Produktionsanpassade föreskrifter om bergschakt i Anläggnings AMA 98

Transkript

1 Produktionsanpassade föreskrifter om bergschakt i Anläggnings AMA 98 Bergschakt i västra Frösunda, Solna. Avsnittet om bergschakt är i allt väsentligt omarbetat och utökat i Anläggnings AMA 98 jämfört med motsvarande avsnitt i Mark AMA 83. Detta har gjorts för att åstadkomma mer produktionsanpassade föreskrifter i AMA. Denna artikel belyser bakgrund till samt resultat av uppgraderingen av bergschaktavsnittet i Anläggnings AMA 98. Mats Alestam Sedan tidigt 1970-tal har i princip samma utförandekrav på bergschakt levt kvar i AMA t o m Mark AMA 83. Modern bergschaktningsteknik har därför inneburit ett behov av uppdatering av föreskrifter i Anläggnings AMA 98 och RA 98 Anläggning. Dessutom har nya koder och rubriker tillkommit enligt BSAB 96. BSAB-systemet har givit följande huvudstruktur med ytterligare här inte angivna underordnade koder och rubriker: CBC BERGSCHAKT CBC.1 Bergschakt för väg, plan o d samt vegetationsyta CBC.2 Bergschakt för byggnad CBC.3 Bergschakt för ledning CBC.4 Bergschakt för järnväg CBC.5 Bergschakt för bro, brygga, kaj, kassun o d CBC.6 Bergschakt för tunnel, bergrum o d Mats Alestam har varit sektorutredare för bergarbeten i Anläggnings AMA 98 och har egen rådgivande verksamhet. 13

2 Figur 1. Tabell CBC/1 i Anläggnings AMA 98. Bergschaktningstoleranser Figur 2. Figur CBC/1 i Anläggnings AMA 98. Vid öppen sprängning skall tabell CBC/1 i Anläggnings AMA 98, figur 1, användas. Den visar bergschaktningstoleranser med tillåtna mått för schaktad bergkontur i förhållande till teoretisk bergkontur samt teoretisk skadezons utbredning. Bestämd bergschaktningstolerans anger således krav på det kvarvarande berget efter sprängning, utlastning och färdigrensat berg. Begreppen bergschaktningstoleranser och teoretisk skadezon som införts är nya och de illustreras i figur CBC/1 i Anläggnings AMA 98, figur 2. Motivet till indelning i bergschaktningstoleranser är att uppnå en mer produktionsanpassad modell för öppen bergschakt. Tabell och figur i Mark AMA 83, som visar borrningstoleranser och underborrning är borttaget. Krav på underborrning framgår av AMA-texter eller får anges i projektspecifik beskrivning under underordnade koder och rubriker beroende av projekttyp. När man till exempel skall utföra en bergschakt för grundläggning av byggnad i närhet av befintlig byggnad eller anläggning gäller bergschaktningstolerans 1 (skonsam sprängning) enligt Anläggnings AMA 98, figur 3. Vid en bergschakt för väg skall projektören ange lämplig bergschaktningstolerans enligt tabell CBC/1. Valet av bergschaktningstolerans kan till exempel avgöras mot beaktande av att minimera driftoch underhållskostnader. Teoretisk skadezon Valet av bergschaktningstolerans ger största tillåtna mått för teoretisk skadezons utbredning. Skadezon är belägen utanför bergschaktningsgräns med sprickor och skador som direkt följd av bergschakt. Utanför den egentliga skadezonen uppkommer s k microsprickor, som i detta sammanhang inte betraktas som skada. Ursprunget till skadezon härrör sig från slutet av 1970-talet då man genom kartering av nytillkomna sprickor i kärnborrhål bestämde skadezonsdjupet. Beräkningar av skadezonsdjupet har utförts av olika grupper med hänsyn tagen till i huvudsak svängningshastighet och laddningsvikt o d. Någon säker beräkningsmodell har ännu ej tagits fram. Att praktiskt mäta djupet på skadezonen har testats vid Äspölaboratoriet ( SKB:s berglab.) utan att finna någon teknisk metod till rimliga kostnader. Därför baseras teoretisk skadezon på olika laddningskoncentrationer. Laddningskoncentration I tabell CBC/2 i Anläggnings AMA 98, figur 4, anges högsta tillåtna laddningskoncentration i förhållande till teoretisk skadezon. Hänsyn skall vid bedömningen av teoretiskt skadezonsdjup tas till: frikoppling, förhållande mellan laddningsdiameter och borrhålsdiameter 14

