4 2005 Lantgårdens Bästa info Något för alla på Farmari-mässan Väl förberedd inför höstens marknad
Snellmans infotidning till producenter och samarbetsparter Hot eller förtroende som bas för samarbetet Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Oy Snellman Ab Redaktör Heidi Jylhä, Solid Media Bilder Martti Hassila, Vesa Hihnala Anders Eklund Snellmans arkiv Grafisk formgivning/ombrytning Solid Media Tryckeri FORSBERG Upplaga 3500 fi nska 1000 svenska Kontaktuppgifter Oy Snellman Ab PB 113 68601 Jakobstad *06 786 6111 www.snellman.fi Snellmans samarbete med köttproducenterna bygger på långsiktighet, öppenhet och förtroende. Genom åren har vi upplevt att denna form av samarbete bäst tryggar Snellmans tillgång till högklassig köttråvara. Vårt koncept börjar tyvärr anses lite gammalmodigt i dagens föränderliga köttbransch. Stora aktörer inom branschen har allt mer övergått till slutna samarbetsformer med hot om disciplinära och rättsliga åtgärder om avtalsparten inte följer de givna direktiven. I vissa fall är det givetvis befogat att dokumentera överenskommelser via skriftliga avtal för att undvika eventuella missförstånd eller missbruk. Detta gäller i synnerhet för kvalitetsfaktorer i produktionskedjan. Hot är ändå sällan en god konsulent om man vill uppnå långsiktiga framsteg. Hot om negativa följder passar bättre in i en så kallad söndra och härska -mentalitet där maktpositionen är viktigare än att positiva resultat uppnås genom ett fungerande samarbete. Inom Snellmans samarbetskoncept med producenterna ställer vi oss inför det faktum att vi ständigt bör agera på ett sådant sätt att vi förtjänar samarbetsparternas förtroende. Svinbranschen i Finland upplever nu en av de största förändringarna under de senaste decennierna. Inhemsk kontroll av produktionskedjans alla skeden inklusive avelsverksamheten har hittills fungerat som en garant för den finländska svinpopulationens höga hälsostatus. Efter fl era år av hot och envisa försök har våra största konkurrenter nu tagit steget fullt ut och gått in för en så gott som fullständig importpolitik av avelsdjur och gener. Importen gäller nu även de vita svinraserna. Finnpigs eventuella avelsverksamhet i Finland kontrolleras framöver av utländska aktörer. Ett stort antal fi nländska avelsproducenter och före detta långvariga samarbetsparter lämnas åt sitt öde. Orsaken till den totala splittringen är svår att förstå, men den uppkomna situationen beror säkert i hög grad på brist på både vilja och förmåga till ömsesidigt samarbete. Det är kanske så att de fi nländska producenterna och avelsorganisationerna inte velat underställa sig dikterat envälde. I avelskretsar har det redan länge saknats förtroende för Finnpigs ageranden. För Snellmans svinproducenter har den uppkomna situationen en direkt inverkan. Risken för nya svinsjukdomar i Finland ökar avsevärt. Samtidigt blir ändå Snellman och dess producenter allt mer tongivande för hur det fi nländska avelsarbetet skall fortgå. Snellman deltar som bäst som drivande part i en av de största satsningarna på finländsk svinavel genom åren. Också inom nötanskaffningen står vi under hösten inför en utmanande situation som kräver gott ömsesidigt samarbete mellan slakteri och producent. Snellman har förberett sig för förändringen i stödsystemet och det fi nns ingen orsak till panik. Tack vare justeringar i viktprissättningen och ett planerat marknadstillägg i januari-februari hoppas vi att nöttillströmningen skall hållas jämn före och efter nyåret och att vi undviker stora fl uktuationer i prisnivån. Vi måste givetvis följa med marknadsprissättningen under hösten, men vår målsättning är att upprätthålla ett stabilt marknadsläge och tillräcklig tillgång på finländskt nötkött även efter nyåret. Säkra leveranser till våra kunder är ett villkor för vår konkurrenskraft även framöver. Vi går in i en ny vintersäsong med tillförsikt och hopp om fortsatt förtroende för Snellman och vår verksamhet. Vi fortsätter enligt vårt fi nländska och lite gammalmodiga koncept. Väl mött under höstens producenttillfällen! Tomas Gäddnäs Oy Snellman Ab
