ÅTGÄRDSFÖRSLAG Energieffektiviserande åtgärder med ekonomisk lönsamhetsbedömning Hudiksvall, Delsbo, Smedjegatan 4 EnergiKompetent Gävleborg - fastighetssektorn Oktober 2012
Projektledare EnergiKompetent Gävleborg: Sanne Godow Bratt Samhällsutvecklingsenheten, Länsstyrelsen Gävleborg E-post: sanne.godow.bratt@lansstyrelsen.se Tel: 026-171000 vx, 070-2286248 Beräkningar och sammanställning av rapport: Mathias Cehlin, universitetslektor Gustav Persson, projektmedarbetare EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn E-post: mcn@hig.se gustav.persson@hig.se Högskolan i Gävle/Länsstyrelsen Gävleborg, 2012.
Innehåll 1 Allmänt 1 2 Nuläge energianvändning 1 3 Uppmätta parametrar 2 4 Nuläge energibalans, årssimulering 3 5 Några möjliga åtgärder 3 6 Åtgärdspaket 4 7 IR-bilder 8 8 Övriga kommentarer 8 9 Referenser 8 10 Ordförklaringar och förtydliganden 9 Bilagor A: Grundläggande om energianvändning i byggnader B: Anteckningar från platsbesök C: Indata till simulering D: Resultat av långtidsmätning av ventilation E: Resultat av mätning av luftläckage med trycksättning F: Sektionsritning
ÅTGÄRDSFÖRSLAG Smedjegatan 4, Delsbo 1 Allmänt Fastighetsägare: Hudiksvalls Bostäder AB Typ av ägande: Kommunalt fastighetsbolag Antal lägenheter: 10 st Byggår: 1970 Genomförda energibesparande åtgärder: Vattensparande åtgärder Placering: Urban Energideklaration gjord: Ja OVK-besiktning: Ok (2012-02) Radon: Ok PCB-inventering: Ok (2008) Planerade åtgärder: Byte av fönster, stamrenovering Konstruktion: Stomme i betong med utfackningsväggar i trä, bjälklag i betong, delvis uppvärmd källare. 3 plan inkl källare Uppvärmningssätt: Fjärrvärme Uppvärmningssätt varmvatten: Fjärrvärme Ventilation: Självdrag Uppvärmd area (A temp ): 1221 m 2 Uppvärmd volym: 2850 m 3 VVC: Ja Klimat som använts vid simulering: Större köldbryggor: Delsbo Utkragande balkonger 2 Nuläge energianvändning Köpt energi 2011, faktisk (exkl hushållsel): Köpt energi 2011, normalårskorrigerad: Köpt energimängd är beräknad/fördelad: Beräknad energianvändning för varmvatten: Fastighetsel: Schablonmässigt beräknad hushållsel: 162 MWh 167 MWh beräknad energimängd 34 MWh/år 1 MWh/år 36 MWh/år Beräknade omvandlingsförluster: --- Byggnadens specifika energianvändning: Byggnadens effektbehov vid -22 º C: 137 kwh/m 2 år 39 W/m 2 fjärrvärme (för 21 º C inomhus) 1
ÅTGÄRDSFÖRSLAG Smedjegatan 4, Delsbo 3 Uppmätta parametrar Uppmätt luftläckage är 0,57 l/s,m 2 vid 50 Pa undertryck. En god lufttäthet är viktig för att undvika ofrivilligt ventilation och ökad energianvändning. Särskilt viktig vid installation av FTX-ventilation. Byggnadens lufttäthet anses tillfredsställande. (0.62 är för stenstommar, 1.91 är för trästommar) Byggnaden använder självdrag för att ventilera. Den uppmätta luftomsättningen är 0,42 oms/timme. Kravet på luftflöde är 0,35 l/s.m 2 enligt Boverket vilket motsvarar 0,5 oms/h vid en takhöjd på 2,5 m. Då byggnaden ventileras genom självdrag är den uppmätta luftomsättningen acceptabel. Uppmätt 24.5 o C medeltemperaturen vid långtidsmätning i en lägenhet. Rekommendationen är 21 o C. En högre temperatur medför ökad energiförbrukning. Byggnadens beräknade specifika energianvändning (för värme, varmvatten och fastighetsel) är 137 kwh/m 2 år, vilket är högre än riksgenomsnittet för flerbostadshus 2
ÅTGÄRDSFÖRSLAG Smedjegatan 4, Delsbo 4 Nuläge energibalans, årssimulering Energiförluster under uppvärmningssäsongen Energitillförsel under uppvärmningssäsongen 2% 22% 14% 11% 19% 19% 6% 6% Väggar Tak Källargolv Fönster Entredörr Köldbryggor Ventilation Avlopp Vädring 6% 5% 6% 17% 66% Radiator Solinstrålning Personvärme Apparatvärme Fastighetsel Varmvatten 1% De största och flesta köldbryggorna finns i väggarna (t.ex balkonganslutning), därav sker en högre total energiförlust än 19 % genom väggarna (inkl. källarväggar). Energiförlusterna bara genom utkragande balkongplattor är ca 5000 kwh/år. 5 Några möjliga åtgärder, energibesparing med nuläge som utgångspunkt Typ av åtgärd Beräknad energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) Beräknad årlig besparing (kr/år), Pay off tid (år) Brukstid (år) nuvarande energipris Besparing under hela åtgärdens brukstid (kr) Blir åtgärden lönsam inom brukstiden? Åtgärd nödvändig pga nuvarande skick? Väggar: Tilläggsisolering, 100 mm mineralull 11200-5% Fjärrvärme 1300000 6 700 194 40 155300 NEJ NEJ Väggar: Tilläggsisolering, 200 mm mineralull 14200-6% Fjärrvärme 1750000 8 500 206 40 196900 NEJ NEJ Fönster: LE-glas invändigt (U-värde 1,8) exkl. källare Fönster: Nya effektiva fönster (U-värde 1,2) exkl. källare Fönster: Nya högeffektiva fönster (U-värde 0,85) exkl. källare 10000-4% Fjärrvärme 160000 6 000 27 30 117600 NEJ NEJ 17100-7% Fjärrvärme 600000 10 300 58 30 201100 NEJ NEJ 20000-8% Fjärrvärme 800000 12 000 67 30 235200 NEJ NEJ Dränering/isolering 100m källarväggar 6500-3% Fjärrvärme 270000 3 900 69 40 90100 NEJ NEJ Injustering värmesystem 13200-5% Fjärrvärme 20000 7 900 3 15 94500 JA NEJ En grad sänkning av inomhustemperatur 7700-3% Fjärrvärme 0 4 600 0 15 55200 JA NEJ Återvinning av duschspillvatten 6800-3% Fjärrvärme 50000 4 100 12 15 48700 NEJ NEJ Solfångare 35m 2 17000-7% Fjärrvärme 210000 10 200 21 30 199900 NEJ NEJ Solceller 50m 2 (8 kw toppeffekt) 6800-3% El 120000 5 800 21 30 149200 JA NEJ Snålspolande blandare 6800-3% Fjärrvärme 20000 4 100 5 15 48700 JA NEJ FTX-system (ej källare) 23000-9% Fjärrvärme 620000 13 800 45 15 164700 NEJ NEJ Individuell mätning och debitering av varmvatten Fönster: Nya högeffektiva fönster (U-värde 0,85) exkl. källare MERKOSTNAD 6800-3% Fjärrvärme 30000 4 100 7 15 48700 JA NEJ 20000-8% Fjärrvärme 200000 12 000 17 15 143300 NEJ NEJ Beräknad investeringskostnad i tabellen ovan avser hela kostnaden för åtgärden. Om en liknande åtgärd behöver vidtas oavsett energibesparingen pga. byggdelens nuvarande skick, bör endast merkostnaden för att välja ett mer energieffektivt alternativ upptas som investeringskostnad. I dessa fall kommer det innebära en avsevärt förbättrad lönsamhet för åtgärden. Detta synsätt är främst tillämpbart för fasad- och fönsterrenoveringar. I tabellens sista rad visas ett exempel på detta avseende fönsterbyte. 3