3 Figur 3. Bergschakt intill anläggning i västra Frösunda, Solna, som föranleder bergschaktningstolerans 1, skonsam sprängning. Dessutom intill byggnad innehållande omfattande vibrationskänslig utrustning, vilket även föranleder restriktioner för och uppföljning av vibrationer m m under pågående bergschaktningsarbeten. vatten i hål, om vatten återfylls efter renblåsning måste det beaktas bergets egenskaper, sprickmönster, sprickmängd och sprickfyllnad typ av upptändning, momentan med elektroniksprängkapslar eller annan typ laddningslängd, förladdning o d verklig krondiameter. Tidigare har vid bergschakt inom civilt bergbyggande i Sverige använts en tabell för bedömning av skadezoner. I tabellen inordnas vanligt förekommande sprängämnen, med dess handelsnamn, som används vid sprängning av bergkonturer efter den laddningskoncentration i kg Dynamexekvivalenter som respektive laddning har. Omräkning från det aktuella sprängämnet till Dynamex har gjorts med hjälp av viktstyrkan. Laddningskoncentrationen ligger sedan till grund för bedömning av det skadezonsdjup som laddningen åstadkommer. Det förenklade utförandet enligt tabell CBC/2 har sin grund i att göra den mera produktions- och funktionsanpassad. De sex parametrar som påverkar teoretiskt skadezonsdjup ställer krav på kunnande hos projektör och entreprenör. Figur 4. Tabell CBC/2 i Anläggnings AMA

4 Bergschaktningsarbeten intill trafikerad väg, väg 222, Värmdöleden, Sickla, Nacka. Finn Ouchterlony och Mats Olsson, SveBe- Fo, har sammankallat en arbetsgrupp med beställare, konsulter och entreprenörer för att ta fram hjälpmedel för bedömning av parametrarna. De olika ingenjörsmässiga korrektionsfaktorerna kan redovisas i en Excelrutin eller i nomogramform. Resultatet av detta arbete syftar bl a till att bli ett komplement till tabellen CBC/2 i Anläggnings AMA 98. När resultatet av nämnda arbete föreligger kommer det att redovisas i AMA-nytt. Bergrensning Bergrensning (skrotning) skall utföras enligt bergrensningsklass enligt tabell CBC/3 i Anläggnings AMA 98. Förändringar i jämförelse med tidigare utgåvor av Mark AMA är att elhydrauliska hammare har tillkommit. I klass 2 anges att lossbrytning kan utföras av en man med skrotspett i stället för som tidigare av två man genom brytning av samtidigt arbetande skrotspett. Figur 5. Tabell CBC/4 i Anläggnings AMA 98. CBC.6 Bergschakt för tunnel, bergrum o d Bergschaktningstoleranser för tunnel, bergrum o d är angivna i tabell CBC/4 i Anläggnings AMA 98, figur 5, med förklarande figur CBC/2, figur 6. Toleranserna bygger på medelvärdet mellan avståndet mellan teoretisk bergkontur och påstickspunkten och motsvarande för borrhålsbotten. Vad beträffar teoretisk skadezon gäller att använ- 16

5 Foto: Mats Olsson, SveBeFo Bergtunnel i del av Södra länkensystemet, Stockholm. da tabell CBC/2 på motsvarande sätt som vi öppen sprängning. Produktionsmässighet och att bestämma en funktionsanpassad bergschaktsprodukt har varit målet för förändringen. Med dagens scannerteknik är det enkelt att följa upp slutresultatet. CBD.1 Bergborrning med tunnelborrningsmaskin (TBM) Med hänsyn tagen till att tunnelborrningstekniken idag är beprövad och även är anpassad till hårda bergarter samt att ett antal projekt med tunnelborrningsmaskin, TBM, kommer i Sverige har tabeller för förekommande borrningstoleranser och bergbrytningsklasser infogats i Anläggnings AMA 98. Dessa är skapade utifrån internationella erfarenheter. Figur 6. Figur CBC/2 i Anläggnings AMA