbud mot vattenkraftsutbyggnad. Kommunens vattenförsörjningsanläggningar baseras på både grund- och ytvattentäkter. 6.2.2 Mark- och vattenanvändning inom fyndighetsområdet Skogsbruk bedrivs inom det område där brytning av malm är planerat med Sveaskog som markägare. Skogen utgörs av tall med inslag av gran och björk. Om gruvbrytning blir aktuell avser NAN att antingen genom markanvisning låna den skogsmark som är erforderlig för gruvverksamhet marken eller köpa den. Den rennäring som bedrivs i närheten av fyndighetsområdet behandlas nedan i Avsnitt 6.2.3. Närmast berörd är Mausjaure sameby. Inga våtmarker eller andra marktyper med höga naturvården finns enligt gjorda inventeringar inom fyndighetsområdet. Däremot förekommer enligt uppgift enskilda sällsynta arter. Naturvärden behandlas i Avsnitt 6.5. I den planerade översiktlige hydrogeologiska studien kommer en inventering att göras av eventuella närliggande dricksvattenbrunnar och konsekvenser för dessa i förekommande fall. 18

Bär- och svampplockning förekommer inom fyndighetsområdet och dess närområde. Likaså jagas bl.a. älg (se Bilaga B3). Fiske bedrivs i Holmtjärnen och Kniptjärnen väster om Copperstone-området (privata arrenden). I Petikån, som mottar ytvatten från markerna kring fyndigheten, fiskas bl.a. harr och öring 4. Genom Eva-området går en gammal cykelväg som funnits planer på att restaurera för eventuell cykelturism (Bilaga B3). Utdrag ur kommunens översiktsplan 3 med relevans för gruvverksamhet Mark och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa (3 kap 7 MB). Områden med värdefulla ämnen.. är belägna i Svartliden och bedöms idag inte vara hotade av åtgärder som kan försvåra eller omöjliggöra en utvinning:. 6.2.3 Rennäring i området En beskrivning av rennäringen i området och riskerna för att en utökad undersökningsverksamhet och en eventuell senare gruvverksamhet i Copperstone-området ska påverka denna, beskrivs i detalj i Bilaga B4. Kortfattat kan nämnas att hela Copperstone-området sträcker sig över ett ca 9*9 km stor areal där flera samebyar har intressen. Fyndigheten Eva är ett mindre delparti av Copperstone, där framför allt Mausjaure sameby verkar. Mausjaure sameby är en skogssameby med som mest 3000 renar. Sameby disponerar sammanlagt drygt 3 600 km 2 mark (inkl. vatten) varav ca 25 % utgör kärnområde av riksintresse. Ett av kärnområdena, nr 3 Sandträsk, innefattar bl.a. fyndigheten Eva. Det är en åretruntmark beläget mellan odlings- och lappgränsen. Området används för bete under vår och sommar i väster och övriga årstider i öster. Eva-fyndigheten ligger i gränslandet mellan olika markområden. Ett stängsel är beläget väster om fyndigheten med uppgift att förhindra att renarna vandrar österut alltför tidigt på året. Copperstone-området med fyndigheten Eva är enligt Ren 2000 4 av riksintresse för rennäringen. Strategiska områden och platser redovisas i Figur 7. Av särskild betydelse är den flyttled som passerar söder om fyndigheten. Värt att notera är även att en rengärda enligt kartmaterialet finns i det direkta grannskapet söder om det planerade industriområdet. 4 I Petikån finns även abborre och gädda (Bilaga Bilaga B8). 19

Renvaktarstuga Kåta Beteshage Arbetshage Figur 7. Strategiska områden och platser inom och angränsande till Copperstone-området enligt Ren 2000 4. Fyndighetsområdet är markerat med en blå cirkel. Lantmäteriverket Gävle, medgivande M2003/3339. För mer detaljer hänvisas till kartor i Bilaga B4. 6.3 Geologiska förhållanden 6.3.1 Berggrund Eva-fyndigheten består av en klassisk kompakt vulkanisk sulfidmalm. Fyndigheten ligger inom den del av det s.k. Skelleftefältet som har en låg metamorfosgrad 5 och därmed inte deformerats lika kraftigt som fältet i övrigt. Denna del av Skelleftefältet utsträcker sig huvudsakligen norr om Skellefteälven och består av såväl basiska som sura vulkaniska bergarter med förhållandevis ursprunglig kemisk sammansättning. För ytterligare uppgifter om områdets och fyndighetens geologi hänvisas till Bilaga B1 samt en geologisk bilaga till TB. 6.3.2 Jordarter Kommunen ligger till största delen över högsta kustlinjen, varför den dominerande jordarten är morän. 5 Metamorfos betyder inom geologin att en bergart omvandlas. 20

Detsamma gäller området kring Eva-fyndigheten där moränens mäktighet uppgår till 5-15 meter. Eftersom mineraliseringen är förhållandevis ytligt belägen och bryter dagen, har delar av jordlagren i området naturligt förhöjda metallhalter till följd av främst inlandsisens erosion (se Avsnitt 6.3.3). 6.3.3 Metaller i mark Den mineralogiska sammansättningen på jordarterna i området speglar även berggrundens mineralogiska sammansättning. Släktskapet mellan morän och berggrund kan spåras längs inlandsisens riktning, eftersom isen fört med sig krossat berg och bildat moränerna. Därmed bör man förvänta att metallinnehållet i morän i Copperstoneområdet generellt sett är högre än vad som är normalt för landet. Huruvida även skogsmarkernas mårlager innehåller naturligt förhöjda metallhalter är mer osäkert. Inga undersökningar av detta har veterligen gjorts i de aktuella trakterna. 6.4 Nedfall av metaller 6.4.1 Nationella mätningar Med 5 års intervall undersöks metallnedfallet indirekt genom insamling och analys av mossa från mer än 700 lokaler spridda över landet, bl.a. i trakterna av Glommersträsk. Inga haltförhöjningar noterades i dessa trakter vid den senast karteringen 2005 (Figur 8). En markant minskning av metallnedfallet har skett för de allra flesta metallerna sedan mossundersökningarna inleddes 1975. Arseniknedfallet har dock minskat i mindre grad och är fortfarande förhållandevis stort inom Skelleftefältet. 21

