ÅTGÄRDSFÖRSLAG. Energieffektiviserande åtgärder. med ekonomisk lönsamhetsbedömning. Bollnäs, Segersta, Stora vägen 33

Transkript

1 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Energieffektiviserande åtgärder med ekonomisk lönsamhetsbedömning Bollnäs, Segersta, Stora vägen 33 EnergiKompetent Gävleborg - fastighetssektorn Oktober 2012

2 Projektledare EnergiKompetent Gävleborg: Sanne Godow Bratt Samhällsutvecklingsenheten, Länsstyrelsen Gävleborg E-post: Tel: vx, Beräkningar och sammanställning av rapport: Gustav Persson, projektmedarbetare EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn E-post: Tel: Högskolan i Gävle/Länsstyrelsen Gävleborg, 2012.

3 Innehåll 1 Allmänt 1 2 Nuläge energianvändning 1 3 Uppmätta parametrar 2 4 Nuläge energibalans, årssimulering 3 5 Några möjliga åtgärder 3 6 Åtgärdspaket 4 7 IR-bilder 6 8 Övriga kommentarer 7 9 Ordförklaringar och förtydliganden 8 Bilagor A: Grundläggande om energianvändning i byggnader B: Anteckningar från platsbesök C: Indata till simulering D: Resultat av långtidsmätning av ventilation E: Resultat av mätning av luftläckage med trycksättning F: Sektionsritning

4 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Stora vägen 33, Segersta 1 Allmänt Fastighetsägare: Edhsfären AB Typ av ägande: Privat fastighetsbolag Antal lägenheter: 6 st Byggår: 1955 Genomförda energibesparande åtgärder: Tilläggsisolering vind 90-tal Placering: Rural Energideklaration gjord: Ja OVK-besiktning: Ej gjord Radon: Ok PCB-inventering: Ok Planerade åtgärder: - Konstruktion: Stomme i murad lättbetong, bjälklag i betong. 3 plan. Uppvärmningssätt: Pellets, olja som spetsvärme Uppvärmningssätt varmvatten: Pellets, el som tillsatsvärme/alternativ Ventilation: Självdrag Uppvärmd area (A temp ): 588 m 2 Uppvärmd volym: 1470 m 3 VVC: Ja Klimat som använts vid simulering: Större köldbryggor: Notering: Gävle Balkonger i väst- och söderläge Alla beräkningar i denna rapport omfattar endast den västra delen av fastigheten (gröna byggnaden) 2 Nuläge energianvändning Köpt energi 2011, faktisk (exkl hushållsel): Köpt energi 2011, normalårskorrigerad: Köpt energimängd är beräknad/fördelad: Beräknad energianvändning för varmvatten: Fastighetsel: Schablonmässigt beräknad hushållsel: Beräknade omvandlingsförluster: Byggnadens specifika energianvändning: Byggnadens effektbehov vid -22 º C: 295 MWh pellets totalt, varav 79 MWh beräknat för denna byggnad 88 MWh pellets,7 MWh fastighetsel fördelad på Atemp (osäkra siffror) 15,7 MWh/år 7 MWh 17,6 MWh/år 27 MWh (verkningsgrad panna) 9 MWh kulvertförluster 162 kwh/m 2 år 61 W/m 2 (för 21 º C inomhus) 1

5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Stora vägen 33, Segersta 3 Uppmätta parametrar Uppmätt luftläckage är 0,35 l/s,m 2 vid 50 Pa undertryck för en lägenhet. En god lufttäthet är viktigt för att undvika ofrivillig ventilation och ökad energianvändning. Särskilt viktigt vid installation av FTX-ventilation. Byggnaden anses lufttät. Uppmätt 22,4 º C medeltemperatur vid långtidsmätning i en lägenhet. Rekommendationen är 21 º C. En högre temperatur medför ökad energiförbrukning. Uppmätt luftomsättning i lägenhet är 0,33 oms/h. Kravet på luftflöde är 0,35 l/s m 2 golvarea enligt Boverket vilket motsvarar 0,5 oms/h vid en takhöjd på 2,5 m. Ventilationsgraden är undermålig. Byggnadens beräknade specifika energianvändning (för värme, varmvatten och fastighetsel) är 162 kwh/m 2 år, vilket är något högre än riksgenomsnittet för flerbostadshus. 2

6 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Stora vägen 33, Segersta 4 Nuläge energibalans, årssimulering Energiförluster Energitillförsel 5 Några möjliga åtgärder, energibesparing med nuläge som utgångspunkt Typ av åtgärd Väggar: Tilläggsisolering, 100 mm mineralull, ny putsfasad Väggar: Tilläggsisolering, 200 mm mineralull, ny putsfasad Väggar: Tilläggsisolering, 100 mm mineralull, ny plåtfasad Väggar: Tilläggsisolering, 200 mm mineralull, ny plåtfasad Beräknad energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) Beräknad årlig besparing (kr/år), nuvarande energipris Pay off tid (år) Brukstid (år) Besparing under hela åtgärdens brukstid (kr) Blir åtgärden lönsam inom brukstiden? Åtgärd nödvändig pga nuvarande skick? % Pellets NEJ NJA % Pellets NEJ NJA % Pellets NEJ NJA % Pellets NEJ NJA Fönster: LE-glas invändigt (U-värde 1,8) % Pellets NEJ JA Fönster: Nya effektiva fönster (U-värde 1,3) Fönster: Nya högeffektiva fönster (U-värde 0,85) Golv/mark: 100 mm cellplast/pordrän källare/mark % Pellets NEJ JA % Pellets NEJ JA % Pellets NEJ NEJ Ventilation: Högeffektivt FTX-system % Pellets NEJ NEJ Solfångare för varmvatten/värme ca 15 m % Pellets NEJ NEJ Solceller 10 kwt, ca 70 m % El JA NEJ Byte av dörrar (U=0,9) % Pellets NEJ NJA Kapning av balkonger, ny isolerad balkong % Pellets NEJ NEJ Återvinning av duschspillvatten % Pellets NEJ NEJ Sänkning av innetemperaturen en grad % Pellets JA NEJ Dragning av ny kulvert % Pellets NEJ NJA Injustering av värmesystemet % Pellets JA NEJ Individuell mätning och debitering av varmvatten Fönster: Nya högeffektiva fönster (U-värde 0,85) MERKOSTNAD % Pellets NEJ NEJ % Pellets JA JA Beräknad investeringskostnad i tabellen ovan avser hela kostnaden för åtgärden. Om en liknande åtgärd behöver vidtas oavsett energibesparingen pga. byggdelens nuvarande skick, bör endast merkostnaden för att välja ett mer energieffektivt alternativ upptas som investeringskostnad. I dessa fall kommer det innebära en avsevärt förbättrad lönsamhet för åtgärden. Detta synsätt är främst tillämpbart för fasad- och fönsterrenoveringar. I tabellens sista rad visas ett exempel på detta avseende fönsterbyte. 3

