Handbok för håltagare Håltagningsentreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier 1 (8)
|
|
- Per Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handbok för håltagare Håltagningsentreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier 1 (8)
2 Förord Handboken för håltagare har tagits fram av Håltagningsentreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier (HiB). Syftet har varit att skapa en vägledning och branschgemensamma riktlinjer för genomförande av håltagningsuppdrag. Handboken har tagits fram i samarbete mellan HiB, Seholgar Consulting och Byggipedia. Maskin- och verktygsleverantörer samt enskilda håltagningsföretag och håltagare har bidragit med underlag till handboken Ett stort tack riktas till ovanstående organisationer och personer samt till SBUF som bidragit med finansiering av handboken. Ett särskilt stort tack riktas till håltagningsexperterna: Joakim Lenander vid Areco Contractor Håltagning, Tommie Jansson vid Byggutbildning Star och Jan Månsson vid King Concrete AB, som på ett engagerat sätt bidragit med sin expertis och granskning av innehållet i handboken. Stockholm Lars Sandström, Håltagningsentreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier (HiB) 2 (8)
3 Sammanfattning Håltagningsbranschen behöver tillgång till information och underlag som kan säkra kvalitet och säkerhet arbetet. Håltagningsentreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier har därför tagit fram en handbok som stöd för verksamma håltagare. Handboken syftar till att informera och att skapa rutiner och riktlinjer kring planering, utförande och säkerhet vid håltagningsuppdrag. Handbok för håltagare innehåller idag följande avsnitt: lagar och regler anbud och avtal arbetsmiljö och säkerhet borrning vägg- och golvsågning vajersågning Innehållet bygger på manualer och anvisningar från leverantörer samt sammanställd erfarenhet bland några verksamma håltagare. Handboken har idag publicerats digitalt, i utskriftsvänligt och mobilanpassat format. Länk: Handboken betraktas som ett levande dokument. Den kan efterhand komma att kompletteras med aktuell information, länkar och utvecklade rutiner och riktlinjer. Under projektets gång har utvecklingsbehov identifierats och sammanställts. 3 (8)
4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Bakgrund, 5 Syfte, 5 Genomförande, 6 Resultat, 6 Slutsatser och förslag... 7 Identifierade problem, 7 Ställningstaganden, 7 Utvecklingsbehov, 8 4 (8)
5 Inledning Bakgrund Håltagningsbranschen är kanske den hantverkssektor inom byggbranschen som utvecklats mest under senare år: Idag sker en allt större del av håltagningsuppdragen i form av inplanerade underentreprenader vilket innebär bättre framförhållning och därigenom möjlighet att etablera och utveckla kostnadseffektiva och säkra håltagningsmetoder. Från att ha varit tungt, slitsamt och dammigt börjar håltagningsyrket bli ett alltmer högteknologiskt yrke med helt nya krav på kompetens och utbildning. Håltagningsbranschen är hänvisad till några internationellt stora leverantörer av håltagningsutrustning varför arbetsmetoderna i allt högre grad måste anpassas till internationell nivå. Behovet av effektiv kompetensförsörjning har ökat på grund av den snabba teknologiska utvecklingen i kombination med säkerhets och arbetsmiljöarbetet i branschen. Håltagningsarbeten i byggnader är förenade med stora risker både på byggnadernas stabilitet, personsäkerhet och miljöpåverkan i form av buller, damm och restprodukter. Ett problem är att det i branschen saknas gemensamma riktlinjer och utgångspunkter för hur arbetet bör bedrivas på ett effektivt och säkert sätt. Kompetensen om håltagning finns idag hos erfarna håltagare men rutinerna kan varierar mellan olika personer och företag. Dessutom saknas etablerade kanaler för erfarenhetsåterföring. Det finns väldigt lite dokumenterat kring utförande av håltagningsuppdrag. Håltagare har