Cd Copperstone As Figur 8. Nedfallet av kadmium och arsenik över Sverige 1975 (vänster) och 2005 (höger) baserat på mossanalyser 5. Röd färg anger höga halter (betydande nedfall) och grön färg låga halter (litet nedfall). För mossundersökningarna och bilderna svarar IVL. 6.4.2 Metallnedfall i Copperstone-området En undersökning av metallhalter i landmossa har även genomförts lokalt kring Eva-fyndigheten för att få en uppfattning om metallnedfallet innan påbörjad gruvdrift. Prover på toppskott hos landmossa (Pleurozium schreberi) insamlades från 10 lokaler runt fyndigheten i september 2006. Alla detaljer kring lokalernas läge, undersökningsmetodik m.m. redovisas i Bilaga B5. Små koncentrationsskillnader uppmättes mellan lokalerna, som mest 2 ggr för alla metaller utom arsenik. För arsenik registrerades som mest 5 gånger skillnad mellan lokalerna. 22

Jämförelser har även gjorts med en liknande studie i Storliden- och Norrlidenområdena vid samma tidpunkt, liksom med de nationella mätningarna. Metallnedfallet i Copperstone-området ligger enligt resultaten på en normal nivå. Dock registrerades något högre arsenikhalter i mossa i Copperstone-området jämfört med Storliden och Norrliden. 6.5 Naturvärden 6.5.1 Naturvärden i Eva-fyndighetens omedelbara närhet Under augusti 2007 genomförde Pelagia Miljökonsult en naturvärdesinventering av Copperstone-området och angränsande marker (Bilaga B6). Inventeringen genomfördes på ett översiktligt sätt genom att delområden som antogs hysa höga naturvärden besöktes i fält. Urvalet grundade sig på uppgifter hos Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Sveaskog och Norrbottens ornitologiska förening från tidigare fältinventeringar. Vid inventeringen har området delats upp i ett inre och ett yttre område, där det inre omfattar undersökningstillståndet Svartliden 1001. Evafyndighetens och det planerade gruvområdets läge framgår av Figur 9. EVA Figur 9. Markområd en som naturvärdes inventerats i augusti 2007. 23

Inom det område som omfattar den sökta bearbetningskoncessionen för Eva-fyndigheten och det planerade gruvområdet har inga särskilda naturvärden observerats enligt Pelagias inventering (klass 4). Förutom den gjorda inventeringen 2007 finns dock uppgifter om förekomst av en fridlyst och några rödlistade arter i direkt anslutning till Eva-området 6. Dessa utgörs av doftticka (fridlyst), lunglav, knottrig blåslav och gammelgranskål (rödlistade). Dessutom förekommer några orkideer i området. Fyndplatsernas geografiska lägen och åskådliggörs i Figur 10. KOMMENTAR FRÅN MAGNUS MARKLUND, S. SANDTRÄSK Ingen systematisk inventering har gjorts i området av Magnus. Det handlar snarare om tillfälliga observationer av dofttickan och lavarna vid vandringar i trakterna. De aktuella lunglavarna har observerats av M. på flera andra lokaler i i Stor-Sandberget/Granliden/Svartliden-området och tickan på åtminstone en annan plats. Området öster om fyndigheten där observationerna huvudsakligen gjorts, uppfattar M. inte hyser bevarandevärda biotyper trots förekomsten av de sällsynta växterna. Figur 10. Förekomst av fridlysta eller sällsynta tickor och lavar inom Eva-området. 6 Uppgifter från Magnus Marklund, S. Sandträsk. 24

6.5.2 Riksintressen, Natura 2000-områden och andra naturvärden i angränsande områden Det är dock inte enbart det absoluta närområdet till fyndigheten som riskeras att bli påverkade av en framtida gruvverksamhet. Även angränsande markområden kan komma att drabbas på olika sätt. Beskrivningar av markområden med höga naturvärden eller enskilda naturvårdsobjekt återfinns i flera olika former. Länsstyrelsen genomförde 2004 en våtmarksinventering i området, och i exempelvis Skogsstyrelsen Skogens pärlor finns sumpskogar, nyckelbiotoper och markområden med allmänt högt naturvärde markerade. Som framgår av Figur 11 finns inga sådana områden i omedelbar närhet till Eva-fyndigheten, medan däremot Hålbäcken, som avvattnar delar av Copperstone-området, rinner igenom flera sumpskogar söder om fyndigheten. Sumpskogen definieras som mosseskog och kärrskog med bland- eller barrskog. De två markerade naturvärdesområdena söder om sumpskogsområdet utgörs av tallskog. En något nordligare sträckning av Hålbäcken har vid inventeringen 2007 markerats som område med vissa naturvärden (värdeklass 3; område 5 i Figur 9). Det utmärker sig genom ett ovanligt stort inslag av glasbjörk. Även delar av Djupbäcken strax norr om fyndighetsområdet har fått samma kategoriklassificering (område 5 i Figur 9; näringsrika markförhållanden med rik växtlighet). Längre nedströms rinner Djupbäcken genom en gransumpskog med en högre naturvärdesklassificering tack vare förekomst av träd med ansenlig ålder och rikligt med lågor 7 (värdeklass 2; område 6 i Figur 9). Ytterligare längre åt sydost finns en mindre gransumpskog vid Petikån (område 8; klass 2-3) och en annan i Hålbäcken vid Kåtatjärn (område 9; klass 3-4). Inga naturreservat ligger i anslutning till fyndigheten. Närmast liggande är Pellobäckens domänreservat ca 6,5 km norr om Eva-fyndigheten. Länsstyrelsen i Norrbotten bedömer Storsandberget, 3-4 km nordväst om fyndighetsområdet som ett reservatsobjekt (område 13 i naturvärdesinventeringen 2007; värdeklass 1). Däremot befinner sig två naturvårdsobjekt av riksintresse relativt nära fyndighetsområdet (Figur 12). Månsmyran/Tjärnheden norr därom (R4) är intressant för att vara representativt för det norrbottniska skogslandskapet och hyser ett av Sveriges lättillgängligaste s.k. dödisområde 8. Det utnyttjas ofta för forskning och undervisning. Tjärnområdet utgörs av Månsmyran i områdets östra del (markerat med grön ring i Figur 12). Myren är i hydrologiskt hänseende så gott som opåverkad 3. 7 Låga = liggande död trädstam. 8 Finns även beskrivet i naturvärdesinventeringen 2007, Bilaga B6, som område 10; värdeklass 2. 25

