MA00551C 2003-01 E-terminaler och E-Designer Manual Svenska
Manual till E-terminaler och E-Designer Förord Denna manual är en programmerings- och funktionsbeskrivning för operatörsterminalerna i E-serien och programmeringsverktyget E-Designer. E-Designer ersätter den tidigare programvaran MAC Programmer+. Vidare i manualen använder vi benämningen programmeringsverktyg. Manualen förutsätter att senaste version av systemprogrammet (firmware) och av programmeringsverktyget används. För för styrsystemspecifika detaljer om anslutet styrsystem hänvisas till drivrutinsmanualen för respektive styrsystem. Funktionaliteten i terminalerna är densamma oberoende av vilket styrsystem som ansluts till terminalen. Beijer Electronics AB, 2003-01 Alla exempel i manualen är enbart ämnade för att öka förståelsen av programvarans funktionalitet och handhavande. Beijer Electronics AB tar inget ansvar om dessa exempel används i verkliga applikationer. På grund av det stora antalet användningsområden för programvaran, måste användaren själv inhämta tillräcklig kunskap för att rätt använda denna i sin speciella applikation. Den som ansvarar för applikationen och utrustningen måste själv förvissa sig om att varje applikation motsvarar samtliga relevanta krav, standarder och lagstiftning gällande utförande och säkerhet. Beijer Electronics AB fråntager sig allt ansvar för skador som kan uppstå vid installation eller användning av programvaran. Beijer Electronics AB förbjuder all modifiering av programvaran. Beijer Electronics AB, MA00551C
Synpunkter på manualen kan noteras i formuläret. Denna sida, eller en kopia av den, kan skickas till oss enligt nedanstående adresser. Synpunkter på MA00551C Sida Namn... Företag... Adress... Postadress... Land... Telefon...Telefax E-mail... Faxa till Marknadsavdelningen, Beijer Electronics AB 040-93 23 01 eller skicka med post till Marknadsavdelningen, Beijer Electronics AB, Box 426, 201 24 MALMÖ. Det går också bra att skicka kommentarer till manual@beijer.se. Beijer Electronics AB, MA00551C
Säkerhetsföreskrifter Allmänt Läs noga igenom säkerhetsförskrifterna. Kontrollera leveransen för att upptäcka eventuella transportskador. Meddela leverantören snarast om skador upptäcks. Terminalen uppfyller kraven enligt artikel 4 i EMC-direktivet 89/336/EEC. Använd inte terminalen i en miljö där det finns hög risk för explosioner. Leverantören tar inte ansvar för modifierad, ändrad eller ombyggd utrustning. Endast reservdelar och tillbehör tillverkade enligt specifikation av leverantören får användas. Läs installations- och användarbeskrivningen noga innan terminalen installeras, används eller repareras. Fara för explosion kan uppstå om batteriet monteras felaktigt. Använd endast batterier som rekommenderas av leverantören. Vätska får aldrig hällas i springor eller hål i terminalen. Detta kan orsaka brand eller att utrustningen blir strömförande. Terminalen ska hanteras av personer med adekvat utbildning. Vid installation Terminalen är konstruerad för fasta installationer på en plan yta. Placera terminalen på ett stadigt underlag under installationen. Om terminalen tappas eller faller ner kan skador uppstå. Installera terminalen enligt medföljande installationsbeskrivning. Jordning ska ske enligt medföljande installationsbeskrivning. Installation ska göras av personer med adekvat utbildning. Högspännings-, signal- och spänningskablar måste separeras. Fastställ att spänning och polaritet från kraftkällan är korrekt innan terminalen spänningssätts. Öppningarna i höljet är avsedda för luftcirkulation och får inte övertäckas. Placera ej terminalen där det finns risk att den utsätts för starka magnetfält. Terminalen bör ej monteras i direkt solljus. Beijer Electronics AB, MA00551C I
