Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Relevanta dokument
Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder har gett ökat upptag

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Högt kväveupptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Sista mätningen för den här säsongen

Lågt kväveupptag senaste veckan

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Liten mineralisering denna vecka

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Oväntat högt kväveupptag

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Lägre upptag i nollrutorna igen

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Årets kvävemätningar har startat

Varmt väder ger snabb utveckling

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Markens mineralisering medel jämfört med

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Kväveupptaget har tagit fart

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Markens mineralisering högre än normalt

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Nu är höstvetet i axgång

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Kväveupptaget ökar ordentligt

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Utnyttja restkvävet i marken

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Optimal N-giva på våren till höstraps

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Maltkorn och Yara N-Sensor

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Kvävestrategi i höstvete

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: OS7-31 Höstrybs. Sortförsök

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Maltkorn och Yara N-Sensor

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning.

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Kvävestrategi i höstvete

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Kväve i höstvete 2013

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Kvävestrategi i höstvete

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna har i snitt 1 kg N/ha tagits upp den senaste veckan och totalt i fälten 2 kg N/ha. Utvecklingen har också tagit fart och alla fält vi mäter i har nu kommit in i stråskjutningen. Veckans mätningar gjordes den 22 maj, utom i Veckholm där vi mätte den 21 maj. Marktemperaturen ligger på ca 14 grader vilket gör att vi har gynnsammare förhållanden för mineralisering igen. Utvecklingen går framåt och de flesta fält är nu uppe i DC 31, ett par är i DC och något enstaka i DC 32. * Bild 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 22 maj 217 *Mätvärde för upptaget gödselkväve saknas p.g.a. av tekniska problem Stora skillnader i kväveupptag Som du kan se i bild 1 så varierar kväveupptaget stort i de olika fälten. Upptaget i nollrutorna varierar från 14 kg N/ha till 59 kg N/ha och upptaget av tillfört gödselkväve varierar från 6 till 34 kg N/ha.

Uppland/Västmanland, vecka 21, 217 Varmare väder ger ett ökat kväveupptag Efter den här veckans mätningar ser vi att kväveupptaget tagit ett rejält kliv uppåt. I snitt har upptaget i nollrutan ökat med ca 1 kg N/ha sen förra veckans mätning. Variationen är dock stor, lägsta upptaget i nollrutorna ligger på 3 kg N/ha och högsta på 22 kg N/ha. I de gödslade fälten är upptaget av kväve i snitt 18 kg N/ha sedan förra veckan, men även här är variationen stor. Det fält som tagit upp mest kväve den senaste veckan har tagit upp 36 kg N/ha medan det fält som tagit upp minst har tagit upp 13 kg N/ha. I snitt så kommer hälften av veckans upptagna kväve från mineraliserat markkväve och hälften från tillfört gödselkväve. Medelvärdet för det totala upptaget är nu ca 75 kg N/ha där ca hälften kommer från mineraliserat kväve. Variationen spänner mellan ca kg N/ha och ca 1 kg N/ha. Jämförelse mot tidigare år I förra veckans brev skrev vi att kväveupptaget i nollrutorna låg något lägre jämfört med tidigare år undantaget 213. Efter en veckas värme och ett höstvete som tydligare kommit in i stråskjutning kan vi nu se att kurvan för upptaget i nollrutor kommit ikapp den för 214. Den kurvan som visar kväveupptaget i de gödslade fälten har också tagit ett kliv uppåt, och börjar närma sig kurvorna för motsvarande mätning tidigare år se Bild 2. Ruta 2b Ruta 2a

