Frilans Riks Journalistförbundet Gör en gryningsräd hitta stulet material Gryningsräd namnet kommer från tidningen Ny Teknik, vars redaktion en morgon satsade några timmar för att hitta upphovsrättsintrång. Resultatet blev 70 stulna texter och en bild. Varje frilansjournalist borde då och då göra likadant. Det är ganska vanligt att organisationer, myndigheter och företag lägger ut texter, som berör dem själva, utan att reflektera över att det är olagligt. Vad lagen säger om detta kan du läsa om på vår hemsida www.frilansenager.nu. Intrång är allvarligt Skälen är flera att ta allvarligt på sådana intrång: texten används som reklam, intervjupersoner hamnar i ett helt nytt sammanhang, journalistiska produkter används gratis och olagligt, och hotar i slutändan frilansens arbetsmarknad. Det är inte tillåtet att återge upphovsrättsskyddat material i sin helhet utan tillstånd, att förvanska materialet, till exempel stryka stycken eller ta bort byline, Så här hittar du upphovsrättsbrott Läs längre ner i dokumentet en beskrivning av hur du hittar upphovsrättsbrott Försvårande omständigheter Ju längre materialet legat ute desto värre. Förvanskning Om materialet använts i ond tro eller medvetet om att intrånget är olagligt. Kräv rättelse kräv skadestånd Kontakta tjuven och kräv att intrånget upphör och berätta att du kommer att skicka en faktura. Skicka därefter en faktura till den som ligger bakom publiceringen. Ett ekonomiskt krav visar att materialet har ett värde. Kanske kan man se mellan fingrarna när det gäller privatpersoner om de omedelbart tar bort materialet. Företag,
myndigheter och stora organisationer borde däremot känna till regelverket. Kravet bör ha två delar Den ena delen är ersättning för det stulna materialet, ett vederlag. Riktmärket bör vara Journalistförbundets frilansrekommendationer. Den andra delen är skadestånd för att ersätta den skada du lidit och beror på hur allvarligt intrånget är. Om materialet legat ute kort tid utan förvanskningar kan skadeståndet ligga på runt 75 procent av vederlaget. Det måste framgå av fakturan att betalningen inte innebär klartecken att behålla materialet, utan att det är ersättning för olovlig användning. Så här skriver du en faktura som F-skattare Ersättning för olovlig användning av Arbetets rubrik av Journalistens namn. Ersättning gäller användning till och med 20xx- xx- xx. Fortsatt användning av materialet efter detta datum är ej tillåten. Vederlag: (rådgör gärna här med Journalistförbundet) kronor Moms 25 procent x xxx kronor xx xxx Skadestånd för otillåtet intrång på den ideella upphovsrätten xx xxx kronor Summa: Ditt företags namn, adress, organisationsnummer Observera att fakturan inte innebär att fortsatt användning av materialet är tillåten. Källa: Gör din egen gryningsräd av Sus Andersson och Niklas Dahlin. Journalistförbundet 2006. Frilans Riks Journalistförbundet
Så här hittar du upphovsrättsbrott Det är komplicerat att göra en så kallad egosökning för en journalist eftersom namnet ofta finns i massor av legala sammanhang på nätet. Ännu svårare är det om du har ett vanligt namn. Det är ett digert grävjobb att leta upphovsrättsbrott. Avsätt gärna tid då och då för att ständigt hålla koll via nedanstående metodik. Börja med att skaffa dig en överblick genom att bara söka på ditt namn inom citationstecken. Du behöver den överblicken i alla fall för att fortlöpande ha koll på vad som skrivs om dig. Exempel: <"jan guillou"> Olika sökmotorer har olika index. Prova flera, till exempel: Google, Yahoo, Bing, Entireweb, m fl. Det kan finnas speciella trix hos var och en, så läs deras hjälpsidor. De hittar du genom att skriva t ex help google i sökrutan. Vi håller oss här fortsättningsvis till Google. Prova även bloggsökmotorer, ex vis blogsearch.com Det kan bli många träffar. Du kan ta bort alla träffar från den webbplats du jobbar för. Exempel: <"jan guillou" - site:aftonbladet.se> eller om du söker efter stölder från en viss webbplats: <"jan guillou" aftonbladet - site:aftonbladet.se>. Lägg alltid site- kommandot sist. du kan även använda minustecken framför ett vanligt sökord, t ex om ditt namn är vanligt i en annan bransch. Ex: <"tomas carlsson" - ncc> Förvånansvärt många samlar sina textstölder under rubriken Pressklipp och liknande. Därför kan du prova att göra sökningar där även ordet <pressklipp>, <artiklar> eller <från pressen> finns med. Prova även sökningar där du har med hur ditt namn presenterats. Ex: <Av: Jan Guillou> eller <Text: Jan Guillou> Du kan också använda sökorden och lägga till kommandot inurl. Ex: <inurl:pressklipp>. Jobbar du på radio kan du skriva <inurl:mp3>. Då måste det ordet finnas i webbadressen, vilket sker ibland när webbplatsen har en särskild katalog för