ÅTGÄRDSFÖRSLAG Smedjegatan 4, Delsbo 6 Åtgärdspaket Åtgärdspaket 1 Åtgärd Beräknad total energibesparing (MWh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad Beräknad årlig besparing (kr/år), nuvarande energipris LE-glas (U-värde 1,8) 10000 6 % Fjärrvärme 160000 Utvändig tilläggsisolering vägg, 100 21200 13 % Fjärrvärme 1300000 mm, inkl köldbryggor i vägg Dränering/isolering 100m 27700 17 % Fjärrvärme 270000 källarväggar Injustering värmesystem 38100 23 % Fjärrvärme 20000 Återvinning av duschvatten 44900 27 % Fjärrvärme 50000 Snålspolande blandare 51700 31 % Fjärrvärme 20000 Total. 51700 31 % Fjärrvärme 1820000 kr 31000 kr Kommentar till åtgärdspaketet: Endast åtgärder på klimatskärm, reglering, samt effektivisering av tappvarmvattenförbrukning. Inga åtgärder på ventilation. Viktigt att injustering av värmesystemet görs efter eventuella åtgärder på klimatskalet. Genom att genomföra åtgärderna kan energianvändningen minskas från 167 MWh/år till 115,3 MWh/år. Den specifika energianvändningen per uppvärmda area (A temp ) kommer att minskas från 137 KWh/m 2 till 94 kwh/m 2. Totalt effektbehov efter åtgärdspaket (vid -22 grader): 32 W/m 2. Tilläggsisolering av en yttervägg med tegelfasad är rätt komplicerat, beroende på vad man får göra med fasaden utifrån byggnadsnämndens beslut. Oftast krävs att man återställer en tegelfasad om det fanns en sådan ursprungligen. En ny tegelfasad kan innebära nya problem, t.ex bärigheten hos den befintliga ytterväggen. Ibland måste man förstärka marken och på den sätta en ny murparti som bär upp fasaden. Det enklaste är att riva teglet, tilläggsisolera och sedan putsa. Men det måste bostadsbolag kontakta med kommunens bostadsnämnd för att få tillstånd. Eftersom en ny fasad ändra hela byggnadens/områdets utseende. Tilläggsisolering av fasaden bör endast genomföras när fasaden är i så dåligt skikt att den behöver bytas. Marginalkostnaden för isolering vid uppförande av ny fasad är mycket liten vilket då gör tilläggsisolering lönsam. En injustering av värmesystemet kan vara både lönsam och leda till bättre termiskt inneklimat. När åtgärder har genomfört på klimatskal eller ventilationen bör en injustering ske för att anpassa värmesystemet efter de nya förutsättningarna. 4
ÅTGÄRDSFÖRSLAG Smedjegatan 4, Delsbo Åtgärdspaket 2 Åtgärd Beräknad total energibesparing (MWh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad Högeffektiva fönster (U-värde 0,85) 20000 12 % Fjärrvärme 800000 FTX-system 43000 26 % Fjärrvärme 620000 Beräknad årlig besparing (kr/år), nuvarande energipris Väggar: Tilläggsisolering, 100 mm 54200 32 % Fjärrvärme 1300000 mineralull Injustering värmesystem 62000 37 % Fjärrvärme 20000 Snålspolande blandare 68800 41 % Fjärrvärme 20000 Återvinning av duschvatten 75600 45 % Fjärrvärme 50000 Solfångare 21 m2 85800 51 % Fjärrvärme 130000 Total. 85800 51 % Fjärrvärme 2 950 000 kr 51500 kr Kommentar till åtgärdspaketet: Här görs åtgärd klimatskärm, reglering, ventilation (installation av FTX), solenergi (installation solfångare) samt effektivisering av tappvarmvattenförbrukningen. Troligen är det lämpligast att använda en separat värmeväxlare för ventilation i varje lägenhet eftersom utrymmet att placera ett centralt aggregat är begränsat på vinden. FTX-systemet kräver ett stort ingrepp men säkrar god luftomsättning och sparar mycket energi. Byggnaden är dessutom tät i dagsläget vilket gör att ytterligare tätning av klimatskalet troligen inte kommer behövas. Nackdel med FTX-system är att elförbrukningen ökar p.g.a. fläktdriften. Efter genomförda åtgärder kommer energianvändningen minskas från 167 MWh/år till 81 MWh/år. Den specifika energianvändningen per uppvärmda area (A temp ) kommer att minskas från 137 KWh/m 2 till 67 kwh/m 2. I detta åtgärdspaket nås en halvering av energianvändningen, men med mycket dålig lönsamhet. Totalt effektbehov efter åtgärdspaket (vid -22 grader): 21 W/m 2. 5
ÅTGÄRDSFÖRSLAG Smedjegatan 4, Delsbo Övriga åtgärder Konvertering av balkonger till boyta Konvertering av balkongyta till boyta kan göras genom att ta bort utfackningsväggarna och bygga nya väggar/glaspartier utmed fasaden, se figur 1. Väggdelen antas innehålla 100mm isolering och fönsterpartierna antas ha ett U-värde på 0.9 W/m 2 K. Efter genomförda åtgärder kommer energianvändningen minska med 15 MWh/år samtidigt som A temp ökar med 50m 2. Den specifika energianvändningen per uppvärmda area (A temp ) kommer att minskas från 137 KWh/m 2 till 120 kwh/m 2. Energianvändningen minskar trots ökad A temp p.g.a. energieffektiva fönsterpartier och minskade köldbryggor. Dessutom blir dagsljusinsläppet in i lägenheterna betydlig högre vilket ger lägenheterna en känsla av rymd. Figur 1. Beräkningsmodell i IDA. Renovering med prefabricering För renoveringen gäller att hyresgästerna helst inte får störas under genomförandet, att större ändringar i den befintliga byggnaden skall undvikas och att hyran helst inte skall behöva höjas mycket i den befintliga byggnaden. Renoveringen inkluderar påbyggnad av ett nytt våningsplan, där hyran kan tänkas vara betydligt högre än hos lägenheterna i den befintliga byggnaden. Ett antal avgörande tekniska lösningar inkluderas för renoveringen, nämligen Prefabricerade lågenergilägenheter på taket Prefabricerade fasadelement för tilläggsisolering (20 cm) av fasader (prefabricerade fasadelement) I samband med tilläggsisolering av fasader omvandlas balkongytorna till boyta 100 mm utvändig isolering av källare Byte till lågenergifönster, U-värde 0.9 W/m 2 K Installation av från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX), temperaturverkningsgrad 0.85 Påbyggnaden består av 1 våning som byggs på den befintliga byggnaden, se figur 2. Figur 2. Beräkningsmodell i IDA. 6