Uppland/Västmanland, vecka 21, 217 Titta på dina fält i CropSAT och se beståndets variation Vegetationskartorna hittar du under Räkna själv på Greppa Näringens hemsida www.greppa.nu, eller webbplatsen www.cropsat.se. Nytt för i år är att du själv kan välja mellan olika bildupplösning 1*1 m, 2*2 m eller * m. Tänk på att du bör titta på bilderna i samma eller lägre upplösning som den är tagen i. Storleken på bilden ser du när du väljer bild i rullisten. Högre upplösning kräver bättre uppkoppling eftersom datamängden blir större. Antalet bilder hänger samman med väderförhållandena. Bilderna från Sentinel-satelliten ger generellt något högre indexvärden jämfört med DMC i år. Sannolikt beror det på någon skillnad i korrektionen för störningar i atmosfären, exempelvis dis. För de relativa skillnaderna inom fält verkar det inte spela någon roll. Presentation av varje plats Sist i brevet visar vi diagram över kväveupptaget och foto för varje nollruta. Detta uppdateras med nya mätvärden och foton varje vecka. Nästa mätning Nästa mätning planeras måndag den 29 maj. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala

Uppland/Västmanland, vecka 21, 217 1 Västerås I Västerås har upptaget tagit fart ordentligt och är det fält och den nollruta med högst kväveupptag av dem vi mäter i. 1 Västerås Jordart ML-SL Mullhalt Stallgödsel ja Förfrukt höstraps Sådatum 11 september Skott/m 2 på våren 9 Förväntad skörd 7 kg/ha 9 april 1 11 maj 115 tot-n (Rötad svinflyt) 1a Västerås (ff ärter) DC31, 22 maj, 217

Uppland/Västmanland, vecka 21, 217 2 Veckholm I Veckholm mäter vi i två fält, båda med höstvete som förfrukt. Fälten har dock ganska olika förutsättningar vilket syns på kväveupptaget. Detta visar att variationen kan vara stor mellan olika fält på samma gård. 2a Veckholm (ff höstvete) DC32, 21 maj -17 2b Veckholm (ff höstvete) DC31, 21 maj -17 2a Veckholm 2b Veckholm Jordart ML ML Mullhalt 3 3 Stallgödsel nej nej Förfrukt höstvete höstvete Sådatum 1 september 6 september Skott/m 2 på våren 1 81 Förväntad skörd 8kg/ha 8 kg/ha 28 mars 1 1

Uppland/Västmanland, vecka 21, 217 3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs mäter vi i år på tre olika platser med varierande förfrukt och etableringsteknik. Tyvärr fick vi problem med mätningen i det gödslade fältet vid ruta 3a, därför har vi inga mätvärden där. 3a Enköpingsnäs (ff höstvete) 3b Enköpingsnäs (ff v-raps) 3c Enköpingsnäs (ff v-raps) 2 maj -17 3a Enköp.näs 3b Enköp.näs 3c Enköp.näs Jordart ML ML ML Mullhalt nmh nmh nmh Stallgödsel nej nej nej Förfrukt höstvete v-raps, kultiverat v-raps, direktsått Sådatum 15 september 19 september 19 september Skott/m 2 på våren 7 72 39 Förväntad skörd 7 kg/ha 7 kg/ha 7kg/ha 28 mars 8 8 8 1 maj 8 8 8

Uppland/Västmanland, vecka 21, 217 4 Svinnegarn I Svinnegarn mäter vi på två platser med likartade förhållanden men med olika förfrukt. Tidigare år har vi sett tydliga förfruktseffekter här, men i år kan vi än så länge inte se några sådana skillnader. 4a Svinnegarn (ff ärt) nollruta 4a Svinnegarn (ff ärt) fält 4b Svinnegarn (ff höstvete) nollruta 4b Svinnegarn (ff höstvete) fält 2 4a 1 4a Svinnegarn (ff ärt) DC, 22 maj 217 4b Svinnegarn (ff höstvete) DC 31, 22 maj 217 4a Svinnegarn 4b Svinnegarn Jordart LL LL Mullhalt Stallgödsel ja ja Förfrukt ärt höstvete Sådatum 15 september 15 september Skott/m 2 på våren 77 Förväntad skörd 8 kg/ha 7 kg/ha 28 mars 81 81 19 april 54 54