exempelvis mp3- filer. Inte sällan skannar tjuven in papperstidningen och då kan du ibland hitta dessa bildklipp genom att lägga till <filetype:pdf>. Då söker Google enbart efter pdf- filer. Inte sällan hittar du även artiklar genom sökmotorernas bildsöksfunktion, image search. Då kan du hitta artiklar som skannats, men lagts ut som t ex en bildfil i jpg.format. När du väl hittat en olagligt publicerad artikel bör du undersöka webbplatsen ytterligare. Navigera runt på dess olika avdelningar och leta efter fler texter. Ofta går det också bra att "backa i adressen", dvs ta bort del för del från höger i webbadressen till den artikel du hittat. Då kan fler ingångar till artiklar hittas. Om en webbplats stulit din artikel kan mycket väl fler ha gjort det. Välj därför ut en unik fras ur texten och sök med den, ex: <"med ett höganäskrus runt halsen">. Samma sak kan du göra med texter du misstänker har kunnat bli stulna. Det finns flera sökmotorer för att hitta stulet material, men de fungerar ännu inte så bra. Sök på Google efter <plagiarism check> så hittar du flera av dem. Kanske funkar de för ditt material. En av de kända heter Copyscape. Du kan hålla ständig koll på dina texter om du skaffar dig automatiska sökrobotar. Prova Google Alerts, www.google.com/alerts. Då får du varje dag ett mail med nya träffar för de sökord du angett. Dokumentera Skriv ut sidan på skrivaren och se till att webbadress och datum finns med. Be gärna någon utomstående skriva på kopian för att verifiera att den fanns på webben just då. Spara också sidan på hårddisken via webbläsaren Arkiv, Spara som. Det går också att ta en skärmdump och spara det du ser på bildskärmen som en bild. Då trycker du på tangenten PrntScrn, öppnar ett bildprogram ex.vis MS paint och klistrar in med ctrl- v. På en Mac trycker du kommando- shift- 3 så hamnar en bild på ditt skrivbord.
Ibland kan du se i Googles sökresultat att din artikel kopierats, men när du trycker på länken finns inte sidan längre. Gå då tillbaka och tryck på knappen "cache". Om den finns visas sidan så som den såg ut senast Googles indexrobot var där. Går inte det kan du istället använda Wayback machine på archive.org. Skriv in artikelns webbadress där, så kan du ibland hitta borttaget material. Det är också bra om du vill dokumentera hur länge artikeln legat ute, dvs hur länge stölden har pågått. Det går visserligen att med ordbehandlingsprogram att jämföra originaltext med misstänkt plagiat, men det är sällan meningsfullt. Antingen ser man att texten är kopierad rakt av, eller så är den så omskriven att det är tveksamt om det går att driva process. Om texten bara är omstuvad så ser man också det direkt med blotta ögat. Hitta tjuven Ibland är det inte uppenbart vem som ligger bakom en publicering. Vissa webbplatser är väldigt anonyma. Du kan då göra något av följande för att hitta ansvarig för en webbplats. Skriv till webbmastern via adressen webmaster@domännamn, ex: webmaster@frilansriks.org. Är det en svensk domän kan du hitta ägaren genom att söka via www.iis.se. Skriv in domännamnet. Klicka sedan på länken vid Owner så kan du få upp både namn och telefonnummer. För andra lands- eller generiska domäner kan du använda samspade.org eller domaininfo.com för att hitta motsvarande information. Ibland lämnas dock inte ägarens namn ut och då får du helt enkelt kontakta t ex stiftelsen.se och be dem om hjälp, sedan du förklarat problemet. Ibland går det att se vem som har hand om webbhotellet och då kan de hjälpa till, även om de inte är skyldiga att göra det. Många gånger finns stulna texter i diskussionsforum, bloggar eller i bloggars kommentarer. Då är det knivigare. Till viss del har en del av dessa uppstått för att hjälpa
folk att anonymt säga sin åsikt, t ex dissidenter. Men du kan alltid kontakta den ansvarige och be dem ta bort inlägget eller kommentaren. Misstänker du att den ansvarige kanske inte vill kontakta dig i det här ärendet, kan du först kontakta dem i ett mera attraktivt ärende, så kanske de svarar. Text av Tomas Carlsson tomas.carlsson@skildra.nu