7 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Stora vägen 33, Segersta 6 Åtgärdspaket Åtgärdspaket 1 Åtgärd Väggar: Tilläggsisolering, 100 mm mineralull, ny plåtfasad Golv/mark: 100 mm cellplast/pordrän källare/mark Fönster: Nya effektiva fönster (U-värde 1,3) Beräknad total energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) % Pellets % Pellets % Pellets Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris Solfångare för varmvatten/värme ca 15 m % Pellets Totalt % kr Kommentar till åtgärdspaketet: Detta åtgärdspaket kräver ingen åtgärd av ventilation eller uppvärmningssätt. Ventilationen bör dock ses över eftersom dessa åtgärder troligen minskar luftomsättningen i byggnaden pga bättre täthet. En stor del av energiförlusterna sker genom golv/källare, väggar och fönster varför åtgärder här kan prioriteras. Fönstren är i behov av åtgärd pga nuvarande skick. Totalt effektbehov efter åtgärdspaket (vid -22 grader): 38 W/m 2 Paketet når i stort sett en halvering, men med tveksam lönsamhet. 4

8 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Stora vägen 33, Segersta Åtgärdspaket 2 Åtgärd Väggar: Tilläggsisolering, 100 mm mineralull, ny plåtfasad Beräknad total energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) % Pellets Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris Ventilation: Högeffektivt FTX-system % Pellets Fönster: Nya effektiva fönster (U-värde 1,3) % Pellets Återvinning av duschspillvatten % Pellets Totalt % kr Kommentar till åtgärdspaketet: FTX-systemet kräver ett lufttätt klimatskal för att fungera korrekt, men byggnaden bedöms som tät i dagsläget. Kan dock bli problem med kanaldragning av utrymmesskäl. Fortfarande en åtgärd på vägg för att komma tillrätta med dess höga förluster och ett byte av fönstren. När åtgärder av detta slag sker på klimatskärm bör dessutom en sänkning av innetemperaturen med bibehållen komfort kunna göras vilket ger ytterligare besparing. Totalt effektbehov efter åtgärdspaket (vid -22 grader): 34 W/m 2 Åtgärdspaketet når i princip en halvering av energianvändningen, men kan inte anses lönsam. 5

9 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Stora vägen 33, Segersta Åtgärdspaket Egen Beräknad total energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Kapning av balkonger, isolering av köldbrygga, ingen ny balkong/fransk % Pellets Nya balkongdörrar % Pellets Nya fönster vid balkonger (U 1,3) % Pellets Snålspolande vattenmunstycken % Pellets Totalt % kr Åtgärd Beräknad investeringskostnad (kr) Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris Kommentar till åtgärdspaketet: Åtgärder som fastighetsägaren har för avsikt att genomföra pga nuvarande skick och/eller i energibesparingssyfte. Energibesparingen är modest, men då renovering av balkonerna är nödvändig kan material väljas som ger en energieffektivisering i samband med detta. 7 IR-bilder Köldbryggeverkan vid radiator Köldbryggeverkan vid tak/vägg Köldbrygga balkong Luftläckage vid fönster 6 Köldbryggeverkan hörn

10 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Stora vägen 33, Segersta 8 Övriga kommentarer Simuleringen utgår från uppmätta värden. Resultatet av spårgasmätningen visar att den undersökta lägenheten är underventilerad. Vid en luftomsättning på 0,5 oms/h skulle energiförbrukningen öka med ca 15 %. Tilläggsisolering på vind finns därför föreslås inga åtgärder där. Inga åtgärder föreslås heller för byte av energislag. Pellets anses vara en miljövänlig energikälla. Pannan är också relativt ny och antas ha god verkningsgrad. Eftersom panna är placerad i byggnaden kommer en stor del av spillvärmen från panna byggnaden till del. Ett alternativ skulle kunna vara berg- eller jordvärme vilket skulle minska behovet av underhåll, men troligen inte kostnaden för uppvärmning. Elbehovet skulle öka med ca 30 MWh/år vid en sådan installation, vilket anses utgöra en ökad miljöbelastning. Beräkningarna i denna rapport blir osäkra då pelletspannan förser flera byggnader med olika byggteknik och storlek med värme och varmvatten. Det är därför svårt att veta hur stor andel av den tillförda energimängden som avser just denna byggnad. Det är svårt att få lönsamhet i åtgärdspaketen, eftersom priset för nuvarande pelletsvärme är låg per kwh. Funderingar finns hos fastighetsägaren att bygga om fastigheten till ett äldreboende. 7