ÅTGÄRDSFÖRSLAG Smedjegatan 4, Delsbo Underlag för beräkningarna är ett demonstrationsprojekt för renovering med prefabricering av typiska miljonprogramshus i Lindängen i Malmö (Blomsterberg 2012). Figur 3 visar exempel på typskiss från ett demonstrationsprojektet i Malmö hur renoverad miljonprogramsbyggnad kan se ut med prefabricerade fasadelement och påbyggnad. Figur 3. Demonstrationsprojekt i Malmö. Flerbostadshus efter ombyggnad i Malmö. Påbyggnad av två våningsplan, nya klimatskärmar och med nya trapphus med hiss på utsidan av den befintliga byggnaden (bild Christer Nordström, CNA arkitekter). Påbyggnaden kan behöva byggas på ett fristående ramverk för att säkerställa bärning av påbyggnad. Kan finnas risk att grundläggningen och stommen i den befintliga byggnaden inte kan bära nytt våningsplan (detta behöver undersökas, möjligen behövs inte separat stomme för påbyggnaden). För de prefabricerade lågenergilägenheterna gäller följande antaganden: 350 mm isolering i ytterväggar 500 mm lösull i tak Fönster U-värde 0,9 W/m 2 K FTX aggregat med 85 % värmeåtervinning Beräkningarna visar att den totala energianvändningen för den renoverade byggnaden med påbyggnad, nya fönster i den befintliga byggnaden, FTX-system samt källarisolering är mycket lägre än för bara den befintliga byggnaden. Energianvändningen minskar med 62 MWh/år trots påbyggnaden samt att befintliga balkonger omvandlats till boyta. Energianvändningen för uppvärmning minskar med 68 MWh/år, men ökar med 6 MWh/år för el till ventilationssystemet. Energianvändning för varmvatten ökar med 17 MWh/år p.g.a. de nya lägenheterna (förutsatt lika hög specifik förbrukning som i de befintliga lägenheterna). Den specifika energianvändningen per uppvärmda area (A temp ) kommer att minskas från 137 KWh/m 2 till 62 kwh/m 2 vilket motsvarar en procentuell minskning med 55 %. Förbrukningen kan enkelt sänkas ytterligare genom åtgärder på tappvarmvattenförbrukningen, såsom individuell mätning och debitering och solfångare. Driftskostnaden kommer minska med ca 36000 kr/år men investeringen uppskattas till ca 15000-17000 kr per kvadratmeter befintlig golvarea exkluderat källaren (Blomsterberg 2012). Det motsvarar en investering på ca 12-13,5 miljoner. Den högre investeringssumman förutsätter separat stomme för påbyggnaden. Den stora kostnaden ligger på påbyggnaden, men den ger också ökade intäkter. Påbyggnaden är dyr med hänsyn till den hyra som kan tas ut i ett flerbostadshus i Delsbo. Påbyggnad bidrar till att täcka kostnaderna för energieffektiviseringsåtgärderna i den befintliga byggnaden. Dessvärre har de beräknade energieffektiviseringsåtgärderna i den befintliga byggnaden låg lönsamhet med dagens energipriser på fjärrvärme. Hade fasader, tak och ventilationssystem behövt förbättras inom ramen för underhållsbudgeten och därmed endast marginalkostnaden för att göra åtgärderna energieffektiva hade ingått i lönsamhetsberäkningen, så hade med stor sannolikhet lönsamheten varit god. 7
ÅTGÄRDSFÖRSLAG Smedjegatan 4, Delsbo 7 IR-bilder Transmissionsförlust genom grund Köldbrygga bjälklag Transmissionsförlust vid fönster Transmissionsförlust vid vägg Köldbryggeverkan, hål i vägg utvändigt Luftläckage vid fönster 8 Övriga kommentarer En injustering av värmesystemet kan vara både lönsam och leda till bättre inneklimat. Termostatventiler bör ses över/installeras för att optimera rumstempereringen. I beräkningarna har antagits en10 %-ig besparing av uppvärmningsenergin vid en injustering, men den kan bli ännu högre. Förutsättningar vid simulering Vid simulering av FTX-system har följande värden antagits: verkningsgrad 85%, luftomsättning 0,5 oms/h, SFP 1,2, inblåsningstemperatur 18 grader och tätning av klimatskal till motsvarande läckage 0,5 l/s,m2 vid 50 Pa tryck. Solfångare antas täcka 50% av årsbehovet av varmvattenuppvärmningen. Årsutbytet i kwh av solceller antas vara 850*installerad toppeffekt i kw. Duschspillvattenåtervinning kan spara 20 % av uppvärmningsenergin för varmvatten. 9 Referenser Blomsterberg, Å. (2012). Prefabricerade system för energieffektiv renovering av bostadshus. Rapport EBDR--12/38, Lunds Tekniska Högskola, LTH. 8
ÅTGÄRDSFÖRSLAG Smedjegatan 4, Delsbo 10 Ordförklaringar och förtydliganden A temp Uppvärmd golvarea i m 2 i byggnaden avsedd att värmas till mer än 10 grader. Köpt energi Med köpt energi avses den energi som tillförs byggnaden i form av köpt värme, varmvatten och fastighetsel. De boendes hushållsel inkluderas inte. Hänsyn till hushållselen tas endast schablonmässigt i form av en uppvärmning av byggnaden. Den köpta energin redovisas som faktisk och normalårskorrigerad. I vissa fall är den köpta energin uppmätt och i vissa är den beräknad. Det senare är fallet då en och samma undercentral/värmecentral förser flera byggnader med energi. En fördelning görs då med avseende på Atemp med hänsyn taget till verkningsgrad och eventuella förluster i kulvert och liknande. Byggnadens effektbehov Byggnadens effektbehov avser värmeeffekten som behövs för att kompensera för transmissions- och ventilationsförluster och upprätthålla 21 º C inomhus när utetemperaturen är -22 º C. Internvärme och effektbehovet för tappvarmvatten inkluderas ej. Köldbryggor Byggnadsdelar med lokalt försämrad isoleringsförmåga. Till exempel hörn, anslutningar vägg/golv/tak, loftgångar, balkonger m.m. Köldbryggor påverkar energianvändningen för byggnaden, men är svårbedömda när det inte finns konstruktionsritningar. I de fall då ritningar saknas hanteras köldbryggor endast schablonmässigt i beräkningarna. Normalårskorrigering Eftersom klimatet varierar mellan olika år, görs en korrigering av den uppmätta