THOMAS LINDQVIST AMA-redaktör Anläggning AB Svensk Byggtjänst FOTO: TIM FORSBERG Tillfällig spont. Arbeten med permanent spont har flyttats från avsnitt BG till CD. Arbetet med AMA Anläggning 13 Snart dags för publicering. TEXT: THOMAS LINDQVIST Arbetet med att uppdatera AMA Anläggning till utgåva 13 är nu i slutskedet. I mitten av augusti månad gick svarstiden ut för att komma in med synpunkter på den remissutgåva som funnits tillgänglig via Svensk Byggtjänsts hemsida sedan slutet av maj. Många bra synpunkter har kommit in på innehållet i remissutgåvan och för närvarande pågår arbetet med att färdigställa och sammanställa alla de texter som tillsammans ska utgöra de nya AMA, RA och MER Anläggning 13. Den nya utgåvan beräknas vara publicerad på AMA:s webbtjänst strax efter årsskiftet 2013 2014. Arbetet med att uppdatera AMA Anläggning startade i början av 2012 med rekrytering av de sektorutredare som ansvarar för texterna i de olika avsnitten. Det egentliga uppdateringsarbetet påbörjades sedan i september månad 2012. Utredarna arbetade sedan med textmaterialet inom sina respektive ansvarsområden under hösten och vintern. Under vårvintern 2013 lämnade sektorutredarna in sitt material till huvudutredarna för sammanställning och fortsatt bearbetning. Efter att texterna hade bearbetats sammanställdes materialet i den remissutgåva som sedan gjordes tillgänglig via Svensk Byggtjänsts hemsida den 24 maj. VIKTIGT MED BRANSCHFÖRANKRING För att texterna i AMA ska nå bred acceptans inom anläggningsbranschen så genomförs uppdateringsarbetet av AMA 29
ANLÄGGNING Anläggning enligt en särskild modell. Sektorutredarna som arbetar med texterna är rekryterade av Svensk Byggtjänst på rekommendation av Referensgruppen för AMA Anläggning. Referensgruppen i sin tur är sammansatt av personer med stor erfarenhet och med ett brett kontaktnät inom hela anläggningsområdet. Referensgruppen består av såväl juridisk expertis som representanter för statliga och kommunala beställare, stora och medelstora entreprenörer samt representanter från ett antal stora och medelstora konsultföretag. Dessutom medverkar huvudutredarna för AMA Anläggning från Svensk Byggtjänst. Totalt ingår 15 personer i Referensgruppen för AMA Anläggning. Själva uppdateringsarbetet med texterna under de olika teknikavsnitten bedrivs i arbetsgrupper bestående av tre personer. Dessa tre personer kommer från beställar- entreprenad- och konsultsidan. En är ansvarig för textbearbetningen och de två andra fungerar som bollplank som granskar textförslag och kommer in med synpunkter på innehållet. Dessutom har sektorutredarna egna kontaktnät där de kan inhämta råd och synpunkter. I arbetet som sektorutredare ingår att förankra förslag på textförändringar både inom den egna arbetsgruppen och i arbetsgruppen för AMA Anläggning, men även inom branschen i stort. När textförslagen skrivits klart går huvudutredarna igenom materialet för att säkerställa dess AMA-mässighet. FORTLÖPANDE AVSTÄMNING AV INNEHÅLLET Under projekttiden hålls fortlöpande avstämningsmöten både inom arbetsgrupperna men också med referensgruppen för AMA Anläggning. Frågor av särskild art tas upp för diskussion i dessa forum. Efterhand som materialet färdigställs skickas det sedan in till huvudutredarna för vidare bearbetning. Under vintern/ våren 2013 sammanställdes texterna för remissutgåvan AMA Anläggning 13 som senare sändes ut på remiss. FOTO: ANDERS WESTER Geotextil som materialavskiljande lager. Avsnittet om geosynteter har strukturerats om. REMISSUTGÅVAN Remissmaterialet gjordes tillgängligt på en av Svensk Byggtjänsts hemsidor och en riktad inbjudan att inkomma med synpunkter gick ut till ett stort antal personer verksamma i branschen, dels till personer uppsatta på en särskild lista men även till ett stort antal användare av webbtjänsterna för AMA Anläggning. Förutom den riktade inbjudan så genomfördes en bred annonskampanj så att alla som var intresserade kunde lämna