Kringutrustning måste vara lämplig där den används. Vissa terminalmodeller har en laminerad film över displayglaset för att minska risken för repor. För att förhindra statisk elektricitet som kan orsaka skador på terminalen, dra försiktigt av filmen. UL installation Power, input and output (I/O) wiring must be in accordance with Class I, Division 2 wiring methods (Article 501-4 (b) of the National Electrical Code, NFPA 70) and in accordance with the authority having jurisdiction. Vid användning Håll terminalen ren. Nödstoppsfunktioner eller andra säkerhetsfunktioner får ej styras från terminalen. Tangenter, displayglas etc får ej påverkas med vassa föremål. Var uppmärksam på att terminalen fungerar och registrerar knapptryckningar samt inmatning via pekskärmen även om bakgrundsljuset har slutat fungera. Service och underhåll Garanti gäller enligt avtal. Använd milt rengöringsmedel och mjuk trasa för att rengöra displayglas och front. Reparationer ska utföras av personer med adekvat utbildning. Vid nedmontering och skrotning Återvinning av terminalen eller delar av terminalen ska ske enligt gällande regler i respektive land. Beakta att följande komponenter innehåller ämnen som kan vara skadliga för hälsa och miljö: litiumbatteri, elektrolytkondensatorer samt display. II Beijer Electronics AB, MA00551C
Innehåll Innehåll 1 Introduktion... 1-1 1.1 Programmering... 1-3 1.2 Inkoppling av terminalen till styrsystemet... 1-4 1.3 Statusvisning och manövrering... 1-4 1.4 Placering av terminalen... 1-5 1.5 Kompakta lösningar... 1-6 2 Installation... 2-1 2.1 Programmeringsverktyget... 2-1 2.2 Ansluta terminalen till en persondator... 2-3 2.3 Ladda ner systemprogram... 2-3 3 Terminalfunktioner... 3-1 3.1 Operationslägen, RUN, PROG och SETUP... 3-1 3.2 Tangentbordet i terminalen... 3-4 3.3 Ställa realtidsklockan... 3-8 3.4 Informationssida... 3-9 3.5 Joystick-funktion... 3-11 4 Grunder... 4-1 4.1 Arbetsmetodik för programmering av ett projekt... 4-1 4.2 Effektiv kommunikation... 4-2 4.3 Menystruktur... 4-4 4.4 Block... 4-5 4.5 Signalformat... 4-6 Beijer Electronics, MA00551C I
Innehåll 5 Programmering med programmeringsverktyget...5-1 5.1 Starta programmeringsverktyget...5-1 5.2 Välj språk...5-1 5.3 Skapa ett projekt...5-1 5.4 Uppdatera drivrutin...5-4 5.5 Ändra projektinställningar...5-5 5.6 Skapa block via blockhanteraren...5-6 5.7 Visa terminalen runt arbetsytan... 5-11 5.8 I/O Browser... 5-12 5.9 Programmera block... 5-13 5.10 Grafikblockhanteraren... 5-14 5.11 Textblockhanteraren... 5-22 5.12 Symbolhanteraren... 5-24 5.13 Ändra I/O... 5-28 5.14 Ändra BDTP station... 5-29 5.15 I/O Korsreferens... 5-29 5.16 Övriga redigeringsverktyg... 5-30 5.17 Menyn Arkiv... 5-32 5.18 Menyn Redigera... 5-33 5.19 Menyn Visa... 5-33 5.20 Menyn Funktioner... 5-37 5.21 Menyn Inställningar... 5-38 5.22 Menyn Blockhanteraren... 5-52 5.23 Menyn Objekt... 5-53 5.24 Menyn Utseende... 5-53 5.25 Menyn Överför... 5-54 5.26 Menyn Fönster... 5-54 5.27 Menyn Hjälp... 5-54 II Beijer Electronics, MA00551C
Innehåll 6 Grafisk presentation och manövrering... 6-1 6.1 Generella parametrar... 6-1 6.2 Grafiska objekt... 6-9 6.3 Manövrera grafikblock... 6-47 6.4 Använda pekskärmen... 6-50 7 Textbaserad presentation och manövrering... 7-1 7.1 Generella parametrar... 7-1 7.2 Textobjekt... 7-3 7.3 Manövrera textblock... 7-12 8 Trender... 8-1 8.1 Historisk trend... 8-1 8.2 Realtidstrend... 8-3 8.3 Definiera trendobjekt... 8-4 8.4 Överföring av trenddata... 8-7 8.5 Säkerhetskopiering av trenddata... 8-8 9 Meddelandebibliotek... 9-1 10 Larmhantering... 10-1 10.1 Larmgruppering... 10-1 10.2 Larmmeddelande... 10-2 10.3 Larminställningar... 10-5 10.4 Larmimport... 10-7 10.5 Larm i driftläge... 10-8 10.6 Grafisk larmsida i driftläge... 10-10 Beijer Electronics, MA00551C III
