Tvåspråkighet. En studie om flickors och pojkars språkanvändning i olika miljöer

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation EXAMENSARBETE HSV407 15 hp Höstterminen 2010 Tvåspråkighet En studie om flickors och pojkars språkanvändning i olika miljöer Bilingualism A study about girls` and boys` language use in different environments Helena Sarja Handledare: Ingrid Wiklund Examinator: Eva Sundgren 1

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation EXAMENSARBETE HSV407 15 hp Höstterminen 2010 Sammandrag Helena Sarja Tvåspråkighet En studie om flickors och pojkars språkanvändning i olika miljöer Bilingualism A study about girls and boys language use in different environments År 2010 Antal sidor: 37 Syftet med denna uppsats är att studera elevers tvåspråkiga språkanvändning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vänner. 41 elever i årskurserna 4-9 har fyllt i en enkät som behandlar ämnet tvåspråkighet. Dessa elever går i en tvåspråkig skola och utifrån deras svar har jag försökt att ta reda på i vilka sammanhang eleverna talar respektive språk samt om det finns någon skillnad på pojkars och flickors val av språk beroende på situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkäten. Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget är med föräldrar, där de flesta informanter talar finska. Finska var det språk de flesta informanter lärde sig först och de flesta lärde sig även att läsa och skriva på finska. Fler flickor än pojkar talar svenska tillsammans med kompisar både i och utanför skolan. I klassrummet vill fler flickor än pojkar tala svenska. Hälften av informanterna känner sig mest bekväma med att använda svenska. Nyckelord: språkanvändning, flickor och pojkar, svenska och finska, tvåspråkig friskola 2

Innehåll Sammandrag...2 1 Inledning...5 1.1 Syfte och frågeställningar...5 1.2 Uppsatsens disposition...6 2 Bakgrund...7 2.1 Tvåspråkighet...7 2.2 Fristående skolor med två språk i centrum...9 2.3 Språkanvändning...9 2.4 Språkanvändning och kön...10 2.5 Språkblandning, blandspråk, kodväxling och positiv/negativ transfer...11 3 Metod och material...12 3.1 Urval, avgränsning och bortfall...12 3.2 Genomförande...13 3.2 Etiska principer...13 4 Resultat...14 4.1 Resultat av enkätundersökningen...14 4.2 Resultat av intervjuundersökningen...22 4.2.1 Intervju 1...22 4.2.2 Intervju 2...23 4.2.3 Intervju 3...23 4.2.4 Intervju 4...24 5 Diskussion...25 5.1 Metoddiskussion...25 5.2 Resultatdiskussion...25 6 Avslutning...29 7 Litteratur...30 Bilagor...31 Bilaga 1...31 Bilaga 2...33 Bilaga 3...36 3

Tabeller Tabell 1: Informanternas födelseland...15 Tabell 2: Antal år i Sverige...15 Tabell 3: Moderns födelseland...15 Tabell 4: Faderns födelseland...16 Tabell 5: Vilket/vilka språk lärde du dig först?...16 Tabell 6: Vilket/vilka språk lärde du dig att läsa och skriva på?...16 Tabell 7: Bor tillsammans med följande familjemedlemmar:...17 Tabell 8: Vilket/vilka språk föredrar du att använda på lektionerna i skolan?...17 Tabell 9: Vilket/vilka språk talar du med kompisar i skolan?...18 Tabell 10: Vilket/vilka språk talar du med kompisar utanför skolan?...18 Tabell 11: Brukar du blanda språken i samtal med kompisar?...18 Tabell 12: Vilket/vilka språk talar du med dina föräldrar?...19 Tabell 13: Vilket/vilka språk talar du med dina eventuella syskon?...19 Tabell 14: Vilket/vilka språk talar du med kompisar och övrig personal på eventuella fritidsaktiviteter?...20 Tabell 15: Nämn några positiva sidor som du tycker att tvåspråkigheten medför:...20 Tabell 16: Nämn några negativa sidor som du tycker att tvåspråkigheten medför:...21 Tabell 17: Vilket språk känner du dig mest bekväm med att använda?...22 4

1 Inledning Skolorna i Sverige får alltfler flerspråkiga elever och det finns fri(stående)skolor som har moderna språk som profil. Utöver detta finns det skolor som har tvåspråkighet i centrum, det vill säga de erbjuder elever att få muntlig- och skriftlig undervisning i både sitt förstaspråk och andraspråk. Frågan är hur det skulle gå för eleverna om de blev tvungna att enbart tala svenska i skolan. Skulle de vilja det och skulle i så fall flickors respektive pojkars svar skilja sig i den frågan? Jag finner detta intressant därför att jag själv har gått i en tvåspråkig klass under de första tre skolåren. Jag använde mitt förstaspråk hemma och båda språken parallellt i skolan. När jag sedan började i en vanlig skola var jag tvungen att tala, skriva och läsa på svenska, bortsett från modersmålsundervisningen som ägde rum en gång i veckan. För mig blev det en omställning att endast få använda svenska i skolan och på grund av att jag inte hade någon kamrat med samma förstaspråk som jag ledde detta till att jag talade finska hemma och svenska i skolan. Det vore därför intressant att ta reda på om elevers syn på tvåspråkighet har ändrats sedan jag själv gick i skolan. Jag tycker även att det är intressant därför att jag är en blivande lärare i svenska och svenska som andraspråk och kommer att möta elever med olika språkbakgrunder. Ämnet är även relevant för både verksamma och blivande svenska som andraspråkslärare och modersmålslärare men även för lärare i övriga ämnen. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att ta reda på elevers språkanvändning i en tvåspråkig skola samt vilket språk som används av eleverna i skolan, hemma och på fritiden. Jag vill dessutom undersöka vilka fördelar och nackdelar eleverna anser att tvåspråkigheten har. Min hypotes är att eleverna anser att det är bra att få använda båda språken, dvs. både modersmålet och andraspråket i skolan samt att pojkarna helst använder modersmålet i de flesta situationerna. Jag tror även att flickorna är mer positivt inställda till svenska språket än vad pojkarna är, och därmed inte har någonting emot att enbart studera på svenska i skolan. Min hypotes baseras på egna iakttagelser som vikarierande lärare på en tvåspråkig skola, där jag sett att flickorna i högre grad använder svenska både på lektionerna och på rasterna. För att uppfylla syftet med min undersökning söker jag besvara följande frågor : 5