synpunkter på innehållet i remissen. När remisstiden gick ut så hade mer än 2000 olika synpunkter inkommit från ett 50- tal olika remissvarslämnare. Trafikverket lämnade ett samlat svar från hela organisationen. Intressant att nämna är att intresset för att lämna synpunkter på AMA Anläggning verkar stiga från år till år. När AMA Anläggning 07 kom ut hade cirka 30 svarslämnare lämnat in ungefär 1 100 synpunkter på innehållet. Då ska det dessutom beaktas att föreliggande version var AMA Anläggning 98 som funnits ute på marknaden i nästan 10 år. REMISSVAREN GÅS IGENOM, BEARBETAS OCH SORTERAS Efter att remissvaren hade kommit in till Svensk Byggtjänst så började huvudutredarna arbetet med att bearbeta och sortera det inkomna materialet. Alla inkomna synpunkter ger inte upphov till någon förändring av innehållet i AMA men för många krävs någon form av åtgärd. Vissa synpunkter är enkla att åtgärda medan andra kräver ett mer omfattande utredningsarbete. Frågeställningarna av teknisk natur delges de olika sektorutredarna som ansvarar för texterna för översyn och eventuella åtgärder. Vissa av de i remissvaren inkomna synpunkterna är av sådan natur att ett eventuellt åtgärdande måste skjutas på framtiden. Det rör sig framför allt om frågor som inte hinner behandlas inom den tidsram som gäller för uppdateringsarbetet. Antingen åtgärdas då synpunkterna i en kommande AMA-nytt eller i samband med nästa uppdatering av AMA Anläggning. NÅGRA NYHETER I AMA ANLÄGGNING 13 Tanken bakom uppdateringsarbetet med nya generationers AMA är att förändringarna ska vara relativt små jämfört med innevarande utgåva. Orsaken till detta är att stora förändringar kan kräva ett mycket omfattande utredningsarbe- 30
te men också för att branschen ska hinna anpassa sig till förändringarna. Det vanliga arbetssättet vid en uppdatering av en ny utgåva AMA är att ändringar som skett i samband med utgivningen av AMA-nytt arbetas in den nya versionen. Samtidigt kontrollerar sektorutredarna giltigheten och aktualiteten hos de standarder och andra dokument som texterna i AMA och RA hänvisar till. Dessutom kan nya tekniker eller metoder tillkommit som efter ett antal års användning nu kan betraktas som beprövad teknik och därför bör införas i AMA. I vissa fall görs också en särskild översyn av eftersatta områden. TRAFIKVERKETS AMBITIONER Trafikverket har som de flesta känner till ett eget komplement till AMA Anläggning. Det är TRV AMA Anläggning som revideras två gånger årligen i samband med utgivningen av AMA-nytt. Trafikverket har som målsättning att inarbeta det mesta i sitt komplement direkt i AMA Anläggning. Arbetet med inarbetningen av Trafikverkets texter i AMA Anläggning är en pågående process som kommer att fortlöpa även efter publiceringen av AMA Anläggning 13. SLUTBEARBETNING AV TEXTERNA Efter att det slutliga materialet från sektorutredarna kom huvudutredarna tillhanda i slutet av oktober månad vidtog arbetet med att sy ihop säcken. Förslag på nya BSAB koder har utretts och sedan förankrats i ett särskilt BSAB råd. Textförslagen granskades med avseende på AMA:s regelverk och texterna förs sedan in i det publiceringsverktyg som används vid publicering både på webben och i bokform. Detta är ett mycket omfattande arbete som utförs i samråd med sektorutredarna. FOTO: TOM FORSBERG Nya koder och rubriker för demontering har införts tillsammans med begreppsbestämningar för flyttning, demontering och rivning. UTGIVNING OCH PUBLICERING För varje ny utgåva av AMA förskjuts fokus mer och mer från de tryckta böckerna mot de digitala verktygen som finns tillgängliga på Svensk Byggtjänsts webbplats. Det gäller bland annat webbtjänsten för AMA där alla texter kan hittas i en lättöverskådlig pyramidstruktur. Lagom nu till hösten kommer dessutom en ny uppdaterad version av webbtjänsten för AMA att finnas tillgänglig. Den nya versionen ska vara förbättrad på en rad punkter och göra innehållet ännu mer överskådligt. En stor fördel med