Lidingö kommun. Flyktingmottagande. Revisionsrapport. KPMG AB 31 januari 2017 Antal sidor: 23

ABCD Lidingö kommun Revisionsrapport KPMG AB 31 januari 2017 Antal sidor: 23

Innehåll 1. Sammanfattning 2 1.1 Svar på revisionsfrågorna 2 1.2 Bedömning och rekommendationer 3 2. Inledning 5 2.1 Bakgrund 5 2.2 Syfte och revisionsfrågor 5 2.3 Avgränsning 6 2.4 Revisionskriterier 6 2.5 Ansvarig nämnd/styrelse 6 2.6 Metod 6 2.7 Projektorganisation 7 3. Lagstiftning 7 3.1 Lagstiftning om mottagande av asylsökande 7 3.2 Etableringsreformen 8 3.3 Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning 9 4. Mottagande på Lidingö 9 4.1 Övergripande organisation för mottagande 9 4.2 Antal mottagna i Lidingö stad 10 4.3 Styrning 11 4.3.1 Övergripande mål 11 4.3.2 Policy för integration 11 4.3.3 Hösten 2015 12 4.4 Mottagande av nyanlända 13 4.5 Mottagande av ensamkommande barn och ungdomar 15 4.6 Skolan 16 4.6.1 Grundskola och gymnasium 17 4.6.2 Svenska för invandrare, Sfi 17 4.6.3 Modersmålsundervisning 18 5. Integration 18 6. Ekonomi 20 6.1 Ersättningar utan ansökan 20 6.2 Statsbidrag att ansöka om 21 1

1. Sammanfattning KPMG har på uppdrag av Lidingö stads revisorer granskat Lidingö kommuns flyktingmottagande. Syftet med granskningen har varit att bedöma hur Lidingö kommun hanterar flyktingmottagandet med speciellt fokus på den situation som uppstod hösten 2015 med stora flyktingströmmar. Granskningen ger en bild av styrning, genomförande och uppföljning inom området. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att granskade nämnder hanterat flyktingmottagandet väl utifrån de förutsättningar som varit. Kommunstyrelsen har som vi bedömer haft kontroll över den situation som uppstod hösten 2015. Vi uppfattar också att det har funnits och finns en samsyn inom den kommunala förvaltningsorganisationen om vikten av att få flyktingmottagandet att fungera. 1.1 Svar på revisionsfrågorna Utifrån denna gransknings revisionsfrågor konstaterar vi följande: Hur arbetade kommunstyrelsen i den akuta situation som uppstod hösten 2015 med stora flyktingströmmar till Lidingö? Vilka politiska beslut har tagits.? Kommunledningen arbetade mycket aktivt under den akuta situationen som uppstod hösten 2015. En förstärkt ledningsgrupp tillsattes och information gick regelbundet till den politiska församlingen. Beslut togs i kommunstyrelsen om att ta fram en policy för integration. Har fullmäktige fastställt mål och riktlinjer avseende integration och mångfald samt för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn? t har inga specifika mål utan nyanlända omfattas av samma mål som alla Lidingöbor omfattas av. En Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad finns framtagen och är beslutad av Kommunfullmäktige. Finns ett tydligt ansvar mellan olika förvaltningar och nämnder? Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för flyktingmottagande. Mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn finns fr.o.m. 2017 samlat under omsorgs- och socialnämnden. Ansvaret för skolgång för barn, unga och vuxna finns under utbildningsnämnden. Vår bedömning är att det finns ett tydligt ansvar mellan förvaltningar och nämnder men att det kan finnas en viss otydlighet i integrationssamordnarens organisatoriska placering. Hur arbetar styrelser och nämnder i syfte att integrera medborgare med utländsk bakgrund? Den policy för integration som finns framtagen 2015 ska styra integrationsarbetet. Integrationssamordnare har ansvar för att driva arbetet framåt. Vår bedömning är att det idag sker ett framåtsyftande integrationsarbete både internt i kommunen och externt mot civilsamhället. Dock, bedömer vi, att Lidingö stad måste arbeta tydligare med praktikplatser i syfte att skapa en bättre och snabbare integration. 2

Vad gör styrelser och nämnder för att anpassa och planera verksamhet, serviceutbud och dialog samt hur sker myndighetsutövning mot bakgrund av olika kulturers specifika behov och krav samt skiftande språkkunskaper? Vår bedömning är att nämnder och verksamheter planerar och anpassar verksamhet utifrån olika behov i den mån det är befogat. Omsorgs- och socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen är de verksamheter som mest berörs i detta. Har styrelser och nämnder, i förekommande fall, preciserat och implementerat fullmäktiges mål och riktlinjer? Styrelser och nämnder implementerar kommunfullmäktiges mål i verksamhetsplaner. Inga specifika mål finns för flyktingmottagandet. Integrationspolicyn är känd och implementerad i den kommunala organisationen. Hur säkerställer ansvariga nämnder att kommunen får del av de statliga ersättningar kommunen har rätt till? Finns en tydlig ansvarsfördelning? En överenskommelse för fördelning av schablonbidragen finns mellan omsorgs- och socialförvaltningen samt utbildningsförvaltningen. Respektive nämnd och förvaltning ansvarar för sina respektive återsökningar. De statsbidrag som återsöks ofta bedömer vi att det finns en kompetens för, däremot gör vi bedömningen att det kan finnas fog att undersöka hur hantering och kompetens sker av sällan sökta statsbidrag. Finns en samlad bild i kommunen över de ekonomiska konsekvenserna, både vad avser intäkter och kostnader? Det finns en ingen samlad bild av intäkterna d.v.s. statsbidragen för flyktingmottagandet. Inom varje förvaltning finns en samlad bild men inte totalt för kommunen. Det är heller inget som efterfrågats och det är möjligt att ta fram. Vad avser kostnader finns ingen samlad bild, dock finns det på respektive förvaltning. 1.2 Bedömning och rekommendationer Vår övergripande bedömning är, som nämnts inledningsvis, att Lidingö stad har hanterat flyktingmottagandet väl, i synnerhet under den akuta situation som uppstod hösten 2015. Vår uppfattning är att det på alla nivåer i kommunen arbetades med att få ett fungerande mottagande. Utmaningen som kommunen står inför nu är att arbeta med integrationsfrågorna, dvs. hur ska de nyanlända integreras i det svenska samhället, hur ska de trivas och fungera i Lidingö stad mm? Vår uppfattning är att kommunledningen hade en tillfredställande styrning och ledning i den situation som uppstod hösten 2015 med en kraftig inströmning av nyanlända och ensamkommande barn. Ledningsgruppen förstärktes och träffades regelbundet samt rapporterade kontinuerligt aktuell situation till den politiska församlingen. Vår bedömning är att organisationen för flyktingmottagande är ändamålsenlig i och med att verksamheter som arbetar med detta nu finns samlade inom samma förvaltning. Viktigt är dock att i detta sammanhang nämna att det alltid måste finnas ett tydligt ansvar och kunnande direkt 3