Innehåll Hot eller förtroende som bas för samarbetet... 2 Något för alla på Farmari-mässan... 4 Omtyckt producentkabinett... 5 Vinnare i Snellmans tävling och lotteri... 5 Det känns bra att köra i Snellmans färger... 6 Snellman väl förberedd för höstens nötmarknad... 7 Kvigornas prissättning förnyas... 7 Snellmans nöttillfällen hösten 2005... 7 Nya tider för fi nländska svinaveln... 8 Finländsk avelsvärdering för svin... 8 Ny försöksstation ger nya möjligheter... 9 Över hundratusen charkpaket per dag...10 Anskaffningens kontaktuppgifter...11 Snellmans halare till hela familjen...11 Nya produkter hösten 2005...11 Stabil svinmarknad Snellmans svinanskaffning har fortsatt att öka under detta år. Både svinanskaffningen och smågrisförmedlingen har ökat med ca 6,5 % jämfört med fjolåret. Senaste månad uppnådde såväl svinslakten och smågrisförmedlingen nya rekordnoteringar. I augusti förmedlades 9 741 smågrisar och svinanskaffningen uppgick till 1,33 milj. kg. Arbetet med nya stamförsöksstationen framskrider. Många producenter besökte Farmari-mässan i Tammerfors. Producenterna i uleåborgsområdet tror på framtiden. Snellman har upprätthållit ett stabilt svinpris under hela året. Senaste prisjustering gjordes när viktbonusen infördes i maj. Trots konkurrenternas prissänkningar under hösten har Snellman fortsättningsvis hållit svinprisen oförändrade. Även preliminärpriset behålls oförändrat ända fram till slutet av året. Mer marknadsinfo finns på Anelma (http://anelma.snellman.fi ). Jämn nötmarknad som mål Marknadsläget för nöt har igen svängt efter bristsituationen under våren. Under hösten väntas i Finland på nytt en situation med nötöverskott. För att jämna ut nötutbudet kring årsskiftet när stödsystemet förändras har Snellman redan beslutat om en del stödåtgärder. Målsättningen är att nötmarknaden skall behållas så jämn som möjlig både när det gäller mängder och pris. Vi vill samtidigt undvika att marknaden blockeras av att ungnöten sänds för tidigt till slakt. Läs mer på sidan 7! Räntan på livdjurskrediter sjönk Snellman granskar normalt livdjurskrediträntan två gånger om året, 1.3 och 1.9, i relation till gällande Euribor. Från och med 1.9 är räntan på livdjurskrediter 5,7 %. Den justerade formeln för svinens köttighetsmätning tas i bruk 1.10. Enligt den nya formeln kommer köttprocenten för köttiga svin att öka en aning samtidigt som procenten kan sjunka för avelsmässigt sämre svin med köttigheten under 57. Välkommen till höstens svindagar! Gödsvindagar 9.11. Ilmajoki (fi nsk) 10.11. Norvalla, Vörå Grisdagar 16.11. Ilmajoki (fi nsk) 24.11. Norvalla, Vörå MTT:s svinforskningsdirektör Hilkka Siljander-Rasi besöker gödsvindagarna. På gödsvindagarna föreläses bl.a. om uppfödningens slutskedes inverkan på köttkvaliteten samt aktuella justeringar inom proteinutfodring. På grisdagarna föreläses bl.a. om utvecklingen av djurmaterialet samt om utfodringen av digivande suggor och avvanda grisar. Inbjudan med närmare information skickas i ett senare skede. 3