hittills vart hänvisade till kollegor samt leverantörsmanualer och -anvisningar vilka ofta är produktspecifika och översatta från andra språk utan förankring i svenska förutsättningar, byggteknik, juridik eller regler kring säkerhet. För att säkerställa kompetens, kvalitet och säkerhet inom håltagning har branschen efterfrågat en handledning som sammanställer generella administrativa och tekniska frågor. Syfte Projektets övergripande syfte har varit att i säkerställa kunskap, kvalitet och säkerhet inom håltagningsbranschen genom att: studera och informera om håltagningsmetoder utifrån hela processen och med fokus på säkerheten sammanställa branschgemensamma rekommendationer och riktlinjer kring utförande, bearbetning och säkerhet informera om krav i lagstiftningen som berör byggbranschen och speciellt håltagare. Handbokens branschgemensamma kunskapsunderlag syftar långsiktigt som ett underlag som på ett enhetligt sätt skall kunna säkra arbetssätt och kompetens genom hela håltagningsbranschen. 5 (8)
6 Genomförande Arbetet med handboken har inneburit insamling av befintlig information och erfarenheter kring håltagningsprocessen, håltagningsmetoder samt logistik och säkerhet. Exempel på underlag som använts i projektet: anvisningar och beskrivningar från leverantörer i Sverige och utomlands internationella krav och branschrekommendationer via IACDS, International Association of Concrete Drillers and Sawers erfarenhetsmässiga underlag från verksamma håltagare och leverantörer lagar och regler med relevans för håltagning En väsentlig del i arbetet har varit att granska, komplettera och anpassa äldre underlag eller utländska rekommendationer till aktuella förutsättningar inom svensk håltagnings- och byggindustri. För områden där relevanta underlag saknats har projektet i samarbete med håltagare och leverantörer tagit fram egna underlag och riktlinjer. Sammanställningar av erfarenhetsmässiga och etablerade rutiner i branschen har därför utgjort en väsentliga del av underlagen till handboken. Systematisering samt kompletteringar och förtydliganden av dessa, bl a gällande säkerhetsrutiner, har utförts inom projektgruppen. Resultat Handboken innehåller regler och information om: lagar och regler anbud och avtal med beställare arbetsmiljö och säkerhet borrning vägg- och golvsågning vajersågning Enligt önskemål från branschen har projektet beslutat att handboken skall publiceras digitalt, anpassat till olika webbläsare, bl a mobila enheter. Den digitala handboken kommer att kunna uppdateras och kompletteras vid behov. Länkning till relevanta webbplatser och dokument kan också göras från handboken. Upptryckning av handböcker kommer att kunna ske efter beställning. Daterade utskrifter av valda sidor kan göras efter önskemål och sättas hop till handböcker med för verksamheten anpassat innehåll. Länk: 6 (8)
7 Slutsatser och förslag Arbetet med handboken har visat att det finns hög kompetens och ett utbrett säkerhetstänk i håltagningsbranschen. Däremot mycket lite dokumenterat. Handboken har också bemötts positivt bland samtliga organisationer och personer som medverkat och kontaktats under arbetets gång. Identifierade problem Det som saknats i branschen är en generell och samlad information om håltagning, krav och anvisningar. Erfarenhetsåterföring har varit begränsad till enskilda personer och företag. Leverantörernas anvisningar är ofta översatta från andra språk och gäller snarare specifika maskinmodeller än generellt. Anknytning till arbetsplatsens övriga förutsättningar och svenska förhållanden är oklara i dessa manualer. De saknades också information och tydliga riktlinjer kring interagerande mellan håltagarens uppdrag och övriga arbeten på arbetsplatsen. Riskfaktorerna vid håltagning utgör en relativt hög risk för andra personer samt byggnader, för vilka håltagarens ansvar eller befogenheter inte sträcker sig. Kommunikation kring arbetets