under kommunstyrelsen då flyktingmottagande är en fråga för hela den kommuala organisationen. Det är också mycket viktigt att integrationsarbetet hålls ihop inom kommunen och att delar som ej finns direkt organisatoriskt tillsammans med Mottagning nyanlända som t.ex. Sfienheten, som är ett exempel på detta, och bör knytas nära i samverkan med mottagande av nyanlända. Vi gör den bedömningen att Lidingö stad har ett väl fungerande mottagande för nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar. När verksamheten byggdes upp under hösten 2015 var det ett mycket stort tryck på att få till en fungerande organisation och verksamhet. Vid intervjuer framkommer att stödet varit stort inom hela den kommunala organisationen. Vi bedömer detta som positivt. Vi bedömer vidare att skolan på ett ändamålsenligt sätt bedriver ett arbete med skolbarn i och med den kartläggning som genomförs och den placering som görs i samtliga skolor. Skolan har haft en kraftig ökning av antalet elever och en svår situation som vi bedömer man har klarat på ett bra sätt. Detsamma gäller Sfi-undervisningen som vi bedömer arbetar framsynt. Den i särklass viktigaste faktorn för att Lidingö stad ska lyckas med integrationsfrågorna är sysselsättningsfrågorna. Arbete är en mycket viktig grund för en lyckad introduktion till det svenska samhällssystemet. Vår uppfattning är att Lidingö stad inte fokuserar i tillräcklig omfattning på dessa frågor. Arbetsförmedlingen har ett ansvar för sysselsättningsfrågor men det spiller över på kommunerna. Vår uppfattning är att man måste arbeta betydligt mer i syfte att hitta nya arbeten/praktikplatser. Det handlar inte om att enbart arbeta mot den kommunala organisationen utan det handlar i allra högsta grad också om att arbeta mot näringslivet. Mycket viktigt är också en bra samverkan mellan olika parter inom kommunen. Lidingö stad erhåller stora summor i statsbidrag varje år och de intervjuades uppfattning är att statsbidragen täcker kostnaderna. Detta gäller i synnerhet verksamhet för ensamkommande barn. Det är inte möjligt att beräkna kostnader för flyktingmottagande i en kommun utan en väldigt omfattande utredning. De personer som har PUT, permanent uppehållstillstånd, är som vilka Lidingöbor som helst och särredovisas ej. Däremot ser kommunen att det finns en kostnadstäckning för de direkta verksamheter som arbetar med flyktingmottagande. Mot bakgrund av gjord granskning lämnar vi följande rekommendationer: Att kunna erbjuda försörjningsmöjligheter till så många Lidingöbor som möjligt är den stora utmaningen. De som inte kommer ut i sysselsättning riskerar att hamna i försörjningsstödsberoende vilket är negativt för alla parter. Vi rekommenderar Lidingö stad att fokusera på detta område. Det är viktigt att fortsätta arbeta strategiskt och anpassa verksamheterna efter de nya statsbidragsreglerna som förväntas träda ikraft vid halvårsskiftet 2017 för ensamkommande barn. Att implementera projektet som påbörjas under 2017 i verksamheterna för att skapa en delaktighet i processen. 4

Schablonbidragen fördelas enligt en överenskommelse mellan omsorgs- och socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Vår bedömning är att fördelning och överenskommelse bör ses över, eventuellt revideras och beslutas av kommunstyrelsen. Statsbidragen hanteras olika på förvaltningarna och detta i sig är inget problem. Däremot är det, som vi ser det, ett problem att det ej finns ett helhetsgrepp för hela kommunen inom området. Det sker relativt ofta förändringar i regelverket och det finns en hel del statsbidrag som hanteras sällan varför det skulle kunna vara av godo att ha en central funktion som har det övergripande ansvaret, som har den totala kontrollen och kompetensen angående regelverk och som också är pådrivande gentemot förvaltningarna. En sådan funktion kommer att kunna ha ett helhetsgrepp över statsbidragen för allt som rör kommunens flyktingmottagande. Vår bedömning är att det är viktigt att ha en samlad bild för hela Lidingö stad. Det saknas dokumenterade rutiner för att hantera statsbidragen. Detta innebär en stor sårbarhet och vår uppfattning är att dokumenterade rutiner snarast bör tas fram. Vår rekommendation är att i samband med att de nya statsbidragsreglerna träder i kraft dokumentera de nya rutinerna. 2. Inledning 2.1 Bakgrund I Lidingö stad har en del av befolkningen utländsk bakgrund och kommunen tar årligen emot flyktingar enligt den nya bosättningslagen, Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Ansvaret för mottagning av nyanlända flyktingar och andra invandrare förändrades genom etableringsreformen i dec 2010. Härigenom förändrades ansvarsfördelningen mellan myndigheter och kommuner, där Arbetsförmedlingen övertog samordningsansvaret från kommunerna. Kommunerna har dock ett fortsatt ansvar för mottagning av nyanlända inte minst under senare tid med kraftiga flyktingströmmar till Sverige. Att integrera medborgare med utländsk bakgrund är många gånger en stor utmaning för kommunen och andra organisationer. Det ställer särskilda krav på styrelser och nämnder beträffande utformning och innehåll i den kommunala servicen samt i myndighetsutövningen. Inte minst viktig är hur detta beaktas i dialogen och kommunikationen med medborgarna. Kommunens revisorer gör bedömningen i sin riskanalys att en fördjupad granskning inom området bör genomföras. 2.2 Syfte och revisionsfrågor Granskningen har syftat till att bedöma hur Lidingö stad hanterat uppkommen situation med stora flyktingströmmar. Granskningen ska ge en bild av styrning, genomförande och uppföljning inom området. Granskningen syftar också till att ge en bild av var kommunen befinner sig med ambitionen att integrera kommunmedborgare som har sina rötter i andra länder och kulturer. 5