Lantgårdens Bästa info Snellmans monter var mycket populär bland besökarna. När det var dags för smakprov blev trängseln stor framför disken. Gerhard Snellman bjöd på Nöt i 4-pepparsås, som föll publiken i smaken. Hela 9.000 portioner delades ut. Snellman intresserade besökarna Något för alla på Farmari-mässan Marja-Leena Korkeamäki förevisade Snellmans produkter och svarade på besökarnas frågor. Responsen var mycket positiv. Störst intresse väckte Snellmans färdiga såser med kött, liksom att medwurst nu också ingår i det tunn tunna utbudet. Farmari-mässan 28-31.7 i Tammerfors blev en publikmagnet som drog 90.000 besökare. Snellman deltog i mässan med en ny, fräsch monter, som väckte mycket uppmärksamhet. Med stora, färgglada bilder och en lysande Herr Snellman lockade montern stora mängder intresserade. Både för producent och konsument Snellmans monter var belägen i Farmari-hallen och hade aktivitet för både konsumenter och producenter. Herr Snellman delade ut vykort och godis, som hade strykande åtgång. Publiken bjöds också på smakprov, Nötkött i 4-pepparsås, som var så populära att man delade ut 9.000 portioner mellan torsdag och lördag. Snellmans anskaffningspersonal betjänade vid producentdisken och i producenternas eget kabinett stod kaffe med tilltugg på menyn. Samtliga producenter som returnerade kupongen från inbjudningskortet deltog i utlottningen av presentkort och Snellmans halare (se vinnare på nästa sida). För alla barn väntade en överraskningspresent i form av ett mjukisdjur. Effektiv primärproduktion Snellmans anslående monter väckte uppmärksamhet också bland övriga producenter från hela Finland. Anskaffningspersonalen fi ck ta emot många förfrågningar från intresserade nya producenter. Målet för mässan var bl.a. att värna om och upprätthålla kontakten till de nuvarande producenterna samt att få kontakt med nya producenter. Under temat Från Lantgårdens Bästa-produktion till Herr Snellmans värld betonades effektiv nötproduktion och LB-fördelarna för nötproducenterna samt en konkurrenskraftig svinkedja, Med omsorg ända till 101 kg, för svinproducenterna. HJ Vänster: På fredagen besökte styrelsemedlem Kalevi Hemilä Farmari-mässan och svarade på producenternas frågor. Han blev även intervjuad på Finfoods representationsscen. På bilden med sitt favoritpålägg, skivad Delikatessleverkorv. 4 Höger: Självaste Herr Snellman var på plats och delade ut populära vykort och godis. Staffan Snellman heter mannen bakom förklädet.
Juha och Tiina Lahti med sina tre barn tog en kaffepaus i Snellmans producentkabinett. Storkyro-familjen brukar besöka lantbruksmässan varje år. Denna gång var det speciellt barnen som ville med, vilket också gjorde att man tillbringade mest tid på de mässområden som intresserade barnen. Omtyckt producentkabinett Producenterna hade ett eget kabinett i Snellmans monter, där de bjöds på kaffe med tilltugg. Så gott som hela anskaffningspersonalen var på plats från torsdag till lördag och betjänade producenterna vid producentdisken och i kabinettet. Kabinettet blev en omtyckt pausplats för hela familjen. Efter en stunds god samvaro och vila hade man krafter att ge sig ut i vimlet igen. Bland annat nötproducent Jari Pitkämäki från Alahärmä var positivt inställd till Snellmans satsning på producenterna. Smakbitarna till kaffet smakade bra och vi fi ck diskutera med personalen, summerade han besöket i Snellmans monter. Barnen och familjen ingår som en central del i ett välmående lantbruk. Därför tycker vi det är viktigt att också betona de mjuka värdena i Lantgårdens Bästa-programmet, säger anskaffningschef Tomas Gäddnäs. HJ Vinnare i Snellmans tävling och lotteri Snellmans tävling Gissa antalet djur lockade många deltagare. I tornet fanns 101 grisar och 101 kor. Huvudvinst, 100 presentkort på Snellman-produkter: Pentti Lindberg, Pirkkala Tröstpris, 20 presentkort: Anni Mäkinen, Tammerfors, Helena Palmu, Tammerfors, Eero Pöysti, Somero, Johannes Porre, Härmä, Teija Jahti, Tammerfors, Hannaliisa Raiskinmäki, Virrat, Vesa Kinnunen, Sykäräinen, Nina Venäläinen, St Michel. Producentlotteri Varje dag utlottades ett 60 presentkort och Snellmanhalare bland producenter som returnerat kupongen. 