11 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Stora vägen 33, Segersta 9 Ordförklaringar och förtydliganden A temp Uppvärmd golvarea i m 2 i byggnaden avsedd att värmas till mer än 10 grader. Köpt energi Med köpt energi avses den energi som tillförs byggnaden i form av köpt värme, varmvatten och fastighetsel. De boendes hushållsel inkluderas inte. Hänsyn till hushållselen tas endast schablonmässigt i form av en uppvärmning av byggnaden. Den köpta energin redovisas som faktisk och normalårskorrigerad. I vissa fall är den köpta energin uppmätt och i vissa är den beräknad. Det senare är fallet då en och samma undercentral/värmecentral förser flera byggnader med energi. En fördelning görs då med avseende på Atemp med hänsyn taget till verkningsgrad och eventuella förluster i kulvert och liknande. Byggnadens effektbehov Byggnadens effektbehov avser värmeeffekten som behövs för att kompensera för transmissions- och ventilationsförluster och upprätthålla 21 º C inomhus när utetemperaturen är -22 º C. Internvärme och effektbehovet för tappvarmvatten inkluderas ej. Köldbryggor Byggnadsdelar med lokalt försämrad isoleringsförmåga. Till exempel hörn, anslutningar vägg/golv/tak, loftgångar, balkonger m.m. Köldbryggor påverkar energianvändningen för byggnaden, men är svårbedömda när det inte finns konstruktionsritningar. I de fall då ritningar saknas hanteras köldbryggor endast schablonmässigt i beräkningarna. Normalårskorrigering Eftersom klimatet varierar mellan olika år, görs en korrigering av den uppmätta energiförbrukningen med s.k. normalårskorrigering. Detta innebär att det aktuella årets förbrukning räknas om till att motsvara ett normalår, som är medelvärdet av klimatet på orten under 30-årsperioden Solceller Solceller används för att generera el som kan användas direkt i byggnaden eller säljas ut på elnätet när det finns en överproduktion. Solceller installeras med viss toppeffekt i kw och 1 kw upptar ca 7 m 2. Ska monteras i ca 45 graders vinkel i söderläge för bästa utbyte. Energimängden per år beräknas som 850 installerad effekt i kw. Investeringskostnaden bedöms till kr/kw. Kostnadsbesparingen har bedömts i form av ett minskat behov av köpt el och att möjligheten finns till nettodebitering. Solfångare Solfångare används för att producera främst varmvatten, men kan också till viss del avlasta värmesystemet. De dimensioneras så att de står för hela byggnadens varmvattenbehov i juni och juli. På årsbasis ger de ca 50 % av energibehovet för varmvatten. Investeringskostnaden bedöms till 6000 kr/m 2 solfångararea. Luftomsättning Luftomsättning är ett mått på hur ofta luften i byggnaden byts ut. Boverket föreskriver att uteluftsflödet ska vara 0,35 l/s m 2 golvarea, vilket motsvarar 0,5 luftomsättningar/timme vid en normal takhöjd på 2,5 m. Kravet gäller vid nybyggnation, men även vid omfattande renoveringar kan det bli aktuellt att kraven uppfylls. FTX-ventilation Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Kräver dragning av ventilationskanaler till varje lägenhet och att klimatskärmen är lufttät. Vid simuleringen av FTX ansätts ett system utan kyla med en 8

12 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Stora vägen 33, Segersta luftomsättning på 0,5 oms/timme, inblåsningstemperatur på 18 grader, SFP på 1,0 kw/(m 3 /s) och en temperaturverkningsgrad på 90 %. Investeringskostnaden bedöms till ca kr/lägenhet exkl. eventuell tätning av klimatskärm för bästa funktion. Spillvattenåtervinning Kan göras centralt på samlingsledning för avlopp eller lokalt vid duschar/badkar. I simuleringen har antagits att endast duschspillvattenåtervinning installeras och att den minskar energibehovet för varmvatten med 20 %. Dock behövs en del underhåll i form av rengöring för att inte denna typ av värmeväxlare ska tappa effektivitet. Investeringskostnaden bedöms till ca 5000 kr/lägenhet. Injustering av värmesystem Vid vattenburna värmesystem är det viktigt att hela radiatorsystemet är justerat så att rätt flöden fås i alla rör och radiatorer, så att radiatorerna fungerar som avsett. Om så inte är fallet kan inomhustemperaturerna variera på olika ställen i byggnaden, ofta med klagomål på inneklimatet och hög energiförbrukning som följd. Om förändringar gjorts i fastigheten i form av t.ex. tilläggsisolering, byte av värmekälla, nya termostatventiler m.m. bör man göra en ny injustering. Genom att injustera värmesystemet kan man ofta spara % av energin till uppvärmningen på årsbasis. Isoleringsluckor över fönster En metod som i Sverige inte är särskilt beprövad. Innebär att fönstren täcks med isolerande luckor nattetid för att minska värmeförluster då behovet av dagsljus ändå inte föreligger. Minskar också behovet av kyla och vädring under den tid på året då solinstrålningen är hög. Då tekniken inte är så utspridd finns få studier på den energimässiga besparingen, men för simuleringen har ansatts att fönstren täcks med motsvarande 50 mm tättslutande cellplastisolering nattetid. Kostnaden för denna åtgärd har ej uppskattats. Individuell mätning och debitering, IMD Ett alternativ för minskad energianvändning är att införa individuell mätning och debitering av värme och/eller varmvatten för varje lägenhet (IMD). Detta är en åtgärd som skapar incitament för varje hyresgäst att hushålla med energin. IMD av värme är fortfarande något problematisk då värmebehovet styrs till stor del av byggnadens utformning och endast till en liten del av hyresgästens egen påverkan, men det finns fungerande system på marknaden som hanterar detta. IMD av varmvatten däremot är enklare, eftersom varmvattenförbrukningen till största del styrs av hyresgästen själv. Studier visar att IMD av varmvatten kan minska varmvattenenergianvändningen mellan % Det finns system för detta där investeringskostnaden endast är ca kr/lgh och där den årliga driftkostnaden uppskattas till ca 100 kr/lgh. Det gör att IMD av varmvatten i många fall är lönsamt. Noggrannare beräkningar av detta har inte gjorts. Informera de boende Inom ramen för denna rapport har inte behandlats vad som kan göras av de boende själva för att minska energianvändningen i byggnaden. Många åtgärder som kan vidtas av de boende kommer dem själva till del i form av en minskad förbrukning av hushållsel, såsom byte till energisnål belysning, att helt stänga av hushållsapparater och hemelektronik i standbyläge, rätt temperaturer i kyl och frys m.m. När det gäller hushållens behov av värme och varmvatten står ofta du som fastighetsägare för kostnaden och således kan det vara en idé att informera hyresgästerna om olika möjligheter för att spara energi och skapa incitament för hyresgästerna att minska sin förbrukning. Det kan vara åtgärder som att dra för gardiner och persienner för fönstren nattetid, inte placera möbler framför radiatorer, inte diska under rinnande vatten, tvätta fulla maskiner och lufttorka tvätten istället för att använda torktumlare, ta korta duschar istället för att bada m.m. Priser och lönsamhetsbedömning Till grund för kostnadsberäkningarna ligger priserna som anges i Sektionsdata ROT 2011 (Wiksells Byggberäkningar AB), tidigare studier samt uppskattade marknadspriser. Alla priser anges exkl moms och 9