Granskningen har besvarat följande revisionsfrågor: Hur arbetar kommunstyrelsen i den akuta situation som uppstått med de stora flyktingströmmarna senaste året? Vilka politiska beslut har tagits? Har fullmäktige fastställt mål och riktlinjer avseende integration och mångfald samt för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn? Finns ett tydligt ansvar mellan olika förvaltningar och nämnder? Hur arbetar styrelser och nämnder i syfte att integrera medborgare med utländsk bakgrund? Vad gör styrelser och nämnder för att anpassa och planera verksamhet och serviceutbud samt hur sker myndighetsutövning mot bakgrund av olika kulturers specifika behov och krav samt skiftande språkkunskaper? Har styrelser och nämnder, i förekommande fall, preciserat och implementerat fullmäktiges mål och riktlinjer? Vilka strategier och aktiviteter har styrelser och nämnder i syfte att säkerställa en adekvat dialog med invandrargrupper m fl som har bristande kunskap i svenska språket och om det svenska samhället? Hur säkerställer ansvariga nämnder att kommunen får del av de statliga ersättningar kommunen har rätt till? Finns en tydlig ansvarsfördelning? Finns en samlad bild i kommunen över de ekonomiska konsekvenserna, både vad avser intäkter och kostnader? 2.3 Avgränsning Området är omfattande och frågor spänner över alla kommunens verksamhetsområden. Granskningen är därför av generell karaktär. Ytterligare granskningar kan utföras med denna granskning som underlag. 2.4 Revisionskriterier Vi har i huvudsak att utgått från: Politiska beslut. Aktuella förändringsprocesser. 2.5 Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen har avsett kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder. 2.6 Metod Granskningen har genomförts genom: 6

Dokumentstudier av relevanta dokument Intervjuer med berörda tjänstemän och förtroendevalda o Enhetschef, Mottagning nyanlända o Kontorschef, Konsult och servicekontoret o Verksamhetsområdeschef, Barn, ungdom och familj o Budgetcontroller, Omsorgs- och socialförvaltningen o Ekonomichef, Omsorgs- och socialförvaltningen o Enhetschef Modesmålsenheten o Rektor Vuxenutbildningen o Tf ekonomichef, Utbildningsförvaltningen o Enhetschef Ensamkommande barn och ungdomar o Ekonomichef o Integrationssamordnare o Kommunstyrelsens ordförande Rapporten har faktagranskats av flertalet av ovanstående funktioner. 2.7 Projektorganisation Granskningen har genomförts av Lena Forssell, certifierad kommunal yrkesrevisor under ledning av Magnus Larsson, certifierad kommunal yrkesrevisor och kundansvarig i Lidingö kommun. 3. Lagstiftning 3.1 Lagstiftning om mottagande av asylsökande I lagen om mottagande av asylsökande (1994:137) framgår bestämmelser kring sysselsättning för och bistånd för flyktingar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige, har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl har medgetts rätt att vistas i landet medan ansökan prövas. Migrationsverket ansvarar för att ta emot och pröva ansökan om asyl. Under tiden nyanländas ansökan om uppehållstillstånd behandlas är Migrationsverket ansvarig. Det gäller såväl att tillhandahålla boende som ersättning. Ibland kan boendet lösas på egen hand, genom att nyanlända bor hos släkt eller vänner, så kallat eget boende. Kommunen ansvarar för boende samt stöd och hjälp till ensamkommande barn och ungdomar enligt Socialtjänstlagens (2001:453) 2 a kap 1. Överförmyndaren i kommunen ska förordna en 7

god man enligt lag om god man för ensamkommande barn (2005:429). Anvisning av ensamkommande barn till kommuner sker via Migrationsverket. Migrationsverket kompenserar kommunen för kostnader hänförbara till den tid som barnet är asylsökande samt för barn som fått uppehållstillstånd. Detsamma gäller för personer med uppehållstillstånd, asylsökande samt för tillståndssökande personer. Ersättningen består av årlig grundersättning, schablonersättning avseende boende, skolgång, god man (avser ensamkommande barn) samt återsökningsbara ersättningar för särskilda kostnader utöver vad schablonersättningen avser att täcka. Länsstyrelsen har ett samordningsansvar för mottagning och etablering av flyktingar och medverkar till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända och ensamkommande barn. Länsstyrelserna har även till uppdrag att stödja kommunerna i deras samordning av samhällsorienteringen. Landstinget ansvarar för att tillhandahålla hälsoundersökning och eventuell sjukvård. 3.2 Etableringsreformen I lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare finns bestämmelser om ansvar och insatser för att underlätta och påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Genom lagförändringen 2010 förändrades ansvarsfördelningen mellan myndigheter och kommuner, där Arbetsförmedlingen övertog samordningsansvaret från kommunerna. I lagen om etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare (2010:407) finns föreskrifter om etableringsinsatser och etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare samt föreskrifter om ersättning för vissa rese- och flyttkostnader. Nyanlända som får uppehållstillstånd och som går in i etableringen får ersättning från staten under två år. Ansökan om etableringsersättning handläggs av Arbetsförmedlingen. Kommunerna ansvarar för följande insatser under etableringen och även för de nyanlända som inte är kvalificerade för etableringsersättning: Mottagande och bostadsförsörjning (avser de asylsökande som kommunen tar emot enligt fördelningstal, nyanlända som ordnar bosättning på egen hand samt personer som kommer som anhöriga till en person som redan bor i kommunen). Undervisning i Sfi och annan vuxenutbildning enligt vuxenutbildningsförordningen. Samhällsorientering, omfattande 60 timmar. Tillhandahållande av plats inom barnomsorg, förskoleverksamhet och skola samt andra insatser för barn och ungdomar enligt Skollagen. Insatser inom det sociala området enligt Socialtjänstlagen. Tillse att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del. 8

Försörjningsstöd och andra insatser i väntan på att etableringsersättningen ska börja utbetalas eller för dem som inte har rätt till etableringsplan på grund av nedsatt prestationsförmåga. 3.3 Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning Bosättningslagen trädde i kraft i mars 2016 och innebär att alla kommuner har ett ansvar för att ta emot nyanlända för bosättning. Lagen gäller en nyanländ som har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande samt anhöriga till dessa personer. Syftet är att skynda på processen för nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Vid fördelningen av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen. Enligt lagen omfattar anvisningar till kommuner i första hand nyanlända som är registrerade och vistas vid Migrationsverkets anläggningsboenden och kvotflyktingar. 4. Mottagande på Lidingö 4.1 Övergripande organisation för mottagande Arbetsförmedlingen har samordningsansvar för nyanlända som fått uppehållstillstånd. PUT, och som ingår i etableringen. Deras ansvar omfattar upprättande och beslut om etableringsplan, beslut om etableringsersättning som avser två år samt genomförande av arbetsmarknadsinsatser. Kommunen har ansvar för de insatser som beskrivs ovan under 3.2. och integration spänner över hela den kommunala organisationen. På det politiska planet har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret. 9