60 presentkort tillfaller: Raija Äijälä, Sulkavankylä, Jukka Luoma, Lapua, Anders Lindgren, Hirvlax. Snellman-halare tillfaller: Fredrik Backlund, Munsala, Sampo Ahola, Purontaka, Juha Vuolteenaho, Sarja, Heikki Perälä, Kortesjärvi, Erkki Leikkola, Mäki-Paavola, Markku Palojärvi, Purmojärvi, Tarja Isola, Muhos, Hilkka Kurikka- Oja, Jalasjärvi, Tuula Laitinen, Kiuruvesi, Seppo Vasama, Pentinmäki. Ovan, vänster: Peter Björk i kabinettet med producenterna Jari och Raili Pitkämäki med familj. Jari och Raili Pitkämäki var nöjda med vad mässan hade att ge. Familjen hade kommit tidigt och hade tid på sig att gå runt och titta ordentligt. Ovan, mitten: Vesa Ojala och Rinna Santavuori diskuterade med fältchef Vesa Hihnala över en kaffekopp. Bra att producenterna hade ett eget kabinett att gå till, kommenterade Vesa Ojala. Ovan, höger: Anskaffningspersonalen betjänade vid producentdisken, på bilden Brita Wiik med dottern Malin Wiik samt Matti Kastarinen. 5
Lantgårdens Bästa info Eero Sallinen från Lumijoki har verkat inom köttbranschen i närmare 30 år och sonen Antti har varit med som företagare sedan mitten av 90-talet. Det känns bra att köra i Snellmans färger Eero och Antti Sallinen har varit medlemmar i Snellmans anskaffningsorganisation sedan april månad. Deras anskaffningsområde omfattar uleåborgsområdet och Kajanaland. Lång erfarenhet av köttanskaffning Eero Sallinen har verkat inom köttbranschen i närmare 30 år. Under den tiden har han blivit bekant med många besättningar och deras företagare i norra Finland. Sonen Antti har vuxit upp i sin fars fotspår och deltagit som företagare sedan mitten av 90-talet. Därtill verkar också mamma Ritva i familjeföretaget, bl.a. med att ta emot djuranmälningar. Norra Österbotten, som hör till Sallinens anskaffningsområde, är enligt Finska Gallups undersökning det område där kornas antal väntas växa i framtiden och där producenterna har en stark tro på framtiden. Man satsar också på specialiserad nötproduktion på området. Allt detta ger ett gott utgångsläge för Snellmans och Sallinens samarbete. Antti och Eero har investerat bl.a. i transportmedel, förutom två slaktbilar har de också en mindre mjölkkalvstaxi för kalvförmedlingen. Professionella kalvuppfödare Under slutet av 90-talet började åldern sjunka på förmedlingskalvarna. Man började prata om mjökkalvar, ca 2 veckor gamla kalvar, som fortfarande är i distadiet. Mjölkgårdarna vill bli av med sina tjurkalvar så fort som möjligt och koncentrera sig enbart på mjölkproduktion, säger Eero Sallinen. Många specialiserade nötproducenter har i sin tur saknat lämpliga utrymmen för att ta emot så unga kalvar. Eero och Antti Sallinen beslöt att lösa problemet genom att själva bygga ändamålsenliga utrymmen. Under år 2003 färdigställdes ett fähus med plats för 80 kalvar, som uppföds med tuttautomat. Kalvarna har torrt liggunderlag i båsen och fähuset har också uppvärmning. Kalvarna förmedlas vidare till fortsatt uppfödning vid 3 4 månaders ålder, beroende på uppfödarens önskemål. Genom den egna uppfödningen har Sallinens blivit bekanta med kalvskötsel och sakkunskapen har ökat. Detta ger säkert också en fördel i den dagliga kontakten med producenterna. Förtroende för Snellman Kunderna har kommit att uppskatta Eero och Antti Sallinens långa erfarenhet och goda service, vilket tydligt framkom när de började sitt samarbete med Snellman. Efter att den tidigare arbetsgivaren fått ekonomiska svårigheter ville Sallinen hitta en arbetsgivare/samarbetspart med god ekonomi som både de och producenterna kan lita på. Det nya samarbetet har fått mycket gott mottagande bland producenterna. Det känns bra att köra med Snellmans färger på bilen, konstaterar Eero. Snellman ligger också nära till i jämförelse med många konkurrenter. VH I Sallinens fähus finns plats för 80 mjölkkalvar, som uppföds med tuttautomat till 3 4 månaders ålder. På bilden Antti Sallinen. 6
