SÅ VÄLJER VI UTBILDNING I NORDEN STUDENTRAPPORTEN 2017

Relevanta dokument
SÅ VÄLJER MAN UTBILDNING I NORDEN STUDENTRAPPORTEN 2018

STUDENTRAPPORTEN EN UNDERSÖKNING AV SVENSKARS INSTÄLLNING TILL VAL AV UTBILDNING VÅRTERMINEN 2016

Q1 Ditt kön: Studentrapporten VT / 25. Answered: 1,983 Skipped: 1. Kvinna. Man 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 72.92% 1,446.

Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt

Etablera en myndighet för Yrkesutbildare. - Studenter examineras ut till arbetslöshet

Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna

Politiskt missnöje och okunskap om regeringens reformer bland studenter inför utbildningsvalet

STUDENTRAPPORTEN 2013

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare 1 (10)

Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER

APRIL När föräldrarna själva får välja. Attityder och åsikter om barnens gymnasieval

Enkätundersökning: Svenska utlandsföräldrar och deras barns skolgång Sammanfattning och analys

UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Rapport till Stockholms universitet

Resultat cafédialog på Komvux

Rapport till Göteborgs universitet september 2017

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade

RFSU AB. Nordisk undersökning om sexleksaker. Mars 2008

Niondeklassare positiva till skolor som erbjuder förmåner En undersökning om hur niondeklassarna tänker kring gymnasieskolornas marknadsföring

Vad är din högsta avslutade utbildning innan du började studera på vuxenutbildningen? (Bastal: 132) Avbrottstudie 2012

Totalt personer har svarat (1.265 tjejer och 588 killar), jämt fördelade över hela riket.

Rapport till Göteborgs universitet september 2016

Hur trivs studerande i Åbo? Opiskelijakaupunki Turku -media-aamiainen Vierailukeskus Joki

Målgruppsundersökning Tekniksprånget 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer?

Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning

HÖST Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Enkät i samband med studiestarten Lärarprogrammet Campus Valla h 2009.

Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet

Nu avslöjar vi de 9 vanligaste myterna om ditt gymnasieval

Att vara ambassadör för LTH. Lunds Tekniska Högskola Presentation

Enkätundersökning: Svenska utlandsföräldrar och deras barns skolgång Sammanfattning och analys

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

GYMNASIERAPPORTEN 2016 "YRKESUTBILDNING GER INGA JOBB"

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017

GYMNASIERAPPORTEN 2018

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET - KARTLÄGGNING OCH ANALYS STEFFEN OVDAHL

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Välkommen. till Nacka gymnasium Nacka gymnasium 1

VINTER Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

MÄSSKLAR PÅ 10 MINUTER.

Val av högskoleort. Galina Pokarzhevskaya Håkan Regnér

Undersökning angående faktorers betydelse vid val av gymnasieskola

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Svenska för invandrare (sfi)

Detta är gymnasieskolan

Rapport till Göteborgs universitet september 2015

Nybörjarenkät hösten 2011

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Elever och studieresultat i komvux 2013

SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?

Svenska företag på webben

Kvalitetsenkät ht 2017

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

Rapport till Göteborgs universitet oktober 2014

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

KUNSKAP & FRAMTID NOVEMBER

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund.

MÄSSGUIDEN GÖR DIG REDO FÖR VÄSTSVERIGES STÖRSTA UTBILDNINGSMÄSSA november. Svenska Mässan, Göteborg UTBILDNING FÅ INSPIRATION!

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

KUNSKAP & FRAMTID NOVEMBER

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning nr 4

Nybörjarstudenterna vid Medicinska fakulteten H2003

Worldskills Yrkes-SM i Uppsala 2018

De frågor där svaren anges i skalan 1 6 syftar 1 på Mycket missnöjd och 6 på Mycket nöjd. Ålder. Vilken studieform har du?

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

- din ledstjärna på vägen. Vad vill du syssla med i framtiden?

Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2015

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Nybörjarenkät hösten 2011

ÅTVIDABERGS KOMMUN. VUXENUTBILDNING

Utbildning i Sverige, dag 2

Göteborg stad för studenter

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2008

En rapport om villkor för bemannings anställda

Välkommen. till Nacka gymnasium Nacka gymnasium 1

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje /2012

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

Birgitta Österberg. Studie- och yrkesvägledare. Tors fred

Mer regionalt samarbete kring yrkesutbildning - Uddevalla 14 oktober. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Nu avslöjar vi de 9 vanligaste myterna om ditt gymnasieval

Transkript:

SÅ VÄLJER VI UTBILDNING I NORDEN STUDENTRAPPORTEN 2017

SAMMANFATTNING Vad är viktigast för svenskarna, danskarna och norrmännen i valet av utbildning? Varje år genomför vi på Studentum en undersökning av våra besökares attityder till ett av de viktigaste besluten man kan ta - valet av eftergymnasial utbildning. Den faktor som väger överlägset tyngst för samtliga tre länders respondenter när de ska välja studier är att ämnena som ingår i utbildningen intresserar dem. Därutöver är hög lön och goda arbetsmöjligheter viktigt. Över hälften av respondenterna anser att skolans samarbete med arbetslivet är viktigt eller avgörande när de ska fatta sitt beslut om utbildning. Valet av eftergymnasial utbildning kan vara ett livsförändrande beslut. För många kanske det innebär att man måste flytta till en annan stad eller säga upp sig från sitt jobb. Studievalet är en investering i både tid och pengar som påverkar hela livet och framtiden, och det är viktigt att det blir rätt. Hur ser arbetsmarknaden ut, finns utbildningen på distans eller utomlands? Hur tänker 89 procent av de svenska respondenterna, 81 procent av de danska och 63 procent av de finländska som står i begrepp att välja utbildning vad är viktigast för dem? Vad avgör studievalet? I Studentrapporten kan du gräva djupare i allt från vilka faktorer som i första hand avgör när svenskarna, danskarna och norrmännen väljer studier (sid. 4-5), i vilken grad de tar arbetsmarknaden och jobbmöjligheter i beaktande vid sitt utbildningsval (sid. 6-7) och hur socioekonomiska faktorer påverkar valet (sid. 8-9). Vidare finns det svar på varifrån de hittar information om olika studiealternativ (sid. 10-11), hur de ser på alternativet att studera på distans (sid. 12-13) samt frågor specifikt ställda till den svenska målgruppen om exempelvis komvuxstudier (sid. 14-15). Studentrapporten jämför Publicerings- studieval i profilen Sverige, är Danmark grunden för att och ni ska Finland synas på Studentum Majoriteten vill studera nära hemmet Närmare hälften av respondenterna i Sverige, Danmark och Finland uppger att de vill studera nära sin hemstad. Viktigast är det för finländarna, där 49 procent väljer en studiestad som ligger nära hemstaden. Föräldrarna störst inflytande För de som inte har gjort sitt utbildningsval helt själva har föräldrarna haft mest inverkan, tätt följt av kompisar, partners och studie- och yrkesvägledare. Internet är den kanal som överlägset flest använder sig av för att hitta fakta om utbildning (cirka 95 procent i alla tre länderna!) På internet är det sökmotorer så som Google, söktjänster för utbildning så som Studentum.se och AllaStudier.se samt skolornas egna hemsidor som är de främsta källorna. Distans i Sverige och Finland Nästan 70 procent av de svenska och finländska respondenterna är på något sätt intresserade av distansstudier. I Danmark är intresset lägre, det ligger endast på 34 procent. 2