I vilka sammanhang använder eleverna sina respektive språk? Finns det någon skillnad på pojkars och flickors språkval i olika miljöer? Vilka för- och/eller nackdelar medför tvåspråkigheten enligt eleverna? 1.2 Uppsatsens disposition Jag har disponerat min uppsats i sex avsnitt. I avsnitt två finns forskningsbakgrunden, som dvs. tidigare forskning, teorier samt begrepp och definitioner. I avsnitt tre beskriver jag metod och material samt urval, avgränsning och bortfall samt genomförande och slutligen etiska principer. Enkät- och intervjuresultat redovisas i avsnitt fyra och i avsnitt fem diskuterar jag metod och resultat. I avsnitt sex gör jag en sammanfattning och drar slutsatser. Den avslutande delen består av källförteckning och bilagor. 6

2 Bakgrund 2.1 Tvåspråkighet Gisela Håkansson (2003) skriver om definitioner av tvåspråkighet: I litteraturen möter vi ett helt spektrum av skilda uppfattningar, från att man måste vara uppvuxen med två språk i familjen för att anses vara tvåspråkig, till att det räcker med att man har en viss kunskap om två språk (s. 13). Modersmålet är också svårt att definiera: Är det det första språk man lärt sig, eller är det det språk man behärskar bäst, eller det språk man använder mest (s. 13). Håkansson (2003) tar sedan upp fyra kriterier som Tove Skutnabb-Kangas (1981) föreslagit och dessa är: ursprungskriteriet, kompetenskriteriet, funktionskriteriet och attitydkriteriet. Ursprungskriteriet innebär att det språk man lärt sig först är modersmålet och om man har lärt sig två språk från början är man tvåspråkig. Kompetenskriteriet är det andra kriteriet och innebär att modersmålet är det språk man behärskar bäst och den som behärskar två språk lika bra är tvåspråkig. Funktionskriteriet innebär att modersmålet är det språk man använder mest och en person som kan använda två språk i de flesta situationer i enlighet med egna önskemål och samhällets krav (s. 15) är tvåspråkig. Detta brukar även kallas funktionell tvåspråkighet. Det fjärde och sista kriteriet är attitydkriteriet och innebär att modersmålet är det språk man identifierar sig med och den person som identifierar sig själv som tvåspråkig eller av andra personer identifieras som tvåspråkig är således tvåspråkig. I detta arbete kommer begreppen förstaspråk och andraspråk att användas och dessa kan variera, det vill säga finska kan vara en informants förstaspråk medan svenska är en annans. Sini Heiskanen (2007:13) menar att det inte bara är språket som räknas till tvåspråkighet, även om det är den grundläggande betydelsen, utan också det kulturella beteendet, det vill säga i vilken grad man förstår de båda kulturerna och de sociala reglerna. Monica Axelsson (2004:505) framhåller att om ett barn har ett annat förstaspråk än majoritetsspråket och barnet behärskar förstaspråket bäst är det viktigt att hon får möjlighet till utveckling av tänkande och lärande på detta språk då det är på sitt starkaste språk som man lär och förstår bäst. Samtidigt menar Axelsson att barnets utveckling på andraspråket bör starta så snart som möjligt så att andraspråket också ska fungera för tänkande och lärande i framtiden. Håkansson (2003:145) tar upp begreppen simultan och successiv tvåspråkighet. Skillnaderna mellan simultan och succesiv tvåspråkighet ligger främst i inlärningsprocessen. Simultan tvåspråkighet innebär att man lär sig två språk samtidigt medan successiv tvåspråkighet innebär att man lär sig ett språk först och det andra senare. 7

Håkansson (2003) skriver att för att barnet ska utveckla simultan tvåspråkighet bör hon lära sig två språk samtidigt före tre års ålder. Om det andra språket lärs in vid tre års ålder leder detta till att barnet blir successivt tvåspråkigt. Håkansson menar att för simultant tvåspråkiga barn är det klassiska inlärningsmönstret att föräldrarna talar varsitt språk med barnet (s. 151), dvs. en person ett språk. Man kan även använda metoden ett språk hemma ett borta som Håkansson menar innebär att man talar ett minoritetsspråk hemma och majoritetsspråket utanför hemmet (s. 152). Man kan också bestämma sig för att använda minoritetsspråket vid måltider eller på bestämda platser som i vardagsrummet. Håkansson (2003:153) kallar detta för språktid och språkrum. Det finns även familjer som inte har bestämt hur, var och när de två språken ska användas och detta kallar Håkansson för språklig blandning. Som tvåspråkig använder man olika språk i olika situationer och det är alltså vanligt att familjen inte har bestämt hur de ska använda språken gentemot barnet. Nackdelen med denna metod är att barnet kan få det svårt med att särskilja språken. Håkansson (2003) menar att för att barnet ska bli simultant tvåspråkig är en person ett språk strategin den bästa. Detta baseras på iakttagelsen att barn som vuxit upp i en miljö, där mamma talar ett språk och pappa ett annat språk använder de två språken mera naturligt (s. 153). Håkansson poängterar dock att denna metod inte är helt problemfri. Det mest befrämjande ur språkinlärningssynpunkt, menar Håkansson, är att föräldrarna håller sig till sitt språk och inte visar barnet att de förstår det andra språket. Om barnet upptäcker att föräldern som t.ex. talar finska förstår svenska kan det vara svårt att motivera barnet att använda sig av båda språken och följden blir att barnet svarar på svenska trots att föräldern anstränger sig att aldrig använda svenska direkt till barnet (s. 154). Håkansson nämner begreppet passiv tvåspråkighet, som innebär att barnet förstår språket men inte talar det. Barnet kan utveckla passiv tvåspråkighet om hon upptäcker att föräldern, som alltid talat finska, visar att han förstår och kan prata svenska. Passiv tvåspråkighet innebär bland annat att barnet kan använda språket aktivt om hon hamnar i en situation där minoritetsspråket verkligen behöver användas (s. 154). Successiv tvåspråkighet skiljer sig från simultan tvåspråkighet, som nämndes ovan, främst genom att inlärningen av ytterligare ett språk påbörjas vid tre års ålder. Håkansson (2003:165) menar att många successivt tvåspråkiga barn inte når fram till samma språkliga nivåer som simultant tvåspråkiga barn. Uttalet är framförallt det som blir svårare att lära sig vid stigande ålder. 8

