Receptorer - tyrosinkinas

Relevanta dokument
Receptorer - kinaser. Receptorer med kinas aktivitet. Cellsignalering. Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån

Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni Handledare: Hans Eklund

Integrerad signaltransduktion

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

Kursbok: The immune system Peter Parham

Målstyrd behandling vid colorektal cancer. Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: Handledare: Hans Eklund

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

KARLSTADS UNIVERSITET

Proteiner. Kap 3,

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Lite basalt om enzymer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi

Apoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p.

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv

LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

/Molekylär Fysiologi: version

Molekylär Fysiologi: version

Frå n åminosyror till proteiner

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

Hypertension, kardiotoxicitet och njursvikt i samband med tyrosinkinashämmaren sunitinib

Preliminärt chema: kan förekomma små förändringar på kursstart

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

APOPTOS Programmerad celldöd

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Kanske en väg att behandla typ 1-diabetes

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Enzymologi och proteinsortering

Cell och molekylärbiologi (BL3008) Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen. Niklas Dahrén

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Neuronens Fysiologi 1

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

3/11: TF i datasal D334 9/1: Fb105 16/1: Fb106 (AF: allmän föreläsning, FF: fördjupad föreläsning, TF: tillämpad föreläsning)

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

2. Nämn fyra mekanismer varmed enzymaktivitet kan regleras och förklara i korthet vad de innebär.

Tentamen NMET2 HT2014 (7/ ) (Totalpoäng 56 p)

Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH COOH (0.5p); vid ph 9: NH COO - (0.

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Översikt metabolismen

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Signalsystem samverkar vid bennedbrytning Studier hjälper oss förstå hur benvävnaden påverkas vid inflammation

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Farmakologi. Farmakokinetik och farmakodynamik

Effekter av vanadin föreningar på fosfatas i olika celler

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT PROTEINER OCH ENZYMER (sid )

B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

RNA-syntes och Proteinsyntes

Calcium and Phospholipases in Orexin Receptor Signaling

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Kapitel Var är vi i kursen???

Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

Cellen och biomolekyler

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Ischemi/reperfusion T3

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp

Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä.

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur?

Proteiner Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Tentamen NME T2 (datum: 22/ ) maxpoäng (84p)

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13

Lycka till! Tentamen. Sal: T143. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Biologi 2. Cellbiologi

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Transkript:

Receptorer - tyrosinkinas RTKs och cytokin receptorer Biomedicinarprogrammet CMB Lodish; Kap 16 s. 665-668, 672-694 Finn Hallböök Receptorer - tyrosinkinas Upplägg föreläsning: Proteinkinasering ReceptorTyrosinKinas (RTK) Receptorer kopplade till tyrosinkinas Cytokinreceptorer Signaltransduktionsvägar JAK/STAT Ras / Raf aktivering MAPkinaskaskaden 1

Cellsignalering a) Extracellulär signalering (cellkommunikation) b) Intracellulär signalering (signaltransduktion) a) ligand receptor b) Cellytereceptorer och intracellulär signalering GPCR RTK 2

Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån Extracellulär signalering I frånvaro av signaler kan celler dö PROTEINKINASERING Reglering av proteiners funktion och aktivitet Kinasering viktig regleringsmekanism 3

Proteinkinasering Viktig regulativ process Aktivera Inaktivera proteinkinas P ATP ADP proteinfosfatas Kinasering av aminosyrarester m. -OH : tyrosinrester (), serin-, threoninrester (S/T) Pi Serin: -CH 2 -O- P Threonin: -CH-CH3 Tyrosin: - -O- P OP Proteinkinasering Några begrepp: Proteinkinas = enzym som fosforylerar (kinaserar) ett substrat Proteinkinasering = Proteinfosforylering Fosfotyrosin = kinaserad tyrosinrest.. Proteinfosfatas = enzym som de-fosforylerar ett substrat (tar bort fosfatgrupper från substratet) 4

Proteinkinas fosforylerar specifika proteiner Substratspecificitet: Aminosyran: Serin/threoninrester (S/T) Tyrosinrester () Tyrosin och Serin/Threonin (, S/T) Dual specificity kinaser Proteinet: omgivningen runt, S/T Olika typer av proteinkinaser Tyrosin () kinaser Serin/threonin (S/T) kinaser Dual-specificity kinaser (både och S/T) 5