energiförbrukningen med s.k. normalårskorrigering. Detta innebär att det aktuella årets förbrukning räknas om till att motsvara ett normalår, som är medelvärdet av klimatet på orten under 30-årsperioden 1970-2000. Solceller Solceller används för att generera el som kan användas direkt i byggnaden eller säljas ut på elnätet när det finns en överproduktion. Solceller installeras med viss toppeffekt i kw och 1 kw upptar ca 7 m 2. Ska monteras i ca 45 graders vinkel i söderläge för bästa utbyte. Energimängden per år beräknas som 850 installerad effekt i kw. Investeringskostnaden bedöms till 15000 kr/kw. Kostnadsbesparingen har bedömts i form av ett minskat behov av köpt el och att möjligheten finns till nettodebitering. Solfångare Solfångare används för att producera främst varmvatten, men kan också till viss del avlasta värmesystemet. De dimensioneras så att de står för hela byggnadens varmvattenbehov i juni och juli. På årsbasis ger de ca 50 % av energibehovet för varmvatten. Investeringskostnaden bedöms till 6000 kr/m 2 solfångararea. Luftomsättning Luftomsättning är ett mått på hur ofta luften i byggnaden byts ut. Boverket föreskriver att uteluftsflödet ska vara 0,35 l/s m 2 golvarea, vilket motsvarar 0,5 luftomsättningar/timme vid en normal takhöjd på 2,5 m. Kravet gäller vid nybyggnation, men även vid omfattande renoveringar kan det bli aktuellt att kraven uppfylls. FTX-ventilation Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Kräver dragning av ventilationskanaler till varje lägenhet och att klimatskärmen är lufttät. Vid simuleringen av FTX ansätts ett system utan kyla med en 9
ÅTGÄRDSFÖRSLAG Smedjegatan 4, Delsbo luftomsättning på 0,5 oms/timme, inblåsningstemperatur på 18 grader, SFP på 1,0 kw/(m 3 /s) och en temperaturverkningsgrad på 90 %. Investeringskostnaden bedöms till ca 60000 kr/lägenhet exkl. eventuell tätning av klimatskärm för bästa funktion. Spillvattenåtervinning Kan göras centralt på samlingsledning för avlopp eller lokalt vid duschar/badkar. I simuleringen har antagits att endast duschspillvattenåtervinning installeras och att den minskar energibehovet för varmvatten med 20 %. Dock behövs en del underhåll i form av rengöring för att inte denna typ av värmeväxlare ska tappa effektivitet. Investeringskostnaden bedöms till ca 5000 kr/lägenhet. Injustering av värmesystem Vid vattenburna värmesystem är det viktigt att hela radiatorsystemet är justerat så att rätt flöden fås i alla rör och radiatorer, så att radiatorerna fungerar som avsett. Om så inte är fallet kan inomhustemperaturerna variera på olika ställen i byggnaden, ofta med klagomål på inneklimatet och hög energiförbrukning som följd. Om förändringar gjorts i fastigheten i form av t.ex. tilläggsisolering, byte av värmekälla, nya termostatventiler m.m. bör man göra en ny injustering. Genom att injustera värmesystemet kan man ofta spara 10-15 % av energin till uppvärmningen på årsbasis. Isoleringsluckor över fönster En metod som i Sverige inte är särskilt beprövad. Innebär att fönstren täcks med isolerande luckor nattetid för att minska värmeförluster då behovet av dagsljus ändå inte föreligger. Minskar också behovet av kyla och vädring under den tid på året då solinstrålningen är hög. Då tekniken inte är så utspridd finns få studier på den energimässiga besparingen, men för simuleringen har ansatts att fönstren täcks med motsvarande 50 mm tättslutande cellplastisolering nattetid. Kostnaden för denna åtgärd har ej uppskattats. Individuell mätning och debitering, IMD Ett alternativ för minskad energianvändning är att införa individuell mätning och debitering av värme och/eller varmvatten för varje lägenhet (IMD). Detta är en åtgärd som skapar incitament för varje hyresgäst att hushålla med energin. IMD av värme är fortfarande något problematisk då värmebehovet styrs till stor del av byggnadens utformning och endast till en liten del av hyresgästens egen påverkan, men det finns fungerande system på marknaden som hanterar detta. IMD av varmvatten däremot är enklare, eftersom varmvattenförbrukningen till största del styrs av hyresgästen själv. Studier visar att IMD av varmvatten kan minska varmvattenenergianvändningen mellan 15 30 % Det finns system för detta där investeringskostnaden endast är ca 1000-1500 kr/lgh och där den årliga driftkostnaden uppskattas till ca 100 kr/lgh. Det gör att IMD av varmvatten i många fall är lönsamt. Noggrannare beräkningar av detta har inte gjorts. Informera de boende Inom ramen för denna rapport har inte behandlats vad som kan göras av de boende själva för att minska energianvändningen i byggnaden. Många åtgärder som kan vidtas av de boende kommer dem själva till del i form av en minskad förbrukning av hushållsel, såsom byte till energisnål belysning, att helt stänga av hushållsapparater och hemelektronik i standbyläge, rätt temperaturer i kyl och frys m.m. När det gäller hushållens behov av värme och varmvatten står ofta du som fastighetsägare för kostnaden och således kan det vara en idé att informera hyresgästerna om olika möjligheter för att spara energi och skapa incitament för hyresgästerna att minska sin förbrukning. Det kan vara åtgärder som att dra för gardiner och persienner för fönstren nattetid, inte placera möbler framför radiatorer, inte diska under rinnande vatten, tvätta fulla maskiner och lufttorka tvätten istället för att använda torktumlare, ta korta duschar istället för att bada m.m. 10