2.2 Fristående skolor med två språk i centrum Jakob Cromdal & Ann-Carita Evaldsson (2003:17) menar att följden av den minskade undervisningen i modersmål har visat sig i att fler fristående skolor med språklig/etnisk inriktning ökat sedan 1991. Evaldsson (2003) skriver även att det sätt på vilket flerspråkiga elever använder flerspråkighet i klassrummet och på skolgården pekar på att elevers flerspråkighet inte sker i ett socialt och kulturellt vakuum (s. 85). Kenneth Hyltenstam & Veli Tuomela (1996:59-60) skriver också om fristående skolor och menar att de flesta fristående skolor har språk i fokus, och det är främst på svenska och finska som undervisningen bedrivs. De skriver att inflytandet från den egna etniska gruppen är mycket större i dessa skolor än i kommunala skolors modersmålsundervisning och att detta kan leda till bra resultat, genom att eleven får större egetansvar för att nå bra behärskning av båda språken. Veli Tuomela (2001:211) skriver att sverigefinska elever i tvåspråkiga undervisningsmodeller oftast har mycket bättre möjligheter att utvecklas i finska språket än elever i en svensk klass men eleverna som går i en tvåspråkig skola eller klass kan ha svårare att utvecklas i svenska språket än sverigefinska elever i svensk klass och enspråkiga svenska elever. Han skriver även att eleverna är positiva till både svenska och finska språket samt att de är motiverade att lära sig båda språken. Tuomela (2001:2) menar att modersmålet används mest i tvåspråkiga klasser och i tvåspråkiga friskolor, men att dessa elever har färre lektioner på och i svenska jämfört med svensklektioner i en svensk klass. Håkansson (2003:77) skriver att högst hälften av undervisningen får ske på ett annat språk än svenska och att detta gäller för alla typer av tvåspråkig undervisning. Tuomela (2001:2) skriver att olika faktorer utanför skolan påverkar tillägnadet av två språk. De olika sociala faktorerna är viktiga för det är genom dessa faktorer som eleverna får attityder till inlärningen av sina två språk, det vill säga antingen är de positivt inställda eller negativt inställda på att lära sig båda språken. De sociala faktorerna påverkar också i vilken omfattning eleverna ges möjligheter att använda båda språken utanför skolan. 2.3 Språkanvändning Jan Einarsson (2004) menar att de flesta tvåspråkiga använder sina språk för olika syften. En del använder det ena språket hemma och i privata sammanhang och det andra i sitt jobb och mer offentliga sammanhang (s. 96). Håkansson (2003:123) har en liknande tanke, nämligen att det är 9

vanligt att ett språk talas i hemmet och ett annat språk används i skolan. Håkansson menar att föräldrarna kan läsa för barnet på ett språk och pratar om bokens innehåll på ett annat. Tuomela (2001:85-86) skriver om modersmålet och andraspråket hos tvåspråkiga barn, att dessa i regel är funktionellt differentierade inom olika domäner. Detta innebär att modersmålet mest används inom informella domäner som t.ex. i hemmet och på fritiden, medan andraspråket används inom informella och formella domäner som t.ex. i skolan och vid utnyttjandet av medier. Dessa informella och formella domäner kallas även för diglossi (se t.ex. Håkansson 2003 och Lainio 2008) vilket Jarmo Lainio (2008:259) förklarar djupare, nämligen att ett språk används i offentliga sammanhang medan det andra används privat. Tuomela (2001:212) skriver att språkanvändningsmönstret för elever i tvåspråkiga undervisningsmodeller utanför skolan kännetecknas av att de kommer i kontakt med finska språket i högre grad än sverigefinska elever i svensk klass. Däremot kan kontaken med svenska språket förbli mindre intensiv. Detta får olika konsekvenser för hur eleverna utvecklar finska och svenska språket. Cromdal och Evaldsson (2003:13) menar att allt fler elever har erfarenhet av situationer där fler än ett språk talas och att flerspråkiga barn och ungdomar använder både majoritetsspråk och modersmål i sitt vardagliga umgänge. Einarsson (2004:97) skriver att många tvåspråkiga tycker att tvåspråkigheten leder till att de lättare lär sig nya språk och att det blir lättare att få arbete. Nackdelarna är att personen blandar språken ofrivilligt och kan känna sorg över att förlora ett av språken, vanligtvis minoritetsspråket, medan det andra å sin sida blir starkare. 2.4 Språkanvändning och kön Ingrid Wiklund (2002:15) skriver om könsrelaterade skillnader i sociala nätverk. Hon menar att män och kvinnor spelar olika roll i samhället och att dessa olika roller också avspeglas i deras språk. Kerstin Nordenstam & Ingrid Wallin (2002:94) skriver om de integrerade flickorna och menar att flickorna i denna kategori betraktar Sverige som sitt land samt att deras ungdomsliv inte skiljer sig från andra svenska ungdomars. 10

2.5 Språkblandning, blandspråk, kodväxling och positiv/negativ transfer Håkansson (2003:123) poängterar att valet av språk kan vara individens eget val, och då väljer man exempelvis språk efter samtalspartnern. Man kan närma sig samtalspartnern genom att välja det språk denne är mest förtrogen med men man kan även välja ett språk som omgivningen inte förstår för att utesluta andra. Då man väljer språk kan man även välja att kodväxla eller inte kodväxla eller välja att använda båda språken, mer eller mindre blandade. Lainio (2008:259) skriver att kodväxling innebär: att man växlar in fraser eller ord från ett annat språk. Leonora Arnberg (2004:48) skriver att språkblandning måste skiljas från två andra språkbeteenden som uppträder hos tvåspråkiga barn, nämligen kodväxling (på engelska code switching) och interferens. Kodväxling innebär att man i samtal med tvåspråkiga, oftast i informella sammanhang, skiftar mellan språken, medvetet eller omedvetet. Och precis som Lainio (2008) menar även Arnberg (2004) att man sätter in ett ord eller en fras från det ena språket [ ] eller så byter man språk vid satsgränsen (s. 49). Håkansson (2003:125) menar att kodväxling är något positivt, det är ett tecken på stark språklig kompetens: Förmågan att kodväxla är något som ingår i talarens pragmatiska förmåga och ju bättre tvåspråkiga barn blir på sina båda språk desto mer kodväxlar de. Däremot ses begreppet blandspråk enligt Håkansson som något negativt då det förekommer hos tvåspråkiga barn före tre års ålder. Blandspråk innebär en omedveten blandning av språk, barnen blandar ihop` sina språk. Blandspråk kan jämföras med vad Arnberg (2004:48) kallar språkblandning som innebär att barnet blandar språken i ett yttrande innan det i själva verket är medvetet om att det har två språk i sin omgivning. Lainio (2008:276) skriver om transfer, som innebär att betydelser, grammatiska drag,uttalsnyanser och delar av strukturer överförs från ett språk till ett annat. Man brukar skilja på positiv och negativ transfer, och Lainio förklarar att positiv transfer syftar till fenomen i ett språk som underlättar inlärningen av ett annat, t.ex. att ett ord eller en struktur som finns i det egna språket också finns i det språk man försöker lära sig. Interferens eller negativ transfer är enligt Arnberg (2004:51) det ena språkets ofrivilliga inverkan på det andra, sedan barnet (som är fallet i kodväxling) har lärt sig att skilja de båda språken åt. Interferens förefaller vara vanligast när språken är i obalans. Lainio (2008:276) menar att man bör välja begreppet negativ transfer framför interferens eftersom begreppet interferens syftar till något man trodde förr, nämligen att något tidigare inlärt försvårar, interfererar med, inlärningen av något som lärs in senare. 11