Fosforyleringen kan leda till: Ändrad protein-interaktion: se ex. a ex. Fosforylering av tyrosin kan leda till att specifika proteiner (adaptorer) binder till regionen med fosfotyrosinresten Ändrad proteinkonformation: se ex. b ex. Fosforylering av T och kan leda till konformationsändring i ett enzyms aktiva säte och därmed aktivera enzymet (ökar affiniteten mellan enzymet och dess substrat) a b Tyrosinkinaser i cellkommunikation 1. Receptor-tyrosinkinaser (RTK) Receptorer med inneboende ligandaktiverad tyrosinkinasenzymaktivitet 2. Receptorer utan endogent tyrosinkinas (cytokinreceptorer) Cytosoliska tyrosinkinaser som aktiveras av membran- receptorer 6

1. ReceptorTyrosinKinaser RTK 1. ReceptorTyrosinKinaser (RTK) >50-tal olika RTK i >14 olika subgrupper (baserade på ligandtyp) Egenskaper: Membran protein Transmembran protein Extracellulär ligandbindande domän Intracellulär tyrosinkinasdomän (TK domän) Homodimeriseras vid ligandbindning Dimeriseringen aktiverar TK-aktiviteten Substratet är receptorn självt vilket leder till autofosforylering Fosforylering av flera specifika tyrosinrester () i TKdomänen 7

Ligander till RTKs 1. Utsöndrade peptid/proteinligander O=a mindre proteiner (10-60kD) O=a aktiva som homodimerer 2. Membranbundna proteinligander 2 typer: Transmembranbundna GPI-bundna (glycosyl phosphatidyl inositol-länkade) 3. Extracellulärt matrixligander Ex. Ligander till RTKs utsöndrade proteiner 1. Ligandfamilj: Epidermal growth factor (EGFs) Fibroblast growth factor (FGFs) Insulin-like growth factor (IGFs) (inkl insulin) Neurotrophins (NTs) Platelet-derived growth factor (PDGFs) Vascular-endothelial growth factor (VEGFs) Glial-cell line-derived neurotrophic factor (GDNF m fl.) Hepatocyte growth factor (HGF) GAS6 m fl Receptorfamilj Her/EGF -receptorer FGF -receptorer IGF -receptorer Trk -receptorer PDGF -receptorer VEGF-receptorer c-ret HGF- receptorn (c-met) Axl (Ark, UFO) - receptor 8

Signaltransduktionsvägar aktiverade av RTKs Ras - MAPkinas kaskaden Phospholipase Cγ (PLCγ) reglering av intracellulärt Ca 2+ Phosphatidylinostol-3-kinase (PI-3 kinas) reglering av protein kinas B (PKB) Tyrosinkinaser i cellkommunikation 1. Receptor-tyrosinkinaser (RTK) Receptorer med inneboende ligandaktiverad tyrosinkinasenzymaktivitet 2. Receptorer utan endogent tyrosinkinas (cytokinreceptorer) Cytosoliska tyrosinkinaser som aktiveras av membran- receptorer 9

2. Receptorer utan endogent tyrosinkinas (receptorer kopplade till TKs) 40-tal receptorer indelade i 3 huvudgrupper, baserat på receptorenhetssammansättning Receptorerna saknar TK -domän Ligandbindning initierar hetero- eller homodimerisering av receptorenheter (en eller olika typer). Ligandbindning leder till aktivering av cytosoliska tyrosinkinaser Dessa kinaser kinaserar -rester i receptorenheterna men även i andra cytoplasmatiska proteiner. Receptorer kopplade till cytosoliska tyrosinkinas Cytoplasmatiskt tyrosinkinas 10

Cytosoliska tyrosinkinas 30-tal kinaser i 11 familjer Ex: JAK familjen (Janus kinas): Jak1-3, Tyk Src familjen: Src, es, Fyn etc. Abl m fl. Signaltransduktionsvägar aktiverade av cytosoliska TKs och RTKs JAK/STAT (Cytokinreceptorer men ej RTKs) Ras - MAPkinas kaskaden Phospholipase Cγ (PLCγ) reglering av intracellulärt Ca 2+ Phosphatidylinositol-3-kinase (PI-3 kinas) 11

JAK/STAT vägen Erythropoietin (EPO)-receptor Interferon receptorer Vissa interleukin receptorer STAT dimer transkriptionsfaktor 12

Inducerad signal regleras av fosfataser Signaltransduktionsvägar aktiverade av cytosoliska TKs och RTKs JAK/STAT (Cytokinreceptorer men ej RTKs) Ras - MAPkinas kaskaden Phospholipase Cγ (PLCγ) reglering av intracellulärt Ca 2+ Phosphatidylinositol-3-kinase (PI-3 kinas) Only cytokin receptors (Insulin - INSR) mfl 13

