Palliativ vård och mat i livets slutskede

Relevanta dokument
Äldreomsorgens. värdegrund. Mat i livets slutskede

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Goda råd till dig med nedsatt aptit

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Kostråd energirik kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre?

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Svenska palliativregistret

Sundsvall

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [ ]

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

RECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Kostråd till dig som är opererad för obesitas

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

Mat på äldre dar - råd och tips

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

Nutritionsproblem och åtgärder

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

Nutrition & risk för undernäring

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling Referenser...5

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Måltidsservice. i Alingsås kommun

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid diabetes och risk för undernäring

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Reviderad

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

God palliativ vård state of the art

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Mellanmål. Gott och enkelt

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Bra mat för seniorer

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

H ÄLSA Av Marie Broholmer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Teori - Mat och näring

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Transkript:

Palliativ vård och mat i livets slutskede Britten Askestad, leg sjuksköterska och utvecklingsledare, Stiftelsen Äldrecentrum Birgitta Villner Gyllenram, koststrateg, Stiftelsen Äldrecentrum Svenska Demensdagarna, Göteborg 2017

Latinskt ord pallium

900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 Antal personer 80+ Antal personer (65+) med hemtjänst Antal personer (65+) i särskilt boende Antal sjukhusplatser i akutvården (alla åldrar) 100000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Källa: Socialstyrelsen

Sjukdomsförloppet vid olika kroniska sjukdomar. Källa: Läkartidningen. 2013;110:CHUI

Världshälsoorganisationen (WHO) se döden som en del av livet inte påskynda eller uppskjuta döden ge lindring av smärta o andra besvärande symtom förena det med psykologiska och andliga problem erbjuda stöd för att hjälpa vårdtagare att leva så aktivt som möjligt fram till döden erbjuda stöd till närstående under vårdtagarens sjukdomstid och i sorgearbetet

Palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård, Socialstyrelsen, 2013 Nationellt vårdprogram, 2016 Näring för god vård och omsorg Socialstyrelsen, 2011

Palliativa faser palliativ vård i livets slutskede Palliativa insatser brytpunktsprocess död Kurativ fas Tidig fas, (år, månader) Sen fas, (veckor, dagar) livskvalitet livsförlängande livskvalitet lindrande

I tidig palliativ fas Målsättning ett fullgott näringsintag: Förlänga liv (år, mån) Orka med behandlingar Viktstabilitet Bibehålla funktioner Må så bra som möjligt Riskidentifiering Viktnedgång Ätsvårigheter BMI Källa: Undernäring, åtgärder för att förebygga, SKL, 2011.

Nutrition vid demenssjukdom Glömmer att äta och dricka Glömmer att man har ätit Behov av stöd vid måltiden (apraxi, agnosi, afasi) Förändrat ätbeteende Sätter i halsen, svårt att dricka Behov av konsistensanpassad mat/dryck Matvägran (oro, smärta, störande matmiljö )

Palliativ vård filosofi Målet är att minska lidande, befrämja livskvalitet, hjälpa personer att leva så aktivt och normalt som möjligt. Aktiv helhetsvård hörnstenar

Palliativ vårdfilosofi bygger på fyra hörnstenar:

Symtomlindring Fysiskt- Socialt- Psykiskt- Andligt/existentiellt-

Vid illamående/kräkning Råd Vädra innan måltiden Sitt upp och ät långsamt Flera små mål mat per dag Dryck mellan måltiderna Klara, kalla drycker Rostat bröd, skorpa eller kex Neutral mat Kokt mat, ugns-, mikrolagad Salt mat Kall mat Vila efter måltid, med höjd huvudända Undvik Stora portioner mat och dryck Alltför fet och proteinrik mat Starka dofter, matos Undvik favoritmaten! Hastiga lägesändringar

Förstoppning och diarré Vid förstoppning Fiberrik mat; grovt bröd, flingor, frukt, grönsaker (OBS! ej vid morfinbehandling) Vatten (vid stort fiberintag) Lösande mat; torkad frukt, katrinplommon, fikon, kiwi, frukt- och grönsaksjuice, bärpuréer, messmör, rapsolja Vid diarré Små mängder vätska varannan timma Syrade mjölkprodukter Salta (på maten), buljong Mineralvatten Vätskeersättning Undvik Stora mängder söta drycker Fiberrik mat Baljväxter och kål (gasbildande) Fet mat

Teamarbete Samordna kunskap! Målen är kända för alla!