3 Metod och material Kvantitativ metod valdes i form av en enkät (se bilaga 2) som behandlade ämnet tvåspråkighet och denna metod valdes för att visa elevernas syn på det svenska och det finska språket. Enkäten består av frågor på svenska som även är översatta till finska och anledningen till att frågorna är skrivna på både svenska och finska är för att eleverna är tvåspråkiga och vissa elever känner sig bekväma med att läsa och skriva på svenska medan andra elever känner sig mest bekväma med att få använda finska. Enkäten visar när eleverna använder respektive språk, vilket språk de föredrar att använda i klassrummet. I enkäten framkommer det även vilket språk eleverna använder tillsammans med kompisar, vilket språk de lärde sig först och slutligen vad de anser är bra och dåligt med att vara tvåspråkig. Jag valde mestadels öppna frågor därför att jag inte ville begränsa svaren som man gör när man har olika svarsalternativ. Frågan om vilka positiva respektive negativa sidor som finns vad gäller tvåspråkigheten, hade inte kunnat vara sluten eftersom jag antog att eleverna skulle svara olika. Kvalitativ metod valdes då uppföljning av enkäten gjordes i form av inspelade, semistrukturerade intervjuer. Fyra informanter valdes ut till intervjun, som bestod av individuella frågor som sammanställdes utifrån enkätsvaren (se bilaga 3). Vissa frågor har tagits från enkäten, då en informant inte hade besvarat hela enkäten, medan andra har formulerats utifrån svaren på enkäten, både i form av följdfrågor och separata frågor. 3.1 Urval, avgränsning och bortfall Undersökningen ägde rum bland elever i en tvåspråkig skola i en mellanstor stad i Mellansverige. Skolan är en F9 skola (F9 står för årskurs 1-9) och har utöver detta även förskoleverksamhet. Informanterna består av elever i årskurs 4-9. Sammanlagt blev det 41 informanter som deltog i enkätundersökningen,varav 19 är pojkar och 22 är flickor. Två informanter fick ej delta i undersökningen och två informanter var sjuka vid tillfället då enkäten delades ut. De fyra informanter som intervjuats består av två pojkar i årskurs 9, en pojke i år 4 och en flicka i år 9. Dessa valdes ut genom att deras svar i enkäten stack ut lite; två informanter är trespråkiga, en informant föredrar att enbart tala finska och en informant kan inte finska utan behärskar endast svenska. 12

Jag valde att inte ha med förskoleklassen samt årskurs 1-3 av den anledningen att jag anser att frågorna i enkäten hade varit för svåra för dem att besvara. Eleverna kan också vara omedvetna om sin tvåspråkighet vid så pass ung ålder och därför gjorde jag en avgränsning i mitt arbete. 3.2 Genomförande Innan enkäten delades ut skickades en förfrågan till föräldrarna (se bilaga 1), där de tillfrågades om deras barn fick delta i undersökningen. I föräldrabrevet framkom det även att några elever kommer att väljas ut till en intervju. Efter att föräldrasvaren kommit in planerade jag in dagen då jag skulle besöka skolan och enkäten delas ut. Dagen då enkäten skulle delas ut bokades in efter samtal med en lärare på skolan då eleverna kan ha studiedagar med mera. Enkäten delades ut och samlades in av mig och en lärare på skolan. Jag hade kunnat dela ut och samla in alla enkäter själv men då tiden, en dag, inte räckte till, beslutade jag att ta hjälp av en lärare. Innan intervjuerna ägde rum tillfrågades informanterna om de ville delta. Sedan bokade jag in ett besök i samråd med en lärare på skolan. Under intervjuerna använde jag bandupptagning och informanterna var medvetna om att de kunde avböja att bli inspelade då jag frågade om detta innan intervjun började. Ljudmaterialet har inte transkriberats därför det inte kändes relevant då jag inte undersöker informanternas uttal utan jag är intresserad av vad de säger, inte hur de säger det. Jag antecknade under intervjuns gång för att ingenting skulle gå förlorat (t.ex. ifall det blev något fel med inspelningen). Tre av intervjuerna skedde på svenska och en intervju skedde på finska (se bilaga 3). Jag utgick dels från vilket språk informanten hade besvarat enkäten på, dels från vilket språk informanten angett var det språk hon eller han känner sig mest bekväm med att använda. 3.3 Etiska principer Jag har tagit etiska hänsyn under min undersökning. Jag har således tillgodosett de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2004). Det som är aktuellt i min forskning är samtyckeskravet, som består av fyra regler och av dessa regler är det två som är relevanta i min forskning. Regel nummer 2 säger att [f]orskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare (t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär). Jag har delat ut information till varje deltagare i form av ett papper där föräldrarna eller vårdnadshavarna tillfrågats om deras barn får 13

delta i undersökningen. På pappret står det även vad undersökningen handlar om samt vilket ändamål undersökningen har. Regel nummer 1 visar att [f]orskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta. Jag har poängterat för alla informanter att deltagandet är frivilligt och att de får avbryta sin medverkan närsomhelst, fastän deras föräldrar har gett sitt samtycke till att de får medverka i undersökningen. 14

4 Resultat 4.1 Resultat av enkätundersökningen I detta avsnitt presenteras informanternas bakgrund, deras föräldrars födelseland, språkanvändning i olika situationer samt vilka fördelar och nackdelar som tvåspråkigheten medför. Tabell 1. Informanternas födelseland Kön Sverige Finland Pojkar 17 2 Flickor 20 2 Totalt 37 4 Samtliga informanter skriver i vilket land de är födda. Se tabell 1. Majoriteten av informanterna är födda i Sverige, endast fyra är födda i Finland. Ingen informant är född utanför Norden. Tabell 2 Antal år i Sverige Kön Hela livet Tre år Sex år Åtta år Nio år Pojkar 17 1 1 Flickor 20 1 1 Totalt 37 1 1 1 1 Samtliga informanter har skrivit hur många år de har bott i Sverige. Se tabell 2. De flesta informanter har bott i Sverige hela livet. Två informanter, en pojke och en flicka, har bott i Sverige sex respektive åtta år. En flicka har bott i Sverige i tre år och en pojke kom till Sverige för nio år sedan. Tabell 3 Moderns födelseland Kön Sverige Finland Annat Vet ej Pojkar 8 7 1 3 Flickor 5 14 3 Totalt 13 21 1 6 35 informanter vet i vilket land deras mamma är född i. Se tabell 3. De flesta mödrar är födda i 15