Eva-fyndigheten Figur 11. Markområden med höga naturvärden. Blå områden markerar sumpskogar, röda nyckelbiotoper, respektive gula områden med allmänt höga naturvärden. Från Skogsstyrelsens Skogens pärlor. Lantmäteriverket Gävle, medgivande M2003/3339. Byskeälvens närområde Förbud mot vattenkraftsutbyggnad Eva-fyndigheten Riksintresse naturvårdsobjekt Riksintresse kulturminnesvård Figur 12. Riksintressen i regionen kring Eva-fyndigheten. Från Arvidsjaurs kommuns översiktsplan. Lantmäteriverket Gävle, medgivande M2003/3339. 26

Det andra naturvårdsobjektet av riksintresse är Övre Petikån sydost om fyndigheten (R5). Inom detta område finns värdefulla vattendrag och våtmarker, flödesängar och gamla odlingsmarker samt ett rikt fågel- och djurliv 3. Andra närliggande riksintressen är Gallejaurs by söder om fyndighetsområdet (R7 i Figur 12) samt Byskeälvens närområde i nordost (riksintressant ur naturvårdssynpunkt). Områden av riksintresse för rennäringen behandlas under Avsnitt 6.2.3 och i Bilaga B4. Sverige har liksom övriga EU-länder förbundit sig att vidta åtgärder för att naturtyper och arter i nätverket Natura 2000 ska ha så kallad gynnsam bevarandestatus, och därmed finnas kvar långsiktigt. För naturtyper kan det handla om att området är tillräckligt stort, att viktiga strukturer och funktioner finns, samt att de arter som är typiska för området är livskraftiga. För att en art ska ha gynnsam bevarandestatus krävs att tillräckligt många individer finns inom området, att reproduktionen fungerar, och att artens livsmiljö är tillräckligt stor. De områden i Copperstones närhet som ingår i nätverket Natura 2000 är markerade i Figur 13. Avståndet till närmaste Natura-2000 objekt är ca 6 km. Om natura 2000-områden År 1979 antogs det s.k. fågeldirektivet och 1992 habitatdirektivet (habitat = livsmiljöer). Dessa två direktiv är grunden för EU:s naturvårdspolitik, som i sin tur har rötterna i internationella överenskommelser. Den viktigaste är konventionen om biologisk mångfald, som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 och som bl.a. lett till bildandet av s.k. Natura 2000-områden. Målet var att ha färdigt ett nätverk till år 2000 där varje land valt ut sina områden med utgångspunkt från de listor över livsmiljöer och arter som finns i habitat- och fågeldirektiven. Över 170 livsmiljöer och sammanlagt cirka 900 växt- och djurarter omfattas. Varje medlemsland ska bidra med områden i proportion till hur stor andel landet har av respektive livsmiljö eller art, samt med så mycket som behövs för att bevara den långsiktigt. I Sverige har ungefär 3 500 områden föreslagits vara av gemensamhetsintresse enligt habitatdirektivet och nästan 500 skyddsområden enligt fågeldirektivet. Några områden är gemensamma enligt båda direktiven. Tillsammans täcker dessa s.k. Natura 2000- områden en yta på över 6,2 miljoner ha. Detta utgör nästan 14 % av Sveriges yta! 27

Figur 13. Närmast liggande Natura 2000-områden till det föreslagna området för bearbetningskoncession. Eva-fyndigheten Kartan är hämtad från Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se. Lantmäteriverket Gävle, medgivande M2003/3339. Närmast liggande natura 2000-områden till Eva-fyndigheten Pellobäcken: Urskog med en mosaik av åsar, moränkullar, myrar, tjärnar och kullar. Inrymmer även gransumpskog samt gamla slåttermyrar och och spår av vattenreglerande aktiviteter. Lappträsket: Örtrik granskog med förekomst av både gamla och grova träd. Genomrinnes av Lappträskån. Gynnsamt lokalklimat för utrotningskänsliga arter. Avslutningsvis kan konstateras att det i fyndighetens närområde finns marker med förhöjda naturvärden där bl.a. vissa sällsynta arter påträffats. Samtidigt är dock området som helhet tydligt påverkat av mänskliga aktiviteter med spår av tidigare prospekteringar och ett aktivt skogsbruk. För ytterligare information hänvisas i första hand till Bilaga B6. 6.6 Kulturhistoriska värden En genomgång har gjorts av befintliga uppgifter om kulturvärden som finns registrerade för det aktuella koncessionsområdet (Bilaga B3). Inga kulturreservat finns belägna i närområdet. Däremot finns uppgifter om ett antal fornlämningar i Eva-fyndighetens närområde; en tjärdal i direkt anslutning till fyndigheten samt nio fångstgropar längs skogsbilvägen söder om fyndighetsområdet, som är tänkt att nyttjas för transporter. Intill vägen finns ytterligare en tjärdal. I ett vidare område finns en rad fornlämningar, som presenteras i Bilaga B3. Kulturvärden har även inventerats inom Copperstone-området i Evafyndighetens närhet av Västerbottens museum genom en arkeologisk 28

