Globalisering,bosättningsmönster och samhällsbyggande Anförande av Sören Häggroth vid CKS Kommundag i Vadstena 17 november 2016
Globala trender som påverkar kommunerna Ändrad arbetsfördelning och ökad handel mellan olika delar av världen Urbaniseringsprocess En åldrande befolkning med växande behov av vård, omsorg och försörjning Migration Digitalisering www.kommuninvest.se 2
Konsekvenser av ekonomins globalisering Utflyttning av personalintensiva verksamheter till låglöneregioner Sverige behöver flytta sig längre upp i värdekedjan genom satsning på kunskapsintensiv produktion De delar av tjänstesektorn som är lokalt bundna ökar i omfattning www.kommuninvest.se 3
Befolkningsutveckling 1970-2035 Befolkningsutveckling per kommungrupp (SKL:s indelning) 1970-2014 Befolkningsutveckling per kommungrupp (SKL:s indelning) 2014-2035 (Scenario: 10 procent högre utflyttning)
Sveriges nya geografi Befolkningstillväxten är primärt koncentrerad till storstads-regionerna och de större städerna
Ett tudelat Sverige (1) Minskad befolkning -Färre ska försörja fler -Svag ekonomi -Kompetensbrist och stora rekryteringsbehov -Lokala anpassningsstrategier
Ett tudelat Sverige (2) Befolkningstillväxt -Stora investeringsbehov -Ökande intäkter -Segregering och utanförskap
Ekonomiska konsekvenser av de demografiska förändringarna Staten måste tillföra inkomstutjämningen 4-5 miljarder årligen till 2030. Demografin kräver intäktsökning med 1-2 kommunala skattekronor. Standardökning höjer kostnaderna mycket kraftigt. Tillväxtkommunernas investeringstakt kommer stadigt att ligga på en hög nivå. Skuldsättningen ökar och finansnettot försämras, vilket ökar risknivån i vissa kommuner.
Ekonomin i det korta perspektivet 2017-2020 Befolkningen ökar kraftigt tack vare invandring och födelseöverskott Demografins kostnader ökar snabbare än skatteunderlaget Risk för stora skattehöjningar Nya synsätt är nödvändiga Landstingens ekonomi försämras www.kommuninvest.se 9
Ökat bostadsbyggande Det behöver byggas mer än 70 000 om året till 2025 Det största hindren för ett ökat bostadsbyggande är produktionskostnaderna Staten ger investeringsstöd för byggande av hyresbostäder samt stöd till byggande av äldrebostäder www.kommuninvest.se 10
De kommunala investeringarna Kommunernas respektive kommunkoncernernas investeringar 2007-2018. Miljarder kronor, löpande priser *Prognos
Finansiering av investeringar i infrastruktur Merparten av investeringarna kommer att göras i bolagen, främst bostäder.ökade behov främst i de växande kommunerna Kommunernas egna investeringar kommer främst att vara skolor och infrastruktur samt VA.Behoven ökar i alla kommuner Låneskulden ökar främst i större städer, vilket innebär ett ökat behov av extern finansiering och ökade risker vid ränteförändringar www.kommuninvest.se 12
Kommunstrukturen Antal kommuner 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 < 10000 10000-19999 20000-29999 30000-39999 40000-49999 50003-59999 60000-69999 70000-79999 80000-89999 90000-99999 100000-250000 <250000
Statens syn på kommunstrukturen Deltagande i nationella satsningar inom skolan Rekryteringen av och kompetensen hos de anställda inom socialtjänsten Kompetensen inom räddningstjänsten Inspektionen av tekniska egenskapskrav i byggnader Bostadsbyggandet Tillsynsuppgifterna inom miljöområdet Flyktingmottagningen Juridisk kompetens
Konsekvenser av att inte ändra kommunstrukturen Ökat beroende av utjämningssystemet och ökade statliga resurstillskott Ökad brist på specialistkompetens Minskade möjligheter att medverka i nationella satsningar Ökad kommunal samverkan vilket splittrar den kommunala verksamheten och försvårar ansvarsutkrävandet
Alternativ för den framtida kommunstrukturen Asymmetrisk uppgiftsfördelning Sammanläggning av kommuner Samverkande kommuner
Asymmetrisk uppgiftsfördelning Från kommuner med svag bärkraft: Myndighetsutövning, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Till kommuner med stark bärkraft:primärvård,integrations- och arbetsmarknadsinsatser. Konsekvenser: Ökad kompetens, rättssäker myndighetsutövning, ökad medverkan i nationella satsningar men en splittrad ansvarsbild.
Motiv för sammanläggningar av kommuner Skapa en bättre balans mellan nationella ambitioner och kravet på en effektiv kommunal verksamhet Skapa en långsiktigt hållbar struktur som ger möjligheter att ge ytterligare ansvar till den kommunala nivån Öka kompetensen i syfte att åstadkomma en rättssäker myndighetsutövning,en aktiv medverkan i nationella satsningar och ökad kvalitet
Samverkande kommuner Frivilliga uppgifter t.ex. kultur, fritid, konsumentrådgivning Myndighetsutövning främst miljö-och bygg och del av socialtjänsten Gymnasieskolan Asylmottagning och integrationsinsatser Regional ortsstruktur och översiktsplanering, samordning av bostadsförsörjning samt samarbete med Arbetsförmedlingen Medfinansiering i EU-projekt. Intern administration
Kommunerna och de nya storregionerna Kommunerna kan behöva öka sin samverkan när det gäller näringspolitik, infrastruktur, bostadsförsörjning och fysisk planering för att kunna fungera bra i förhållande till de nya regionerna Samarbetet mellan den kommunala socialtjänsten samt hälso-och sjukvården ställs inför en ny situation-bör uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och regionerna ändras för att åstadkomma en bättre samordning? www.kommuninvest.se 20
En kommunreform brådskar! Små glest befolkade kommuner behöver öka sin samverkan inom vissa områden Kommunala samverkansorgan eller sammanläggningar i de växande lokala arbetsmarknadsregionerna Storstadsregionerna behöver en effektiv regional organisation och planering www.kommuninvest.se 21
www.kommuninvest.se Tel: 010 470 87 00 Kommuninvest Box 124 701 42 Örebro Fornamn.efternamn@kommuninvest.se www.kommuninvest.se 22