Uppland/Västmanland, vecka 21, 217 5 Enköping I Enköping har utvecklingen gått fort den senaste veckan och höstvetet har nu nått DC 31. Veckans upptag i nollrutan är ungefär lika stort som det i fält, det skiljer endast några kg. Detta tyder på att mineraliseringen kommit igång ordentligt. 5 Enköping (ff höstraps) nollruta 5 Enköping (ff höstraps) fält 2 1 5 Enköping (ff höstraps) DC 31, 22 maj 217 5 Enköping Jordart mmh SL Mullhalt 4,4 Stallgödsel nej Förfrukt höstraps Sådatum 8 september Skott/m 2 på våren 72 Förväntad skörd 8-9 kg/ha 27 mars 83 16 april 73

Uppland/Västmanland, vecka 21, 217 6 Torstuna Även i torstuna har vi två rutor men med olika förfrukt. Inte heller här ser vi än så länge några tydliga förfruktseffekter. 6a Torstuna (ff höstvete) nollruta 6a Torstuna (ff höstvete) fält 6b Torstuna (ff ärt) nollruta 6b Torstuna (ff ärt) fält 2 1 6a Torstuna (ff höstvete) DC, 22 maj 217 6b Torstuna (ff ärt) DC, 22 maj 217 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart ML ML Mullhalt mmh 6 Stallgödsel nej nej Förfrukt höstvete ärt Sådatum 15 september 17 september Skott/m 2 på våren 48 Förväntad skörd kg/ha 7 kg/ha 7 april 1 1

Uppland/Västmanland, vecka 21, 217 7 Örsundsbro I Örsundsbro är upptaget fortfarande relativt lågt. Även om både fält och nollruta tagit upp ca 1 kg N/ha sedan förra veckan. 7 Örsundsbro (ff korn) nollruta 7 Örsundsbro (ff korn) fält 2 1 7 Örsundsbro (ff korn) DC, 22 maj 217 7 Örsundsbro Jordart ML Mullhalt 2,4 Stallgödsel ja, lite Förfrukt korn Sådatum 2 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd kg/ha 8 april 18

Uppland/Västmanland, vecka 21, 217 8 Uppsala Även i Uppsala så har upptaget av kväve tagit fart. Här har nollrutan tagit upp ca 1 kg N/ha och fältet ca 2 kg/n ha sedan förra veckan. 8 Uppsala (ff korn) nollruta 8 Uppsala (ff korn) fält 2 1 9 Uppsala (ff korn) DC31, 22 maj 217 8 Uppsala Jordart ML Mullhalt Stallgödsel nej Förfrukt korn Sådatum 12 september Skott/m 2 på våren 5 Förväntad skörd 7 kg/ha 28 mars 1

Uppland/Västmanland, vecka 21, 217 9 Lövstalöt I Lövstalöt syns nollrutan tydligt. Upptaget den senaste veckan är relativt lågt i nollrutan men desto högre i det gödslade fältet. 9 Lövstalöt (ff höstvete) nollruta 9 Lövstalöt (ff höstvete) fält 2 1 Lövstalöt (ff höstvete) DC -31, 22 maj 217 8 9 Lövstalöt Jordart ML Mullhalt mh Stallgödsel nej Förfrukt höstvete Sådatum 12 september Skott/m 2 på våren 6 Förväntad skörd 7 kg/ha 28 mars 1

Uppland/Västmanland, vecka 21, 217 1 Börje Inte heller i Börje kan vi se någon större skillnad i upptag beroende på förfrukt. Kurvorna för nollrutorna ligger på samma nivå, men möjligtvis att vi kan se en viss skillnad i upptag i fältet. 1a Börje (ff höstvete) nollruta 1a Börje (ff höstvete) fält 1b Börje (ff ärt) nollruta 1b Börje (ff ärt) fält 2 1 1a Börje (ff höstvete) DC 31, 22 maj 217 1b Börje (ff ärter) DC 31, 22 maj 217 1a Börje 1b Börje Jordart ML ML Mullhalt 5,1 5,1 Stallgödsel nej nej Förfrukt höstvete ärt Sådatum 6 september 19 september Skott/m 2 på våren 62 81 Förväntad skörd kg/ha 7 kg/ha 9 april 12 1