utredning sommaren 2007 (Bilaga B7). Utredningen genomfördes i två omgångar i syfte att lokalisera eventuella forn- och kulturlämningar inom utredningsområdet förutom de redan registrerade. Inga förhistoriska lämningar registrerades vid inventeringen, och inte heller några spår av sentida bosättningar. De lämningar som hittades speglar främst hur utmarkerna har utnyttjats. En blecka med stämpel och kolbottnar med kolarkoja visar att det förekommit skogsbruk, ett översilningsdike vittnar om slåtter, och en provbrytningsgrop med rostfärgade skrotsten visar att man även i äldre tid undersökt möjligheten att bryta malm i området. Den sistnämnda lämningen är den som ligger närmast det föreslagna området för bearbetningskoncession, ca 250 meter norr därom. Inga lämningar påträffades inom koncessionsområdet. Drygt 1 mil söder om fyndighetsområdet ligger skogsbyn Gallejaurs by (R7 i Figur 12) med en för länet unik gårdsmiljö, som även är klassat som riksintresse. 6.7 Meteorologiska förhållanden Årsmedeltemperaturen på SMHI:s mätstation i Glommersträsk uppgick under perioden 1961-1990 till +0,7 C med den varmaste månaden i juli (medel 13,2 C) och den kallaste i januari (medel -10,7 C) 6. Den genomsnittliga årsnederbörden var under samma period 597 mm med mest nederbörd i juli (77 mm) och minst i februari (32 mm). Dessa värden betecknas som referensnormaler för Glommersträskområdet. Den genomsnittliga avdunstningen i området uppgår till 200-300 mm/år medan avrinningen är något högre, 300 och 400 mm per år 7. 6.8 Grundvattenbildning & -flöden Om grundvattenbildning Nybildningen av grundvatten är beroende av tillgängligt vatten (nederbörd minus avdunstning) samt jordlagrens vattengenomsläpplighet, deras hydrauliska konduktivitet. Förutsättningarna för vattnet att infiltrera i jordlagren är också beroende av topografin, vilket innebär att exempelvis en brant lutning försvårar grundvattenbildningen. Denna sker främst i moränen, medan det i finkornigare jordarter såsom lera sker en begränsad nybildning av grundvatten. Det vatten som inte hinner infiltrera rinner istället av som ytvatten. Grundvattenbildning sker också till berget, dels direkt på hällar och dels i kontaktzonen mellan jord och berg. I kristallint berg bildas grundvatten och sker grundvattentransporten via sprickzoner. Transportvägarna är komplexa och två närliggande bergborrade brunnar kan därför uppvisa helt olika grundvattennivåer, om de har borrats genom olika sprickzoner. Detta är orsaken till att man inte kan tala om en sammanhängande grundvattennivå i bergmassan. 29

Grundvattnet transporteras främst via jordlagren från högre belägna områden (infiltrationsområden) till lågpunkter i terrängen (utströmningsområden) där grundvattnet rinner ut och bildar ytvattendrag, våtmarker eller sjöar. Eva-området befinner sig således mellan ett inströmnings- och ett utströmningsområde nedanför höjden Svartliden. Runt en gruva skapas en lokal ökning av grundvattenbildningen genom att grundvattennivån sänks av den länshållning som krävs för att kunna vistas i gruvan. Genom utpumpningen av inläckande grundvatten bildas en avsänkningstratt med relativt brant lutande grundvattennivåer in mot gruvan. De ökade gradienterna skapar ett ökat grundvattenflöde in mot dräneringspunkten, vilket således kompenseras med en ökad grundvattenbildning. Det förväntade tillrinnande vattenflödet och influensområdet kring den planerade Eva-gruvan kommer att beräknas inom ramen för den översiktliga hydrogeologisk utredning. Denna förväntas vara klar i oktober 2007. 6.9 Aktuella ytvattensystem 6.9.1 Vattensystem som kan beröras Petikån är det vattensystemet som kan komma att beröras av en gruva i Copperstone-området. Ån mynnar i Skellefteälven i höjd med Petiknäs/Renström. Markområdet vid Eva-fyndigheten avvattnas förmodligen både mot Djupbäcken i öster och Hålbäcken i väster (Figur 14). Båda bäckarna rinner ut i Petikån, som även mottar den längre söderut rinnande Sandbäcken. Vilken av Djup- och Hålbäcken som blir recipient för en eventuell gruva i området är inte slutgiltigt fastslaget. För närvarande utgör Hålbäcken huvudalternativet. I Figur 14 är även de provtagningspunkter markerade där vattnet provtagits och analyserats inom ramen för genomförda basundersökningar (se Avsnitt 6.9.4). 30

V4 V6 V5 V2 V3 V1 Figur 14. Vattensystem som kan beröras av den planerade gruvverksamheten inom Copperstoneområdet med provtagningspunkter för vatten markerade. Evafyndigheten är markerad som en grön kvadrat. 6.9.2 Ytvattenflöden Områdets ytvattenflöden kommer att grovt uppskattas inom ramen för den hydrologiska utredningen, som blir klar under oktober 2007. Förutom dessa teoretiska beräkningar har försök gjorts att faktiskt mäta vattenflödet i provpunkterna V1-V3 vid den månatliga provtagningen under en årscykel. Resultaten presenteras i Bilaga B5. 31