ÅTGÄRDSFÖRSLAG Smedjegatan 4, Delsbo Priser och lönsamhetsbedömning Till grund för kostnadsberäkningarna ligger priserna som anges i Sektionsdata ROT 2011 (Wiksells Byggberäkningar AB), tidigare studier samt uppskattade marknadspriser. Alla priser anges exkl moms och inkluderar inte kostnader för projektering, myndighetsavgifter, anslutningsavgifter och liknande. Priserna ska ses som mycket ungefärliga eftersom en renovering måste projekteras olika från fall till fall och beror mycket av byggnadens beskaffenhet, planlösning m.m. Antaganden om nuvarande priser på energi, exkl moms, har gjorts enligt följande: Pris el: 0,85 kr/kwh Pris fjärrvärme: 0,50-0,60 kr/kwh (beroende på leverantör) Pris pellets: 0,40 kr/kwh Pris eldningsolja: 1,05 kr/kwh För lönsamhetsberäkningarna i rapporten har antaganden gjorts enligt följande: Reell kalkylränta: 6 % Reell årlig energiprisökning el och olja: 5 % Reell årlig energiprisökning fjärrvärme och pellets: 3 % Brukstiden för åtgärderna har satts enligt nedan: Åtgärder klimatskärm (utom fönster/dörrar): Åtgärder fönster/dörrar, solceller/solfångare: Fastighetstekniska installationer/regleråtgärder: 40 år 30 år 15 år Internräntediagram från BELOK Totalverktyg har använts i rapporten för att åskådliggöra den långsiktiga lönsamheten i investeringarna. Diagrammet visar den totala internräntan för åtgärdspaketen. Kriteriet för lönsamhet är att internräntan överstiger den antagna korrigerade kalkylräntan, som beräknas som reell kalkylränta minus reell årlig energiprisökning. Mer information om verktyget finns på www.belok.se. Hänsyn har inte tagits till ökade underhållskostnader till följd av en åtgärd. Observera att åtgärdspaketen endast är exempel och inte optimerade för att erhålla maximal lönsamhet eller energibesparing. Felmarginal Det är viktigt att ha i åtanke att flera olika faktorer påverkar noggrannheten i beräkningarna och hur pass väl de kommer överensstämma med en eventuell verklig åtgärd i byggnaden för att minska energianvändningen. Uteklimatets variationer och beräkningsmässiga korrigeringar av klimatet, slumpmässigt varierande parametrar såsom personnärvaro, förbrukning av hushållsel och varmvatten är parametrar som har en stor osäkerhet. Osäkra siffror på tillförd energi till byggnaden medför också att datormodellerna är svåra att validera mot uppmätt data, exempelvis vid kulvertförsörjning av flera byggnader från samma värmecentral med okända förluster i pannor och kulvertar. I många fall är också underlagen i form av ritningar osäkra eller bristfälliga, vilket gör att antaganden gjorts gällande t.ex. väggars uppbyggnad, markkonstruktion och köldbryggor. De datormodeller som har byggts och ligger till grund för beräkningarna överensstämmer väl med fastighetsägarnas uppgifter på uppmätt förbrukning i de flesta fall. Dock gör osäkerheten i de värden som används i datormodellen att det finns en felmarginal i beräkningarna som man bör ha i åtanke inför en eventuell renovering. för Energiprogramvaran BV 2 har använts för att simulera energibesparingen hos olika renoveringsåtgärder. Det främsta syftet med förslaget är utbildning om och informationsspridning kring potentialen för energibesparingar i flerbostadshus och rapporten ska därför ses som översiktlig och vägledande inför en eventuell renovering. 11
BILAGOR
Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller används! Det går att spara mycket pengar på att investera i energibesparande åtgärder bara man vet hur. Det här är en kort introduktion till grundläggande begrepp inom energianvändning i byggnader. Om projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn (EKG-F) Projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn drivs av Länsstyrelsen i Gävleborg i nära samarbete med Högskolan i Gävle med medel från bl.a. Energimyndigheten. Projektet pågår under 2012 och syftet är att ta fram förslag på energi och kostnadseffektiva renoveringslösningar av tio flerbostadshus spridda i länets kommuner. EKG-F ska bidra till att öka den praktiska kunskapen i regionen för en fortsatt energieffektivisering i fastighetssektorn. Grundläggande om energianvändning i byggnader Husen vi bor i kräver en hel del energi för sin drift. Både i form av uppvärmning av rummen vi vistas i och av vårt varmvatten, men också i form av el för att driva all vår elektriska utrustning som till exempel belysning, kyl och frys, TV och datorer. Av all energi som vi använder i Sverige går nästan 40 % till våra bostäder. Effekt och energi Skillnaden mellan begreppen effekt och energi är viktig att känna till. Effekten kan beskrivas som styrkan på en apparat som använder eller genererar någon form av energi. Exempelvis ett värmeelement, brödrost eller en motor. Energi är effekten gånger den tid som effekten verkar. Effekt mäts oftast i enheten watt (W) eller kilowatt (kw). En kilowatt är tusen watt. Energi mäts vanligen i enheten kilowattimmar eller förkortat: kwh. I stora byggnader med hög energianvändning kan det bli aktuellt att använda megawattimmar i stället, förkortat MWh. En megawattimme är tusen kilowattimmar. En kilowattimme motsvarar exempelvis energin som åtgår för att ha en hårtork igång i en timme. Enheten kwh används oavsett om det handlar om energi i form av el eller energi i form av värme. 1
Leverantörer av el och värme tar betalt för antalet förbrukade kilowattimmar, och priset varierar beroende på vilken källa som genererar energin. Energi förekommer i flera olika skepnader, energiformer. De vanligaste energiformerna som förekommer när det gäller byggnader är värmeenergi och elektrisk energi. Man brukar också tala om energikvalité. Energiformer med hög energikvalité är energi som lätt kan omvandlas till en annan energiform. Elektrisk energi har hög energikvalité eftersom den enkelt kan göras om till exempelvis värmeenergi eller mekanisk energi med små förluster. Värmeenergi har låg energikvalité den är svår att omvandla till någon annan energiform. Energin i balans Energi kan inte skapas eller förstöras, utan bara omsättas i andra energiformer. Den totala mängden energin i ett system bevaras. Vad som är systemet i detta fall väljer man oftast själv, men det faller sig ganska naturligt att se en hel byggnad som ett system när man studerar energianvändning i hus. Vad ovanstående princip egentligen säger är att all tillförd energi är lika med all energianvändning i en byggnad. Det betyder att man med kännedom om den energi som tillförs en byggnad i form av värme och el, kan man ta reda på var energi tar vägen i form av förluster. Förluster sker genom att värme överförs till omgivningen via byggnadens väggar, tak, fönster, dörrar och golv. Dessutom försvinner en del av värmen med ventilationsluften, otätheter i byggnaden och med avloppsvattnet. Den största drivkraften som bestämmer hur stora förlusterna blir, är skillnaden mellan inne och utetemperatur. Byggnadens värmesystem Den energi som vi tillför byggnaden kommer från husets värmesystem. Det kan vara via t.ex. fjärrvärme, eldning av olja eller pellets i en panna, eller en värmepump. 2