De nämnder förutom kommunstyrelsen som har det största ansvaret för flyktingmottagande och integration är omsorgs- och socialnämnden samt utbildningsnämnden. Denna granskning har fokuserat på dessa nämnder. Övriga nämnder berörs på olika sätt direkt eller indirekt av flyktingmottagandet. Nämnas kan överförmyndaren som har ett stort ansvar i och med tillsättande av gode män till ensamkommande asylsökande barn. Från och med år 2017 har omsogs- och socialnämnden tagit över ansvaret även för mottagande av nyanlända, vilket tidigare fanns direkt under stadsledningskontoret. Även den nyinrättade tjänsten som integrationssamordnare finns nu under omsorgs- och socialnämnden. Se vidare under avsnitt 4.7. All utbildning finns under utbildningsnämnden, förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildningen. Inom vuxenutbildningen finns Sfi som har en stor del i integrationsarbetet. Granskarens kommenstarer: Vår bedömning är att organisationen för flyktingmottagande är ändamålsenlig i och med att verksamheter som arbetar med detta nu finns samlade inom samma förvaltning. Viktigt är dock att i detta sammanhang nämna att det alltid måste finnas ett tydligt ansvar och kunnande direkt under kommunstyrelsen då flyktingmottagande är en fråga för hela den kommuala organisationen. Vi anser också att Sfi-enheten bör knytas nära i samverkan med mottagande av nyanlända. 4.2 Antal mottagna i Lidingö stad Fördelningstal fastställs årligen av Migrationsverket och Länsstyrelsen. Detta bygger på Migrationsverkets länstal där det fastställs hur många som kommer till respektive län. Länstalet ligger till grund för en fördelning per kommun och för Lidingös del handlar det om 242 anvisade 10

personer år 2017. Vid fördelningen av anvisningar mellan kommuner tas hänsyn till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantaget mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen. Tillgången till bostäder är inte en parameter i fördelningen vad gäller länstalen. Under 2016 var tilldelningstalet 171 för Lidingö. Tilldelningstalen började gälla från mars 2016 då nya bosättningslagen trädde ikraft. Majoriteten, 70 %, av de som kommer är ensamhushåll. För 2016 kommer Lidingö att klara att ta emot de som anvisas. 2015 hade Lidingö stad en överenskommelse med Länsstyrelsen om att ta emot 64 nyanlända personer under året. I verkligheten kom 50 personer. Utöver detta kom 43 nyanlända på annat sätt, t ex genom att skaffa sig eget boende. ( s.k. ebos) Vad gäller ensamkommande barn har Migrationsverket och Länsstyrelsen tecknat överenskommelse om asylplatser med Lidingö stad. För 2015 var överenskommelsen att hålla 24 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn. För 2016 låg överenskommelsen på 150 boendeplatser för ensamkommande asylsökande barn. Det faktiska antalet anvisningar var för 2014 9 barn/ungdomar, för 2015 135 barn/ungdomar och för 2016 blev det totalt 15 barn/ungdomar. Lidingö har haft avtal om att ta emot ensamkommande barn i nu sex år. 4.3 Styrning 4.3.1 Övergripande mål Lidingö stad har en fastställd vision samt strategiska och finansiella mål. De olika nämnderna har verksamhetsmål som bygger på den övergripande visionen och de strategiska målen. De visioner och mål som redovisas gäller för alla Lidingöbor. 4.3.2 Policy för integration Lidingö stad har tagit fram en Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad. 1 Integrationspolicyn är ett samlat övergripande styrdokument som beskriver stadens arbete med integration och inkluderingsfrågor. Syftet med policyn är att tydliggöra mål och ansvar för stadens arbete med integration och inkludering av nyanlända. Policyn ska också ge nämnder och förvaltningar mandat att arbeta samordnat med integrationsfrågorna. Det långsiktiga målet är att integrationsfrågorna ska vara en självklar del i samhället och att alla nyanlända ska känna sig delaktiga och inkluderade. Policyn beskriver ett antal målsättningar och hur dessa målsättningar ska följas upp. Det konstateras att ett framgångsrikt integrationsarbete förutsätter ett gott samarbete mellan 1 Antagen av KF 2015-11-23. DNR KS/2015:234 11

kommunen, det civila samhället samt näringslivet. Det konstateras vidare att det krävs att samtliga delar av Lidingö stads organisation är delaktiga. För att integrationspolicyn ska omvandlas till konkreta insatser har en funktion, integrationssamordnare, tillsatts under med samordningsansvar för frågorna. Integrationssamordnarens ansvar är att driva och hålla ihop integrationsarbetet både inom staden och på hela Lidingö. Policyn fastställer vidare att det är kommunstyrelsen som ska ha det övergripande ansvaret för frågor som rör integration i staden. Granskarens kommentarer: t har inga direkta mål utan nyanlända omfattas av samma mål som alla Lidingöbor omfattas av. I den policy som finns konkretiseras hur arbete med integration ska utformas. Vår bedömning är att detta är positivt. 4.3.3 Hösten 2015 Under 2015 kom många asylsökande personer till Sverige och under hösten eskalerade mottagandet i bl.a. Lidingö stad. Med anledning av den uppkomna situationen hölls regelbundna möten, torsdagsmöten, där alla involverade deltog. Totalt ca 15 personer inklusive stadsdirektör och kommunstyrelsens ordförande. Stadsjurist var vid den tidpunkten samordnare. På torsdagsmötena togs praktiska, akuta frågor upp då tillströmningen av främst ensamkommande barn var stor. Syftet med torsdagsmötena var att få en gemensam bild av situationen. Koordination Norrort som är en samverkan mellan norrortskommunerna fungerade som ett mycket viktigt nätverk under perioden. Lidingö stad är förvaltande kommun i denna samverkan. Samverkan mellan kommunerna har ansetts som mycket viktigt under perioden och Koordination Norrort har också/ är också viktig part i diskussioner med andra myndigheter. Migrationsverket öppnade ett evakueringsboende på Lidingö under en period av sex månader 2015. Boendet lades ner efter denna tid i samband med att behoven minskade. Antalet ensamkommande barn ökade kraftigt och kommunen öppnade under tidsperioden flera boenden. Det var ett stort tryck på många av de kommunala verksamheterna. Inom socialtjänsten var trycket extra hårt och detsamma gäller inom skolans område. Situationen upplevdes som jobbig, rörig och tuff. Inom skolan upplevde man att man blev tagna på sängen och inte var förberedda och hade en tuff situation i början. Vid intervjuer framkommer att det trots det hårda trycket fanns ett mycket stort engagemang och att inblandade tog ett stort ansvar. Ordet kraftsamling används vid intervjuerna. Frågan har också varit stor inom den politiska församlingen och enligt de vi intervjuat har intresset från politikens sida varit mycket stort. Politikerna upplever att de fått tillräcklig information från förvaltningarna och att de fått den kunskap som behövs för att fatta beslut. 12