utförande, risker och åtgärder begränsas dag till den riskbedömning som lämnas till BAS-P. En reflektion från projektet är att i den mån det förekommit anvisningar har dessa främst angett att något skall utföras men väldigt sällan hur. Detta gäller inte minst skydds- och säkerhetsåtgärder i samband med håltagning. Arbetet med handboken har därför inriktats på: att dokumentera erfarenheter hos verksamma håltagare ur olika leverantörsanvisningar bryta ut och synkronisera generella instruktioner relatera till svenska förutsättningar och krav att utveckla instruktioner genom att försöka konkretisera olika delar i håltagningsprocessen. Ställningstaganden Bland beställarna finns även konsumenter och organisationer som har begränsad kunskap på området. Utgångspunkten för utformning av handboken är därför att kunskapen och kommunikation kring förutsättningar och säkerhet vid håltagning bör vara håltagningsentreprenörens ansvar i första hand. Detta oavsett vem som sen har ansvaret för att vidta åtgärderna i olika projekt. På så sätt förebyggs säkerhetsrisker som härrör från kunskaps- eller kommunikationsbrister. 7 (8)
8 Utvecklingsbehov Arbetet med handboken har identifierat ett fördjupat kunskaps- och informationsbehov inom vissa områden och som inte kunnat tas fram inom projektets ramar. Exempel på utvecklings- och informationsbehov bl a: metodstudier med tydlig foto/film-dokumentation av bl a säker infästning av utrustning, säker uttagning av block, genomgång av säkerhetsrutiner vid maskinhantering, exempel på utförande av avspärrningar och andra skyddsåtgärder, kunskap om bedömning, undersökning och stabilisering av byggnader och byggdelar vid håltagning och partiell rivning. kunskap om bedömning undersökning och förebyggande av vibrationsskador på byggnader metoder och rutiner kring hantering av kylvatten för att undvika skador på egendom planering och logistik vid håltagning och partiell rivning i syfte att förebygga skador på personer- och egendom och att effektivisera och underlätta tid- och resursplanering av andra arbeten inom entreprenaden. underlag och exempel för systematiskt arbetsmiljöarbete inom håltagningsföretag checklistor för information till beställare kring t.ex. risker och nödvändiga åtgärder samt fastställande av ansvaret för dessa åtgärder. mät- och beräkningshjälpmedel, exempel och mallar t ex avseende: mätningar och beräkningar av vikter och volymer, bl a för planering av logistik, upplag och säkra lyft, enklare ellära för beräkning av effekt, val av utrustning och bedömning av effektbehov 8 (8)
Toleranser och gränsvärden För borrning och sågning i betong
Toleranser och gränsvärden För borrning och sågning i betong Final SE August 2002 / revision 4, april 2004 HiB:s kansli: Lars Sandström Box 7835 103 98 Stockholm Tel: + 46 8 698 58 00 Fax: + 46 8 698 59
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
www.bygg.org En säker arbetsplats Charlotta Gottschalk Dieden 2013-01-24
www.bygg.org En säker arbetsplats Charlotta Gottschalk Dieden 2013-01-24 Målbilder för Sveriges Byggindustrier VISIONEN ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE I VÄRLDSKLASS DET ÖVERGRIPANDE MÅLET EN ATTRAKTIV BYGGBRANSCH
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
ARBETSMILJÖ VID RIVNING,
ID: 13211 ARBETSMILJÖ VID RIVNING, SANERING OCH HÅLTAGNING EN VÄGLEDNING [Ange författarens namn] 2016-05-12 Foto: Gunilla Bernevi Rex Riv- och Saneringsentreprenörerna och Håltagningsentreprenörerna inom
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,
Koncernkontoret Koncernstab HR
1 (5) REGION SKÅNE ÅRS UPPFÖLJNING AV DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET (SAM) För att säkerställa det systematiska arbetsmiljöarbetets effektivitet, funktion och utveckling måste det regelbundet föls
Väggar Håltagning. Håltagning i väggar genom kärnborrning eller sågning. Förutsättningar. Förarbete. Egenkontroll. Genomförande BEE.