Används någon av dessa fördelas värmen ut i husets lägenheter via ett vattenburet radiatorsystem. Om man istället har direktverkande el är radiatorerna eldrivna. Vi får också energi som genereras inne i byggnaden. Personerna som bor i huset alstrar nämligen värme, liksom de apparater som finns i huset. Dessutom får vi ett visst tillskott av energi från solen när den lyser på byggnaden och in genom fönstren och då värmer upp huset. Dessa tillskott av energi, som inte kostar något, brukar man helt enkelt kalla för gratisenergi. Mängden energi som går åt för att värma upp ett hus beror bland annat på skillnaden mellan inom -och utomhustemperatur. Under vinterhalvåret när det är kallt ute kommer mer energi att överföras genom klimatskalet till omgivningen och alltså måste vi då tillföra mer energi till husets värmesystem för att kompensera för de ökade energiförlusterna. Det omvända gäller givetvis under sommarhalvåret, då husets värmesystem många gånger helt kan stängas av. Eftersom vårt klimat i landet skiljer sig en hel del åt i norr och söder, kommer ett hus i Kiruna behöva mer tillförd energi än samma hus i Malmö. För att få jämförbara siffror på energiförbrukningen som är oberoende av vilket klimat som råder under olika tidsperioder (det kan ju exempelvis vara betydligt kallare ett visst år än det normalt sett är), brukar man använda s.k. normalårskorrigering. Byggnadens klimatskal Med byggnadens klimatskal eller klimatskärm menar man dess ytterväggar, tak, golv, fönster och dörrar. Kort sagt de delar av huset som angränsar mot uteklimatet. Ett tätt och välisolerat klimatskal minskar värmeavgivningen från byggnaden till omgivningen. Denna typ av värmeförlust brukar kallas byggnadens transmissionsförluster. Klimatskalets förmåga att innesluta värme i byggnaden brukar man beskriva med ett U-värde. Ett lågt U-värde betyder att isoleringsförmågan är bra. Man eftersträvar alltså låga U-värden på de byggnadsdelar som utgör klimatskalet. Ett äldre 2-glas fönster har ett U-värde runt 3. Ett nytt 3-glas energifönster kanske har ett U-värde runt 1 och släpper alltså ut 70 % mindre värme än ett äldre fönster. En viktig aspekt att studera i klimatskalet är köldbryggor. Köldbryggor uppkommer där en konstruktionsdetalj, exempelvis en balk, har kontakt med den kalla utsidan utan att något isolerande material ligger emellan. Då leds värmen ut ur byggnaden via köldbryggan. Det är exempelvis vanligt att man får köldbryggor vid fönster och dörrar samt vid infästningar av balkonger. Ventilation Ventilation är viktigt för att få en god omsättning av luften i en byggnad. Det behövs för att bortföra luftföroreningar och fukt och att tillföra frisk luft in i huset. Ventilation kan utformas på olika sätt. De vanligaste typerna är självdrag (S), frånluft (F) och från och tilluftsventilation (FT). De två sista kan utföras med eller utan återvinning av värmen. Vilken typ av ventilation som finns i byggnaden påverkar också energianvändningen. Den vanligaste typen i äldre hus är självdragsventilation. Här används inga kanaler eller fläktar för att styra luftflödena, utan luften kommer in genom håligheter i klimatskalet och via särskilda luftdon. Nackdelarna med självdrag 3
är att luftflödet inte kan styras och är därför svårt att kontrollera. Luftmängden varierar mycket beroende på utetemperaturen och vindförhållanden. Dessutom har luften som kommer in samma temperatur som uteluften, vilket gör att den måste värmas till rumstemperatur. Det kräver energi. Däremot så kräver självdrag ingen elektrisk energi för att driva ventilationsfläktar. I de andra ventilationstyperna, F och FT, har man särskilda ventilationskanaler och fläktstyrda luftflöden. I F-ventilation suger man ut luft från rummet och ny frisk luft sugs då in genom tilluftsdon i klimatskalet hål i väggarna. I FT-ventilation suger man ut luft ur rummet samtidigt som man blåser in ny frisk luft via särskilda tilluftskanaler. Man får en god kontroll över ventilationen och luftomsättningen och luftflödet påverkas inte i samma grad av yttre förhållanden. Ofta kompletterar man FT-ventilationen med s.k. värmeväxlare i nyare installationer. Det innebär att man återvinner värmen som finns i rumsluften som sugs ut och för över den till den kalla, inkommande uteluften. Det gör att uteluften inte behöver värmas lika mycket och då sparar man energi. Varmvatten Det går åt en hel del energi för att värma det varmvatten vi använder i hushållen. Varmvattnet ska hålla en temperatur i intervallet 50-65 C för att undvika risk för tillväxt av bakterier och risken för skållning. Det ska då värmas från kallvattentemperatur som kan vara i storleksordningen 4-20 C. Ju varmare kallvattnet är desto mindre energi går åt för att värma det. Sätten för hur varmvattnet värms upp varierar. Det kan vara via fjärrvärme, ackumulatortank kopplad till eldningspanna, eluppvärmd varmvattenberedare eller solfångare. El När det gäller användningen av el i flerbostadshus brukar man skilja på fastighetsel och hushållsel. Fastighetsel är den el som används till belysning i