webbtjänsten är sökfunktionen som underlättar att hitta bland alla koder och rubriker. Ett annat digitalt verktyg som nått mycket stor användning ute hos kunder som arbetar med att upprätta beskrivningar, är Beskrivningsverktyget. Att använda Beskrivningsverktyget är ett mycket smidigt sätt att upprätta beskrivningar på. Används det behöver till exempel inte användaren själv lägga till nya texter som tillkommit i samband med AMA-nytt eftersom de texterna automatiskt kommer med i den tekniska beskrivningen. Verktyget innehåller även förslag på beskrivningstexter. Dessutom kan egna mallar kopplas ihop med verktyget. Beskrivningsverktyget uppdateras kontinuerligt och förbättras hela tiden i takt med att användare hör av sig med synpunkter på innehållet. Enligt tidplanen ska nya AMA Anläggning publiceras kring årsskiftet 2013-2014. Publicering kommer först att ske på AMA:s webbtjänst och några veckor senare kommer även den tryckta versionen att finnas tillgänglig. Parallellt med publiceringen så kommer även det nya utbildningsmaterialet att produceras och det beräknas vara färdigställt en bit in på 2014. Även beskrivningsverktyget kommer att uppdateras med förslag på beskrivningstexter utifrån den nya utgåvan. Faktarutan på följande sidor redovisar ett urval av några av de större nyheterna i AMA och MER Anläggning 13. 31
ANLÄGGNING Några nyheter i AMA och MER Anläggning 13 Permanent spont Arbeten med permanent spont har flyttats från avsnitt BG till CD och behandlas nu som permanent markförstärkningsåtgärd. Tillfälliga sponter för förarbeten och liknande beskrivs som tidigare under aktuella koder och rubriker under BG. Det är i och för sig inte ovanligt att en tillfällig spont kvarlämnas och senare övergår till att utgöra en permanent spont, men det är syftet från början som avgör placeringen i kodstrukturen. Samtidigt införs också tilläggsersättningar i MER under CDF Permanent spont för hammarband, avsträvningar, dubb med mera. FOTO: ANDERS WESTER I MER har täckregeln för jordschaktsslänter ändrats från 2:1 till 1:1. Geosynteter Avsnittet om geosynteter har genomgått en omstrukturering. Numer finns det en hel del produkter inom området med olika egenskaper och för olika ändamål. I den nya utgåvan av AMA börjar indelningen av koder och rubriker med geosyntetens funktion för att sedan övergå i typ av geosyntet, till exempel geotextil, geonät eller geomembran. Demontering Nya koder och rubriker för demontering har införts tillsammans med begreppsbestämningar för flyttning, demontering och rivning, för att särskilja när koderna och rubrikerna ska användas. Den principiella skillnaden mellan rivning och demontering är att material som demonteras ska hanteras försiktigt för att antingen återanvändas i entreprenaden eller förbli beställarens egendom och då läggas upp på anvisad plats. Rivning avser normalt material som rivs och bortforslas ut ur arbetsområdet, till exempel för omhändertagande på avfallsanläggning, men rivningsmassor kan i vissa fall även användas till fyllning inom arbetsområdet. Flyttning, som innebär ett komplett arbete som även omfattar exempelvis schakt, fyllning och återställning, kan i vis- sa fall användas istället för demontering och återmontering. Det används när till exempel stolpar, staket eller liknande flyttas från ett läge till ett annat, med eller utan mellanlagring. Fler hänvisningar RA har försetts med fler hänvisningar till andra koder och rubriker för att underlätta för beskrivningsförfattaren var de olika arbetena ska kravställas. Byggnadsverk I MER har koderna för byggnadsverk renodlats så att det nu endast är arbeten med byggnadsverket som ingår i ersättningen. Tidigare komplettering av ersättningsregeln utgår. Komplettering av kommentarer I MER har kommentarerna till principer för mätning kompletterats i syfte att öka förståelsen för hur arbeten mäts. Täckregel för jordschakt I MER har täckregeln för jordschakt ändrats från 2:1 till 1:1 vilken gäller