Innehåll 11 Recepthantering... 11-1 11.1 Beräkning av receptstorlek... 11-2 11.2 Receptinställningar och receptbibliotek... 11-3 11.3 Skapa recept med terminalen... 11-5 11.4 Lägga till på recept... 11-6 11.5 Överföra recept till styrsystemet... 11-6 11.6 Radera recept... 11-7 11.7 Använda recept i persondator... 11-7 11.8 Skapa och överföra recept med styrprogrammet... 11-8 12 Lösenord... 12-1 12.1 Definiera säkerhetsnivåer... 12-1 12.2 Definiera lösenord... 12-2 12.3 Att logga in... 12-3 12.4 Lösenord för projektöverföring... 12-3 12.5 Övergripande lösenord... 12-4 12.6 Ändra lösenord under drift... 12-4 13 Utskrifter... 13-1 13.1 Anslutning till skrivare... 13-2 13.2 Utskrift av projekt... 13-3 13.3 Textblocksrapporter... 13-4 13.4 Grafikblocksutskrifter... 13-4 13.5 Definiera utskrift... 13-5 13.6 Skrivarinställning... 13-6 13.7 Inställning av kommunikationsport... 13-7 13.8 Kontrollkoder till skrivare... 13-8 13.9 Skrivarstatus... 13-8 IV Beijer Electronics, MA00551C
Innehåll 14 Tidsstyrning...14-1 14.1 Definiera tidkanaler... 14-1 14.2 Presentation i drift... 14-2 15 Språkhantering... 15-1 15.1 Skapa flera applikationsspråk... 15-1 15.2 Översätta/redigera texter i programmeringsverktyget... 15-4 15.3 Inställningar för applikationsspråket... 15-5 15.4 Exportera... 15-6 15.5 Importera... 15-7 15.6 Visa språkindex... 15-7 15.7 Korsreferens... 15-7 15.8 Kopiera objekt... 15-7 15.9 Välj Unicode-font... 15-7 15.10 Applikationsspråk i driftläge... 15-8 16 Unicode... 16-1 16.1 Inledning... 16-1 16.2 Unicode i programmeringsverktyget... 16-1 16.3 Terminalfonten... 16-2 16.4 Flerspråksfunktioner... 16-2 16.5 Begränsningar när Unicode används... 16-3 17 System Monitor... 17-1 18 Indexadressering... 18-1 Beijer Electronics, MA00551C V
Innehåll 19 Kommunikation... 19-1 19.1 Kommunikation med två styrsystem (Dubbla drivrutiner)... 19-1 19.2 Datautbyte mellan styrsystem... 19-5 19.3 Transparent mode... 19-7 19.4 Passthrough mode...19-11 19.5 Terminalen som kommunikationsgränssnitt (No protocol mode) 19-13 19.6 Modemanslutning...19-21 20 Nätverkskommunikation... 20-1 20.1 Exempel på möjliga nätverk... 20-2 20.2 Nätverkskommunikation via Ethernet...20-11 20.3 Seriell nätverkskommunikation...20-17 20.4 Nätverkstjänster...20-29 20.5 Nätverkskonton...20-44 21 Nätverksfunktioner i terminalen... 21-1 21.1 FTP-server... 21-1 21.2 SMTP-klient... 21-6 21.3 Terminalspegling terminalapplet... 21-7 21.4 www-server...21-11 21.5 Rekommendationer och begränsningar för nätverkskommunikation...21-20 22 Lysdioder... 22-1 22.1 De extra lysdioderna på E900VT... 22-2 23 Funktionstangenter... 23-1 23.1 Definitioner... 23-2 23.2 Hopp till block med funktionstangenter... 23-5 23.3 De extra funktionstangenterna på E900VT... 23-6 24 Makron... 24-1 VI Beijer Electronics, MA00551C
Innehåll 25 Expansionskort... 25-1 25.1 IFC PBDP...25-1 25.2 IFC MC... 25-1 25.3 IFC 128E... 25-1 25.4 IFC ETTP och IFC ETCX... 25-1 25.5 IFC PI... 25-1 25.6 IFC GA... 25-2 26 Överföring av projekt... 26-1 26.1 Inställning av terminalen...26-2 26.2 Inställningar för överföring... 26-2 26.3 TCP/IP-överföring... 26-6 26.4 Seriell överföring...26-7 26.5 Modemöverföring... 26-7 27 Tekniska data... 27-1 27.1 Membrantangentbord... 27-22 27.2 Ritningar... 27-25 27.3 Teckentabeller... 27-50 Sakregister... I Beijer Electronics, MA00551C VII
Introduktion 1 Introduktion I dagens industrimiljö ökar ständigt produktionstakten och operatörens arbetsuppgifter vid maskinen eller produktionslinjen blir mer omfattande och ansvarsfulla. Operatören måste på ett enkelt och snabbt sätt få information om rådande läge och lika enkelt kunna påverka maskinens drift. Funktionerna i styrsystemen blir fler och mer avancerade vilket gör att mer komplicerade processer kan styras på ett bra och effektivt sätt. Med operatörsterminaler görs människa-maskin-kommunikationen även för de mest avancerade processer enkla och säkra. De grafiska operatörspanelerna är utvecklade för att klara de krav som ställs på människa-maskin-kommunikation för styrning och övervakning av olika användningsområden inom tillverkningsindustri, processindustrin m m. Terminalen förenklar operatörens arbete genom att den enkelt kan anpassas till operatörens arbetsmiljö vilket innebär att operatören kan fortsätta att använda de begrepp som han/hon är van vid. Projektet i terminalen kan byggas upp som menyträd eller sekvenser. Ett menyträd innehåller en huvudmeny (med exempelvis en översiktsbild) och ett antal underliggande bilder med mer detaljerad information över ett speciellt avsnitt. Operatören väljer normalt vilken bild som ska visas. Bilder i operatörsterminalerna kallas block. Huvudmeny Recept Motorstatus Temperatur Filmkvalitet Beijer Electronics AB, MA00551C 1-1