6.9.3 Genomförda fältundersökningar De genomförda undersökningarnas omfattning framgår av Tabell 2 samt Figur 14 och Figur 15. Mätresultaten redovisas i detalj i Bilaga B5 med underbilagor. M0 M1-9 S2 S1 V4 S3 S4 V5 V6 Figur 15. Topografisk karta över området kring Copperstonefyndigheten med använda provtagningsstationer utmärkta. Stationer för undersökning av vattenkemi (stickprov), bottenfauna (rinnande vatten,) metallupptag i vattenmossa samt elfiske markeras av blå ringar, sedimentundersökningar i tjärnar av gröna rutor, samt metallanalyser av landmossa av röda trianglar. Vattenkemiundersökningar och elfisken har även gjort i provpunkter V1-V3 (se Figur 14) respektive bottenfaunaundersökningar i sjöarna S3 och S4. M 0-9 markerar provtagning av väggmossa. Lantmäteriverket Gävle, medgivande M2003/3339. Månatlig undersökning av vattenkemin med ett omfattande analysprogram har gjorts under drygt ett års tid 2005-2006 i nedre delen av de tre bäckar som kan komma att beröras av den planerade gruvverksamheten. Provtagningar i dessa punkter har därefter fortsatt men med färre mätvariabler. Övriga undersökningsmoment har i huvudsak utförts under september 2006 samt i januari 2007. För uppgifter om stationskoordinater, djup, provtagningslokalernas karaktär, m.m. hänvisas till bilagda fältprotokoll. 32

Tabell 2. Omfattning och innehåll hos de undersökningar av miljötillståndet i ytvatten som gjorts under 2005-2007 i området kring Copperstones fyndighet. Station Tidpunkt Frekvens Antal prov Vattenkemi V1-V3 maj 05- maj 06 & sept 06 Analyser 1 ggr/mån 3 * 14 Flöde, baskemi, närsaltfraktioner, metaller etc (31 variabler) 9 V1-V3 okt 06 juli 07 1 ggr/mån 3 * 10 Kond, ph, temp, Zn & Cu V4-V6 sept-okt 06 2 ggr 3 * 2 Kond, ph, temp, Zn & Cu Vattenmossa V1-V6 Referens sept-okt 06 1 ggr 7 Cu, Pb, Zn, Cd, As, Hg, Ts Fiske V1-V3 sept 06 1 ggr 3 Elfiske, art, längd & vikt Bottenfauna V1-V6 sept 06 1 ggr 6 Håvprov + sökprov Bottenfauna S3 & S4 jan -07 1 ggr 12 + 15 Ytsediment S1-S4 (0-1 cm) Tre djupprofiler per sjö med Ekmanhuggare sept 06 1 ggr 4 Cu, Pb, Zn, Cd, As, Hg Ts, Gf Motiv för genomförda undersökningar Eftersom mineraliseringen bryter dagen finns det anledning att förmoda att delar av moräntäcket är mineraliserat till följd av landisens erosion. Genom fyndighetens svavelrikedom är det därför troligt att det tidvis sker en inte obetydlig svaveloxidation och därmed frigörning av metaller i området. Dessa naturliga förhållanden är viktigt att kartlägga innan någon verksamhet startar. Avsikten med undersökningarna är därmed att få en bild av de nuvarande miljöförhållandena i området innan någon provbrytning eller mer storskalig brytnings- och eventuell anrikningsverksamhet sätter igång. Dessa undersökningar kan därmed utgöra en jämförelsebas inför kommande studier under och efter den planerade gruvverksamheten i området. 6.9.4 Ytvattnets kemiska egenskaper Vattnets kvalitet i de undersökta vattendragen presenteras i tabellform i Bilaga B5. En genomgång av resultaten visar att vattnet är ph-neutralt till svagt basiskt. Anmärkningsvärt höga ph-värden har uppmätts under vintern, som högst ph 9,3 i december 2005 i Hålbäcken (stn V2). Detta tyder på kalkförekomst 9 Vattenflöde, konduktivitet och ph bestäms i fält. 33

i området. Som lägst har ph 5,9 registrerats, i provpunkt V4 i den mindre bäck som avrinner från berget Granliden mot nordost (september 2006). Analysresultaten för närsalter bedöms tyvärr tills vidare som relativt osäkra. En orsak är att detektionsgränsen för den valda analysmetoden är anmärkningsvärt hög vid ca hälften av mättillfällena; 1 000 µg/l för totalkväve respektive 100 µg/l för totalfosfor. Dessa detektionsgränser ligger över, eller för fosfor mycket över vad man rimligen ska förvänta i dessa typer av vatten. En annan orsak är de enstaka avvikande höga närsalthalter som registrerats, exempelvis upp till 2 700 µg/l för kväve (stn V1 i okt 2005). Detta är en orimligt hög halt såvida den inte kan hänföras till någon punktkälla i området. Metallhaltsbestämningarna känns dock tillförlitliga. Relativt höga metallhalter förekommer stundtals i de aktuella vattendragen, särskilt i några av de övre punkterna. Som mest har drygt 11 µg/l Cu uppmätts (stn V4) respektive 25 µg/l Zn (stn V5) i september 2006. Sett under en hel årscykel har de högsta kopparhalterna registrerats i september (V1-V3), medan högst zinkhalt uppträtt i augusti (V1-V2) respektive under någon av vintermånaderna (V3). Styrande faktorer torde vara grundvattennivån och därmed tillgången på syrgas som kan oxidera svavelföreningarna i markerna, samt nederbörd som transporterar ut ämnena i bäckarna. Värt att notera är de höga arsenikhalterna, som ligger i nivån 2-4 µg/l. Som bakgrund för mindre vattendrag i norra Sverige anges halten 0,06 µg/l för arsenik i vatten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 9. Det innebär att vattnets arsenikhalt i Copperstoneområdet är ca 50 gånger högre än vad som är normalt för norrländska mindre vattendrag! METALLER I VATTENMOSSA Utsättning och/eller insamling av vattenmossa för metallbestämning används ofta som ett alternativ till analyser av metaller i vatten, särskilt för att få en uppfattning om den biotillgängliga fraktionen. I detta fall har vi haft ambitionen att arbetat parallellt med både indirekta bestämningar med hjälp av vattenmossa och direkta metallhaltsbestämningar (utan filtrering). Mossundersökningen som genomfördes i september 2006 blev dock inte helt lyckad eftersom mossans kvalitet i flera fall var undermålig. Orsaken var den varma sommaren som lett till tidvis uttorkning av vissa bäckpartier, vilket i sin tur orsakat att mossan fällt en hel del av sina blad. I de övre partierna av bäcksystemen var samtidigt några av bäckmosseproven överlagrade av partikulärt material vid tillfället för provuttag. Några förnyade undersökningar av vattenmossa bedöms inte behövas eftersom dessa ersatts av metallhaltsbestämningar i vatten. Några karaktäristika för vattenkemin i det aktuella vattensystemet återges i Tabell 3 i form av medianvärden. 34