Dysfagi - sväljningssvårigheter Tecken på felsväljning Hosta, harklingar under måltiden Röstpåverkan, grötig/gurglig röst Många upprepade sväljningar av samma matbit Rester av mat i munnen efter sväljning (Retention) Aspirationsrisk Anpassa matens konsistens - Hel eller delad - Grov paté - Timbal - Gelékost - Flytande - Tjockflytande

Kommunikation/Relation Lyhördhet för individuella behov! Levnadsberättelsen!

Vid lukt- och smakförsämring/-förändring Vid luktförsämring Vädra innan måltid Hjälp med matlagning, ev färdiglagad mat, mikromat Undvik matos Välj maträtter som inte luktar mycket, kall, ugnslagad eller kokt Vid smakförsämring God munhygien. Borsta tänder/skölj mun innan måltid, behandla ev svampinfektion Rikligt med dryck till maten Mat med neutral smak, ex potatis, bröd, gröt, omelett Minska eller öka på kryddningen Använd smakhöjare i maten, ex buljong, salt, socker, smör, grädde, ost, rökt skinka Något sött, gärna rött, tillbehör till mat, ex lingonsylt, äppelmos, gelé

Närståendestöd Viktiga i den palliativa vården! En del av teamet! Att våga mötas!

Mat som går mer eller mindre bra att äta Bra Kolhydratrik mat t ex pannkaka, potatismos Neutral mat, kokt och ugnsbakad Lättuggad mat t ex omelett, pannkaka, färsrätter, fisk, gröt, mos, avokado Flytande mat t ex nyponsoppa, kräm, välling, smoothie Kall/svalkande mat t ex fil, yoghurt, glass, isglass, keso Efterrätter t ex fromage, pannacotta Bär, frukt i småbitar, mosad, frysta Mindre bra Kött Fet mat Starkt kryddad mat Syrlig mat Kaffe Råkost

I sent palliativt skede.. Målsättning: Må så bra som möjligt Minska stressen runt matsituationen Kroppen har svårt att ta emot näring Sugreflexen kvar längst isbitar Sväljreflexen upphör

Dropp? Munhälsa

God munvård i slutet av livet Tala om vad du kommer att göra och varför, även om vårdtagaren är medvetslös. Undersök munhålan, var uppmärksam på svampinfektion och krustor. Torka ur hela munhålan med fuktade munvårdpinnar (muntork, munsvabb). Vichyvatten eller matolja. Fukta/smörj munhålan 2-3 gånger i timmen. Använd munvårdspinnar och vatten, vatten + lite matolja, saliversättning eller fuktbevarande spray/kräm. Droppa lite vatten i mungipan med t ex en spruta eller sugrör. Smörj läppar och munvinklar med vaselin eller cerat. Bitstöd

Medicinsk-etiska principer Godhetsprincipen -att göra gott Icke skada principen -att inte skada Rättviseprincipen -att vara rättvis Autonomiprincipen -självbestämmande

När någon inte äter - Om personen inte känner hunger, ska man ändå försöka få personen att äta? - Vad är nyttan? Kan det t o m skada?

Palliativa vårdens värdegrund Närhet Helhet Kunskap Empati

Jag.....och mina närstående är informerade om min situation...är smärtlindrad...är lindrad från övriga symtom får god omvårdnad utifrån mina behov...är ordinerad läkemedel vid behov...vårdas där jag vill dö...behöver inte dö ensam...vet att mina närstående får stöd

Man dör inte därför att man slutar äta, man slutar äta därför att man skall dö. Sokrates (469 f.kr 399 f.kr)

Nu är det slut Tack för oss!