OM UNDERSÖKNINGEN Hur skiljer synen på utbildning sig åt mellan de nordiska länderna? Studentrapporten är en årlig jämförande undersökning om utbildning mellan de nordiska länderna Sverige, Danmark och Finland. Undersökningen görs av Studentum, Nordens största plattform för eftergymnasial utbildning. I årets Studentrapport har 5087 svenskar, 1313 danskar och 3915 finländare deltagit, vilket ger goda möjligheter till landsöverskridande jämförelser. Av de svenska respondenterna är 72 procent kvinnor/28 procent män. Av de danska och finländska deltagarna är 73 procent kvinnor/27 procent män samt 82 procent kvinnor/18 procent män. Stor åldersmässig spridning Åldersmässigt är respondenterna i de tre länderna utspridda mellan 15 och 45+, med en aningen lägre tyngdpunkt bland de danska respondenterna och en aningen högre bland de finländska. Deltagarna i undersökningen har besvarat frågorna på respektive sajts hemsida (www.studentum.se, www.studentum.dk, www.studentum.fi), vilket gör att den geografiska spridningen är stor. Likt bosättningsmönstren i stort är en stor del dock från storstäderna. Universitet mest populärt I Sverige finns åtta olika eftergymnasiala utbildningstyper att välja mellan: Universitet eller högskola, Yrkeshögskola (YH), Folkhögskola, Vuxenutbildning/Komvux, Yrkeshögskola, Konst- och kulturutbildning, Arbetsmarknadsutbildning samt Svenska för invandrare (SFI). Av respondenterna i Studentums undersökning svarade hela 43 procent av svenskarna att de var intresserade av universitets- eller högskoleutbildningar. 18 procent har inte bestämt sig för vilken utbildningstyp de ska välja, och 20 procent är intresserade av en YH-utbildning. Utbildningstyperna skiljer sig åt en aning i Danmark och Finland, men även där har flest tänkt söka till universitet eller högskola. Notera att den totala svarsprocenten i frågorna inte alltid uppgår till 100 procent, då en del av respondenterna har valt att antingen svara Annat på frågan eller skippa den. 3

VAL AV UTBILDNING Majoriteten av respondenterna i Sverige, Danmark och Finland planerar att ansöka till en eftergymnasial utbildning, men vad är viktigast i deras val av studiestad? Den frågan ställde Studentum och fick liknande svar från de tre länderna. Att studera nära sin hemstad är viktigt för många och kan bero på allt från familjekonstellationer, extrajobb på sidan av studierna, ekonomiska förutsättningar eller utbildningsutbud - bara för att nämna några förklaringar. Planerar du att ansöka till en eftergymnasial utbildning? Ja, jag har tänkt ansöka till en utbildning i år 46 % 46 % 21 % Ja, men jag vet inte när 14 % 18 % 21 % Ja, men inte i år 29 % 17 % 21 % Jag studerar redan 6 % 17 % 32 % Nej 4 % 3 % 5 % Vad är viktigast för dig i ditt val av studiestad? Jag vill studera i en storstad 9 % 16 % 9 % Jag vill studera nära min hemstad 43 % 36 % 49 % Jag vill studera i utlandet 3 % 3 % 2 % Jag vill studera i en stad med aktivt studentliv 7 % 10 % 5 % Flest vill plugga nära sin hemstad Viktigast är det för den finländska gruppen där närmare hälften av respondenterna väljer studiestad baserat på en närliggande geografisk placering. En stor del anser dock att studiestaden är av mindre betydelse, de väljer studiestad efter var utbildningen erbjuds. Jag vill kunna hitta studentbostad lätt 3 % 4 % 1 % Spelar ingen roll, jag vill studera där min utbildning ges 24 % 28 % 28 % 4