13 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Stora vägen 33, Segersta inkluderar inte kostnader för projektering, myndighetsavgifter, anslutningsavgifter och liknande. Priserna ska ses som mycket ungefärliga eftersom en renovering måste projekteras olika från fall till fall och beror mycket av byggnadens beskaffenhet, planlösning m.m. Antaganden om nuvarande priser på energi, exkl moms, har gjorts enligt följande: Pris el: 0,85 kr/kwh Pris fjärrvärme: 0,50-0,60 kr/kwh (beroende på leverantör) Pris pellets: 0,40 kr/kwh Pris eldningsolja: 1,05 kr/kwh För lönsamhetsberäkningarna i rapporten har antaganden gjorts enligt följande: Reell kalkylränta: 6 % Reell årlig energiprisökning el och olja: 5 % Reell årlig energiprisökning fjärrvärme och pellets: 3 % Brukstiden för åtgärderna har satts enligt nedan: Åtgärder klimatskärm (utom fönster/dörrar): Åtgärder fönster/dörrar, solceller/solfångare: Fastighetstekniska installationer/regleråtgärder: 40 år 30 år 15 år Internräntediagram från BELOK Totalverktyg har använts i rapporten för att åskådliggöra den långsiktiga lönsamheten i investeringarna. Diagrammet visar den totala internräntan för åtgärdspaketen. Kriteriet för lönsamhet är att internräntan överstiger den antagna korrigerade kalkylräntan, som beräknas som reell kalkylränta minus reell årlig energiprisökning. Mer information om verktyget finns på Hänsyn har inte tagits till ökade underhållskostnader till följd av en åtgärd. Observera att åtgärdspaketen endast är exempel och inte optimerade för att erhålla maximal lönsamhet eller energibesparing. Felmarginal Det är viktigt att ha i åtanke att flera olika faktorer påverkar noggrannheten i beräkningarna och hur pass väl de kommer överensstämma med en eventuell verklig åtgärd i byggnaden för att minska energianvändningen. Uteklimatets variationer och beräkningsmässiga korrigeringar av klimatet, slumpmässigt varierande parametrar såsom personnärvaro, förbrukning av hushållsel och varmvatten är parametrar som har en stor osäkerhet. Osäkra siffror på tillförd energi till byggnaden medför också att datormodellerna är svåra att validera mot uppmätt data, exempelvis vid kulvertförsörjning av flera byggnader från samma värmecentral med okända förluster i pannor och kulvertar. I många fall är också underlagen i form av ritningar osäkra eller bristfälliga, vilket gör att antaganden gjorts gällande t.ex. väggars uppbyggnad, markkonstruktion och köldbryggor. De datormodeller som har byggts och ligger till grund för beräkningarna överensstämmer väl med fastighetsägarnas uppgifter på uppmätt förbrukning i de flesta fall. Dock gör osäkerheten i de värden som används i datormodellen att det finns en felmarginal i beräkningarna som man bör ha i åtanke inför en eventuell renovering. för Energiprogramvaran BV 2 har använts för att simulera energibesparingen hos olika renoveringsåtgärder. Det främsta syftet med förslaget är utbildning om och informationsspridning kring potentialen för energibesparingar i flerbostadshus och rapporten ska därför ses som översiktlig och vägledande inför en eventuell renovering. 10

