Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär en tredjedel av eleverna har så grava kommunikationssvårigheter att de har behov av andra uttryckssätt än tal, Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Att arbeta med elever med behov av AKK kräver specialistkunskap. Behoven är ofta desamma som hos andra barn men förutsättningarna är väldigt annorlunda. Det saknas ofta kunskap och erfarenhet kring området. Begränsad, men inte tillräcklig, kunskap kring AKK ingår i utbildningar till t ex logoped, specialpedagog och assistent. Eleverna med behov av AKK går i olika klasser och har olika personal kring sig. Det leder ibland till att eleverna behandlas olika. Eleverna med behov av AKK kommer ofta i skymundan av andra elever, de har svårt att göra sin röst hörd och tar inte så mycket utrymme. Statusen kring dessa elever behöver lyftas. Personal som arbetar med dessa elever har ofta inte tid och möjlighet att träffas. Det är viktigt med en samsyn, att man arbetar åt samma håll. Det är också viktigt att man har ett gemensamt förhållningssätt. Forskning visar att AKK-insatser ofta misslyckas. Med anledning av detta startades 1998 ett team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation vid Team Munkhättan. Vad är Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK? Alternativ och kompletterande Kommunikation ersätter och/eller kompletterar ett bristande tal/språk i kommunikationen mellan människor. AKK innefatter BRUKAREN, REDSKAPEN och OMGIVNINGEN. Alla delarna är lika viktiga för att uppnå en god kommunikation. BRUKAREN = Personen med kommunikationshandikapp, i detta fallet eleven med kommunikationssvårigheter. Hänsyn tas till elevens språkförmåga, motorik, initiativförmåga mm. REDSKAPEN = Innefattar de redskap som behövs för att uttrycka sig och för att förstå. Även uttryckssättet ingår. I det här fallet innebär det uttryckssätt som är naturliga såsom kroppsspråk, ljud och mimik. Blissymboler har eleverna för att uttrycka sig språkligt. Blissymboler är en sorts
grafiska symboler som organiseras efter ordklass och sätts upp på en tavla (För information om bliss, se www.spsm.se). Vissa elever använder tecken som AKK. Tecken som AKK är en metod för kommunikation där man talar och samtidigt tecknar de viktigaste orden. Tecknen lånas från svenska teckenspråket. Alternativa kommunikationssätt: Naturliga uttryckssätt; gester, mimik, pekningar Tecken som AKK Bilder Blissymboler Bokstäver Alla personer med behov av AKK kommunicerar med flera olika uttryckssätt, alla använder sig t ex av naturliga uttryckssätt som kroppsspråk och mimik. Blissymbolerna förvaras på olika typer av kommunikationshjälpmedel; kommunikationstavlor i en mapp eller på ett rullstolsbord. Eleverna som kommunicerar med bliss på en avancerad nivå har också ofta bliss i en dator för fjärrkommunikation i syfte att skriva, maila mm. Eleven har olika utpekningssätt. Flera elever pekar med en laserlampa. Enstaka elever pekar med fingret. OMGIVNINGEN = Personer runt brukaren (eleven) som han/hon kommunicerar med. Omgivningen kring eleven består av många personer: föräldrar, släktingar, bekanta, assistenter, klasskamrater, lärare, chaufför mfl. Faktorer som är viktiga i omgivningen är t ex. attityder, förväntningar, kommunikationssituationer, kunskap om hur man utvecklar kommunikationsförmågan med hjälp av AKK mm. Varför behövs ett AKK-team? Att verka för: Alla uttryckssätt (modaliteter) används Optimal språk- och kommunikationsutveckling Höja statusen, alla kommunikationssätt är lika mycket värda. Optimal undervisning Bilda grupper av AKK-användare för språklig gemenskap och identitet God kvalitet på insatser på kommunikationsområdet (skola - habiliteringen) Adekvat tillgång till kommunikationshjälpmedel och redskap Goda och adekvata resurser God kommunikativ miljö där omgivningen är medveten om sin betydelse för elevens kommunikationsutveckling Syftet är att: Verka för att elevernas behov av Alternativa och Kompletterande Kommunikation tillgodoses