Finland men det finns även många som är födda i Sverige. Vidare visar tabellen att endast en informants mor är född i ett annat land. Sex informanter vet inte i vilket land deras mamma är född i. Tabell 4 Faderns födelseland Kön Sverige Finland Annat Vet ej Pojkar 4 9 2 4 Flickor 7 11 4 Totalt 11 20 2 8 35 informanter har skrivit vilket land deras far är född i. Se tabell 4. Majoriteten av pappor är födda i Finland medan elva är födda i Sverige. Tabellen visar att två pappor är födda i ett annat land. Åtta informanter vet inte vilket land deras pappa är född i. Tabell 5 Vilket/vilka språk lärde du dig först? Kön Svenska Finska Svenska & finska Finska sedan svenska Svenska sedan finska Svenska, finska & spanska Pojkar 3 11 2 1 1 1 Flickor 2 15 4 1 Totalt 5 26 6 1 2 1 Frågan om vilket språk eller vilka språk informanterna lärde sig först besvarades av samtliga informanter. Se tabell 5. 26 informanter lärde sig finska först, jämfört med svenska som bara fem informanter lärde sig först. Sex informanter lärde sig båda språken parallellt. En pojke lärde sig finska först, sedan svenska och en pojke och en flicka lärde sig svenska först, sedan finska. En pojke lärde sig svenska, finska och spanska samtidigt. Tabell 6 Vilket/vilka språk lärde du dig att läsa och skriva på? Kön Svenska Finska Svenska & finska Svenska, finska & spanska Pojkar 6 8 3 1 1 Flickor 4 9 8 1 Totalt 10 17 11 1 2 Vet ej 16

Vilket språk informanterna lärde sig att läsa och skriva på besvarades av 39 informanter. Se tabell 6. De flesta lärde sig att läsa och skriva på finska. Svenska respektive svenska och finska har ungefär lika många svar, tio respektive elva. En pojke lärde sig att läsa och skriva på tre språk. Två informanter vet inte vilket språk de lärde sig att läsa och skriva på. Tabell 7 Bor tillsammans med följande familjemedlemmar Kön Mor Far Mor & Far Mor & Far och ett eller flera syskon Mor & ett eller flera syskon Pojkar 2 3 7 3 Flickor 2 1 1 8 4 Totalt 4 1 4 15 7 Kön Mor & ett eller flera halvsyskon Far & ett eller flera syskon Varannan vecka mor/far & syskon Pojkar 1 1 2 Mor eller far & styvmor eller styvfar och ett eller flera syskon/halvsyskon Flickor 2 4 Totalt 1 3 2 4 Santliga informanter har skrivit vilka familjemedlemmar de bor tillsammans med. Se tabell 7. Majoriteten, 15 stycken, bor tillsammans med sin mor, far och syskon. Sju informanter bor med sin mor och syskon. Fyra informanter bor med sin mamma, lika många bor med sin mamma och pappa. Likaså är det fyra informanter som bor med antingen sin mamma eller pappa och styvmor eller styvfar och syskon eller halvsyskon. Tabell 8 Vilket/vilka språk föredrar du att tala på lektionerna i skolan? Kön Svenska Finska Svenska&finska Pojkar 10 6 3 Flickor 15 5 2 Totalt 25 11 5 Alla informanter har besvarat frågan vilket eller vilka språk de föredrar att tala på lektionerna i skolan. Se tabell 8. De flesta informanter, 25 stycken, föredrar att tala svenska på lektionerna. Av dessa är 15 flickor och tio pojkar. Finska föredrar elva informanter, ungefär lika många flickor som 17

pojkar, att tala på lektionerna medan endast fem informanter vill tala både svenska och finska. Tabell 9 Vilket/vilka språk talar du med kompisar i skolan? Kön Svenska Finska Svenska & finska Svenska, ibland finska Pojkar 7 3 7 2 Flickor 11 2 8 1 Totalt 18 5 15 3 Samtliga informanter har skrivit vilket eller vilka språk de talar med kompisar i skolan. Se tabell 9. Elva flickor talar svenska med kompisarna i skolan. Motsvarande siffra för pojkarna är sju. Ungefär lika många flickor och pojkar talar finska eller svenska och finska med kompisar. Två pojkar och en flicka talar mest svenska men ibland finska med kompisar i skolan. Tabell 10 Vilket/vilka språk talar du med kompisar utanför skolan? Kön Svenska Finska Svenska & finska Svenska, finska & spanska Pojkar 11 1 6 1 Flickor 14 2 6 Totalt 25 3 12 1 Alla informanter har besvarat frågan vilket eller vilka språk de talar med kompisar utanför skolan. Se tabell 10. 14 flickor och elva pojkar talar svenska tillsammans med kompisar utanför skolan. Finska talas av ett fåtal, en pojke och två flickor. Desto fler talar både svenska och finska, sex pojkar och sex flickor. En pojke talar svenska, finska och spanska med kompisar utanför skolan. Tabell 11 Brukar du blanda språken i samtal med kompisar? Kön Ja Nej Ibland Vet ej Pojkar 7 5 5 2 Flickor 12 4 6 Totalt 19 9 11 2 39 informanter har skrivit om de brukar blanda språken i samtal med kompisar. Se tabell 11. Fler flickor (12) än pojkar (sju) brukar blanda språken. Fem pojkar menar att de inte brukar blanda 18