Introduktion En sekvens utgår också från en huvudmeny varifrån operatören väljer en sekvens där blocken visas i en förutbestämd ordning. Normalt styrs visningen av block av programmet i styrsystemet. Huvudmeny Förtvätt Inställningar Huvudtvätt Sköljning Centrifugering Programslut Funktionerna i terminalen ger möjlighet till grafisk och textbaserad presentation och manövrering. Dessutom finns funktioner för t ex larmhantering, utskrifter, trender, recepthantering, tidsstyrning. Funktionerna är inte bara enkla att hantera i terminalen utan även ekonomiskt fördelaktiga gentemot konventionella lösningar med knappar, indikeringslampor, tidreläer, förvalsräknare och veckour. Terminalen har dessutom även funktioner som ökar användandet av styrsystemet. 1-2 Beijer Electronics AB, MA00551C
1.1 Programmering Introduktion Terminalen programmeras via en persondator med programmeringsverktyg. Det finns även möjlighet att programmera terminalen via det inbyggda tangentbordet. Terminalen har till stor del ett objektorienterat arbetssätt dvs. man utgår från ett objekt och väljer därefter den funktion objektet ska ha. Samtliga typer av signaler definieras enligt denna princip. Det programmerade projektet lagras i terminalen. Beijer Electronics AB, MA00551C 1-3
Introduktion 1.2 Inkoppling av terminalen till styrsystemet Fördelarna med att använda en terminal tillsammans med styrsystem är många. Användaren behöver inte göra några ändringar eller tillägg i befintligt styrprogram. Terminalen upptar inga in- eller utgångar på styrsystemet. Dessutom ökas överskådligheten av t ex funktionerna tidsstyrning och larmhantering i styrsystemet. 1.3 Statusvisning och manövrering Operatören är väl bekant med indikeringslampor samt analoga och digitala visarinstrument för statusvisning eftersom de idag förekommer i flera applikationer. För manövrering gäller samma sak med tryck-knappar, vrid- och tumhjulsomkopplare. Med terminalen får operatören all statusvisning och manövrering på ett ställe. Operatören kan på ett enkelt sätt se och påverka information i styrsystemet. Dessutom kan operatören på ett överskådligt sätt se och påverka alla signaler som berör ett objekt t ex en pump, vilket underlättar arbetet ytterligare. Detta är möjligt tack vare att allt utbyte av information sker via sk block i terminalen. Block kan vara av typen textblock med enbart textinformation eller grafikblock med full grafisk presentation. För direkt manövrering har terminalerna funktionstangenter. Manövreringen styrs genom att olika kommandon knyts till funktionstangenter. Används flera block kan operatören via hoppobjekt hoppa mellan de olika blocken. På detta sätt skapas ett menyträd, vilket ger en strukturerad applikation. 1-4 Beijer Electronics AB, MA00551C
1.4 Placering av terminalen Introduktion Operatörsterminalen bör placeras vid arbetsplatsen för att ge operatören maximal överblick. Operatören får då rätt information direkt och kan handla effektivt. Terminalen bör placeras i rätt arbetshöjd för att operatören enkelt ska kunna se på och manövrera terminalen. Hur skärmen uppfattas påverkas av avstånd, höjd, vinkel, solljus och färgval. Driftövervakning, manövrering och underhåll kan också utföras på distans, till exempel från annan placering i byggnaden, eller från en annan ort. Kommunikationen kan då ske exempelvis via internt nätverk, Internet eller modem. Är det en lång produktionslinje med många arbetsplatser, kan flera terminaler anslutas till ett eller flera styrsystem i nätverk. Beijer Electronics AB, MA00551C 1-5