Som ett resultat av höstens stora anstormning och mot bakgrund av att området bedömdes som viktigt så anställdes fr.o.m. januari 2016 en integrationssamordnare. Granskarens kommentarer: Den bedömning som görs av granskaren är att kommunledningen hade en tillfredställande styrning och ledning i den situation som uppstod hösten 2015 med en kraftig inströmning av nyanlända och ensamkommande barn. 4.4 Mottagande av nyanlända Lidingö har under många år tagit emot flyktingar. Från år 1985 har en organisation för mottagande funnits i kommunen. I och med etableringsreformen år 2010 övergick det huvudsakliga ansvaret till Arbetsförmedlingen. Många kommuner avvecklade i och med det sin mottagningsorganisation men många valde att ha en organisation kvar och det var vad Lidingö kommun också gjorde. Idag finns enheten Mottagning nyanlända. Enheten har tidigare funnits direkt under stadsledningskontoret men finns fr.o.m. 2017 organisatoriskt under Omsorgs- och socialförvaltningen. Även arbetsmarknadsenheten kommer att tillhöra samma förvaltning. Vi har i denna granskning ej tittat närmare på arbetsmarknadsenheten men denna enhet bör vara en viktig kugge i sysselsättningsfrågor inom kommunen. Lidingö stad tar emot nyanlända enligt de anvisningstal som överenskommits. När en nyanländ kommer till Lidingö, via Arbetsförmedlingen, har Mottagning nyanlända det första ansvaret för installation i lägenhet samt övriga praktiska frågor som t.ex. hjälpa till i kontakt med olika instanser och myndigheter. Enheten ansvarar också för att anmäla barn till förskolan, skolbarn till grundskolan samt vuxna till SFI 2 samt samhällsorientering. I kommunens mottagningsuppdrag ingår att erbjuda varje nyanländ 60 timmars samhällsorientering. Denna kurs, om det svenska samhällssystemet, rättigheter och skyldigheter, ges den nyanlände på respektive modersmål. Arbetsförmedlingens ansvar är att upprätta en etableringsplan för den enskilde. Etableringsplanen ska upprättas så fort det är möjligt. Den s.k. etableringsperioden är två år. Under den tiden ska den enskilde etableras i kommunen, d.v.s. inhämta kunskaper om det svenska samhället samt läsa svenska. Även arbetspraktik ska genomföras under denna period. De nyanlända får under etableringsperioden en individuellt prövad etableringsersättning förutsatt deltagande i Sfi och samhällsorientering. Etableringsersättningen betalas ut av Försäkringskassan. De nyanlända har också möjlighet att erhålla andra bidrag såsom barnbidrag, barntillägg samt bostadsbidrag. Efter etableringsperioden ska den nyanlände vara självförsörjande. 2 Svenska för invandrare 13

Det förekommer att det kommer s.k. ebos 3 till Lidingö stad. Med det menas personer som inte är anvisade utan som kommer på egen hand. De omfattas av samma regelsystem för etablering som andra nyanlända om de har PUT. Ebos utan PUT är Migrationsverkets ansvar. Under 2016 kom 110 ebos till Lidingö vilket är förhållandevis många. Lidingö har strävat efter att ta emot så många barnfamiljer som möjligt. Under 2016 var ca 30 % av de som kom barnfamiljer, resten var ensamstående. Inom enheten finns handläggare som på delegation beslutar om försörjningsstöd i det s.k. glappet. Glappet är den period innan etableringsersättningen betalas ut och den enskilde uppbär då försörjningsstöd. Glappets längd har tenderat att öka under senare år då Arbetsförmedlingens handläggningstider förlängts. Särskilt statsbidrag erhålls för glappet-perioden men räcker enligt uppgift inte till då perioden förlängts. All handläggning på enheten sker enligt samma regelverk som övrigt försörjningsstöd inom kommunen. Enligt en bedömning, som framkommer vid intervjuer, bedöms ca 25-30% av de som genomgått etableringsperioden ha egenförsörjning. Övriga kan ansöka och ansöker om försörjningsstöd. Efter etableringsperioden finns ej längre ansvaret hos mottagningsenheten utan övergår till socialförvaltningen om det finns behov. Tidigare mätte kommunen självförsörjningsgraden men efter etableringsreformen blev arbete primärt Arbetsförmedlingens ansvar varför kommunen inte längre mäter detta. Det stora problemet nu är tillgången på bostäder och detta har blivit en stor fråga i kommunen. Alla bostadslösningar undersöks och kommunen ser över möjligheter på hela Lidingö och ett alternativ att lösa efterfrågan är att bygga bostadsmoduler. Kommunstyrelsen har nu tagit beslut om att bygga två bostadsmoduler. Från och med januari 2017 öppnas en medborgarservice för nyanlända i stadshuset. Då kommer handläggare från Mottagning nyanlända att varje torsdag finnas på plats tillsammans med Volontärhjälpen för att hjälpa till med olika praktiska frågor. Granskarens kommentarer: Vi bedömer det som positivt att Mottagning nyanlända finns organisatoriskt nära enheten för ensamkommande barn och även arbetsmarknadsenheten. En samlad organisation ser vi som effektiv ur flera olika synvinklar. En mycket viktig faktor för att lyckas med integration är sysselsättningsfrågorna d.v.s. att nyanlända efter etableringsperiodens slut är självförsörjande. Arbete är den viktigaste faktorn för en lyckad introduktion till det svenska samhällssystemet. Arbete innebär också mindre grad av försörjningsstöd. Arbetsförmedlingen har ett ansvar för sysselsättningsfrågor men det spiller över på kommunerna. Vår uppfattning är att ett fokus för kommunen bör ligga på att hjälpa nyanlända att bli självförsörjande genom att t.ex. arbeta mer med praktikplatser under Sfi-perioden och arbeta mer med att engagera arbetsgivare till att ta emot praktikanter. 3 Egenbosatta 14