språken och motsvarande siffra bland flickorna är fyra. Ungefär lika många pojkar som flickor anser att de blandar språken ibland medan två pojkar inte vet om de brukar blanda språken. Tabell 12 Vilket/vilka språk talar du med dina föräldrar? Kön Svenska Finska Svenska&Finska Svenska med far, finska med mor Pojkar 3 10 3 Flickor 3 11 4 2 Totalt 6 21 7 2 Kön Svenska, ibland finska Finska, ibland svenska Thailändska med mor, finska med far Svenska, finska&spanska Pojkar 1 1 1 Flickor 1 Totalt 1 1 1 1 40 av 41 informanter har svarat på vilket eller vilka språk de talar med föräldrar. Se tabell 12. Lika många flickor (tre) och pojkar (tre) talar svenska med sina föräldrar. Majoriteten av informanterna talar finska med sina föräldrar, elva flickor och tio pojkar. Ungefär lika många flickor och pojkar talar både svenska och finska med föräldrarna, medan två flickor uppger att de talar svenska med sin far och finska med sin mor. En pojke talar mest svenska men ibland även finska. En flicka menar att hon talar mest finska men ibland svenska. En pojke talar thailändska med sin mor och finska med sin far och en annan pojke talar tre språk med sina föräldrar; svenska, finska och spanska. Tabell 13: Vilket/vilka språk talar du med eventuella syskon? Kön Svenska Finska Svenska & finska Har inga syskon Vet ej Pojkar 4 6 3 5 1 Flickor 8 5 4 4 1 Totalt 12 11 7 9 2 39 informanter har skrivit vilket eller vilka språk de talar med eventuella syskon. Se tabell 13. Det är dubbelt så många flickor (åtta) som pojkar (fyra) som talar svenska med sitt eller sina syskon. Ungefär lika många flickor (fem) och pojkar (sex) talar finska med sina syskon. Det ser ut på liknande sätt med både svenska och finska (tre pojkar, fyra flickor). Fem pojkar och fyra flickor har 19

inga syskon och en pojke och en flicka vet inte vilket språk de använder i samtal med sina syskon. Tabell 14: Vilket/vilka språk talar du med kompisar och övrig personal på eventuella fritidsaktiviteter? Kön Svenska Finska Svenska&finska Har ingen fritidsaktivitet Vet ej/blankt svar Pojkar 13 3 1 2 Flickor 11 3 5 2 1 Totalt 24 6 6 2 3 Vilket eller vilka språk som talas med kompisar och övrig personal på eventuella fritidsaktiviteter besvarades av 38 informanter. Se tabell 14. Svenska används i samtal med kompisar och övrig personal av 13 pojkar och elva flickor. Det är lika många flickor (tre) och pojkar (tre) som talar finska på sina fritidsaktitiveter. Mer än dubbelt så många flickor (fem) talar både svenska och finska. Endast en pojke talar både svenska och finska. Två flickor har ingen fritidsaktitivet och två pojkar och en flicka vet inte vilket språk de använder på fritidsaktitiveten/-erna. Tabell 15 Nämn några positiva sidor som du tycker att tvåspråkigheten medför Kön Bra att kunna finska då man åker till Finland Bra att kunna finska då man talar med släktingar med flera Man kan få nya vänner i Finland då man kan tala finska med varandra Man kan tala finska med någon så att ingen svensktalande förstår Man kan tala både med finskspråkiga och svenskspråkiga Pojkar 2 1 1 2 Flickor 4 1 1 1 3 Totalt 6 2 1 2 5 Kön Bra att kunna flera språk Bra att kunna flera språk på gymnasiet och i arbetslivet Svår balans då man är trespråkig men större chans att få arbete Kan ej finska Vet ej/blankt svar Pojkar 2 1 1 1 8 Flickor 3 1 8 Totalt 5 2 1 1 16 20

Majoriteten av informanter (16), lika många flickor som pojkar, vet inte eller har inte svarat på frågan om vilka positiva sidor tvåspråkigheten medför. Se tabell 15. Tre flickor och två pojkar har svarat att det är bra att kunna flera språk, medan en pojke och en flicka utvecklar detta och menar att det är bra att kunna flera språk i gymnasiet och arbetslivet. En pojke har skrivit att han inte kan finska och en annan att det är en svår balans eftersom han är trespråkig men att han har större chans att få jobb. Tabell 16 Nämn några negativa sidor som du tycker att tvåspråkigheten medför Kön Man kan två språk men behärskar inget ordentligt Man behärskar inte svenska lika bra som finska Man tappar det ena språket om man lär sig det andra bättre Man blandar ihop språken Pojkar 2 1 2 1 Flickor 1 2 3 1 Totalt 3 3 5 2 Kön Det är svårt Finns inga negativa sidor Kan ej finska Vet ej/blankt svar Pojkar 3 1 9 Flickor 2 2 11 Totalt 2 5 1 20 Ungefär hälften av informanterna (20) har ej svarat eller vet inte vilka negativa sidor tvåspråkigheten har. Se tabell 16. Av dessa är elva flickor och nio pojkar. Tre pojkar och två flickor menar att det inte finns några negativa sidor och lika många (tre flickor och två pojkar) har svarat att man kan tappa det ena språket om man lär sig det andra bättre. Tre informanter, två pojkar och en flicka, har svarat att de kan två språk men behärskar inget ordentligt. Lika många (två flickor och en pojke) menar att de inte behärskar svenska lika bra som finska. Två informanter, en pojke och en flicka, har skrivit att de blandar ihop språken.två flickor menar att det är svårt och en pojke har svarat att han inte kan finska. 21

Tabell 17 Vilket språk känner du dig mest bekväm med att använda? Kön Svenska Finska Svenska & finska Svenska, finska & spanska Pojkar 10 6 1 1 1 Flickor 11 3 5 3 Totalt 21 9 6 1 4 Vet ej 37 av informanterna har skrivit vilket språk de känner sig mest bekväma med att använda. Se tabell 17. Majoriteten av informanter (elva flickor och tio pojkar) känner sig mest bekväma med att använda svenska. Nio informanter, sex pojkar och tre flickor, känner sig mest bekväma med finskan medan sex informanter (fem flickor och en pojke) känner sig bekväma med att använda båda språken. Fyra informanter, tre flickor och en pojke, har svarat att de inte vet vilket språk de känner sig mest bekväma med att använda. En pojke känner sig bekväm med alla tre språken, svenska, finska och spanska. 4.2 Resultat av intervjuundersökningen I detta avsnitt presenteras fyra informanter, en flicka och tre pojkar, som har blivit intervjuade. 4.2.1 Intervju 1 Informant 1 är en tioårig pojke som är född i Sverige och som bor med sin mamma. Hans mamma är född i Thailand och hans pappa i Finland. Han lärde sig finska först men lärde sig att läsa och skriva på svenska och han brukar blanda språken. Han föredrar att tala svenska på lektionerna och tillsammans med kompisar i och utanför skolan. Han talar thailändska med sin mamma och finska med sin pappa. Han har inte besvarat de sista fyra frågorna på enkäten och intervjun består dels av de fyra sista frågorna dels hans språkanvändning i hemmet. På fråga nummer 16, som handlar om vilket språk som används under fritidsaktitiveter svarar informant 1 att han spelar innebandy och talar svenska både med personal och med kompisar. Fråga 17 tar upp vilka positiva sidor tvåspråkigheten medför och informant 1 svarar att det är bra att kunna finska eftersom han talar finska med sin pappa. Han åker däremot inte till Finland särskilt ofta. Han har varit där tre gånger och då har de hälsat på hos sin pappas släktingar. Han tycker även att det är bra att kunna thailändska då han talar språket med sin mamma. Han har inte varit i Thailand men vill gärna åka dit någon gång. Följdfrågan handlar om hans språkanvändning i 22