14

15 BILAGOR

16

17 Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller används! Det går att spara mycket pengar på att investera i energibesparande åtgärder bara man vet hur. Det här är en kort introduktion till grundläggande begrepp inom energianvändning i byggnader. Om projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn (EKG-F) Projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn drivs av Länsstyrelsen i Gävleborg i nära samarbete med Högskolan i Gävle med medel från bl.a. Energimyndigheten. Projektet pågår under 2012 och syftet är att ta fram förslag på energi och kostnadseffektiva renoveringslösningar av tio flerbostadshus spridda i länets kommuner. EKG-F ska bidra till att öka den praktiska kunskapen i regionen för en fortsatt energieffektivisering i fastighetssektorn. Grundläggande om energianvändning i byggnader Husen vi bor i kräver en hel del energi för sin drift. Både i form av uppvärmning av rummen vi vistas i och av vårt varmvatten, men också i form av el för att driva all vår elektriska utrustning som till exempel belysning, kyl och frys, TV och datorer. Av all energi som vi använder i Sverige går nästan 40 % till våra bostäder. Effekt och energi Skillnaden mellan begreppen effekt och energi är viktig att känna till. Effekten kan beskrivas som styrkan på en apparat som använder eller genererar någon form av energi. Exempelvis ett värmeelement, brödrost eller en motor. Energi är effekten gånger den tid som effekten verkar. Effekt mäts oftast i enheten watt (W) eller kilowatt (kw). En kilowatt är tusen watt. Energi mäts vanligen i enheten kilowattimmar eller förkortat: kwh. I stora byggnader med hög energianvändning kan det bli aktuellt att använda megawattimmar i stället, förkortat MWh. En megawattimme är tusen kilowattimmar. En kilowattimme motsvarar exempelvis energin som åtgår för att ha en hårtork igång i en timme. Enheten kwh används oavsett om det handlar om energi i form av el eller energi i form av värme. 1

18 Leverantörer av el och värme tar betalt för antalet förbrukade kilowattimmar, och priset varierar beroende på vilken källa som genererar energin. Energi förekommer i flera olika skepnader, energiformer. De vanligaste energiformerna som förekommer när det gäller byggnader är värmeenergi och elektrisk energi. Man brukar också tala om energikvalité. Energiformer med hög energikvalité är energi som lätt kan omvandlas till en annan energiform. Elektrisk energi har hög energikvalité eftersom den enkelt kan göras om till exempelvis värmeenergi eller mekanisk energi med små förluster. Värmeenergi har låg energikvalité den är svår att omvandla till någon annan energiform. Energin i balans Energi kan inte skapas eller förstöras, utan bara omsättas i andra energiformer. Den totala mängden energin i ett system bevaras. Vad som är systemet i detta fall väljer man oftast själv, men det faller sig ganska naturligt att se en hel byggnad som ett system när man studerar energianvändning i hus. Vad ovanstående princip egentligen säger är att all tillförd energi är lika med all energianvändning i en byggnad. Det betyder att man med kännedom om den energi som tillförs en byggnad i form av värme och el, kan man ta reda på var energi tar vägen i form av förluster. Förluster sker genom att värme överförs till omgivningen via byggnadens väggar, tak, fönster, dörrar och golv. Dessutom försvinner en del av värmen med ventilationsluften, otätheter i byggnaden och med avloppsvattnet. Den största drivkraften som bestämmer hur stora förlusterna blir, är skillnaden mellan inne och utetemperatur. Byggnadens värmesystem Den energi som vi tillför byggnaden kommer från husets värmesystem. Det kan vara via t.ex. fjärrvärme, eldning av olja eller pellets i en panna, eller en värmepump. 2

19 Används någon av dessa fördelas värmen ut i husets lägenheter via ett vattenburet radiatorsystem. Om man istället har direktverkande el är radiatorerna eldrivna. Vi får också energi som genereras inne i byggnaden. Personerna som bor i huset alstrar nämligen värme, liksom de apparater som finns i huset. Dessutom får vi ett visst tillskott av energi från solen när den lyser på byggnaden och in genom fönstren och då värmer upp huset. Dessa tillskott av energi, som inte kostar något, brukar man helt enkelt kalla för gratisenergi. Mängden energi som går åt för att värma upp ett hus beror bland annat på skillnaden mellan inom -och utomhustemperatur. Under vinterhalvåret när det är kallt ute kommer mer energi att överföras genom klimatskalet till omgivningen och alltså måste vi då tillföra mer energi till husets värmesystem för att kompensera för de ökade energiförlusterna. Det omvända gäller givetvis under sommarhalvåret, då husets värmesystem många gånger helt kan stängas av. Eftersom vårt klimat i landet skiljer sig en hel del åt i norr och söder, kommer ett hus i Kiruna behöva mer tillförd energi än samma hus i Malmö. För att få jämförbara siffror på energiförbrukningen som är oberoende av vilket klimat som råder under olika tidsperioder (det kan ju exempelvis vara betydligt kallare ett visst år än det normalt sett är), brukar man använda s.k. normalårskorrigering. Byggnadens klimatskal Med byggnadens klimatskal eller klimatskärm menar man dess ytterväggar, tak, golv, fönster och dörrar. Kort sagt de delar av huset som angränsar mot uteklimatet. Ett tätt och välisolerat klimatskal minskar värmeavgivningen från byggnaden till omgivningen. Denna typ av värmeförlust brukar kallas byggnadens transmissionsförluster. Klimatskalets förmåga att innesluta värme i byggnaden brukar man beskriva med ett U-värde. Ett lågt U-värde betyder att isoleringsförmågan är bra. Man eftersträvar alltså låga U-värden på de byggnadsdelar som utgör klimatskalet. Ett äldre 2-glas fönster har ett U-värde runt 3. Ett nytt 3-glas energifönster kanske har ett U-värde runt 1 och släpper alltså ut 70 % mindre värme än ett äldre fönster. En viktig aspekt att studera i klimatskalet är köldbryggor. Köldbryggor uppkommer där en konstruktionsdetalj, exempelvis en balk, har kontakt med den kalla utsidan utan att något isolerande material ligger emellan. Då leds värmen ut ur byggnaden via köldbryggan. Det är exempelvis vanligt att man får köldbryggor vid fönster och dörrar samt vid infästningar av balkonger. Ventilation Ventilation är viktigt för att få en god omsättning av luften i en byggnad. Det behövs för att bortföra luftföroreningar och fukt och att tillföra frisk luft in i huset. Ventilation kan utformas på olika sätt. De vanligaste typerna är självdrag (S), frånluft (F) och från och tilluftsventilation (FT). De två sista kan utföras med eller utan återvinning av värmen. Vilken typ av ventilation som finns i byggnaden påverkar också energianvändningen. Den vanligaste typen i äldre hus är självdragsventilation. Här används inga kanaler eller fläktar för att styra luftflödena, utan luften kommer in genom håligheter i klimatskalet och via särskilda luftdon. Nackdelarna med självdrag 3