4.5 Mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Lidingö stad har tagit emot ensamkommande barn sen sex år tillbaks. De första åren låg avtalet på 9-10 barn/år. De barn som kom då bodde på HVB-hem 4 som drevs på entreprenad. Flera barn placerades också i familjehem. År 2014 utökades överenskommelsen till 24 barn varav nio platser var avsedda för asylsökande och resten för barn med PUT. Totalt under 2015 kom 135 barn och ungdomar. År 2015 ökade trycket markant. Som mest anlände 5 barn per vecka. Det blev svårt att rekrytera handläggare och de som fanns på plats hade en ansträngd situation. Vid intervjuer beskrivs att det var en höst utan dess like. Ett flertal nya HVB-boenden startade och dessa drivs i entreprenadform. Idag finns fem HVB-hem och två stödboenden. Enheten för ensamkommande finns organisatoriskt under Barn, ungdom och familj inom Omsorgs- och socialförvaltningen. Enheten leds av enhetschef och har som uppdrag att ordna boende och samverka med andra aktörer i mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. Enheten ansvara också för att utreda behov och ta beslut om insats. Enheten bildades som en egen enhet i januari 2016 som en följd av att verksamheten växte och ett flertal nya handläggare anställts. Idag finns sju handläggare inom enheten samt enhetschef. I dagsläget har enheten ansvar för ca 141 barn. De flesta är asylsökande men alltfler med permanent uppehållstillstånd. Drygt hälften, 93 barn, är placerade i Lidingö och övriga är placerade utanför kommunen. Antalet ensamkommande som kom till Sverige och Lidingö var högt under 2015 men har minskat väsentligt under 2016. I och med det stora trycket under slutet av 2015 hade enheten problem med att hinna göra alla utredningar inom föreskriven tid samt att man hade uppenbara svårigheter att hinna med lagstadgade överväganden och uppföljningar. Förvaltningsledningen informerade nämnden om konsekvenser p.g.a. uppkommen situation 5. Vid tidpunkten för denna gransknings genomförande uppger enheten att man nu ligger i fas med utredningar, överväganden och uppföljningar och att man nu hinner med det lagen föreskriver angående handläggning. Man har också arbetat mycket med rutiner och rutinbeskrivningar. Handläggning sker enligt BBIC 6, vilket innebär att enheten för ensamkommande barn följer samma handläggningsrutiner som övrig handläggning gällande barn och ungdomar inom socialtjänsten. Det finns idag ca 48 barn/ungdomar som är placerade i andra kommuner i jourhem och i familjehem. Ett aktivt arbete pågår nu med att ta hem dessa till Lidingö och placera inom kommunen. När nya barn/ungdomar kommer till Lidingö gäller nu att de ska placeras inom kommunen. Detta beroende på ny lagstiftning som förväntas träda ikraft 1 juli 2017 och som innebär att barnet måste placeras i den egna kommunen om man inte har överenskommelse med vistelsekommunen. Ett arbete pågår också med att omvandla HVB-hem till stödboenden. Detta mot bakgrund av de nya statsbidragsregler som regeringen förväntas besluta om och som ska gälla från 1 juli 2017. 4 Hem för vård eller boende 5 Dnr OSN/2015:247 och OSN/2016:65 6 Barns behov i centrum 15

Det nya statsbidragssystemet kommer att innebära att ersättning betalas ut i schabloner istället för som idag med direkta återsökningar av faktiska kostnader. Ersättningsnivåerna kommer också att bli lägre. I och med det nya statsbidragssystemet måste kommunen arbeta strategiskt i syfte att klara kostnaderna med lägre statsbidrag. Det nya statsbidragssystemet gör det nödvändigt för kommunen att hitta så kostnadseffektiva lösningar som möjligt utan att bortse från barns/ungdomars individuella behov. Att ta hem så många barn/ungdomar som möjligt till den egna verksamheten är ett led i detta liksom att arbeta för en större andel stödboenden. Kommunen har också förhandlat ner priserna i ett flertal avtal både vad gäller HVB-hem, familjehem och jourhem. Det har också blivit en tuffare bedömning och handläggning, såväl nationellt som inom kommunen. En annan fråga som blir svår att hantera är att allt fler barn/ungdomar inte beviljas PUT och därmed avvisas från landet. Enheten lyfter fram det positiva med samverkan inom Koordination Norrort där många gemensamma frågor kan dryftas. Vi intervjuer framkommer också att man ser samarbetet inom kommunen som mycket väl fungerande. Det framkommer vidare vid intervjuer att det finns en god tillgång på gode män och att samarbetet fungerar bra med överförmyndaren. Varje ensamkommande barn som har fått uppehållstillstånd ska få en särskilt förordnad vårdnadshavare utsedd. Godmanskapet upphör att gälla när en sådan vårdnadshavare har utsetts. Granskarens kommentarer: Vi gör den bedömningen att Lidingö stad har en väl fungerande verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar. När verksamheten byggdes ut under hösten 2015 var det ett mycket stort tryck på att få till en fungerande organisation och verksamhet. Det är viktigt att fortsätta arbeta strategiskt och anpassa verksamheterna efter de nya statsbidragsreglerna som förväntas träda ikraft vid halvårsskiftet 2017. Vår bedömning är att ett arbete påbörjats med tydligt mål att anpassa verksamheten till nya förutsättningar. 4.6 Skolan Utbildningsnämnden ansvarar för grundskolor, fritidshem, förskolor, gymnasieskolan, vuxenutbildningen, särskolan och musikskolan. Till Lidingö kommer både ensamkommande barn och ungdomar och barn med uppehållstillstånd som kommer med sina familjer. Skolan har haft en tuff period i och med den stora anstormningen 2015. Vid intervjuer framkommer att det nu bedöms vara en väl fungerande verksamhet med förberedda skolor. Modersmålsenheten har haft en central roll och stöttat upp skolorna. Det lyfts också fram vid intervjuerna att samarbetet mellan rektorer har fungerat bra under perioden. Det har varit brist på lokaler inom främst gymnasiet. 16