Tabell 3. Medianvärden(V1-V3) respektive enskilda mätvärden (V4-V6) för några vattenkemiska variabler vid mätningar i vattendragen som avvattnar Copperstone-området. Provtagningarna har pågått under perioden maj 2005 till augusti 2007. Observera att antalet provtagningstillfällen skiljer sig åt väsentligt mellan stationerna. V1 V2 V3 V4 V5 V6 Provtagn.-tillfällen 14-25 ggr (se fotnot) 2 ggr ph * Kondukt. (µs/cm) * HCO 3 (mg/l) TOC (mg/l) Sulfat (mekv/l) 7,3 30 12 5,6 2,1 7,1 36 22 5,2 2,0 7,2 40 17 9,8 1,9 5,9-7,0 29-31 6,3-7,5 53-54 6,4-7,2 52-71 Zink (µg/l) * Koppar (µg/l) * Kadmium (ng/l) Arsenik (µg/l) Kalcium (µg/l) 2,2 0,52 0,005 2,9 3,8 2,5 0,27 0,011 2,4 6,5 3,7 0,39 0,008 2,0 6,4 8,1-10 7,6-11 13-25 0,5-1,0 1,8-6,2 0,1-0,2 * Provtaget 25 tillfällen, övriga 14 tillfällen vid V1-V3. 6.9.5 Metaller i sjösediment Metallkoncentrationen i de kringliggande sjöarnas ytsediment (0-1 cm) visade på liten eller endast måttlig förhöjning jämfört med normala koncentrationer i norrländska sjöar, som mest ca 4 gångers förhöjning (Bilaga B5). Avvikande höga koncentrationer uppvisar dock även i detta fall arsenik, som i S2 och S3 förekom i halter på 180-260 µg/g, att jämföra med den normala haltnivån kring 10 µg/g. 6.9.6 Bottenfauna i rinnande vatten På samtliga vattenstationer undersöktes den makroskopiska bottenfaunans förekomst och sammansättning i september 2006 (Bilaga B5). Provtagningen skedde på stationerna V1-V6 i Figur 14 och Figur 15 (V1 dock uppflyttad något i Petikån). Petikån (V1) var mycket artrik med en jämn fördelning mellan arterna. Särskilt var inslaget av dagsländearter stort. Bottenfaunasamhället bedöms utgöra en bra bas för fiskproduktion. En ovanlig art påträffades, bäckbromsen Atherix ibis, som tidigare var rödlistad men numera är avförd från denna lista. Bergkåtabäcken (V4) var tvärtemot mycket artfattig med en skev artfördelning. Dagsländor saknades i stort sett. Faunan var kraftigt påverkad av tidvis uttorkning och lågt ph. Övriga lokaler i Hålbäcken, Sandbäcken och Djupbäcken (V2, V3, V5 & V6) uppvisade en relativt normal fauna som vart måttligt rik på arter, 35

exempelvis dagsländearter. Vattnets ph bedöms inte understiga 5,5. Sämst förhållanden bland dessa vattendrag uppvisade Hålbäcken och bäst Sandbäcken. Inga ovanliga arter påträffades i dessa vattendrag. 6.9.7 Bottenfauna i sjöar I Sandbergstjärn (S3) och i tjärnen intill Svartliden (S4) provtogs i januari 2007 den makroskopiska bottenfaunan längs tre djupprofiler per sjö. Förfarande innebar att tre prov uttogs på djupen 1, 2, 4, 6/7 och i förekommande fall 9 meter. På så sätt erhölls en heltäckande bild över bottendjursamhällena över hela bottenarealen. Därmed optimeras även möjligheten att påträffa eventuella ovanliga arter som kan påverka sjöarnas naturvärde. Båda sjöarna var måttligt artrika med många försurningskänsliga arter som tyder på gynnsamma ph-förhållanden. I Sandbergstjärnen påträffades bl.a. en s.k. rödlistad art, snäckan Valvata sibirica (klass 5, missgynnad) och ytterligare några relativt ovanliga arter av andra djurgrupper. Djursammansättningen på det största djupet 7 meter tyder på att relativt dåliga syreförhållanden tidvis kan förekomma på detta djup i tjärnen. Även i tjärnen vid Svartliden påträffades den rödlistade snäckan V. sibirica och de övriga relativt ovanliga arter som fanns i Sandbergstjärn. Ett märkligt konstaterande var att bottendjur helt saknades på större djup, 6-9 meter, vilket i första påseende tyder på syrgasbrist. Men det s.k. FH-indexet för grundare bottnar tyder på att näringstillgången i sjön trots allt är relativt liten och inte bör leda till syrgasbrist på djupbottnarna. En möjlig förklaring skulle kunna vara att sjön av någon anledning är konstant skiktad. Per Mossberg, som svarar för artbestämningen, konstaterar avslutningsvis att observationen av de ovanliga arterna i dessa tjärnar faktiskt kan bero på kunskapsbrist (Bilaga B5). Den något annorlunda provtagningsteknik som använts leder till att mellandjupa bottnar karterats, vilka normalt inte undersöks. Därmed kan djur som normalt uppehåller på dessa djup komma att klassas som ovanliga även om de i praktiken inte är det. 6.9.8 Fisk i bäcksystemen För att få en uppfattning om fiskförekomsten i de aktuella vattendragen genomfördes ett elfiske på de 6 undersökningslokalerna V1-V6 i september 2006 (Bilaga B5). Ingen fiskfångst erhölls i de övre delarna av systemen, V4-V6 eller i nedre Hålbäcken (V2) 10. I Petikån (V1), fångades sammanlagt 19 stensimpor och 18 elritsor, och i Sandbäcken (V3) 14 simpor och 2 elritsor, samt 3 harrar. 10 I samråd framförde närboende att det förmodligen inte finns någon fisk i Hålbäcken. 36