gemensamma utrymmen, exempelvis entré och trapphus, drift av cirkulationspumpar för värmesystemet och fläktar i ventilationssystemet. Hushållsel är den el som förbrukas i hushållen, dvs. kyl och frys, spis, TV m.m. Specifik energianvändning För att enkelt kunna jämföra olika byggnaders energiprestanda med varandra oavsett hur stor byggnaden är, brukar man använda måttet specifik energianvändning eller energiprestanda. Det är byggnadens energianvändning i kwh delat med byggnadens uppvärmda boarea i kvadratmeter. Enheten för specifik energianvändning blir alltså kwh/m 2. Boverket har i sina byggregler, BBR, satt upp krav för hur hög den specifika energianvändningen får vara när nya hus byggs idag. I Gävleborgs klimatzon får värdet numera vara högst 110 kwh per kvadratmeter. I den ändring av BBR som började gälla 1/1 2012 skärptes kraven på energiprestanda (var tidigare 130 kwh/m2) och dessutom har krav införts även vad gäller ombyggnationer. I genomsnitt används i Sveriges flerbostadshus 158 kwh per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten. I Gävleborg är siffran 164 kwh per kvadratmeter, vilket alltså innebär att vårt läns flerbostadshus har högre energiförbrukning än riksgenomsnittet. 4
Minska energianvändningen Det finns en hel del åtgärder som kan vidtas för att spara energi och pengar i flerbostadshus. Det är inte omöjligt att energiförbrukningen kan halveras med rätt åtgärder! Väl utförda åtgärder minskar också utsläppen av koldioxid som bidrar till växthuseffekten, så det finns även en miljömässig vinst i att energieffektivisera. Eftersom varje byggnad är unik så kan det vara svårt att säga generellt vilken sparpotential som finns i olika typer av åtgärder. Man måste bedöma varje byggnad individuellt för att kunna beräkna vilka åtgärder som lämpar sig för just den byggnaden. Det är också viktigt att åtgärder görs i rätt ordning. Det är till exempel ingen idé att först justera in värmesystemet om man planerar att tilläggsisolera. När vi besöker era fastigheter kommer vi se på möjligheterna att genomföra en rad olika åtgärder och dessutom bedöma hur åtgärderna samverkar med varandra. Vi kommer också räkna på de ekonomiska vinsterna av att genomföra åtgärderna. Vad gör vi på platsbesöken? Vid platsbesöken kommer vi mäta och observera en rad olika aspekter. Vi gör exempelvis: Mätning av inne och utetemperaturer Termografering med värmekamera för att upptäcka bristfällig isolering, köldbryggor m.m. Trycksättning av rum för att mäta otätheter i klimatskalet Mätning av luftflöden med hjälp av s.k. spårgasteknik Observationer av skick på fönster, dörrar, fasad, vinds -och markkonstruktion Observationer av ventilationssystem; kanaler, fläktar m.m. Observationer av skick på värmesystem; panna/undercentral, cirkulationspump, radiatorer och rördragning. Inför platsbesöken underlättar det om vi får information om byggnaden i form av: Ritningar Förbrukning av el och fjärrvärme de senaste två åren Förbrukning av olja/ved/pellets vid eldning i egen panna de senaste två åren Förbrukning av varmvatten de senaste två åren. Om det saknas: kallvattenförbrukning istället. Information om redan genomförda renoveringar Säkerställ tillgång till minst en lägenhet vid besöksdagen Mer information och lästips På nedanstående länkar finns mycket bra och nyttig information om energianvändning i byggnader. www.energimyndigheten.se www.energiaktiv.se www.boverket.se www.renoveraenergismart.se www.energiradgivarna.com www.energieffektivabyggnader.se 5
Anteckningar från platsbesök - Delsbo, Smedjegatan 20/3 2012 BYGGNADEN UTVÄNDIGT Tilläggsisolerad vind, cellulosafiber. Friliggande hus, lamelltyp. Måttlig exponering för vind. Morän och berg i mark. Väggkonstruktion: Mexisten 10 cm Papp Mineralull ca 10cm Spånskiva ca 2 cm Total väggtjocklek: 26 cm Fönster: öppnas inåt, 2-glas kopplade bågar, aluminiumförsedd karm utvändigt. Fönstren är tätade. Beslag på fönster går ej att stänga på vissa ställen skapar otäthet. Bärande gavlar samt innerväggar betong och isolering. Mellanbjälklag går ut över balkong som tak/golv. Köldbrygga Balkongmått: 3,5x1,3 m Utfackningspartier mot balkong: plank, mineralull ca 70 mm, plank Bjälklag i betong, ca 20cm. Takkonstruktion: råspont, takpapp Överlufturfasning finns till WC och vardagsrum. Kall fläck på vägg i vardagsrum luftläckage mot oanvänd skorsten. Bred springa mellan dörrblad och karm. Entréport i trä, glasning bytt: Pilkington Malmö 03.01.2005 4H-15-4H 640x640 613585-1 Utvändig belysning 1 st/port samt 1 st källaringång vid gaveln. Fasad i gott skick, sockel i gott skick. Växter utmed långsida. 2 stuprör för hela byggnaden, något i underkant. Ingen takfot utmed långsida. Gavlar har utstickande plåtfasad i taknivå. Möjligt att tilläggsisolera 10 cm. Sockelns medelhöjd ovan mark ca 100 cm. Takpapp utbytt för några år sedan. Marklutning mot byggnaden. Infällda balkonger gott skick på betongen, finns dock sprickor/bortsprängd betong på något ställe. Gavelvägg totalt: 34 cm Mellanväggar i lättbetong Vindsbjälklag, totalt ca 37 cm isolering varav 20 cellulosalösull. Uppmätt temp vind: 13 grader, RF 37%. Yttertak: råspont. Nockhöjd 140 cm ovan isolering. Uppstolpat tak. BYGGNADEN INVÄNDIGT Medelrumshöjd 2,5 m. Fjärrvärme med kulvert till närliggande byggnader. Mätning för hela beståndet sker i aktuell fastighet. VVC finns. Vattenburet 1-rörssystem, rumstermostater ner mot golv (?). Uppmätt momentan temp lägenhet 23 grader. Självdragsventilation. Uppmätt luftläckage: 0,62 l/s,m2 vid ej tejpad dörr. 0, 57 l/s,m2 vid tejpad dörr och brevinkast. Verkar inte finnas några tilluftsdon. I de enstaka fall det finns spaltventiler är de igensatta på utsidan av aluminiuminklädda fönster. Kyl/frys: 155W, diskmaskin finns ej. Andra lägenheten Uppmätt temp: 21,3 grader Badrum mot gavel har ingen överluftsmöjlighet, dock har andra WC detta.