31 BEE.41 Väggar Håltagning Håltagning i väggar genom kärnborrning eller sågning Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas vid detaljplanering
Arbetsmiljöarbete. Lättläst version
Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,
Riktlinjer. Telefoni. Antagen av kommundirektören 2013-12-01
Riktlinjer Telefoni Antagen av kommundirektören 2013-12-01 Innehållsförteckning Telefoni... 0 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Ansvar... 2 Chefens ansvar... 2 Anställds ansvar... 2 Hänvisning... 2 Hänvisning
Svar på revisorernas granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende hot och våld
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2018-08-20 KS 2018/0389 Kommunstyrelsen Svar på revisorernas granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende hot och våld Förslag till beslut
Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön
Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se
Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september 2015. Av: Maia Carlsson, Personalenheten
Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet den 21 september 2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Riskbedömning av arbetsmiljön... 4 Åtgärdande av risker... 5 Rapportering och
Vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument
Vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument 1 2 Varor och tjänster ska vara säkra Enligt produktsäkerhetslagen (2004:451), PSL, ska varor och tjänster som näringsidkare erbjuder konsumenter
Rapport 2017:1 Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan
Rapport 2017:1 Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan 2013-2016 2 Vi har inspekterat drygt 30 procent av landets skolor 2013-2016 Skolan är landets största arbetsplats eftersom
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen Dnr
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2016-09-13 179 Dnr 2016-000266 Svar på granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende hot och våld Kommunstyrelsens
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Golv och bjälklag Håltagning
34 BEE.41 Golv och bjälklag Håltagning Håltagning i golv eller bjälklag genom kärnborrning eller sågning Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig
Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin Ann-Beth Antonsson, Bo Sahlberg IVL Svenska Miljöinstitutet 2019 Författare: Ann-Beth
Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA
MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
KVALITETSLEDNINGSSYSTEM
KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern
Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag
IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda
Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till
I Central förvaltning Administrativ enhet
., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
1 (12) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) en gång
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet
Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete
www.pwc.se Revisionsrapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olsson, Cert. kommunal revisor Högbo Bruks AB Erika Brolin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning...
Svar till arbetsmiljöverket
Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24
Rekommendation Tidig marknadsdialog
Till Medlemmarna i Anläggningsforum Föreslagna aktiviteter i denna Rekommendation är omhändertagna genom att de är införda i Trafikverkets Verksamhetssystem. Uppföljning genomförd 2019-02-12 Rekommendation
Verktyg för ditt systematiska arbetsmiljöarbete
Verktyg för ditt systematiska arbetsmiljöarbete Att arbeta systematiskt med arbetsmiljön ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten i en organisation. Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på
Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Allmänt om vårt arbetsmiljöarbete
Elutveckling AB 1 Allmänt om vårt arbetsmiljöarbete Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och sträva efter en bra och säker arbetsmiljö för alla. Arbetsmiljö ingår som en integrerad del i vårt
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
Fastighetsägares egenkontroll
Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till
Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning
Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod
Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje
Allmänt om vårt arbetsmiljöarbete
Elutveckling AB 1 Allmänt om vårt arbetsmiljöarbete Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och sträva efter en bra och säker arbetsmiljö för alla. Arbetsmiljö ingår som en integrerad del i vårt
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
- Risker. Bild. - Regler - Ansvar. Arbeten på drivmedelsanläggningar En utbildning för dig som arbetar inom drivmedelsbranschen
- Risker Bild - Regler - Ansvar Arbeten på drivmedelsanläggningar En utbildning för dig som arbetar inom drivmedelsbranschen ALLA YRKEN HAR SINA EGNA UTMANINGAR OCH SPECIELLA ARBETSMILJÖ. För oss som arbetar
Så skapar vi. En säker arbetsplats
Så skapar vi En säker arbetsplats 1 Arbetet med En säker arbetsplats handlar om att öka kunskaperna om och kompetensen kring risker och säkerhet, förbättra attityderna till säkerhetsfrågor hos företagsledning
Kravpunkt Kravet Omfattar Dokument/Tolkning 1.1 Systematiskt arbetssätt
2015-12-15/Anders Larsson Rev. 2016-02-24/AL, se rödmarkerat DETTA ÄR EN SAMMNATSÄLLNING ÖVER Nyheter BF9K från och med 2015-06-01. Vilken punkt är ändrad och vad innebär det för företaget. Vad skall göras
Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
KMA-checklistan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för entreprenörer och beställare
KMA-checklistan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för entreprenörer och beställare Checklista för kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökrav vid anbud och egenkontroll av entreprenadarbete. Anbud Egenkontroll
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
vem har arbetsmiljöansvaret?
vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren
PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan.
Bättre arbetsmiljö Föreläsningsbilder Art nr: 885 Senast uppdaterat: februari 2015. Fallen till deltagare och handledare finns på www.prevent.se/fallbanken. För att läsa materialen behöver du ha programmet
Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017
Södermalms sdf Administrativa avdelningen Tjänsteanteckningar Dnr: 291-2017-1.6. Sida 1 (10) 2017-08-109 Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017 Södermalms stadsdelsförvaltning, Stockholm
Handbok för att genomföra OR-processen (Ordning & Reda)
Handbok för att genomföra (Ordning & Reda) Processmöte genomförandet Börja med att berätta om bakgrunden till. Tuttava är en arbetsmetod utarbetad av Institutet för Arbetshygien i Helsingfors och som anpassats
Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på
Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete underrubrik Maria Morberg, 20161128 i bakgrunden Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018
Tjänsteskrivelse 2018-05-02 Dnr 2018/253-026 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018 Bakgrund Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad
Svar på revisorernas granskning av förekomst av bisysslor
BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (3) Personalenhet Dnr LD12/03031 Uppdnr 397 2013-01-14 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-01-28 Landstingsstyrelsen
Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?
CNC-maskiner Maskinchecklista Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den? Olyckor vid CNC-maskinen ger oftast svåra skador med stort personligt lidande och höga kostnader för både
FU 2000 Generella systemkrav
Handling 13.1 Giltig från Versionsnummer Antal sidor 2004-11-01 Utgåva F 5 Diarienummer V04-2866/IN10 0 Antal bilagor Beslutsfattare CV Handläggande enhet, Handläggare V, Göran Reinestam Ersätter Utgåva
HUSBYGGNAD. Ämnets syfte
HUSBYGGNAD Ämnet husbyggnad behandlar husbyggnadsprocessens alla stadier från projektering till det att objektet är färdigt att användas. Det behandlar även svensk byggtradition och arkitektur samt olika
Trafikkontorets krav
Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete
jo VÄGLEDNING Kommunkontoret Personal- och löneenheten 2004-04-19 Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete Inledning Ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som
Branschens egen kravmärkning.
B i l d : L a s s e F o r s b e r g T v å b i l d a r e. Branschens egen kravmärkning. Utmärkt Bygge underlättar samarbetet och effekti- viserar byggprocessen för alla aktörer i ett projekt. Konkret innebär
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Presentation
Sid 1 av 5 Bilden visar utbildningens övergripande och detaljerade mål. Detaljerade mål: Samverka i arbetsmiljöfrågor genom att: Ha kännedom om lagar, regelverk, avtal och föreskrifter kring förhållanden
Det Svenska Demoleringspriset, en uppmärksammad branschutmärkelse:
Utdelas av tidningen Professionell Demolering i samverkan med Håltagningsentreprenörerna och Riv- & Saneringsentreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier Det Svenska Demoleringspriset, en uppmärksammad
Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016
Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016 Dag 3, 160525 kl. 13:00 16:00 Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM i praktiken Arbetsmiljön inom Älvdalens kommun nu och i framtiden! Summering och utvärdering
rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen
modell plan policy program regel rutin rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och riktlinje strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.