hemmet, det vill säga hur ofta han träffar sin pappa (och därmed utvecklar sin finska utanför skolan). Han träffar sin pappa varannan helg men han skulle vilja träffa honom oftare. Han säger sedan att fadern jobbar varannan helg och därför inte kan umgås med honom varje helg. Informanten kommer inte på några negativa sidor som tvåspråkigheten kan medföra, fråga 18, men säger sedan att han ibland blandar ihop språken. På följdfrågan vad han menar med att blanda ihop språken svarar han att han ibland tar in ord på svenska då han talar finska eller thailändska. På sista frågan, nummer 19, som handlar om vilket språk man känner sig mest bekväm med att använda, svarar informanten att han helst talar svenska men även känner sig bekväm med att tala finska och thailändska. 4.2.2 Intervju 2 Informant 2 är en 15-årig flicka som är född i Finland men flyttade till Sverige för åtta år sedan. Hon bor tillsammans med sin mamma, äldre syster och hennes två barn. Hon vet inte om det finns några negativa sidor med att vara tvåspråkig men däremot har hon skrivit en fördel med att vara tvåspråkig, nämligen att det är bra att kunna två språk då man åker till Finland. Hon talar finska i alla situationer och har även besvarat enkäten på finska och därför har hon säkerligen även skrivit att hon inte brukar blanda språken. Intervjun består av frågor som handlar om hennes språkanvändning, varför hon enbart vill tala finska. Informant 2 får frågan: Hur kommer det sig att du helst vill tala finska? Hon svarar att hon känner sig mest bekväm med finskan eftersom hon inte behärskar svenska så bra. Följdfrågan handlar om kompisar, det vill säga om hon enbart umgås med kompisar som talar finska. Informanten säger att hon i skolan talar finska med kompisar, även om de talar svenska därför att hon vet att de kan finska. Utanför skolan blir det också finska, både med vänner och familj. Hon har ingen fritidsaktivitet. 4.2.3 Intervju 3 Informant 3 är en 15-årig pojke som är född i Sverige och bor tillsammans med sin mamma och två yngre systrar. Han talar svenska i alla situationer då han ej kan finska och därmed brukar han inte blanda språken. Då han blir intervjuad ställs frågan varför han går i en tvåspråkig skola och vem som har valt det. Informant 3 får frågan vem som har valt att han ska gå i en tvåspråkig skola och han svarar att det är 23

han själv som har valt det tillsammans med sin mamma. Han valde i slutet på årskurs 7 att byta skola därför att han inte trivdes på sin förra skola. I år 8 började han i den nuvarande skolan fastän han inte är tvåspråkig. Hans pappa är född i Sverige, har finska rötter men talar inte finska. Informanten menar att han valde denna skola därför att han ville lära sig mer om den finska kulturen för han har ju trots allt finska rötter. 4.2.4 Intervju 4 Informant 4 är en 15-årig pojke som är född i Sverige och bor tillsammans med sin storebror hemma hos sin mamma två veckor och hos sin pappa två veckor. Hans mamma är född i Sverige och hans pappa är född i Chile. Han lärde sig svenska, finska och spanska parallellt och lärde sig även att läsa och skriva på dessa tre språk samtidigt. Finska och svenska används på lektionerna i skolan och med kompisar i skolan men med kompisar utanför skolan talar han svenska, finska och spanska. Med föräldrarna talar han svenska, finska och spanska, men med storebrodern talar han svenska. På sina fritidsaktiviteter talar han svenska. Han anser att det som är positivt med tvåspråkigheten (eller trespråkigheten som stämmer i hans fall) är att han har större chans att få arbete men han medger att trespråkigheten medför en svår balans. En negativ sak med att vara tvåspråkig (trespråkig) är att man blandar språken, vilket han skriver att han brukar göra. Han känner sig bekväm att använda alla tre språk men han har besvarat enkäten på svenska. Då han blir intervjuad ställs frågor om hans trespråkighet. Informant 4 får utveckla sitt svar på fråga 16 (se bilaga 2), där han blamd annat har svarat att trespråkigheten medför en svår balans. Han tror att han i framtiden kommer att bli sämre i något av språken, troligtvis spanskan, därför att han tror att han inte kommer att använda alla tre språk dagligen. På frågan om han kommer eller vill lära sina framtida barn både finska och spanska, är han först tveksam men säger sedan att han vill lära dem både finska och spanska (och givetvis svenska) men att det kommer att bli tufft, ännu tuffare om barnens mor inte behärskar finska eller spanska. Han får frågan hur det kommer sig att han talar svenska med sin bror och han säger att det faller sig naturligt, fastän båda behärskar tre språk. Han får frågan vad han menar med att blanda språken och han svarar att i samtal med exempelvis modern händer det att han både har svenska och finska ord i en enda mening. Han tror att det har att göra med att han ibland inte kommer ihåg det finska ordet och lånar in ett svenskt ord istället men oftast blir det så fastän han kan ordet på både svenska och finska. 24

5 Diskussion Syftet med min undersökning har varit att ta reda på elevers språkanvändning i en tvåspråkig skola samt vilket språk som används av eleverna i skolan, hemma och på fritiden. Hypotesen är att eleverna anser att det är bra att få använda båda språken, det vill säga både modersmålet och andraspråket i skolan samt att pojkarna helst använder modersmålet i de flesta situationerna. Jag tror även att flickorna är mer positivt inställda till svenska språket än vad pojkarna är, och därmed inte har någonting emot att enbart använda svenska i skolan. Nedan kommer jag att diskutera metoden och därefter enkät- och intervjuresultaten. 5.1 Metoddiskussion Jag anser att jag har fått svar på min frågeställning genom de två använda metoderna; enkät och (uppföljnings)intervjuer. Men i efterhand anser jag att både enkäten och intervjuerna hade kunnat innehålla fler frågor, som t.ex. vilket språk som är informanternas känslo- eller tankespråk och om de vill att deras framtida barn ska lära sig finska, för då hade jag fått mer data att analysera och därmed eventuellt ett annat resultat. Jag hade också kunnat ställa frågan vad eleverna tror blir deras förstaspråk i framtiden. Jag tänker främst på då de börjar gymnasiet och bara får prata svenska på lektionerna. Vidare hade jag kunnat ställa en fråga som handlar om modersmåls- och svenska som andraspråksundervisning, om de kan tänka sig att gå på modersmålsundervisning på gymnasiet och/eller om de tror att de behöver mer stöd i svenska språket. I syftet tog jag upp att jag ville veta vilket språk de använder i olika miljöer. Eftersom jag endast har undersökt elever i en tvåspråkig skola, har jag endast fått fram svar om hur och i vilka sammanhang just dessa elever använder sina respektive språk. 5.2 Resultatdiskussion Det är svårt att säga om denna undersökning leder fram till några klara resultat och det går heller inte att säga att mina hypoteser stämmer till punkt och pricka. Men jag kan genom enkätsvaren se att fler flickor än pojkar vill tala svenska i klassrummet. De flesta informanter vill enbart tala svenska i klassrummet, medan ett fåtal vill använda båda språken på lektionerna. Tuomela (2001) skriver att elever i tvåspråkiga undervisningsmodeller oftast har positiva attityder till både svenska 25