Introduktion 1.5 Kompakta lösningar Externa enheter som streckkodsläsare, våginstrument, telefonmodem etc kan via terminalen kopplas till styrsystemet. Anslutningen kräver endast att enheten kan anslutas till ett RS232-gränssnitt och att kommunikationen sker via ett ASCII-protokoll. Data som kommer till terminalen skrivs ner i register. Man kan också ansluta en parallellt arbetande enhet. Det kan vara ytterligare en terminal eller en persondator med programmeringsverktyget för styrsystemet. Via terminalen är det då möjligt att programmera styrsystemet samtidigt som terminalen kommunicerar med styrsystemet. När två styrsystem ansluts till en och samma terminal (dubbla drivrutiner används i terminalen) är det möjligt att utbyta data (analoga och digitala signaler) mellan styrsystemen. För information om installation hänvisas till installationsmanualen som levereras med terminalen. Operatörsterminal med styrsystem och streckkodsläsare anslutna. Dubbla drivrutiner kan användas när olika system ansluts. Operatörsterminal i Transparent mode. 1-6 Beijer Electronics AB, MA00551C
Installation 2 Installation 2.1 Programmeringsverktyget Programmeringsverktyget är ett programpaket som används för att utveckla projekt till operatörsterminaler i E-serien. Funktionerna i programmeringsverktyget är beroende av vilken terminal som väljs. I programmeringsverktyget rekommenderar vi att mus används. För kortkommando hänvisas till Windows Användarhandbok. I programmeringsverktyget skapas ett projekt med grafikblock och textblock som därefter överförs till terminalen. Hur programmeringen görs beskrivs i kapitlet Programmering med programmeringsverktyget. Hjälptexter finns tillgängliga för alla funktioner. Genom att trycka på tangenten F1 visas hjälptexten för aktuell funktion. Genom att klicka på hjälpknappen i verktygslådan och därefter på en funktion visas information om den funktionen. Systemkrav För att använda programmeringsverktyget krävs minst en persondator med minst 55 Mb ledigt minnesutrymme och Microsoft Windows 9x/NT/2000/Me/XP. Programmeringsverktyget kan användas på antingen färg- eller svart/vit skärm. Microsoft Internet Explorer version 5.0 eller senare måste vara installerad på datorn. Installera programmeringsverktyget Programmeringsverktyget levereras på en CD. När CD-skivan placeras i CD ROMenheten startas installationen automatiskt. Om inte, välj KÖR i Start-menyn och skriv D:\setup.exe (om D: är CD ROM-enheten). Välj att installera programmeringsverktyget genom att klicka på namnet och följ instruktionerna. Installationen skapar en ikon för programmeringsverktyget i E-Designer gruppen. Du hittar verktyget genom att klicka på Start och välja Program/E-Designer/E-Designer. Manualen kan läsas direkt från CD-skivan genom att du klickar på Manuals. Beijer Electronics AB, MA00551C 2-1
Installation Menyraden Från menyraden nås ett antal rullgardinsmenyer; Arkiv, Redigera, Visa, Funktioner, Inställningar, Objekt, Utseende, Överför, Fönster och Hjälp. Arkiv-menyn innehåller funktioner som påverkar hela projektet. I menyn Redigera finns funktioner för att klippa ut, kopiera och klistra in. De olika redigeringsverktygen, t ex blockhanterarna, larmhanteraren och symbolhanteraren finns i Visa-menyn. De grundläggande inställningarna för terminalen görs i menyn Inställningar. Objekt-menyn är endast tillgänglig i de olika redigeringsverktygen och innehåller alla objekt. Objekten finns även i verktygslådan. Menyn Utseende är endast tillgänglig i grafikblockhanteraren och innehåller funktioner för placering av objekt i grafikblock. Funktionerna i menyn Överför används för att överföra projekt mellan programmeringsverktyget och terminalen. Menyn Fönster innehåller generella Windows-funktioner. Dessutom görs