Snellman väl förberedd för höstens nötmarknad Marknadsläget för nöt har igen svängt efter bristsituationen under våren. Under hösten väntas i Finland på nytt en situation med nötöverskott. Snellmans nötanskaffning har efter minskningen i början av året normaliserats till fjolårets nivå under sommaren. Under slutet av året väntas slaktmängderna åter klart överstiga fjolårets nivå. Snellmans köttstyckning och vidareförädling har fortsättningsvis ökat sin nötvolym under året och Snellman använder fortfarande enbart fi nländskt nötoch svinkött. Nötimporten till Finland ökade ändå dramatiskt under inledningen av året. I juli utgjorde importköttet hela 22 % av den fi nländska nötkonsumtionen jämfört med ca 10 % under fjolåret. Också kalvförmedlingen har ökat igen. I augusti placerades över 1000 kalvar i Snellmans uppfödarbesättningar, vilket är det högsta antalet någonsin. Viktprisjusteringar och marknadstillägg kring årsskiftet För att jämna ut nötutbudet kring årsskiftet när stödsystemet förändras har Snellman redan beslutat om en del stödåtgärder. Målsättningen är att nötmarknaden skall behållas så jämn som möjlig både när det gäller mängder och pris. Vi vill samtidigt undvika att marknaden blockeras av att ungnöten sänds för tidigt till slakt. Ett extra marknadstillägg införs för nötslakt under januari och februari. Storleken på tillägget bestäms senare i höst. Tjurarnas viktprissättning justeras i november-december. En ny viktgräns införs för tjurar som är mindre än 280 kg. Slaktnöten till slutet av året bör anmälas i god tid så att vi i ett tidigt skede får en klar överblick över marknadsläget. Mer detaljerad information ges via höstens nötmarknadsinfo i oktober november och via Anelma. Kvigornas prissättning förnyas Lantgårdens Bästa prissättningen för kvigor förnyas från början av oktober. Det nya LB tillägget baserar sig på gårdens försäljning under de 12 föregående månaderna, men är fortsättningsvis minst 7 c/kg. Nytt är också att kvigornas LB-tillägg utbetalas även i fettklass 4. När gårdens försäljning av ungnöt och förmedlingskalvar överstiger 14 st, stiger LB-tillägget för varje sålt djur med 0,5 c/kg ända till maximinivån 25 c/kg. Det nya tillägget förbättrar avsevärt uppfödningsmöjligheterna för slaktkvigor. Kvigtillägget medför ett välkommet komplement även för mjölkbesättningar som föder upp egna kvigor. Prissättningen för utgallrade kvigor följer i fortsättningen samma principer som för ungko och ko enligt den förnyade mjölkgårdsprissättningen senaste höst. TG Nöttillfällen hösten 2005 Vem tror på det finländska nötköttet? Lönar det sig att investera i nötköttsproduktion? Projektet Effektivare nötköttsproduktion i Österbotten ordnar en temadag för nötuppfödare på Snellman i Jakobstad 1.11.2005. I tillfället deltar bl.a. Maj-Hild Holmström. Under temadagen premieras även nötuppfödare som uppvisat goda resultat. Detaljerat program och inbjudan sänds senare. Ett motsvarande tillfälle hålls på finska i Kaustby 14.11.2005 med bl.a. MTK:s husdjursombudsman Jukka Markkanen som föreläsare. Övriga producenttillfällen vid slakteriet fortsätter under hösten enligt tidigare års mönster. I höst står producenter från de norra och östra delarna av anskaffningsområdet i turen. LB-tidningens prisjämförelse: Hur mycket sänker en sjunkande köttklass kons pris? (Från O till O-) Kons prissättning innehåller mer än bara grundpriset. Det lönar sig att kolla priset i olika köttighetsklasser. 7