VAL AV UTBILDNING Vad gör att man väljer den utbildning man väljer? Studentum bad de svenska, danska och finländska respondenterna ange de tre faktorer som har högst påverkan vid utbildningsvalet. Att ämnena som ingår i utbildningen intresserar är den överlägset viktigaste orsaken till att man väljer den utbildning man väljer - och det gäller för alla tre länder. Därefter anses goda arbetsmöjligheter vara viktigast. Faktum är att två av tre svenskar, danskar och finländare väger in möjligheterna till jobb inom sitt intresseområde innan de väljer utbildning. Jobb viktig faktor Att arbete är viktigt märks även genom att allt fler tar möjligheten till praktik i utbildningen i beaktande vid sitt utbildningsval. Man vill vara säker på att man får en god och nära kontakt med arbetslivet redan under utbildningstiden för att maximera möjligheterna till jobb efter examen. 2 av 3 väger in jobbutbudet när de väljer utbildning Vill ha höga löner Vidare är möjligheterna till hög lön viktigt för omkring en tredjedel av respondenterna. I Sverige och Finland väger man in möjligheten till att studera på distans, något som man inte alls gör i Danmark i samma utsträckning. Där är studiestadens utbud av aktiviteter av desto större betydelse. Vad är viktigast för dig i ditt val av utbildning? (max 3 svar) Att ämnena som ingår i utbildningen intresserar mig 77 % 91 % 77 % Att utbildningen har hög status 10 % - - Att arbetsmöjligheterna är goda 66 % 67 % 61 % Att möjligheterna till hög lön är goda 35 % 33 % 25 % Att utbildningen finns på deltid 6 % 3 % 13 % Att utbildningen finns på distans 25 % 6 % 21 % Att utbildningen ges i en spännande studiestad Att någon jag känner ska söka samma utbildning Att det finns möjligheter till praktik i utbildningen Jag väljer den utbildningen jag kommer in på 8 % 14 % 7 % 1 % 2 % 5 % 19 % 23 % 17 % 6 % 12 % 11 % Håller hög kvalitet Andra Publicerings- faktorer som respondenterna räknar upp som viktiga i sitt utbildningsval är att lärarna profilen är är bra, grunden ett trevligt klimat i skolan, att utbildningen är yrkesinriktad, att den ger en bred för att behörighet ni ska synas som är giltig i hela världen, att den är kort, att den har möjlighet till utlandsstudier på Studentum samt att den är varierande i sin utformning. 5

ARBETSMARKNAD OCH JOBBMÖJLIGHETER Över hälften har tagit arbetsmarknaden och jobbmöjligheterna i beaktande när de har valt eller ska välja utbildning och en dryg tredjedel planerar att göra det. Viktigast är det för finländarna där 73 procent av respondenterna har undersökt jobbmöjligheterna inför sina studier. Detta kan eventuellt förklaras med den ekonomiska kris och stigande arbetslöshet som drabbat landet under de senaste åren. Att försäkra sig om att det finns jobb efter examen är helt enkelt viktigare än i Sverige och Danmark, där arbetsmarknaden ser ljusare ut. Har du undersökt hur jobbmöjligheterna ser ut efter den utbildning du vill söka till/studerar? Ja, utbildningen ger goda jobbmöjligheter Ja, jobbmöjligheterna är inte goda, men jag brinner för utbildningen 51 % 42 % 61 % 9 % 13 % 12 % Nej, men jag har tänkt göra det 34 % 34 % 21 % Nej, det är inte relevant för mig 6 % 6 % 6 % Är efterfrågan på arbetsmarknaden viktig för dig när du väljer utbildning? Ja 47 % 14 % 37 % Nej 6 % 31 % 15 % Publiceringsprofilen är grunden för att ni ska synas på Studentum Delvis 44 % 48 % 42 % Vet inte 3 % 8 % 8 % 6

ARBETSMARKNAD OCH JOBBMÖJLIGHETER Anser du att efterfrågan på arbetsmarknaden ska styra utbudet av eftergymnasiala utbildningar? Ja 40 % 33 % 57 % Nej 27 % 39 % 17 % Har ingen åsikt 33 % 29 % 26 % Hur viktigt är det att skolan har god samverkan med arbetslivet? Avgörande 19 % 23 % 53 % Viktigt 69 % 54 % 42 % Inte särskilt viktigt 10 % 21 % 4 % Helt oviktigt 1 % 2 % 1 % Skulle du hellre ha arbetat istället för att studera, om det var lättare att få jobb? Publiceringsprofilen är grunden för att ni ska synas på Studentum Ja 40 % 34 % 31 % Nej 33 % 42 % 34 % Vet ej 28 % 24 % 36 % 7