20 är att luftflödet inte kan styras och är därför svårt att kontrollera. Luftmängden varierar mycket beroende på utetemperaturen och vindförhållanden. Dessutom har luften som kommer in samma temperatur som uteluften, vilket gör att den måste värmas till rumstemperatur. Det kräver energi. Däremot så kräver självdrag ingen elektrisk energi för att driva ventilationsfläktar. I de andra ventilationstyperna, F och FT, har man särskilda ventilationskanaler och fläktstyrda luftflöden. I F-ventilation suger man ut luft från rummet och ny frisk luft sugs då in genom tilluftsdon i klimatskalet hål i väggarna. I FT-ventilation suger man ut luft ur rummet samtidigt som man blåser in ny frisk luft via särskilda tilluftskanaler. Man får en god kontroll över ventilationen och luftomsättningen och luftflödet påverkas inte i samma grad av yttre förhållanden. Ofta kompletterar man FT-ventilationen med s.k. värmeväxlare i nyare installationer. Det innebär att man återvinner värmen som finns i rumsluften som sugs ut och för över den till den kalla, inkommande uteluften. Det gör att uteluften inte behöver värmas lika mycket och då sparar man energi. Varmvatten Det går åt en hel del energi för att värma det varmvatten vi använder i hushållen. Varmvattnet ska hålla en temperatur i intervallet C för att undvika risk för tillväxt av bakterier och risken för skållning. Det ska då värmas från kallvattentemperatur som kan vara i storleksordningen 4-20 C. Ju varmare kallvattnet är desto mindre energi går åt för att värma det. Sätten för hur varmvattnet värms upp varierar. Det kan vara via fjärrvärme, ackumulatortank kopplad till eldningspanna, eluppvärmd varmvattenberedare eller solfångare. El När det gäller användningen av el i flerbostadshus brukar man skilja på fastighetsel och hushållsel. Fastighetsel är den el som används till belysning i gemensamma utrymmen, exempelvis entré och trapphus, drift av cirkulationspumpar för värmesystemet och fläktar i ventilationssystemet. Hushållsel är den el som förbrukas i hushållen, dvs. kyl och frys, spis, TV m.m. Specifik energianvändning För att enkelt kunna jämföra olika byggnaders energiprestanda med varandra oavsett hur stor byggnaden är, brukar man använda måttet specifik energianvändning eller energiprestanda. Det är byggnadens energianvändning i kwh delat med byggnadens uppvärmda boarea i kvadratmeter. Enheten för specifik energianvändning blir alltså kwh/m 2. Boverket har i sina byggregler, BBR, satt upp krav för hur hög den specifika energianvändningen får vara när nya hus byggs idag. I Gävleborgs klimatzon får värdet numera vara högst 110 kwh per kvadratmeter. I den ändring av BBR som började gälla 1/ skärptes kraven på energiprestanda (var tidigare 130 kwh/m2) och dessutom har krav införts även vad gäller ombyggnationer. I genomsnitt används i Sveriges flerbostadshus 158 kwh per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten. I Gävleborg är siffran 164 kwh per kvadratmeter, vilket alltså innebär att vårt läns flerbostadshus har högre energiförbrukning än riksgenomsnittet. 4

21 Minska energianvändningen Det finns en hel del åtgärder som kan vidtas för att spara energi och pengar i flerbostadshus. Det är inte omöjligt att energiförbrukningen kan halveras med rätt åtgärder! Väl utförda åtgärder minskar också utsläppen av koldioxid som bidrar till växthuseffekten, så det finns även en miljömässig vinst i att energieffektivisera. Eftersom varje byggnad är unik så kan det vara svårt att säga generellt vilken sparpotential som finns i olika typer av åtgärder. Man måste bedöma varje byggnad individuellt för att kunna beräkna vilka åtgärder som lämpar sig för just den byggnaden. Det är också viktigt att åtgärder görs i rätt ordning. Det är till exempel ingen idé att först justera in värmesystemet om man planerar att tilläggsisolera. När vi besöker era fastigheter kommer vi se på möjligheterna att genomföra en rad olika åtgärder och dessutom bedöma hur åtgärderna samverkar med varandra. Vi kommer också räkna på de ekonomiska vinsterna av att genomföra åtgärderna. Vad gör vi på platsbesöken? Vid platsbesöken kommer vi mäta och observera en rad olika aspekter. Vi gör exempelvis: Mätning av inne och utetemperaturer Termografering med värmekamera för att upptäcka bristfällig isolering, köldbryggor m.m. Trycksättning av rum för att mäta otätheter i klimatskalet Mätning av luftflöden med hjälp av s.k. spårgasteknik Observationer av skick på fönster, dörrar, fasad, vinds -och markkonstruktion Observationer av ventilationssystem; kanaler, fläktar m.m. Observationer av skick på värmesystem; panna/undercentral, cirkulationspump, radiatorer och rördragning. Inför platsbesöken underlättar det om vi får information om byggnaden i form av: Ritningar Förbrukning av el och fjärrvärme de senaste två åren Förbrukning av olja/ved/pellets vid eldning i egen panna de senaste två åren Förbrukning av varmvatten de senaste två åren. Om det saknas: kallvattenförbrukning istället. Information om redan genomförda renoveringar Säkerställ tillgång till minst en lägenhet vid besöksdagen Mer information och lästips På nedanstående länkar finns mycket bra och nyttig information om energianvändning i byggnader