UNDERCENTRAL Cirkulationspump värmekrets: Grundfos tvillingpump min 100 W, max 1550 W inställd på 60%. VVC-pump: 70W Reglerkurva: -20 67-15 62-10 58-5 55 0 50 5 47 10 35 15 26 VENTILATION Frånluftsmätning i 2:an (Smedjegatan 4A) WC utan köksfläkt: 9,7 l/s Kök utan köksfläkt: 4,6 l/s Kök, fläkt läge2/3 34,7 l/s WC, - - 3-7 l/s (4,5 medel) Kök, fläkt full effekt 43,7 l/s WC: 0 l/s (BAKSUG) Anm: kvinnan i andra lägenheten klagade på röklukt. Kan orsakas av övertryck då rökning sker under spiskåpa i annan lägenhet. Golvareor täckta av plastmattor. Trappor klädda i marmorkross. Trapphus: 1 lampa per plan, lågenergi. Rödlysande tidsstyrd strömbrytare. Väggparti över och under fönster i trapphus har samma uppbyggnad som vid balkong. Inga radiatorer annat än i källarplan i trapphusen. Fönsterbeslag i plast. Momentantemp: 21,3 grader. Oisolerade lägenhetsväggar mot trapphus. Inkommande kallvatten ca 7 grader. Temp UC 19,8 grader. 9 st lysrörsarmaturer finns i UC med 2 lysrör i vardera. Isolerad i tak mot lägenhet. Källare belysning: manuella brytare, glödlampor 5 st. 60W
Indata till simulering Delsbo Använd programvara: IDA 4.1 Parameter Värde Enhet Atemp 1221 m2 Genomsnittlig takhöjd 2,3 m2 Antal plan 2 (exkl. källare) st Uppvärmd volym 2842 m3 Klimatdata, ort Delsbo - Varmvatten 34 MWh/år Byggnadens termiska vikt Tung - Byggnadens medelinomhustemperatur 22,8 ºC Genomsnittligt U-värde byggnad 0,78 W/m2ºC Area fönster söder 4 m2 Area fönster öster 41 m2 Area fönster väster 67 m2 Area fönster norr 4 m2 Glasandel fönster 0.8 % G-värde fönster (innan solavskärmning) 0,66 - Solavskärmningsfaktor 0.5 - Genomsnittligt U-värde fönster 2,9 W/m2ºC Area tak 400 m2 Genomsnittligt U-värde tak 0,18 W/m2ºC Area grund 400 m2 Genomsnittligt U-värde grundplatta (exkl. mark) 2,9 W/m2ºC Byggnadens medelluftomsättning 0,25 oms/h Forcerad ventilation/hygienventilation 0 l/s Byggnadens medelluftomsättning pga luftotäthet (vid FTX) 0,03 oms/h Personvärme 80 W/person Värmetillskott apparater och belysning 2,6 W/m2 exkl. källare Resulterande UA-värde 1184 W/ºC Summa omslutande areor 1518 m2
MÄTRAPPORT Högskolan i Gävle Objekt: Smedjegatan 4, Delsbo start: 2012-03-20 stop: 2012-04-13 mättid [h] 572 luftens lokala rumsspecifikt temp rel. fukt. rum rum nr medelålder [h]*) luftflöde [h -1 ]*) [ C] [% RH] hall 1 2.31 0.43 ±0.04 kök 2 2.45 0.41 ±0.04 vdr 3 2.38 0.42 ±0.04 sov 4 2.46 0.41 ±0.04 bad 5 tot. vent. flöde [m³/h] 60 ±2 medelålder [h] 2.40 spec. luftflöde [h -1 ]*) 0.42 ±3% rel. luftfuktighet [%] - medeltemperatur [ C] 24.5 0.60 rumsspecifikt luftflöde [h -1 ] 0.50 0.40 0.30 0.20 0.10 0.00 1 2 3 4 5 rum nummer *) Det rumsspecifika luftflödet (sort: rumsvolymer per timme [h -1 ]) definieras här som det inverterade värdet av luftens lokala medelålder, vilken är den storhet som mäts med den passiva spårgasmetoden. Den lokala medelåldern anger hur gammal luften i ett rum i genomsnitt är. Det totala specifika ventilationsflödet motsvarar i stort sett det gamla begreppet "luftomsättning".
INSERT COMPANY LOGO Building Air Leakage Test Results In Compliance with Swedish European Norm EN13829 - Sweden
Building Details Building Address: S E Eriksson Smedjegatan 4A Delsbo Test technician: SL Test company: University of Gavle Elevation: 120 m Height above ground: 7 m Building Volume, V: 155.2 m³ Total envelope area, A T BAT 218.7 m² Floor Area: 62.3 m² Building exposure to wind: Partially protected building Accuracy of measurements: 10% Testing Details Fan Model: Retrotec 2000 Fan SN: FN2000250 Gauge Model: DM-2 Gauge SN: 206981 Depressurize set Date: 2012-03-20 Time: 12:37 to 12:52 Environmental Conditions: Barometric Pressure: 101.3 KPa from Stand. temp. and pressure. Wind speed: Temperature: 1: Light air Initial: indoors 24 C outdoors 4 C. Final: indoors 24 C outdoors 4 C. Test Data: 5 baseline pressures taken for 20 sec each. 10 induced pressures taken for 20 sec each. Baseline, initial [Pa] Induced Pressure [Pa] Baseline, final[pa] Door Fan Pressure, [Pa] Total flow, V r [l/sec] Corrected flow, V env [l/sec] -0.97-1.19-0.97-1.22-0.77-14.9-19.8-25.0-29.7-35.0-39.5-44.6-50.0-54.8-60.7-1.33-1.71-2.47-1.63-0.89 26.6 40.5 51.9 69.8 81.6 97.3 113.5 131.6 151 164.3 55.08 68.82 78.34 91.70 99.42 109.0 118.1 127.6 137.1 143.1 51.66 64.55 73.47 86.01 93.24 102.2 110.8 119.7 128.5 134.2 Error [%] -0.7% 1.2% -1.7% 2.2% -0.9% 0.2% 0.0% 0.1% 1.1% -1.3% Baseline pressure Averages: initial [Pa] P 01-1.03, P 01- -1.03, P 01+ 0.00 final [Pa] P 01-1.60, P 01- -1.60, P 01+ 0.00
Building Gauge Pressure Building Gauge Pressure vs. Flow
Depressurize Test Results Correlation, r [%] Intercept, Cenv [m 3 /h.pa n ] Intercept, CL [m 3 /h.pa n ] Results 99.92 95% confidence limits 9.555 8.880 10.30 9.7499 9.060 10.50 Air flow at 50 Pa, V50 [m 3 /h] Air changes at 50 Pa, n50 [/h] Permeabilit y at 50 Pa, q50 [m 3 /h.m 2 ] Results 95% confidence Uncertainty 124.0 122.5 125.5 +/-0.0129 2.880 2.590 3.170 +/-0.1008 0.567 0.510 0.625 +/-0.1008 Slope, n 0.6503 0.6294 0.6711 Specific Leakage at 50 Pa, w50 [m 3 /h.m 2 ] 1.992 1.791 2.193 +/-0.1008 Combined Test Data Results 95% Confidence Interval Uncertainty Air flow at 50 Pa, V50 [l/s] 124.0 122.5 125.5 +/-0.0129 Air changes at 50 Pa, n50 [/h] 2.880 2.590 3.170 +/-0.1008 Permeability at 50 Pa, q50 [l/s.m 2 ] 0.567 0.510 0.625 +/-0.1000 Specific leakage at 50 Pa, w50 [l/s.m 2 ] 1.992 1.791 2.193 +/-0.0130 Test Notes: (add notes here)