Lantgårdens Bästa info Nya tider för finländsk svinavel Atrias, LSO:s, och Finnpigs beslut att överge den finländska svinaveln och gå in för import av de vita raserna lantras och yorkshire från avelsorganisationerna i Sverige och Norge (pressmeddelande 12.9.2005) får verkningar även för Snellmans producenter. Tidigare har den fi nländska primärproduktionskedjan inklusive svinaveln kontrollerats nationellt, vilket också utgjort en garant för den fi nländska svinpopulationens goda hälsoläge. Internationaliseringsprocessen leder nu till att en stor del av det svinmaterial som används i den fi nländska primärproduktionen kontrolleras av utländska aktörer. 8 För Snellmans svinproducenter inverkar situationen på flera sätt. Till de negativa sidorna hör att risken för nya svinsjukdomar i Finland mångfaldigas. I synnerhet i vårt västra grannland är hälsoläget, som vi vet, inte alls på samma nivå som i Finland. För framtida investerare blir det allt viktigare att noggrant överväga avståndet till de närmaste grannbesättningarna. Negativt är likaså att avels- och seminkostnaden räknad i cent per producerat svinkilo ökar när svinpopulationen splittras. Till de positiva verkningarna hör att Snellman och Snellmans producenter får allt större möjligheter att driva avelsutvecklingen i önskad riktning. Snellman deltar som bäst som drivande part i en av de största satsningarna på finländsk svinavel genom åren. Tack vare satsningarna på Finlands Svinavel Ab och försöksstationen i Längelmäki kommer våra producenter framöver att ha tillgång till mycket högklassigt avelsmaterial samtidigt som vi får nya unika möjligheter till kombinerad avels- och utfodringsforskning. Finländska svin ligger redan nu på en internationellt sett hög nivå när det gäller produktionsegenskaper. De landsomfattande provstyckningarna senaste år visade att stora grisar (ö. 90 kg) av vita raser vid samma späcktjocklek var hela 17 c/kg värdefullare än de drygt 10 kg lättare fyrrasgrisarna. Skillnaden beror på att vi i Finland inte enbart nöjt oss med att avla mindre fett utan via stamförsöken även målmedvetet förbättrat utvinningen av svinkroppens värdedelar. De utländska raserna avlas i högre grad på basen av späcktjocklek och stamförsöken har en underordnad betydelse. TG LB-tidningens prisjämförelse: Hur mycket betalt får du för 100 svin i toppklass? (101 kg, 59 %) Vad får du? Kontrollera priset på ett 101-kilos svin från din likvid och duplicera det med hundra. Uppfödarens kommentar: Om man måste föda upp till sådant pris hjälper det inte ens att få grisarna gratis! Finländsk avelsvärdering för svin K- eller stamförsöksindexet uträknas på basen av resultaten från stamförsöken. I K-indexet ingår kött-%, späck-%, foderutnyttjande fe/kg, daglig tillväxt g/d, köttets ph och färg. Mätning av dessa egenskaper är mest tillförlitlig i försöksförhållanden >> bäst framsteg och störst kostnadsinbesparing i produktionsbesättningarna. Värdering av djurens byggnad och hållbarhet vid bästa möjliga tillväxt >> bra hållbarhet hos gödsvinen i produktionsbesättningarna (stamförsökssvinen växer över 1 000 g/dag). Även suggorna får egna K-index, dvs. svinens köttproduktionsegenskaper beaktas även inom moderlinjen. J-indexet är en härledning av K-indexet och används i djurvalet på besättningsnivå. H-indexet, fruktsamhetsindexet, avser djurets förmåga att producera och sköta grisar. I H-indexet ingår kullstorlek vid födseln och dödlighet från födsel till avvänjning samt ålder vid grisning och grisningsintervall. Uppgifter för uträkning av H-indexet fås från besättningar som tillhör produktionskontrollen. Genom att tillhöra kontrollen kan varje suggbesättning således förbättra indexets tillförlitlighet.