22

23 Anteckningar från platsbesök Segersta, Bollnäs, 24/ BYGGNADEN UTVÄNDIGT De flesta fönster öppnas utåt, det finns vridfönster (i detta fall i köket). Samtliga fönster är försedda med tätlister. 2-glasfönster med kopplade träbågar. Utvändigt är fasaden av tjockputs, ca 20 mm. Väggtjockleken är totalt 320 mm, av lättbetongblock. Dessa har murats med bred fog (ca 20 mm). Vindsbjälklaget är av betong. Yttertaket av råspont, beklädd med betongpannor. Mellanbjälklag (20 cm) av betong, golven har försetts med olika ytskikt. Parkett i vardagsrummet och lamellparkett i sovrummet. Övriga plastmattor. Två fönster i hela huset har spaltventiler. Till vänster, invid porten har frostsprängning av tegel skett (dekorationstegel), pga vatten fångas upp av markplattan och leds mot huset (fel lutning). Takskärm ovanför porten har färgflagor som lossnar. Lokalt kan marklutningen vara mot byggnaden. Buskar finns utmed fasaden. Enligt uppgift vattnas inte dessa sommartid. Stuprören leds hela vägen ner för dagvattenhantering bra. Småsprickor i putsen invid fönster på entrésidan. Här har putsen tidigare lagats. I övrigt OK. Portpartiet är i aluminium och försedd med isolerrutor. Porten förmodas ha dålig värmeisoleringsegenskaper. Fönster i behov av skrapning, kittning, ommålning. Garagelänga finns i vinkel mot byggnaden. På kortsidan mot vägen kapillär sug pga felaktig marklutning gör att putsen lossnar från källarmuren. Fuktutslag i utv källartrappan. Sprickor i trappstegen. Takfoten är i dåligt skick, förmodligen pga takpappen har perforerats när snörasskyddet monterats. Samma gäller landgången på nocken. Takfotens bredd gör möjligt för utv tilläggsisolering av vägg. Färg flagnar från balkong. Rost har sprängt balkongplatta som finns t.v. om källaringången. Skadan finns längst ut, på undersidan. Putsen har fallit bort inunder skadade balkongen. Synligt: drevningsmaterialet mellan yttervägg och fönsterkarm är lin. Fönstret under skadade balkongen. Ytterglasningen hos fönstret är trasig. Bågen sluter inte tätt mot karm.

24 Källarmuren är av betonghålsten. Belysning utv: 1 armatur ovanför källardörren glödlampa. 1 armatur ovanför entrén. Glödlampa? Styrning? BYGGNADEN INVÄNDIGT I sovrummet mitt emot köket finns 1 frånluftventil (öppen 6 varv). Frånluft i klädkammaren (stängt). I WC (5,5 varv). I köket finns en tilluftventil för svalfunktion, denna är stängd. Självdrag. Mätning av luftflöden med stos. WC = 3 l/s. Sov 7 l/s. Köksfläkt med imkanal (ej kolfilter). Belysning inv: 4 glödlampor (entrén samt 1 per plan + källaringången). Belysningsknapp (lyser rött) med tidsstyrning. Trapphuset fönster B130xH140 cm med 1 mittpost. 2-glas kopplade träbågar. Källarfönster kortsida B190 x H90. Portparti: B140 x H210. Isolerrutor märke Emmaboda Isonova 12. PANNRUM Temp ca 32 C. Synlig blå lättbetong. Radonmätningar har utförts inga förhöjda värden. Pelletspanna Arimax 380 Bio installerat Brännare Ecotec B2 90 kw installerat Konstant framledningstemperatur på 80 C. Därefter shuntas temperaturerna ner. Värmevattnet en reglerkurva 12,5 (foto finns på diagram i manualen). Momentanvärde, 41 C framledning vid +8 C ute. Värmevattnets cirk pump: Grundfos 360 V W eller 240 W. Tapp VV. VVC finns, 60 C fram, 54 C retur. Cirk pump Grundfos inställd på 50 W. 2 st accumulatortank Nibe ES (eller 500?) vardera på 500 liter. Försedd med inbyggd elpatron 6 kw. Enl uppgift dyr att använda vid sommardrift. Panna har en rökgasfläkt Exhausto modell 250. Reglering EBC20. Värme distribueras även till 3 andra byggnader. Mäts ej. Spetsvärme (har inte använts) Oljepanna Högfors 110 kw (1982). Belysning: 3 st lysrörsarmaturer x 2 rör/st.

25 KÄLLARE/TVÄTTSTUGA Belysning i korridor, 9 st, glödlampor. Styrs med switch. Källaren delas med angränsande byggnad. I tvättstugan finns Mangel Electrolux Wascator KM80 Tumlare Cylinda T2000 av kondenstyp. Torkskåp Electrolux Wascator TS120 Tvätt Cylinda FFT 1200 Belysning: 2 st lysrörsarmaturer x 2 rör/st Golvfärgen är aningen nött. I tvättstugan finns bom i en fläck på ytterkällarmuren. I korridoren under garagelängan saknas puts (bom) i större parti anslutning golv/källarmur. Gammal skada. 3 st förråd vilka vardera har 2 glödlampor med manuell switch. Fastighetsförrådet har 1 lysrörsarmatur x 2 rör. 1 st gym 2 st lysrörsarmaturer x 2 rör. Ytterligare förråd inunder trappa 2 st glödlampor. Frysar finns, dessa går i nuläget på fastighetselen. 1. Bosch 120W 2. Cylinda FB 1200 A 3. Whirlpool 100 W Övrigt: Byggnaden har elrör av bly.