Samtliga fiskar har bestämts till längd och vikt. Utpreparering gjordes även av muskelvävnad och lever för planerad metallanalys. För de här aktuella metallerna är det främst levern som är relevant att analysera. Pga den ytterst ringa vikten hos levrarna från stensimpa och elritsa, samt beroende på det faktum att ingen fisk erhölls från den bäck som mest troligt kommer att bli recipient för den planerade gruvverksamheten (Hålbäcken), beslutades att inte genomföra några metallanalyser på fiskvävnad. 7 Miljökonsekvenser av planerad verksamhet 7.1 Konsekvenser för luft Utsläpp av metallhaltigt stoft från gruvområdet genom damning kommer att begränsas genom vattenbegjutning. Dessutom planeras alla malmtransporter ske med täckta lastbilar. Utsläpp till luft kommer därmed i huvudsak att bestå av förbränningsgaser och spränggaser, varav interna och externa transporter svarar för den största andelen. Viss damning från det öppna dagbrottet kommer dock aldrig att helt kunna undvikas. Luftkvalitén kommer knappast att påverkas i nämnvärd grad i en framtida gruvas närområde, och än mindre vid det närmaste boendeområdet som ligger 3,5 km från gruvan. Inga luftkvalitetsnormer kommer att överskridas (se Avsnitt 10.2). 7.2 Konsekvenser för mark 7.2.1 Nedfall Försurningssituationen i markerna kring Copperstoneområdet är förhållandevis gynnsam. Markerna i detta område har inte varit utsatt för samma stora försurningstryck som exempelvis markerna i södra Sverige. Samtidigt är utvecklingen i länet positiv enligt de nedfallsmätningar av svaveldioxid som görs i nationell regi 8 (depositionen av svavel och vätejoner över norrlandslänen har minskat med mer än 50 % i genomsnitt sedan slutet av 1980-talet). Figur 16 visar att ph i skogsmarkens s.k. B-horisont (markskiktet där den huvudsakliga anrikningen sker) ligger inom intervallet 4,9-5,2 i Copperstone-området. Detta betecknas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 9 som måttligt sur skogsmark. Eftersom dagens nedfall av svavel i området (1,5-2 kg/ha*år) ligger under gränsen 11 för låg deposition och utvecklingen är positiv, bedöms den långsiktiga risken för skador p.g.a. markförsurning vara liten, och därmed även risken för negativa konsekvenser av framtida utsläpp från transporter för utvinning av Evafyndigheten. 11 Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder: <2,5 kg/ha*år = låg svaveldeposition, 2,5-12 kg/ha = måttligt hög deposition, >12 kg/ha = hög deposition 37

Risken för spridning av metallhaltigt stoft till omgivningarna som skulle kunna orsaka skada på marker och vegetation bedöms som liten tack vare de damningsbegränsande åtgärder som planeras. Risk för skada kan dock inte betraktas som obefintlig, varför bolaget planerar en uppföljning under driftperioden av den tidigare genomförda insamlingen och analysen av landmossa, som indirekt visar på nedfallet av metaller i omgivningarna. Figur 16. Markens ph i B-horisonten i olika delar av Sverige vid mitten av 1990-talet. Området kring Copperstone är markerat. Karta från SLU. 7.2.2 Kultur- och naturvärden på berörda marker. Allmän påverkan på mark består i att den areal som upptas av gruvområdet kommer att utnyttjas under gruvans driftstid. Dessa marker kommer, med undantag av dagbrottet, att i möjligaste mån återställas och åter täckas med morän (se Avsnitt 5.6.2 om återställningsplan). Bestående framtida förändringar orsakas av den täckta gråbergsdeponin som kommer att skapa en upphöjning i landskapet, och av dagbrottet, som kommer att vattenfyllas och därmed bli en framtida tjärn. Inga förhistoriska lämningar finns registrerade i Eva-fyndighetens närområde, förutom en tjärdal nära fyndigheten och ett antal fångstgropar längs den anslutande skogsbilvägen. Inga nämnvärda kulturhistoriska konsekvenser ska därmed behöva befaras av en framtida gruvetablering på fyndighetsplatsen. Hänsyn bör tas till fångstgroparnas lägen när eventuella vägförbättringar genomförs. Inte heller kommer några naturreservat, Natura 2000-områden, riksintressen ur naturvårdssynpunkt eller övriga utpekade områden av särskilt naturvärde att direkt beröras av en framtida gruvetablering enligt planerna. Enligt naturvärdesinventeringen finns det inom det planerade gruvområdet inga särskilda naturvärden. 38