inställningar för stödraster samt definition av sökvägen till ett externt program t ex Paintbrush. Hjälp-menyn innehåller hjälpfunktionerna till programmet. Statusfältet Statusfältet visas längst ner i programmeringsverktygets fönster. I Visa-menyn finns en funktion för att visa/gömma statusfältet. Den vänstra delen av statusfältet beskriver menyfunktionen för den i menyn markerade funktionen. För funktionerna i verktygslådan visas en kort beskrivning av den funktion markören pekar på. Den högra delen av statusfältet indikerar vilken av följande tangenter som är aktiverad: OVR Överskrivning (Insert key) CAP Caps Lock NUM Num Lock Koordinaterna, rad och kolumn, i blockhanteraren visas också. 2-2 Beijer Electronics AB, MA00551C
2.2 Ansluta terminalen till en persondator Persondator Installation Terminal RS422 RS232C CAB6 MAC-PROG/9-CAB=CAB5 För att ansluta styrsystemet till terminalen används kabeln som rekommenderas i drivrutinsmanualen för valt styrsystem. Notera! Spänningsmatningen måste vara frånslagen då anslutningen sker. 2.3 Ladda ner systemprogram Gäller inte E50. I terminalen finns ett systemprogram (operativsystem) som är lagrat i terminalens minne vid leverans. Systemprogrammet kan bytas ut t ex för uppdateringar till nyare versioner. För att överföra systemprogrammet till terminalen krävs följande: Persondator Överföringskabel mellan persondatorn och terminalen. Persondatorprogrammet System Loader (finns som ikon i programgruppen HMI Tools). Se manualen för HMI Tools för installering av programgruppen. Fil med nytt systemprogram (*.BIN). Beijer Electronics AB, MA00551C 2-3
Installation Notera! All kommunikation mellan persondatorn och operatörsterminalen E50 sker via programmeringsverktyget. Överföring av systemprogram sker samtidigt som överföring av drivrutin. Se kapitlet Överföring av projekt. Persondatorprogrammen i programgruppen HMI Tools kan inte användas tillsammans med E50. Kabeln CAB6 kan inte användas för projektöverföring till E50. Adaptern 232-25-ADP måste användas på RS422-porten för att genomföra överföringen med en CAB5-kabel. Adaptern medföljer E50. Överföringen görs i följande steg: 1. Anslut kabeln mellan persondator och terminal. 2. Starta persondatorprogrammet HMI ToolsSystem Loader via Start-menyn. Inga inställningar behöver göras i terminalen. Under Options/Comm Settings kan du ställa in kommunikationsport och överföringshastighet. Nerladdning av systemprogram kan också ske via modem för fjärruppdatering av terminaler. Notera! Vid nedgradering av terminal är det viktigt att se till att rutan Overwrite PLC driver är ikryssad. Om nerladdningen av nytt systemprogram (*.bin-fil) misslyckas när du klickat på Send i HMI Tools System Loader sätts terminalen automatiskt i sysload-läge. När terminalen är i sysload-läge är den klar för ett nytt försök att ladda ner systemprogrammet. 2-4 Beijer Electronics AB, MA00551C
Terminalfunktioner 3 Terminalfunktioner Detta kapitel beskriver de olika lägena i terminalen, tangentbordet samt informationssidan i terminalen. För beskrivning av de olika tangentsekvenserna se avsnittet Funktionstangenter. 3.1 Operationslägen, RUN, PROG och SETUP Terminalen har tre operationslägen. E50 har endast driftläge och överföringsläge. E610, E615, E615T och E910 saknar programmeringsläget PROG. Konfigureringsläget, Setup, där de grundläggande inställningarna görs, t ex val av styrsystem, menyspråk och skrivarinställningar. Programmeringsläget, Prog, där terminalen kan programmeras samt där ändringar enkelt görs vid idrifttagning. Driftläge, Run, där applikationen körs. Växla mellan lägena Växla mellan PROG och RUN Växla mellan programmering, PROG, och drift, RUN, genom att trycka på tangenterna [ ] och [MAIN] samtidigt. Möjligheten att växla mellan PROG och RUN från terminalen kan styras via ett lösenord. För mer information hänvisar vi till kapitlet Programmering med programmeringsverktyget. Växla