Aktivering av Ras leder till bla. Aktivering av MAPK-kaskaden Ras (aktivt) Aktivator MKKK (MAPkinakinaskinas) MKK (MAPkinaskinas) MAPK (MAPK= mitosis associated protein kinase) Aktivering av TF eller andra substrat Aktivering av Ras Aktiveringen av Ras är central i RTK-signalering Ras är ett GTP-bindande protein med svag GTPas aktivitet Ras aktiveras genom att GTP binder till Ras Ras inaktiveras genom hydrolys av GTP till GDP (inaktivt med GDP) Ras assisteras av 2 protein! Guanine Exchange factor (GEF): Sos dissocierar GDP från Ras (betydande roll vid aktivering) GTPase Activating Protein factors (GAP): stimulerar GTPas aktiviteten hos Ras 14

Aktivering/Inaktivering av Ras Sos Inaktivt Ras bild Aktivt Ras =GTPas Aktiverande faktor Ras - Sos interaktion Sos (=GEF) assisterar Ras vid byte av GDP till GTP Inaktivt Ras Aktivt Ras 15

Ras membranbundet Ras sitter på insidan av plasmamembranet med ett sk farnesyl ankare. Aktivering av Ras med RTK GDP på Ras byts ut mot GTP (aktivt Ras) genom att Sos lokaliseras till membranet med hjälp av ett sk adaptorprotein som binder up Sos till intracellulära delen på ett RTK. Adaptorproteinet GRB2 (Growth factor Receptor Binding protein 2) binder till: fosfo-tyrosiner i receptorn genom sk. SH2- domäner Binder Sos genom sk. SH3-domäner 16

Aktivering av Ras med RTK Adaptorprotein (GRB2) Fosfotyrosin bindande domäner SH2 (Src Homologi domän) och PTB (phospho-tyrosin binding) SH2 domänen motsvarar den yta av proteinet som binder till P-Tyrosin i RTK mfl. SH2 PTB SH2 regioner finns bla i GRB2 (adaptor proteiner) 17

SH3 domänen SH3 domäner finns bla i GRB2 (adaptor proteiner) del av SOS SH3 del av GRB2 SH3 domänen motsvarar den yta av proteinet som binder till prolin-rika regioner i Sos mfl. protein Aktiverat Ras startar en kaskad: MAP kinas kaskaden Kinas kaskad Aktiverat Ras binder och initierar Raf-1 genom att inducera konformationsändring (Raf-1 = MAPKKK). Raf-1 är ett Serin/Threonin-kinas som bla kinaserar sig självt => Aktiverat Raf-1 Raf-1 fosforylerar och aktiverar ytterligare ett kinas; MEK som är ett dual-specificity kinas (=MAPKK) MEK fosforylerar och aktiverar MAPkinas (mitogen activated protein kinase) Aktiverat MAPkinas (ett Serin/Threonin-kinas) fosforylerar flertalet andra proteiner inkl. transkriptionsfaktorer => aktivering av gener 18

MAPkinas aktivering via Ras Aktivering av MAP kinas genom fosforylering av T183 och 185 19

MAPkinas kaskaden leder bla. till aktivering av transkriptionsfaktorer SRF: serum response factor, SRE: serum responsive element, TCF: ternary complex factor p90rsk: phosphoprotein 90KD ribosomal S6 kinase Stimulus Kaskaden Aktivator MKKK (MAPkinaskinaskinas) MKK (MAPkinaskinas) MAPK Substrate 20

Parallella MAPK kaskader MAP kinas (Erk1) kaskaden Jnk1 (SAP kinas, stress activated protein) kaskaden (Erk 5 kaskaden) p38 kinas kaskaden 3(4) parallella MAP-kinas kaskader Ex. stimulus Tillväxtfaktor mm. Integrin Cellkontakt mm. Oxidativ stress Cytokiner Aktivator MAPkinas kaskad Ras Rac1 Src TRAF6/TAB1 c-raf1 MEK/MKK1 ERK1/MAPK MEKK1 SEK/MKK4 JNK1(SAPkinas) MEKK2 MKK5 Erk5 TAK1 MKK3,6 P38/ERK2 Substrat (ex. TFs) c-myc, c-fos.. ELK, TCF, c-jun, c-fos.. MEF2 MNK1, CRF 21

Sammanfattning av receptor och signaltransduktionsvägar Sammanfattning Fosforylering viktig regulatorisk mekanism Tyrosinkinaser (TKs) viktiga vid cell signalering Det finns både Cytosoliska och Receptor-TKs Cytokinreceptorer aktiverar cytosoliska TK - JAK RTKs aktiveras genom ligandinducerad autofosforylering Aktivering av Ras är central i RTK signalering Ras aktiverar bla MAPkinas kaskaden Det finns flera parallella MAPkinas kaskader 22