Däremot finns andra uppgifter om enskilda sällsynta svamp- och lavarter i direkt anslutning till gruvområdet. En uppenbar risk föreligger för att någon av dessa förekomstlokaler kan komma att påverkas, eller i värsta fall förstöras, vid en utvinning av Eva-fyndigheten. Största möjliga försiktighet för att minimera denna risk förordas när deras existens nu är känd 12. På längre avstånd från fyndighetsområdet finns anledning att uppmärksamma förslaget till ny anslutningsväg norr om fyndighetsområdet. Den föreslagna vägsträckningen presenteras i en bilaga till TB. I Figur 17 har vägsträckningen schematiskt lagts in jämte det närliggande riksintresset för naturvårdsobjekt, Månsmyran/Tjärnheden. Av figuren framgår att vägen kommer att tangera, eller något överskrida, riksintressets administrativa gräns. Enligt den gjorda naturvärdesinventeringen, tillgänglig information från Skogsstyrelsen m.m. kommer dock vägen aldrig att överskrida något enskilt område med förhöjt naturvärde, förutom att förslaget tangerar norra gränsen för område 4, Djupbäcken västra, som enligt naturvärdesinventeringen hyser vissa naturvärden (värdeklass 3). Om hänsyn till detta tas vid det slutliga valet för vägdragningen ska därmed inga reella miljökonsekvenserna av den föreslagna vägdragningen behöva befaras för områdets naturvärden. ny väg gruvområde Figur 17. Den nya skogsvägens ungefärliga sträckning i förhållande till riksintresset Månsmyran/Tjärnheden. Eventuella konsekvenser för naturvärden i sjöar och vattendrag på längre avstånd från fyndighetsområdet, behandlas under Avsnitt 7.4. 7.3 Konsekvenser för grundvatten Kommer att kompletteras med ledning av den hydrologiska utredningen. 12 Lämpligen görs en komplettering av naturvärdesinventeringen med särskild inriktning mot förekomst av den fridlysta dofttickan och de rödlistade lavarna i hela Stor- Sandberget(Granliden/Svartliden-området. 39

7.4 Konsekvenser för ytvatten 7.4.1 Förväntade konsekvenser för vattenflöden och -nivåer I Bilaga B1 behandlas frågan om vad avsänkta grundvattennivåer respektive ökad vattentillförsel till endera vattensystemen kan få för miljökonsekvenser sett till vattenflöden i vattendrag. Bedömningen omfattar det föreslagna utsläppsalternativet till övre Hålbäcken. Störst relativa konsekvens uppstår naturligtvis i den del av vattendraget som har minst vattenflöde. Sker utsläppen från vattenreningsanläggningen som planerat till övre Hålbäcken kommer bäckens genomsnittliga vattenflöde (efter grenflödets anslutning) att öka väsentligt under den kommande driften (kompletteras med ledning av den hydrologiska utredningen). Vid låg vattenföring är vattenflödet troligtvis i det närmaste noll i den aktuella delen av Hålbäcken. I så fall kommer vattnet i bäcken under dessa perioder att utgöras av det utsläppta vattnet från reningsanläggningen (kompletteras). 7.4.2 Förväntade haltförhöjningar och risk för negativa effekter i bäckar och tjärnar Av redovisningen i föregående avsnitt följer att haltförhöjningar av metaller och andra ämnen, som kan förväntas i bäckar och tjärnar till följd av utsläppen från gruvverksamheten, beror på gruv- och lakvattnets framtida kemi, reningsanläggningens utformning, valet av utsläppspunkt och tid på året utsläppet sker. Vilka koncentrationer i bäckvattnen som haltförhöjningen resulterar i, avgörs i sin tur även av vilka utgångshalter respektive vattendrag har. Det är i första hand denna summakoncentration som är styrande för vilka konsekvenser som kan uppkomma (se nästföljande avsnitt), även om det i praktiken är ytterligare en rad faktorer som påverkar risken för negativa effekter. Det har i detta skede inte ansetts meningsfullt att försöka spekulera i vilka koncentrationer som kan förväntas nedströms utsläppspunkten i den aktuella förgreningen av övre Hålbäcken, eller i nedströms liggande delar, i en framtid då gruvan är i drift. Det är dock troligt att det under perioder med låg eller mycket låg vattenföring, då det utsläppta vattnet kommer att skapa bäcken, kommer att föreligga risk för skada på bäckens fauna och flora i de partier där utsläppsvattnet i princip är outspätt. 40

EN PRINCIPFRÅGA En fråga som uppstår är om bäcken, under perioder då den uteslutande skapas av utsläppsvatten, verkligen ska betraktas som recipient eller möjligen istället som en förlängning av utloppsledningen? Frågan motiveras av vilka kvalitetskrav man ska ställa på recipienten. Ska vidare de då rådande miljöförhållandena i bäcken jämföras med en opåverkad men uttorkad bäck där i det närmaste inget liv förekommer, eller med något annat förhållande? Denna fråga av principiell art finns förmodligen anledning att återkomma till vid en Figur 18. uppförstoring av utsläppspunkten från renings-anläggningen till en gren av övre Hålbäcken, med bäckens huvudfåra markerad längre västerut. Hålbäcken Negativa konsekvenser av utsläpp från en sulfidmalmsgruva (utan anrikningsverk) kan generellt sett uppstå av metaller och kväveföreningar. Risken för effekter av metaller är, förutom till koncentrationen, i hög grad även kopplat till metallernas förekomstform samt en rad omgivningsfaktorer. För flertalet metaller det här är frågan om är ph den enskilda faktor som har störst betydelse för risken för effekter ju lägre ph desto större risk. För att motverka detta avser bolaget att kontrollera ph i utgående vatten så att det inte blir för surt. Enligt den genomförda basundersökningen är vattnets ph i Hålbäcken neutralt till svagt basiskt. Detta indikerar att bäcken har en förhållandevis god förmåga att motstå ett eventuellt ökat tillskott av metaller. Av stor vikt vid en konsekvensbedömning är även att ta hänsyn till det aktuella områdets normala förhållanden. Är exempelvis en metall naturligt förhöjd i vatten inom ett mineraliserat område (såsom är fallet i delar av Copperstoneområdet), bör man räkna med att ekosystemet är anpassat till detta, varför risken för effekter av metallen ifråga minskar generellt sett. Förutom metaller har uppmärksamheten under senare år alltmer riktats mot gruvindustrins utsläpp av kväveföreningar, som i detta fall uteslutande kommer att hänföras till användningen av sprängämnen. 41