mellan PROG och SETUP För att växla mellan programmering, PROG och konfigurering, SETUP, trycker du på [LEAVE] tills uppstartsmenyn visas, därefter trycker du på en valfri tangent. Tryck på [LEAVE] för att återgå till PROG. Växla mellan RUN och SETUP Tryck [ ] och [MAIN] samtidigt för att gå över i programmeringsläge, PROG. Därefter trycker du på en valfri tangent när uppstartsmenyn visas för att komma till konfigureringsläget, SETUP. För att gå tillbaka till driftläge, RUN, trycker du [ ] och [MAIN]. Följande tangentsekvenser motsvarar tangentsekvensen [ ] + [MAIN]: E100/E150 [ ] + [ENTER] E710 [F1] + [F2] + [F4] Beijer Electronics AB, MA00551C 3-1
Terminalfunktioner I E610, E615, E615T och E910 ställer du omkopplaren på sidan/baksidan av terminalen i läge 4 för att komma till konfigureringsläget Setup. För normal drift ska switchen vara i läge 0. Se även avsnitten Tangentsekvenser,och Switchen på E610, E615, E615T och E910. Konfigureringsläge, SETUP I detta avsnitt beskrivs funktioner som inte kan utföras via programmeringsverktyget. För inställningar via programmeringsverktyget hänvisas till kapitlet Programmering med programmeringsverktyget. Radera minnet I menyn Setup i terminalen finns funktionen Erase memory. Funktionen raderar terminalens applikationsminne. Samtliga block och definitioner av larm, tidkanaler, funktionstangenter och systemsignaler raderas. Parameter Enter Prev Beskrivning Minnet raderas. När raderingen är klar visas automatiskt konfigureringsmenyn. Återgå till föregående nivå utan att radera minnet. Notera! När minnet raderas går samtliga data, som är lagrade i terminalen förlorade. Parametern språkval påverkas inte. Övriga parametrar raderas eller tilldelas värdet för grundinställning. Inställning av expansionsminneskort Gäller inte E50, E100, E150 och E200. Under Memcard maintenance väljer du att formatera ett installerat PCMCIA minneskort eller att överföra till eller från ett minneskort. Minneskortet kan formateras som ett backupkort eller som ett expansionskort. Under MemCard transfer väljer du att överföra: projekt till minneskort, projekt från minneskort, radera projekt på minneskort, recept till minneskort, recept från minneskort och radera recept på minneskort. För mer information, se manualen till IFC MC. 3-2 Beijer Electronics AB, MA00551C
Terminalfunktioner Kontrastinställning Gäller för E50, E100, E150 och E200: Kontrast ställs in via en potentiometer på terminalens baksida. Gäller för E300, E600, E610, E615,, E700 och E710: Kontrastinställning sker i programmeringsläge under Setup/Contrast setting eller i driftläge via hopp till systemblock 997. Genom att trycka på funktionstangenten + blir displayen ljusare och genom att trycka på funktionstangenten - blir den mörkare. Återgå till föregående nivå genom att trycka EXIT. E615T har ingen kontrastinställning. Gäller för E900 och E910: Färgernas intensitet på displayen kan styras via ett dataregister och ett kommando, DIM, som anges på kommandoraden under Inställningar/Systemsignaler i programmeringsverktyget. Se avsnittet Menyn Inställningar i kapitlet Programmering med programmeringsverktyget.. Notera! Kontrasten påverkas av omgivningens temperatur. Om terminalen programmeras i ett rum där temperaturen avviker mycket från platsen där terminalen ska placeras, bör ev. inställning av kontrasten göras efter 15-30 minuter i verklig omgivningstemperatur. Programmeringsläge, PROG Edit Applikationen byggs upp i programmeringsverktyget. Vissa modifieringar kan dock göras när terminalen är i programmeringsläge genom att Edit väljs. Hjälpraden i terminalen visar vad som kan göras med hjälp av funktionstangenterna. Transfer Projekt överförs i normala fall till terminalen från programmeringsverktyget. Genom att använda funktionen Automatiskt terminal RUN/TRANSFER byte i programmeringsverktyget ställer programvaran automatiskt terminalen i överföringsläge. När terminalen är i programmeringsläge kan den ställas i överföringsläge manuellt genom att Transfer väljs. Beijer Electronics AB, MA00551C 3-3