Samla och utveckla olika yrkesgruppers kompetens Skapa rutiner kring insatser för enskilda elever Verka för att alla elever med behov av AKK behandlas lika Verka för att undanröja hinder för användande av AKK Hinder för god AKK kan delas upp i olika kategorier: Policy rättigheter för personer med grav tal- och språksvårigheter med behov av alternativ och kompletterande kommunikation. Praxis våra insatser skall utgå ifrån individens behov och förutsättningar inte ifrån vad vi kan eller har tillgång till. Vi väljer det AKK-sätt som passar individen och inte det AKK-sätt som vi kan bäst på skolan. Attityder negativa attityder påverkar elevens kommunikation. Man kan t ex ha för låga förväntningar och därigenom inte se att eleven försöker kommunicera något. Kunskap kunskap behövs t ex kring hur man lockar fram elevernas kommunikativa initiativ, grammatisk utveckling och interaktion elever emellan. Färdigheter man behöver t ex. ha färdigheter i tecken om man har en tecknande elev, och man behöver ha färdigheter i bliss om man har en blissande elev. Vi ser till att all personal får utbildning i färdigheter vad gäller bliss och tecken. Vem är med i AKK-teamet? Logopeder Arbetsterapeut (Detta läsår kan ingen arbetsterapeut delta.) Specialpedagoger som representerar alla årskurser Elevassistenter
När och var träffas vi? AKK-teamet träffas vid ca 4 tillfällen under terminen. Mötena brukar äga rum på onsdag eftermiddag i klassrum nr 110. Du är välkommen att kontakta någon i AKK-teamet om du funderar över en speciell frågeställning. Man kan också bli inbjuden till ett av AKK-teamets möten. Vad har AKK-teamet lett till? Under första mötet på höstterminen kartläggs vilka elever som går sista året och till vem vi ska göra ett kommunikationspass och en film om hur deras kommunikation fungerar. Gemensamt förhållningssätt Gemensam metodik Policy Bedömningar kring elever som eventuellt ska börja på Team Munkhättan Dokumentation för internt bruk i syfte att följa elevernas språk- och kommunikationsutveckling. (Formulär: Bedömning av spontan förmåga till blisskommunikation.) Uppmärksammar utbildningsbehov kring AKK hos personalen Utbildning av personal externt, t ex deltagande vid Dag om Grafisk AKK, ID-dagar, ISAAC-konferens, i Sverige och internationellt Utbildning av personal internt, t ex. teckenutbildning Handledning i AKK-frågor Rådgivning kring enskilda elever i AKK-frågor Uppbyggnad av bibliotek med AKK-litteratur Dokumentation av enskilda elevers kommunikation inför överföring till andra miljöer, t ex gymnasieskola (kommunikationspass + informationsfilmer) Inköp av litteratur inom området Utarbetande av stommen till ett dokument kring bemötande av elev med funktionshinder Inköp av kommunikationshjälpmedel att ha i reserv Inköp av kommunikationsprogram. Du kan vända dig till AKK-teamet när du har funderingar kring t ex Hur kan en elev med AKK delta i undervisningen på bästa möjliga sätt? Hur pratar jag med en elev som kommunicerar med bliss eller något annat AKK-sätt? Tolkning kring en elev som kommunicerar med bliss Läs- och skrivutveckling hos elever med AKK Hjälpmedel för kommunikation Peksätt Hur skapas en kommunikativ miljö i undervisningssituationen? Utbildning kring bliss, tecken och AKK
Vår policy för AKK Alla människor har rätt till en fungerande kommunikation utifrån sina egna förutsättningar. Alla sätt att kommunicera accepteras. En person med kommunikationshandikapp har samma behov av och rättigheter till kommunikation som andra. Han eller hon har rätt att få kvalificerad hjälp för att utveckla sin kommunikation så mycket som möjligt och under mycket lång tid. Den som har behov av alternativ och kompletterande kommunikation skall få tillgång till denna och till personal som har goda kunskaper inom alternativ och kompletterande kommunikation (metodik mm.). Personal och anhöriga till personer med kommunikationshandikapp har rätt till god och kontinuerlig utbildning och handledning. Kommunikationsträning bör omfatta olika slag av kommunikationsvägar, både att förstärka naturliga, kroppsnära uttryckssätt och att utveckla specifika kommunikationsvägar utifrån individens behov och förutsättningar. För god kommunikationsutveckling bör hänsyn tagas till olika delar i kommunikation: brukaren (tal språk - kommunikation, motorik mm.), redskapen (symboler, hjälpmedel, verktyg mm.) och omgivningen (kunskap, färdigheter, attityder, miljö, kommunikationstillfällen mm.) med tyngdpunkt på omgivningens roll. AKK-teamet, Team Munkhättan, 081120