SOCIOEKONOMISKA FAKTORER Det finns mycket forskning om socioekonomiska faktorers påverkan på valet av utbildning. I Studentrapporten har Studentum fokuserat på frågor om föräldrars utbildningsbakgrund och på vilket sätt de inverkar på de ungas val av utbildning. Störst landsskillnader i föräldrarnas utbildningsbakgrund hittar man i Finland där hälften av respondenterna har föräldrar som saknar en eftergymnasial utbildning. Att det skulle inverka på hur de påverkar sina barns utbildningsplaner, ser dock inte ut att stämma. Uppmuntrar till val efter intresse Likt de svenska och danska respondenterna anger de finländska att deras föräldrar vill att de väljer en utbildning som intresserar dem, som ger goda jobbmöjligheter eller att de helt enkelt inte påverkar de ungas val överhuvudtaget. Endast ett par procent av respondenterna anger att deras föräldrar vill att de väljer en utbildning som är på samma nivå som deras eller att utbildningen har hög status. Behöver ingen hjälp På frågan om vem respondenterna har fått mest hjälp av när de ska välja utbildning svarar närmare hälften av svenskarna och finländarna att de inte har behövt någon hjälp. Den andra hälften har främst tagit hjälp av kompisar, föräldrar och studie- och yrkesvägledare. Föräldrar, kompisar och studievägledare hjälper till i studievalet Danska föräldrar mer involverade i studievalet Danskarna har i betydligt högre grad haft föräldrarna som bollplank i sina studieval. Närmare bestämt 29 procent svarar att de har fått mest hjälp av föräldrarna i sitt val. I andra hand har kompisar och studie- och yrkesvägledare hjälpt till. Vilken utbildningsbakgrund har dina föräldrar? Båda har eftergymnasial utbildning 27 % 34 % 15 % Ena har eftergymnasial utbildning 30 % 28 % 23 % Ingen har eftergymnasial utbildning 33 % 30 % 50 % Jag vet inte/jag vill inte svara 10 % 8 % 12 % På vilket sätt påverkar dina föräldrar ditt val av utbildning? De vill att jag väljer en utbildning som ger goda jobbmöjligheter De vill att jag väljer en utbildning som intresserar mig De vill att jag väljer en utbildning på samma nivå som deras De vill att jag väljer en utbildning med hög status Mina föräldrar påverkar inte mitt val av utbildning 14 % 14 % 12 % 29 % 55 % 38 % 1 % 1 % 1 % 3 % 4 % 2 % 44 % 24 % 45 % Vi har inte diskuterat detta 9 % 3 % 2 % Nej 4 % 3 % 5 % 8

SOCIOEKONOMISKA FAKTORER Vem har du fått mest hjälp av i ditt utbildningsval? Föräldrar 16 % 29 % 14 % Syskon 4 % 6 % 3 % Kompisar 10 % 15 % 9 % Studievägledare 6 % 11 % 9 % Lärare 3 % 2 % 2 % Släktingar 2 % 2 % 1 % Partner 9 % 7 % 7 % Jag har inte behövt någon hjälp 42 % 19 % 49 % Annan (vänligen specificera) 8 % 10 % 6 % 9

INSKAFFANDE AV INFORMATION Det finns en mängd skolor och utbildningar att välja mellan för den som vill läsa en eftergymnasial utbildning, men var hittar man information och fakta inför sitt val? Det kunde inte bli tydligare. Det är överlägset internet som är den främsta kanalen för att ta reda på fakta och hitta utbildningar. 94, 95 och 96 procent av de danska, finländska och svenska respondenterna uppger just nätet som den mest använda kanalen. Google, söktjänster och skolhemsidor används mest På nätet är det i första hand sökmotorer (så som Google), söktjänster för utbildning (exempelvis Studentum.se eller AllaStudier.se) eller skolornas hemsidor man använder sig av för att skaffa information. I Finland ser sökbeteendet lite annorlunda ut. Här använder man sig av både sociala medier och skolornas hemsidor i mycket högre utsträckning än i Sverige och Danmark. Vilken kanal använder du mest för att ta reda på fakta inför ditt utbildningsval? Internet 96 % 94 % 95 % Tidningar/Kataloger 1 % 0 % 2 % TV 0 % 0 % 0 % Radio 0 % 0 % 0 % Utbildningsmässor 1 % 1 % 1 % Öppet hus på skolor 1 % 2 % 1 % Annat 0 % 2 % 1 % Var på internet söker du information om utbildningar? (Du kan ange max 2 svar) Sociala medier 8 % 7 % 25 % Sökmotorer (t.ex. Google) 70 % 63 % 81 % Skolornas egna hemsidor 36 % 42 % 77 % Söktjänster för utbildning 49 % 62 % 36 % Annat (vänligen specificera) 1 % 1 % 1 % 10

INSKAFFANDE AV INFORMATION Det är föga förvånande att man med nätet som främsta kanal ställer allt högre krav på mobilanpassaning och användarvänlighet. Omkring 70 procent av respondenterna i Studentrapporten tycker att det är mycket viktigt att man enkelt kan hitta information via sin smartphone eller surfplatta. Är det viktigt för dig att du enkelt kan hitta information på en webbsida via din smartphone eller surfplatta? Mycket 70 % 68 % 72 % Lite 24 % 25 % 25 % Allt fler tar andras åsikter i beaktande vid sitt studieval Rekommendationer, recensioner eller personliga berättelser blir allt viktigare när man gör sitt utbildningsval. Det visar även Studentums undersökning där 90 procent av de svenska respondenterna, 76 procent av de danska och 83 procent av de finländska anger att de tar stor eller viss hänsyn till recensioner och omdömen från tidigare studenter när de ska välja utbildning. Inte alls 6 % 7 % 3 % Tar du hänsyn till recensioner och omdömen från tidigare studenter när du väljer utbildning? Ja, stor hänsyn 23 % 21 % 27 % Viss hänsyn 67 % 55 % 56 % Nej, ingen hänsyn alls 10 % 24 % 17 % Publiceringsprofilen är grunden för att ni ska synas på Studentum 11

DISTANSSTUDIER Att flexibelt kunna välja när och varifrån man studerar ökar i popularitet. Genom distansstudier kan man kombinera studier med arbete, familjeliv samt öka utbildningsutbudet. 67 procent av de svenska respondenterna och 62 procent av de finländska kommer, vill eller har redan påbörjat en utbildning på distans. Detta kan jämföras med de danska respondenterna där endast en av tre personer är intresserade av distansalternativet. Har du övervägt att studera på distans (möjlighet att studera hemifrån/annan ort)? Ja, jag kommer att studera min utbildning på distans Ja, om det är möjligt vill jag gärna göra det 16 % 4 % 5 % 39 % 23 % 43 % Ja, men det är inte möjligt 8 % 6 % 10 % Jag studerar redan på distans 4 % 1 % 4 % Nej, studier på distans är inget för mig 34 % 66 % 38 % Vad ser du som den största fördelen med studier på distans? Jag får läsa en utbildning som inte finns på min hemort 27 % 29 % 21 % Planerar sin egen studietid Största fördelen med att studera på distans anses vara att man kan strukturera studietiden Publicerings- själv och därmed kombinera studierna med exempelvis familj eller jobb på sidan om. Andra profilen fördelar är grunden är att man kan läsa en utbildning som inte finns på sin hemort och att man kan för studera att ni ska från synas utlandet. Vidare upplever många distansstudier som mindre stressiga än traditionell på Studentum klassrumsundervisning samt gillar att man kan studera i egetvalt tempo. Jag kan strukturera studietiden själv och därmed kombinera studierna med t.ex. familj/jobb Jag kan studera i ett tempo som passar mig 52 % 32 % 53 % 16 % 28 % 24 % Annan 6 % 12 % 2 % 12

DISTANSSTUDIER Den största nackdelen och kanske även orsaken till att en del väljer bort distansstudier är att man går miste om samvaron med andra studenter under sin studietid. Andra orsaker är att man måste ta mycket eget ansvar för det man ska lära sig och att det krävs en dos självdisciplin för att genomföra utbildningen. Andra nackdelar som respondenterna har svarat är att man inte har lika tät kontakt med handledare och lärare, att det är svårare att diskutera och lära sig av andra studiekompisar, att man känner sig ensam och att dyslexi och andra inlärningssvårigheter blir större än vid klassrumsundervisning då man har läraren i samma rum. Vad ser du som den största nackdelen med studier på distans? Man går miste om samvaron med andra studenter Man måste vara duktig på att strukturera sin tid och uttrycka sig i skrift Man måste ta mycket eget ansvar för sin inlärning 36 % 49 % 38 % 26 % 18 % 22 % 32 % 25 % 38 % Annan 6 % 7 % 2 % Publiceringsprofilen är grunden för att ni ska synas på Studentum 13

SVERIGESPECIFIKA FRÅGOR OM UTBILDNING En del av Studentrapporten innehåller frågor som endast riktas till de svenska respondenterna. Frågorna, som bland annat handlar om gymnasiebetyg och komvux, visar att en av tre svenskar inte kommer in på den utbildning de vill på grund av dåliga gymnasiebetyg. Det är långt ifrån alla, men 33 procent anger att deras gymnasiebetyg begränsar dem i sitt val av eftergymnasial utbildning. Kanske inte så konstigt då att 47 procent svarar att de antingen kommer eller redan har kompletterat betygen på antingen komvux eller genom en Allmän kurs på folkhögskola. Passade inte mig 13 procent av de som valt att svara på Studentums undersökning har läst en eftergymnasial utbildning tidigare, men valt att hoppa av den. Den främsta orsaken till avhoppet är att utbildningen inte passade personen eller att han eller hon inte trivdes på utbildningen. 1 av 3 anger att Många orsaker till avhopp Andra skäl som respondenterna angett är sjukdom, brist på motivation, graviditet, ekonomiska orsaker, inlärningssvårigheter eller hemlängtan - för att nämna några av de vanligaste. dåliga gymnasiebetyg begränsar studievalet Har dina gymnasiebetyg begränsat dig i ditt val av eftergymnasial utbildning? Ja, jag kommer inte in på den utbildning jag helst vill gå SVERIGE 33 % Nej, jag kommer in på den utbildning jag vill 20 % Jag har inte tänkt på att jag kan begränsas av mina gymnasiebetyg 13 % Jag vet inte än 34 % Nej 4 % Kommer du att komplettera dina gymnasiebetyg på komvux eller folkhögskola? Ja, jag kommer att studera på komvux eller folkhögskola SVERIGE 26 % Jag har redan studerat/studerar nu på komvux eller folkhögskola Nej, jag behöver inte komplettera mina betyg 21 % 53 % 14

SVERIGESPECIFIKA FRÅGOR OM UTBILDNING Har du studerat någon eftergymnasial utbildning tidigare? SVERIGE Ja, jag har gått klart utbildningen 28 % Ja, men jag hoppade av utbildningen 13 % Nej, jag kommer att söka/jag har sökt för första gången 59 % Varför valde du att hoppa av din tidigare utbildning? SVERIGE Det var inte rätt utbildning för mig 44 % Jag hittade/kom in på en annan utbildning jag hellre ville gå 4 % Jag trivdes inte på utbildningen 13 % Jag trivdes inte på skolan 8 % Annat 31 % Publiceringsprofilen är grunden för att ni ska synas på Studentum 15

STUDENTUM SVERIGE BOX 7165 103 88 STOCKHOLM BESÖKSADRESS: HOVSLAGARGATAN 3 TE LE FON: +46 (0)8 509 106 00 INFO@STUDENTUM.SE