4.6.1 Grundskola och gymnasium Barn som ska gå i grundskolan kommer först till Passagen. Passagen startade i samband med läsårsstarten 2015/16 och finns organisatoriskt under Modersmålsenheten. Här går nyanlända elever i åk 4-9 under sina första 4-8 veckor för att kartläggas/bedömas av samordnare inför klassplacering i reguljär klass. Undervisning i svenska sker också under denna tid. Kartläggningen sker i olika steg och kartläggningen är numera obligatorisk för alla nyanlända barn och ungdomar. Efter kartläggning placeras barnet i en skola och i en klass. Inskrivningsmöte sker då på skolan där barn, föräldrar, samordnare och lärare är med. Tidigare gällde närhetsprincipen vid placering i skola och klass. Nu gäller turordning. Alla skolor är med i turordningssystem men friskolorna har ej den skyldigheten. Några är dock med på uppmaning av kommunen. Under den första tiden sätter skolorna in extra stöd till de barn som har behov. Alla elever har rätt att söka studiehandledning i 1 timme/vecka i årskurs 1-5 och 2 timmar/vecka i årskurs 6-9. Det finns tre gymnasieskolor och de ensamkommande finns alla på ett och samma gymnasium. De börjar på Språkintroduktion som är en del av introduktionsprogrammet. Även på gymnasiet kan elever söka extra studiehandledning. Barn som vill gå i förskolan ansöker om plats enligt samma regelverk som för alla barn. 4.6.2 Svenska för invandrare, Sfi Lidingö Vuxenutbildning bedriver kommunal vuxenutbildning, grundläggande utbildning för vuxna, gymnasieutbildning för vuxna samt svenska för invandrare (Sfi). Kommunen är huvudman för Sfi. Sfi utgör en obligatorisk del av etableringsplanen för nyanlända flyktingar som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser. Kommunen ska enligt skollagen (2010:800) aktivt verka för att nyanlända som ingår i etableringen kan påbörja utbildning inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till Sfi-kurs. Sfi består av fyra kurser, A, B, C och D och tre utbildningsspår 1,2 och 3. Vilket spår och vilken kurs avgörs utifrån tidigare utbildning och erfarenhet. En strävan är att alla elever ska läsa och få betyg till och med kurs D. Det tar olika lång tid för eleverna att slutföra kurserna beroende på de individuella förutsättningarna. Lidingö stad har fr.o.m. 2017 börjat arbeta utifrån en ny modell där man tidsätter tiden i Sfi per kurs till 10 alternativt 20 veckor beroende på tidigare kompetens. Syftet är att skynda på undervisningen. Alla elever har dock enligt lagstiftningen rätt att gå på Sfi den tid det behövs och så länge det sker en progression. Idag har ca 350 elever Sfi-undervisning på Lidingö, av dessa ingår ca 150 i etableringen. De senaste åren har antalet elever ökat och därmed är det brist på lokaler. Lokalerna utnyttjas idag maximalt och undervisning sker även under lunchtid. Rektor för vuxenutbildningen har påtalat lokalbristen under en längre tid. Enheten har idag lärare med rätt kompetens men det är ett mycket svårt rekryteringsläge. 17

Enligt skollagen ska huvudmannen i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att SFI kan kombineras med andra aktiviteter som arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. Utbildningen ska också kunna kombineras med eventuellt förvärvsarbete. Vid intervjuer framkommer att den största delen av Sfi-undervisningen är teoretisk. Det är Arbetsförmedlingens ansvar att hitta praktikplatser och samverkan med Arbetsförmedlingen kunde, framkommer vid intervjuer, vara bättre. Överhuvudtaget har samverkan det senaste året varit bristfällig, både med Arbetsförmedlingen men också med socialtjänsten. Detta beror på att många nyanlända kommit, omsättning på personal har varit hög hos både Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. SFI-enheten har endast ansvar för Sfi, ej för praktik och vet ej heller hur många av eleverna som har praktik eller annan sysselsättning. Att Arbetsförmedlingen ej finns fysiskt på plats på Lidingö är enligt de intervjuade ett problem. Avsaknaden av praktikmöjligheter innebär att ett flertal enbart läser Sfi tre timmar om dagen och sen inte har sysselsättning. Sfi-enheten har infört en studiehall på eftermiddagar, som från början var tänkt till de med låg utbildning, dit lediga elever kan gå för att arbeta med läxläsning och med tillgång till studievägledning. Antalet personer som är i studiehallen har ökat vilket påvisar bristen på praktikplatser och behov av sysselsättning. Vid intervjuer framkommer vidare att Sfi har en intention och önskan att arbeta mer med praktikplatser. Behovet är tydligt anser man, för en god integration, att det teoretiska Sfi kombineras med praktik. 4.6.3 Modersmålsundervisning Kommunen har skyldighet att erbjuda undervisning på modersmål, ämnet är frivilligt men ingår i läroplanen. Modersmålsenheten ansvarar för all undervisning på modersmål. Totalt finns ett 40- tal lärare knutna till modersmålenheten och ca 530 elever finns idag inom ca 29 språk. Eleverna tillhör sin ordinarie skola och ansöker till modersmålsenheten om undervisning. Rektor tar beslut. Granskarens kommentarer: Att kunna erbjuda försörjningsmöjligheter till så många Lidingöbor som möjligt är den stora utmaningen. De som inte kommer ut i sysselsättning riskerar att hamna i försörjningsstödsberoende vilket är negativt för alla parter. Mot denna bakgrund är det av största vikt att arbeta med tillskapande av praktikplatser. Det är Arbetsförmedlingens uppdrag men vår bedömning är att det är av största vikt att kommunen också arbetar med dessa frågor och då i samverkan med Arbetsförmedlingen. Hur man kan arbeta med arbetsmarknadsfrågor är en viktig fråga. En arbetsmarknadsenhet finns inom omsorgs- och socialförvaltningen och dess uppdrag kan kanske utvecklas. 5. Integration En funktion som integrationssamordnare är som tidigare nämnts inrättad fr.o.m. januari 2016. Funktionen finns fr.o.m. januari 2017 under omsorgs- och socialnämnden, inom enheten Mottagning nyanlända, men fanns från början under Kommunstyrelsen direkt. 18

Syftet med inrättandet av denna tjänst var att det framkom ett behov av en funktion som skulle implementera policyn för integration, leda och stötta integrationsarbetet på förvaltningarna samt identifiera behov. En viktig del i arbetet är också att samordna insatser för integration i civilsamhället. Ett syfte med inrättandet av funktionen var också att skapa mötesplatser internt och externt. Samordnaren ingår i den kommunövergripande ledningsgrupp som bildades 2015 och som fortfarande träffas men med mindre täthet. Internt har samordnaren arbetat med att implementera policyn samt med att informera och samordna förvaltningar. Externt har samordnaren arbetat mycket med att få till stånd en god samverkan med olika ideella organisationer på Lidingö. Möten har börjat hållas, två gånger per termin, dit alla organisationer inbjuds att delta, även kommunala förvaltningar. På dessa träffar informerar Lidingö stad samt att möjlighet ges till att diskutera allt vardagligt. De föreningar från civilsamhället som på olika sätt är aktiva i integrationsarbetet är; Rädda barnen, Röda korset, Svenska kyrkan, Frikyrkoförsamlingar, Lidingö IFK fotboll, Volontärhjälpen, Refuges welcome Lidingö, Vänverksamheten, Rotary, Zonta och Nyföretagarcentrum. Visst ekonomiskt bidrag för integrationsbefrämjande åtgärder kan ansökas om hos kommunen av föreningarna. Lidingö stad har även anordnat s.k. dialogkvällar, öppna möten där allmänheten bjudits in. Syftet har varit att informera samt att kunna svara på frågor. Man har varit noga med att det inte ska bli en arena för missnöje. Den politiska ledningen har varit starkt delaktig i dessa möten. Dessa möten har filmats och finns utlagda på kommunens hemsida som för övrigt innehåller mycket information av allmänintresse gällande flyktingmottagande och integration. Ett projekt är initierat av kommunledningen, Integrationslyftet, där 5 mkr är avsatta under en period på 1,5 år. Funktion på stadsledningskontoret är ansvarig för detta projekt. I projektet har man nu börjat med att identifiera viktiga områden. Vid intervjuer med verksamhetsföreträdare i organisationen framkommer att projektet inte är känt. Granskarens kommentarer: Vår bedömning är att Lidingö, utifrån det vi tagit del av, arbetar framsynt i integrationsfrågorna. Funktion på stadsledningskontoret är ansvarig för detta projekt och vår bedömning är att det kan finnas viss otydlighet i vem som ansvarar för vad i integrationsfrågor då integrationssamordnare finns under Omsorgs- och socialnämnden. Vår bedömning är vidare att den information som finns till medborgare och övriga om flyktingmottagandet håller en hög kvalitet. Att projektet som påbörjas under 2017 inte är känt i vissa verksamheter är anmärkningsvärt. För att kunna arbeta med att få till stånd en bra integration är det viktigt att alla berörda parter är delaktiga. 19