26

27 Indata till simulering Segersta Använd programvara: BV Parameter Värde Enhet Atemp 588 m2 Genomsnittlig takhöjd 2,5 m2 Antal plan 3 st Uppvärmd volym 1470 m3 Klimatdata, ort Gävle - Varmvatten 15,7 MWh/år Byggnadens termiska vikt Tung - Byggnadens medelinomhustemperatur 21 ºC Area vägg söder (inkl fönster och dörrar) 74,5 m2 Area vägg öster (inkl fönster och dörrar) 115 m2 Area vägg väster (inkl fönster och dörrar) 138 m2 Area vägg norr (inkl fönster och dörrar) 74,5 m2 Genomsnittligt U-värde vägg 0,7 W/m2ºC Area fönster söder 10,2 m2 Area fönster öster 16,7 m2 Area fönster väster 27,3 m2 Area fönster norr 9,2 m2 Glasandel fönster 80 % G-värde fönster (innan solavskärmning) 0,76 - Genomsnittligt U-värde fönster 2,9 W/m2ºC Area dörr söder 1,8 m2 Area dörr öster 2,8 m2 Area dörr väster 6,4 m2 Area dörr norr 0 m2 Genomsnittligt U-värde dörrar 2 W/m2ºC Area tak 196 m2 Genomsnittligt U-värde tak 0,13 W/m2ºC Area mark/grund 278 m2 Genomsnittligt U-värde mark/grund 0,56 W/m2ºC Årsmedeltemperatur för grundberäkning 4 ºC Byggnadens medelluftomsättning 0,3 oms/h Forcerad ventilation/hygienventilation 0 l/s U A-värde för linjära köldbryggor 60,6 W/ºC Byggnadens medelluftomsättning pga luftotäthet (vid FTX) 0,08 oms/h Värmetillskott från personer 1,44 W/m2 Värmetillskott från apparater (hushållsel) och varmvatten 3,35 W/m2 Resulterande UA-värde 680,1 W/ºC Summa omslutande areor 876 m2 Um 0,776 W/m2ºC

28

29 MÄTRAPPORT Högskolan i Gävle Objekt: Segersta, Bollnäs start: stop: mättid [h] 482 luftens lokala rumsspecifikt temp rel. fukt. rum rum nr medelålder [h]*) luftflöde [h -1 ]*) [ C] [% RH] vdr ±0.03 sov ±0.03 kök ±0.04 sov ±0.03 kapr-hall ±0.03 wc 6 tot. vent. flöde [m³/h] 62 ±6 medelålder [h] 2.99 spec. luftflöde [h -1 ]*) 0.33 ±10% rel. luftfuktighet [%] - medeltemperatur [ C] rumsspecifikt luftflöde [h -1 ] rum nummer *) Det rumsspecifika luftflödet (sort: rumsvolymer per timme [h -1 ]) definieras här som det inverterade värdet av luftens lokala medelålder, vilken är den storhet som mäts med den passiva spårgasmetoden. Den lokala medelåldern anger hur gammal luften i ett rum i genomsnitt är. Det totala specifika ventilationsflödet motsvarar i stort sett det gamla begreppet "luftomsättning".

30

31 INSERT COMPANY LOGO Building Air Leakage Test Results In Compliance with Swedish European Norm EN Sweden

32 Building Details Building Address: Storavägen 35 Segersta Test technician: SL Test company: University of Gavle Elevation: 150 m Height above ground: 10 m Building Volume, V: m³ Total envelope area, A T BAT 255 m² Floor Area: 81.3 m² Building exposure to wind: Highly exposed building Accuracy of measurements: 10% Testing Details Fan Model: Retrotec 2000 Fan SN: FN Gauge Model: DM-2 Gauge SN: Depressurize set Date: Time: 11:23 to 11:39 Environmental Conditions: Barometric Pressure: KPa from Stand. temp. and pressure. Wind speed: Temperature: 1: Light air Initial: indoors 22 C outdoors 6 C. Final: indoors 22 C outdoors 6 C. Test Data: 10 baseline pressures taken for 20 sec each. 10 induced pressures taken for 20 sec each. Baseline, initial [Pa] Induced Pressure [Pa] Baseline, final[pa] Door Fan Pressure, [Pa] Total flow, V r [l/sec] Corrected flow, V env [l/sec] Error [%] -0.4% 0.1% 0.6% -0.1% 0.4% -0.1% -0.5% 0.2% 0.1% -0.1% Baseline pressure Averages: initial [Pa] P , P , P final [Pa] P , P , P

33 Building Gauge Pressure Building Gauge Pressure vs. Flow

34 Depressurize Test Results Correlation, r [%] Intercept, Cenv [m 3 /h.pa n ] Intercept, CL [m 3 /h.pa n ] Results % confidence limits Air flow at 50 Pa, V50 [m 3 /h] Air changes at 50 Pa, n50 [/h] Permeabilit y at 50 Pa, q50 [m 3 /h.m 2 ] Results 95% confidence Uncertainty / / / Slope, n Specific Leakage at 50 Pa, w50 [m 3 /h.m 2 ] / Combined Test Data Results 95% Confidence Interval Uncertainty Air flow at 50 Pa, V50 [l/s] / Air changes at 50 Pa, n50 [/h] / Permeability at 50 Pa, q50 [l/s.m 2 ] / Specific leakage at 50 Pa, w50 [l/s.m 2 ] / Test Notes: (add notes here)

35 Bilaga F