Ny försöksstation ger nya möjligheter I Längelmäki kommun byggs en ny försöksstation för att utveckla det finländska svinmaterialets genetiska bakgrund. Planeringen av svinhuset började redan för några år sedan när de nuvarande försöksstationerna mer eller mindre levt ut sin tid både tekniskt och byggnadsmässigt. Efter fl era turer valdes Längelmäki kommun i Birkaland som ort för nybygget. Tomten med kommunalteknik, som kommunen donerade, samt det ekonomiska stödet från Birkalands TE-central var de två faktorer som främst inverkade på beslutet. Det bör även nämnas till placeringens fördel, att det närmaste verksamma svinhuset fågelvägen ligger flera kilometer bort. Den nya stationen räknas kunna tas i bruk i januarifebruari 2006. Stamförsöksverksamheten är en unik möjlighet för Finlands svinproduktion tack vare vår goda hälsostatus. Fördel för Snellmans producenter Lantgårdens Bästa-producenterna får genom avelsarbetet med de inhemska raserna ännu bättre svin i sina besättningar. Genom att minska utgifterna och förbättra produktiviteten säkrar man svinbesättningarnas konkurrenskraft även i framtiden. Snellman har redan under fl era år varit producenternas språkrör i avelsfrågor. Att fungera som drivande kraft i byggandet av den nya stamförsöksstationen är en av de största satsningarna på avelsverksamheten. Säkra resultat till lägre kostnader De tidigare försöksstationerna var i storleken 200 300 svinplatser, när den nya stationen har plats för 1568 gödsvin i 14 avdelningar. Med andra ord kan alla grupper som skickas från svinavelsbesättningarna testas på samma plats. Alla svin som är stationerade samtidigt kommer att ha samma skötare, foder och utfodringssätt. Vattnet och övriga omständigheter försöker man också att få så likadana som möjligt på de olika avdelningarna. Den varierande faktor som därefter påverkar tillväxtresultatet är svinens avelsmässiga nivå. Avelsmässigt bättre svin kommer att växa till högre slaktvikter än sämre svin under samma tid och med mindre foder. Enklare rutiner Tillväxttiden kommer att vara ca 12 veckor. Hela avdelningen fylls under en vecka och vid testtidens slut töms hela avdelningen på en gång. Efter detta rengörs och torkas avdelningen, varefter nya djur tas emot. Svinens tillväxt uppföljs med vägningar varje vecka. Före svinen skickas till slakt testas de på stationen. De bästa galtarna väljs ut och fl yttas via karantän till seminstation, där de är tillgängliga för svinproducenterna. De återstående svinen går till teststyckning, där man noggrant undersöker köttkvalitetens (ph, färg) och slaktkvalitetens egenskaper (köttprocent, späckprocent). Progressiv automatik Svinens foderförbrukning registreras individuellt och automatiskt. Utfodringsautomaten med 84 platser identifierar svinen när de kommer för att äta. Automaten väger både fodret som gått åt och det som lämnar kvar i tråget. Svinen kan själva bestämma när de äter och hur ofta de besöker automaten. Varje natt samlas informationen om svinens foderförbrukning in från alla stationer. Informationen sammanförs automatiskt med uppgifterna från foderstationens fodersammansättning. Med jämna mellanrum skickas dessa uppgifter vidare till Lantbrukets Datacentral för beräkning av testresultaten. Nya möjligheter Den nya stationen och nya utfodringsteknologin ger möjlighet att samtidigt testa vilken påverkan olika fodersammansättningar eller utfodringssätt (fri/begränsad) har på svinens tillväxt och foderförbrukning könsvis. Nyheten i detta är att ovannämnda test görs på ett täckande genomsnitt av hela Finlands djurstam. Eftersom svinens släktuppgifter är kända, kan man vid granskningen av resultatet ta i beaktande djurens nedärvda tillväxtpotential. En intressant nyhet är också möjligheten att i parallella boxar testa vilken påverkan fodrets torrsubstans har på svinens tillväxt och foderförbrukning. MH Resandet av väggelementen vid teststationen i Längelmäki har påbörjats. Bilder: Arto Hannonen. 9