1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa
Validity Date Reg No 10 år HMSS-331. Unit Reviewer Approver Version HMS&K Anne-Louise Thäng Helén Axelsson 23
ANVISNING 1(7) SÄKER JOBBANALYS (SJA) - "MIN TAKE 2" RISKINVENTERING DRIFTPERSONAL 1 SYFTE Säker JobbAnalys (SJA) är ett verktyg för att systematiskt utvärdera underhålls- eller projektarbeten, normala
Document Name ANVISNING 1(6) Validity Date Reg No 10 år 2014-02-25 HMSS-331
ANVISNING 1(6) SÄKER JOBBANALYS (SJA) - "MIN TAKE 2" RISKINVENTERING DRIFTPERSONAL 1 SYFTE Säker JobbAnalys (SJA) är ett verktyg för att systematiskt utvärdera underhålls- eller projektarbeten, normala
Koncernkontoret Koncernstab HR
1 (8) BILAGA 1: FÖRVALTNINGARNAS SVAR PÅ RESPEKTIVE FRÅGA 3a. Arbetsmiljöfaktorerna (psykologiska, fysiska och sociala) finns med när beslut ska fattas och åtgärder vidtas i det vardagliga arbetet. andel
Förstudie Förekomsten ändrings
www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Uppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Svar på revisorernas granskning av förekomst av bisysslor. Landstingsstyrelsen: 1. Yttrandet till revisorerna enligt bilaga c) godkänns.
I II ~, Landstinget DALARNA Personalen het g()~, BESLUTSUND~~AG -() lss 1'1-1l_ ~I TT Datum 2013-01-28 1 (3) Dnr LD12/03031 Uppdnr 397 2013-01-14 s arbetsutskott 2013-01-28 Svar på revisorernas granskning
Se till att du vet var och vilka riskerna är!
Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren
SAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Arbetsmiljörutiner i byggprojekt
www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.
Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 2 j 1 (10) Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av kommunstyrelsen den 3 mars 2018 67 Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar
MANUAL FÖR KVALITET OCH MILJÖ
INNEHÅLL 1 KVALITETS- OCH MILJÖLEDNING... 1 1.1 KVALITETS- OCH MILJÖPOLICY... 1 1.2 ORGANISATION... 2 1.3 LEDNINGSSYSTEM... 2 1.4 DOKUMENTSTYRNING... 2 1.5 KOMMUNIKATION... 3 1.6 FÖRBÄTTRINGAR OCH AVVIKELSER...
PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Stadsdelsutveckling Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-01-15 Handläggare Susanna Juvas Hagbjörk Telefon: 08-508 03 000 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på Arbetsmiljöverkets
Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion
DEL 1: Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Modulen inleds med det övergripande målet för modul 1 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling
Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra
Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt. Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN
Tekniska nämnden 2012 05 24 58 164 Tekniska nämndens arbetsutskott 2012 05 11 73 174 Dnr 2011/945.04 Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt Bilaga:
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Systematiskt Arbetsmiljöarbete
2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas
Yrkesintroduktion för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd
Yrkesintroduktion för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR SOCIALSEKRETERARE INOM EKONOMISKT BISTÅND 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion
Arbetsmiljöverket slutrapporterar sin skoltillsyn
FrÅn: Charlotte Andersson Malmborg Till: bnplatina Ärende: VB: Arbetsmiljöverket slutrapporterar sin skoltillsyn 2013-2016 - utskick till skolhuvudmän
Återrapportering av handlingsplan för utveckling av fastighetsförvaltning
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (7) Fastighetsnämnden Återrapportering av handlingsplan för utveckling av fastighetsförvaltning Ärende Under vintern/våren 2019 har kontoret tagit fram en handlingsplan
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1
Sid 1 av 14 Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska hjälpa företaget att arbeta förbyggande med arbetsmiljön. Detta ska göras genom att verksamheten ska undersökas, bedrivas och följas upp så att ohälsa
Revisionsrapport. Lantmäteriverket - Skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Sammanfattning
Revisionsrapport Lantmäteriverket 801 82 Gävle Datum Dnr 2008-03-19 32-2007-0781 Lantmäteriverket - Skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen
Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!
GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot