1 Beslutsdatum 2016-06-27 Dnr V 2016/378 Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet Detta verktyg utgör ett stöd för fakulteter och institutioner i det kontinuerliga uppföljnings- och utvecklingsarbete som ska bedrivas enligt Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet. Verktyget kan användas som ett snabbtest för att få en övergripande bild av utbildningens kvalitet och kvalitetsarbete. Det kan också användas i samband med rektors uppdrag om inventering. Inför användning av verktyget bör en precisering ha skett avseende vad som i det aktuella fallet avses med utbildningen ; kurs/er, del av program, huvudområde, examina osv. Vissa frågor kan behöva anpassas till detta val, andra kan uteslutas och ytterligare frågor kan behöva läggas till för att verktyget på bästa sätt ska täcka in relevanta aspekter för den aktuella utbildningen. Användarna av verktyget bör i möjligaste mån utgå från befintligt underlag. Som komplement till inventeringsverktyget kan även Universitetskanslersämbetets Aspekter och bedömningsgrunder: utbildningsutvärderingar beaktas 1. För forskarutbildningen bör som komplement även användas de frågor som UKÄ preliminärt har angett för utvärdering av forskarutbildningen 1 UTKAST (beslut planerat till september 2016, se www.uka.se)
2 Rekrytering och antagning Finns ändamålsenliga rekryteringsinsatser? Finns särskilda insatser för breddad rekrytering? Finns särskilda insatser för internationell rekrytering? Motsvarar behörighetskraven nödvändiga förkunskaper? Har utbildningen ett tillfredsställande söktryck? Har studenterna realistiska förväntningar på utbildningen när de börjar?
3 Uppföljning av studieresultat Svarar kursplanernas 2 lärandemål mot högskoleförordningens examensmål så att progression säkerställs? Examineras samtliga lärandemål? Motsvarar de faktiska studieresultaten lärandemål och examensmålens tre olika kunskapsformer (kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt)? Finns former för systematisk utveckling och uppföljning/revidering av kursplaner och utbildningen i sin helhet? Finns relevanta rutiner för kvalitetssäkring av VFU/praktikmoment? Genomförs extern granskning av examensarbeten eller andra examinationer? Studentcentrerat lärande Vid genomgång av GU:s pedagogiska idéprogram motsvarar utbildningen de förväntningar som idéprogrammet ställer på: - Undervisning? (s. 10) - Rummet för lärande? (s 11) - Kollegialt samarbete? (s. 13) - Utbildningsorganisation och administration? (s. 14) - Studentansvar? (s. 16) Finns bedömningskriterier för alla examinationer? Kommuniceras och tydliggörs bedömningskriterierna till: - Studenter? - Examinatorer och övriga lärare? Ges studenter återkoppling på sina prestationer? Innehåller återkopplingen vid behov råd kopplade till lärprocessen? 2 Samt i förekommande fall utbildningsplan och/eller lokal examensordning
4 Forskningsanknytning Kan utbildningen betraktas som tillräckligt forskningsanknuten? Är lärarna aktiva forskare? Finns former för hur man säkrar att utbildningen innehåller aktuellt och relevant vetenskapligt/konstnärligt innehåll? Görs kollegial granskning av kursplaner och litteraturlistor vad gäller vetenskapligt innehåll? Involveras studenter i forskning eller forskningsliknande aktiviteter? Lärarkompetens Vid genomgång av GU:s pedagogiska idéprogram hur väl motsvarar utbildningen de förväntningar som idéprogrammet ställer på: - Akademiskt lärarskap? (s. 12) - Ledning? (s. 15) Behöver den allmänna respektive den ämnesspecifika högskolepedagogiska kompetensen förstärkas? Används excellenta lärares kompetens och övriga lärares kunskaper från högskolepedagogisk utbildning på ett tillfredsställande sätt? Behöver den vetenskapliga/konstnärliga kompetensen förstärkas? Behöver den professionsrelaterade kompetensen förstärkas? Studentuppföljning Används systematisk uppföljning av genomströmning på grupp- respektive individnivå som grund för kursutveckling och stödåtgärder? Finns stora avhopp? Finns analyser kring orsaker till avhopp?
5 Studentinflytande m.m Är kvalitetsarbetet och studenternas roll i detta tillräckligt väl kommunicerat med studenterna? Fungerar studentinflytandet inom utbildningen tillfredsställande? Används t ex dialog, muntliga kursvärderingar och formativa kursvärderingar? Används t ex termins/års/mitt/programslutsenkäter? Tillvaratas resultat från olika typer av kurs- och programvärderingar regelbundet i utvecklingsarbetet? Fylls platserna för studentrepresentation i beredande och beslutande organ? Finns andra former för studentinflytande än ovan angivna? Studentstöd och infrastruktur Finns ändamålsenligt och utbildningsintegrerat studentstöd för att bidra till studenternas lärande? T ex: - Studievägledning? - Språkhandledning? - Stöd till studenter med funktionsnedsättning? - Studieplatser? - Biblioteksresurser? - IT-infrastruktur?
6 Arbetsliv/ användbarhet, samverkan m.m Finns former för samverkan med olika slag av intressenter för utveckling av utbildningen? Finns rutiner för att kvalitetssäkra form och innehåll i utbildningsmoment som genomförs i samverkan med arbetsliv? Finns inslag av arbetslivssanknutna moment (t ex, studiebesök, gästföreläsare, casebaserad undervisning och examination, examensarbeten på uppdrag av avnämare)? Görs regelbundna alumnuppföljningar där resultaten används som stöd för utveckling av utbildningen? Får alumnerna arbete som motsvarar utbildningens nivå och inriktning? Information Är webbinformation aktuell och lättillgänglig för: - presumtiva studenter? - nuvarande studenter? - övriga intressenter? Finns rutiner för kontinuerlig uppdatering av webbsidor? Fungerar kommunikationen med studenter via GUL tillfredsställande? Ytterligare systematiskt kvalitetsarbete och sammanfattande bedömning Utöver vad som angetts ovan finns ytterligare verktyg för att kontinuerligt följa upp och utveckla utbildningen? Sammanfattningsvis, vilka är utbildningens styrkor respektive förbättringsområden?
Möjliga indikatorer för diskussion om utbildningskvalitet Olika typer av statistiska sammanställningar kan utgöra underlag för reflektion kring några av frågorna i verktyget. Nedan anges ett antal exempel på indikatorer som kan komma ifråga, oavsett om de i nuläget följs upp systematiskt eller inte. Som alla andra indikatorer måste de tolkas och sättas i sitt sammanhang. Hur mycket arbete som läggs på att utveckla och använda indikatorer bör stå i proportion till den vikt som fästs vid indikatorerna. 7 Söktryck Lärarledd/schemalagd tid Studentens egen bedömning av nedlagd tid för studier Andel vetenskapliga artiklar i litteraturlistor Andel professorer, docenter, lektorer och adjunkter som undervisar och ungefärlig omfattning på deras undervisning Andel lärare med visstids- respektive tillsvidareanställning Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens Antal excellenta lärare Genomströmning Avhopp Studenttillfredsställelse enligt i kurs/programvärderingar Antal studentvakanser i beredande och beslutande organ Alumners och arbetslivets skattning av utbildningens relevans