6. Ekonomi Vi har i denna granskning försökt bilda oss en uppfattning om statsbidragshanteringen gällande flyktingmottagande i Lidingö stad. Dels på de stora förvaltningarna och dels kommunövergripande. Det finns statsbidrag som erhålls utan ansökan och statsbidrag som erhålls efter ansökan. Statsbidragen hanteras på olika sätt i förvaltningarna enligt respektive förvaltnings rutiner. Respektive förvaltningschef är ansvarig för rutiner kring statsbidragen och är också ansvariga för att förvaltningen har den kompetens som krävs och bevakningen av statliga regler kring statsbidrag. Regler som förändras kontinuerligt. Generellt gäller att kommunen erhållit omfattande statsbidrag för flyktingmottagande och gamla pengar finns i en resultatutjämningsfond. De överskott som verksamhet för ensamkommande barn genererat för 2016 föreslås avsättas i en resultatutjämningsfond för Omsorgs- och socialnämnden. Till och med första kvartalet 2017 erhåller kommunen full schablonersättning för avtalade platser för asylsökande oavsett om de är belagda eller ej. Intern kontroll finns med i de interna kontrollregler som gäller från 2014 och ingår i hantering av statsbidrag generellt i kommunen. Lidingö stad erhåller stora summor i statsbidrag varje år och de intervjuades uppfattning är att statsbidragen täcker kostnaderna. Detta gäller i synnerhet verksamhet för ensamkommande barn. Det är inte möjligt att beräkna kostnader för flyktingmottagande i en kommun utan en väldigt omfattande utredning. De personer som har PUT är som vilka Lidingöbor som helst och särredovisas ej. Däremot ser kommunen att det finns en kostnadstäckning för de direkta verksamheter som arbetar med flyktingmottagande. 6.1 Ersättningar utan ansökan De statsbidrag som erhålls utan ansökan är: Grundersättning för mottagande av nyanlända till kommuner som har en överenskommelse. För 2016 var grundersättningen 221 500 kr. Grundersättning för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar till kommuner som har en överenskommelse. Ersättningen är på 500 000 kr per år. Ersättning för etableringsinsatser, schablonersättning, för nyanlända som ska täcka mottagande och praktisk hjälp vid bosättning och betalas ut under 2 år. För nyanlända som tagits emot t.o.m. 2015-12-31 är ersättningen 82 700 kr för barn och vuxna upp till 64 år och 51 800 kr för vuxna över 65 år. För nyanlända som tagits emot i en kommun fr.o.m. 2016-01- 01 är ersättningen 125 000 kr för barn och vuxna upp till 64 år och 78 200 kr till personer som fyllt 65 år. Ersättningen ska täcka kostnader för: Mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning. Särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem och viss pedagogisk verksamhet. 20

Utbildning i svenska för invandrare, Sfi. Samhällsorientering. Tolk. Andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället. Vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration. Initiala kostnader för ekonomiskt bistånd i det s.k. glappet, d.v.s. perioden innan den första etableringsersättningen är utbetald. Ersättning för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar till de kommuner som tecknat överenskommelse om boendeplatser. För närvarande är denna ersättning 1 600 kr/dygn och plats. Avser både asylsökande och barn med uppehållstillstånd. Ersättning för god man och särskilda kostnader som kan uppstå vid mottagandet av barn. Ovanstående statsbidrag kommer från Migrationsverket till kommunen enligt en förutbestämd ordning. Omsorgs- och socialförvaltningen erhåller medlen fr.o.m. 2017 och fördelar till utbildningsförvaltningen enligt upprättad överenskommelse mellan förvaltningarna. Överenskommelsen har funnits i flera år och har varit densamma. 6.2 Statsbidrag att ansöka om Det finns en lång rad statsbidrag som kommunen kan ansöka om. Här följer de viktigaste och vanligaste som gäller just nu: Ersättning för asylsökande barn i skola och förskola. När barnet får uppehållstillstånd utgår ej ersättning längre. Belagda platser för ensamkommande barn. Gäller både asylsökande och barn med permanent uppehållstillstånd. Betydande extraordinära kostnader som en kommun kan ha, t.ex. ett stort antal asylsökande under en kort tid. Extraordinära utbildningskostnader. T.ex. skollokaler, skolskjuts, extra stöd mm. Ersättning för God man kostnader. Resa till anvisningskommun för ensamkommande barn. Resa till förläggning. Utredningskostnader för ensamkommande barn. Vård av barn. Beslut med stöd av socialtjänstlagen. Vård av ensamkommande barn. Beslut med stöd av socialtjänstlagen. Ekonomiskt bistånd samt stöd och hjälp i boendet för äldre, sjuka eller funktionshindrade personer. Ersättning för tomhyra, i de fall bostäder stått tomma i väntan på anvisade personer. Ersättning för varaktig vård med ett bedömt vårdbehov på minst tre år. Ersättning för vissa särskilda kostnader för särskilt utsatta grupper. Vissa ersättningar för bevispersoner och personer med tillstånd av medicinska skäl. Det är omfattande hantering av de återsökningsbara statsbidragen. Det mest omfattande är inom verksamheten för ensamkommande barn. För 2016 erhöll denna enhet statsbidrag på 113 mkr. I 21