Lantgårdens Bästa info Hygienkraven är mycket höga när produkten handskas utan yttre skydd. En automatisk våg väger portionerna och låter endast portioner med rätt vikt passera. Över hundratusen charkpaket per dag Charkproduktionen är ett av de starka benen i Snellmans verksamhet. Som kvalitetsledare ställs höga krav på produktionens kvalitet och effektivitet. Snellmans helköttsprodukter har länge varit ett triumfkort, som tilltalat konsumenterna och gett Snellman en framstående position som marknadsledare. Under 2005 ledde ökade satsningar på medwurstförsäljningen till att Snellman steg till den näst största medwurstleverantören i Finland. Charkförsäljningen omsätter ca 50 miljoner euro under år 2005. Effektivt och högkvalitativt Charkprodukterna tillverkas av Snellmans egna högkvalitativa råvaror. Råvaran blandas i stora blandare i enlighet med Herr Snellman-recepten. Massan fördelas i stänger, som får efterbehandling i enlighet med produkten. Charkprodukterna skivas från stångvara, berättar Anders Storsved, produktionschef för chark vid Snellmans fabrik på Granholmen i Jakobstad sedan årsskiftet. Maskinföraren vid skivningsmaskinen ansvarar för att skivningen är perfekt inställd för varje ny produkt. Med rätt inställningar uppnår vi produktens höga kvalitet och arbetet blir effektivt på hela linjen. Det är fråga om fi njusteringar, som kräver både lång erfarenhet och stort intresse för uppgiften. Förnyade skivlinjer Snellman har sedan 1995 successivt förnyat skivlinjerna till de fem skivningsmaskiner med förpackningslinjer man har idag. Tunn tunna produkter skivas på två maskiner, medwurst skilt för sig i ett eget utrymme och de övriga charkprodukterna på två maskiner. Charkprodukterna förpackas i återförslutningsbara förpackningar och i skin-förpackningar. Skivningsmaskinerna har en kapacitet på ca 2500 3000 paket i timmen, berättar Anders Storsved. Vårt mål är att i medeltal producera 15.000 paket per skift på medwurstlinjen och 20.000 paket per skift och linje på de fyra övriga linjerna. Under dagskiftet körs alla fem linjerna, medan kvällsskiftet vanligtvis kör två linjer. Hygien på hög nivå Vid skivningsskedet är hygienkraven mycket höga. Utrymmet där stångvaran skalas, skivas och förpackas kallas rött område. I det röda området hanteras produkten utan yttre skydd, då är det munskydd och skyddskläder som gäller, säger Anders Storsved. Personalen har skilda skor som desinfi ceras och endast används i det röda området, likaså ska händerna alltid desinfi - ceras när man går in. Hygienkraven begränsar också utomstående personers besök, allt för att värna om konsumentens hälsa och säkerhet. HJ Charkprodukterna tillverkas av Snellmans egna högklassiga råvaror. Dessa stekar ska bli Extra mör skinka. Det ryms många former och smaker i Herr Snellmans värld! Extra mör skinka och Smörgåsskinka på bilden. Anders Storsved är produktionschef för chark vid Snellmans fabrik på Granholmen i Jakobstad, här vid charkugnarna. Återförslutningsbara förpackningar innehåller en skyddsgas, som skyddar produkten mot bakterier och bevarar produktens färg. 10
7 1 Jakobstad 3 2 5 4 6 Nötanskaffningens kontaktpersoner 1. Pekka Taipale 0500-265 635 2. Matti Kastarinen 0500-263 995 3. Anders Fellman 0400-365 595 4. Antero Lång 0400-160 705 5. Peter Björk 0500-263 996 6. Jarmo Niemelä 0500-369 597 7. Eero Sallinen 0400-384180 Antti Sallinen 040-5543621 Anskaffningskontor Mona Julin anskaffningschef (06) 786 6343, 044-796 6343 Martti Hassila fältchef, svin (06) 786 6344, 044-796 6344 Vesa Hihnala fältchef, nöt (08) 465 855, 044-796 6345 Snellmans halare till hela familjen Beställ Snellman-halare till hela familjen! Halarna finns i barnstorlekar 110 160 och för vuxna i storlekarna 48-62. Barnhalare kostar 30 euro, vuxenhalare 35 euro. Beställningarna görs till Ronny Snellman på anskaffningskontoret per telefon, tel. (06) 786 6331 eller 044-796 6331, eller e-post: ronny.snellman@snellman.fi. Du kan även beställa genom den övriga anskaffningspersonalen. Nya produkter hösten 2005 Reijo Lintulahti svinrådgivare (fi nsk) 044-796 6542 Lisa Ahlgren anskaffningssekreterare (06) 786 6375 Ronny Snellman livdjurskoordinator (06) 786 6331, 044-796 6331 Tomas Gäddnäs anskaffningsdirektör (06) 786 6342, 044-796 6342 e-post:fornamn.efternamn@snellman.fi Anskaffningskontor Oy Snellman Ab Granholmsvägen 1 B 68600 Jakobstad tel. * 06 786 6111 fax 06 786 6184 anelma@snellman.fi www.snellman.fi Skorpskinka & Skorpkalkon Skorpkanten ger smak till skinkan och kalkonen. Båda produkterna är dessutom så möra, att de smälter i munnen! Skivad leverkorv med soltorkade tomater En spännande leverkorv, som ger nya smakupplevelser! Den äkta tomatsmaken kommer kraftigt fram! Skivad lätt delikatessleverkorv Den lätta delikatessleverkorven är en smakrik nyhet i serien skivad leverkorv. Innehåller bara 7 % fett och passar därmed även den som vill ha koll på linjerna. 11
En trevlig höst, önskar Herr Snellman!