och finska språket och att de är motiverade att lära sig båda språken (s. 211). Jag tror att eleverna i min undersökning omedvetet är motiverade att lära sig både finska och svenska, fastän resultaten visar att de flesta vill använda svenska i de flesta situationer, därför att om de inte känner sig motiverade att lära sig båda språken har de valfriheten att välja att gå i en annan skola, som inte har tvåspråkighet i centrum. Flickorna talar helst svenska med kompisar i och utanför skolan medan andelen pojkar som talar svenska med kompisar i och utanför skolan är färre. Dock är det ungefär lika många informanter, även könsfördelningen är lika, som vill tala svenska eller svenska och finska med kompisar i skolan. Resultaten vad gäller språkval med kompisar i skolan stämmer inte med Tuomelas undersökningsresultat (2001): Majoriteten av eleverna i en tvåspråkig klass eller friskola talar alltid eller oftast finska med sina finsktalande kamrater (s. 113). De flesta informanter har lärt sig att läsa och skriva på antingen finska eller på båda språken. Det är ungefär lika många flickor som pojkar. Ett fåtal informanter lärde sig att läsa och skriva på svenska först. De flesta informanter bor tillsammans med sin mor, far och syskon. Majoriteten av informanterna är födda i Sverige men de flesta föräldrar är födda i Finland. Därför är det inte förvånande att över hälften av informanterna har lärt sig finska först, fler flickor än pojkar. I hemmets sfär, speciellt med föräldrarna, väljer informanterna att använda finska och det är ungefär lika många flickor som pojkar. Tuomela (2001:113) menar att elever i tvåspråkiga skolor använder mest eller alltid finska tillsammans med familjemedlemmar. Vidare visar Tuomelas undersökning att föräldrar och elever sinsemellan och tillsammans med övriga familjemedlemmar i genomsnitt använder finska i högre omfattning än svenska (s. 112). Detta gäller inte informanternas val av språk tillsammans med syskon eftersom lika många talar svenska respektive finska med sina syskon. Dock är det fler pojkar som talar finska med syskon jämfört med svenska, som används av fler flickor i samtal med syskon. Över hälften av informanterna talar svenska med kompisar och personal på fritidsaktiviteter, något fler pojkar än flickor. Hälften av informanterna menar att de brukar blanda språken, och det är något fler flickor än pojkar som gör det. Einarsson (2004:207) skriver att sverigefinska kvinnor har fler svenska vänner och är mer insatta i svenskt samhällsliv och kan gifta sig med en man som har ett annat språk än finska. Männen däremot har inte lyckats komma in i samhället i lika hög grad bland annat på grund av att de har arbetat inom industrin och därmed inte har utvecklat några språkkunskaper, jämfört med kvinnorna som har arbetat inom service- och vårdyrken. Detta är inte 26

lika aktuellt idag som det var för cirka 40-50 år sedan då många finländare flyttade till Sverige men visst kan det finnas tendenser kvar, det ser jag på enkätsvaren. Lite mindre än hälften av informanterna brukar blanda språken i samtal med kompisar och det är fler flickor än pojkar. Ett fåtal informanter har tagit upp några fördelar som tvåspråkigheten leder till, bland annat att man har lättare att få jobb, att knyta kontakter och att man genom tvåspråkigheten kan kommunicera med fler människor. Men en stor del av informanterna har inte skrivit något. Det ser likadant ut vad gäller nackdelar som tvåspråkigheten kan leda- eller leder till. Där har hälften inte svarat. Jag tror att de inte har besvarat dessa två frågor, dels därför att de inte har förstått dem, dels därför att de inte har kommit på några fördelar eller nackdelar. De informanter som har svarat menar bland annat att nackdelarna är att man kan tappa det ena språket om man lär sig det andra bättre. Resultaten i Tuomelas undersökning (2001:117) visar att eleverna i en tvåspråkig skola anser sig behärska båda språken på ungefär samma nivå. Informanterna i min undersökning har inte fått någon fråga som handlar om detta men några informanter har svarat att de kan två språk men behärskar inget ordentligt. Flera informanter menar även att det inte finns några nackdelar. Resultatet visar även att de flesta informanter känner sig mest bekväma med svenska, och det är ungefär lika många flickor som pojkar. Jag går vidare in på intervjuerna, som skiljer sig åt. Informant 1 och 4 är trespråkiga medan informant 2 och 3 snarare är en- eller tvåspråkiga. Informant 3 behärskar bara svenska men har valt att gå i en tvåspråkig skola därför att han har finska rötter. Informant 2 vill använda finska i alla situationer och Tuomela (2001:224) skriver att en elev som har en begränsad kontakt med svenska (eller finska) utanför klassrummet kan leda till att eleven inte kommer i kontakt med vissa områden i språket och detta kan alltså ge negativa konsekvenser för språkutvecklingen. Tuomela menar även att elever i en tvåspråkig skola får lära sig finska språket och kommer således i kontakt med språket men kontakten med svenska språket kan bli mindre intentsiv (s. 212). Informant 1 och 3 känner sig mest bekväma med att använda svenska, informant 2 talar helst finska och informant 4 känner sig bekväm med alla tre språk, svenska, finska och spanska. Både informant 1 och 4 brukar blanda språken och de menar alltså att de lånar in ord från ett språk då de talar ett annat. Detta kallas för kodväxling och innebär att man oftast i informella situationer medvetet eller omedvetet skiftar mellan språken i samtal med tvåspråkiga (se t.ex. Arnberg 2004 och Lainio 2008). Håkansson (2003:125) menar att detta är positivt, det är ett tecken på språklig kompetens. Kodväxling sker allt oftare ju bättre barnet blir på sina två språk. 27