om inget annats har angivits i handlingarna. Det som är viktigt att känna till är att projektören alltid ska ange lutningen på schaktslänter i bygghandlingen. De aktuella jordarternas geotekniska egenskaper ska ligga till grund för bestämning av släntlutningar. Ändringen i MER har gjorts med hänsyn till säkerhets- och arbetsmiljöaspekter eftersom täckregeln tyvärr allt för ofta misstolkas som någon slags defaultgräns för schaktsläntens lutning. På detta sätt understryks vikten av en korrekt utförd geoteknisk undersökning. OR-mängder Andra ändringar i MER är att ORmängder utgår och att ändringar av mät- och ersättningsregler inte längre ska förtecknas i AF-delen. Ändringarna kommer sig av de ändringar som gjorts i AMA AF 12 och som påverkar innehållet i MER Anläggning. OR-mängder kan visserligen fortsätta att användas men är ingenting som arbetsgruppen för AMA Anläggning rekommenderar. När det gäller objektsspecifika förändringar av mät- och ersättningsreglerna så ska dessa nu i stället förtecknas i en handling som rangordningsmässigt står över MER (AB 04 kap 1 3). I praktiken innebär det att denna handling, Objektspecifika mät- och ersättningsregler, ges rangordning 6 och av inledning- 32
en till den handlingen ska det tydligt framgå att den avser ändringar av och tillägg till MER Anläggning 13. Handlingen kommer sedan att utgöra en kontraktshandling. Se även artikeln om Tre-, fyra- och femstreckare i MER på sidan 22 och artikeln Principer för mätning utfört arbete på sidan 24. Verklig area Att observera är att MER även fått en del ändringar angående hur vissa arbeten mäts och ersätts. Arbeten under vissa koder och rubriker som tidigare mätts i area kommer istället att mätas i volym. Arbeten med röjning och återställande av vegetationsyta som tidigare mätts inom teoretiska begränsningslinjer ska i stället regleras i verklig area. FOTO:WIKIPEDIA Under avsnittet som gäller bergborrning så har kodstrukturen förändrats. Hantering av vatten Avsnittet under kapitel B, som behandlar hantering av vatten under entreprenadtiden, har genomgått en omstrukturering och fått nya koder och rubriker. Syftet är att förtydliga och särskilja olika aktiviteter som kan krävas under entreprenadtiden. Nya begreppsbestämningar Flertalet nya begreppsbestämningar har införts. Bland annat har en tydligare definition gjorts för jordschakt respektive bergsschakt. Den tidigare definitionen byggde på storleken på de schaktredskap som krävs för uppgiften medan den nya definitionen bygger på jordens odränerade skjuvhållfasthet vilket möjliggör en kontroll om tveksamheter skulle uppkomma. Värt att nämna är att begreppsbestämningarna som görs i AMA är AMAs tolkningar anpassat till dess regelverk. Det är inte med nödvändighet samma definitioner som används i andra sammanhang. Bergborrning Under avsnittet som gäller bergborrning så har kodstrukturen förändrats. En annan indelning av koder och rubriker har gjorts samtidigt som texterna har setts över för att vara bättre anpassade till de arbetsmetoder som branschen använder. FOTO:WIKIPEDIA Nurek-dammen Tadzjikistan. Inom området dammbyggnad har nya koder och rubriker införts. Dammbyggnad Inom området dammbyggnad har nya koder och rubriker gällande olika fyllningslager införts. I RA Anläggning 13 har endast vissa korta rådstexter införts. Kommande behov och synpunkter från branschen avgör sedan i vilken omfattning krav- och rådstexter kommer att införas via AMA-nytt eller i nästa utgåva av AMA. Markbeläggningar Under DCG MARKBELÄGGNINGAR har beläggningar av gummi, plast och metall fått nya koder. De har tidigare beskrivits under DCM, DCN och DCP. Gröna tak Nya koder och rubriker samt texter för gröna tak och liknande tillämpningar har införts i AMA Anläggning. Gränsdragning mot AMA Hus görs så att allt upp till och med tätskiktet på underliggande konstruktion ska beskrivas med koder och rubriker från AMA Hus. Efterföljande arbeten beskrivs sedan i AMA Anläggning. 33