Terminalfunktioner Driftläge, RUN Driftläge är det läge där applikationen körs. Vid övergång till driftläge kommer block 0 automatiskt att visas på displayen. I terminalen används det inbyggda tangentbordet för att markera och ändra värde i driftläge. Uppstår kommunikationsfel mellan terminalen och styrsystemet visas felmeddelande på displayen. Terminalen startar automatiskt då kommunikationen åter kommer igång. Har du tryckt en tangentsekvens som påverkar I/O då kommunikationfel föreligger lagras den i terminalens buffert och kommer att överföras till styrsystemet när kommunikationen fungerar igen. För att få en watch-dog funktion där styrsystemet kan detektera om ett kommunikationsfel har uppstått kan terminalklockan kontinuerligt överföras till ett register i styrsystemet (se avsnittet Datum/Tid format i kapitlet Programmering med programmeringsverktyget). Styrsystemet kontrollerar om registret är uppdaterat och om inte kan ett larm som indikerar kommunikationsfel aktiveras i styrsystemet. Hur de olika objekten/funktionerna fungerar i driftläge beskrivs där objekten/funktionerna beskrivs. 3.2 Tangentbordet i terminalen Inbyggda funktionstangenter Piltangenter Alfanumeriska tangenter @ 3-4 Beijer Electronics AB, MA00551C
Terminalfunktioner Alfanumeriska tangenter Från det alfanumeriska tangentbordet kan följande tecken skrivas in i dynamisk text och numeriska objekt i driftläge i terminalen. 0-9 A-Z a-z!? < > ( ) + / * = % # : @ Nationella tecken Notera! Inga tecken kan skrivas in från tangentbordet på E50 eftersom den inte har några alfanumeriska tangenter. Numeriska värden skrivs in genom att du trycker på respektive tangent en gång. A- Z skrivs in genom att trycka på respektive tangent två till fem gånger och de små bokstäverna a till z skrivs in genom att trycka på respektive tangent 6 till 9 gånger. Tidsintervallet mellan tryckningarna går att ställa (se avsnittet Terminalinställningar i kapitlet Programmering med programmeringsverktyget). Trycks inte tangenten ner inom tidsintervallet flyttas markören till nästa position. Genom att trycka på tangenten C1-C4 två till nio gånger skrivs olika nationella tecken in. Detta gör att tecken som inte är standard på det alfanumeriska tangentbordet blir tillgängliga i terminalen. (se avsnittet Nationella inställningar i kapitlet Programmering med programmeringsverktyget). Notera! I programmeringsverktyget kan alla tecken i den valda teckenuppsättningen (se avsnittet Nationella inställningar i kapitlet Programmering med programmeringsverktyget) utom reserverade tecken användas i statisk text. Skriv in önskat tecken genom att trycka på Alt-tangenten och samtidigt trycka 0 (noll) på det numeriska tangentbordet på persondatorn följt av teckenkoden. Numeriska och alfanumeriska tangenter i E100 För att kunna skriva in siffror i E100 hålls NUM-tangenten nertryckt samtidigt som önskad siffra trycks in. Alternativt anges kommandot NTGL på kommandoraden under Systemsignaler i menyn Setup. Kommandot NTGL gör att NUM-tangenten får toggel-funktion. Det innebär att när du trycker på NUM-tangenten aktiveras numerisk inmatning. Nu motsvarar tangenterna siffror. Avaktivera inmatning av numeriska tecken genom att trycka på NUM-tangenten. Beijer Electronics AB, MA00551C 3-5
Terminalfunktioner För att skriva in bokstäver i t ex ett textobjekt i E100 öppnar du objektet för editering genom att trycka Enter. Därefter görs enligt följande: Tryck ner NUM-tangenten + Enter-tangenten samtidigt Välj tecken i vallistan med hjälp av piltangenterna upp och ner. Tryck ner Enter-tangenten Välj nytt tecken, osv Markörens position flyttas med piltangenterna vänster och höger. Tecknet. (punkt) får du genom att trycka två gånger på 0-tangenten. Reserverade tecken ASCII-tecknen 0-32 (Hex 0-1F) och 127 är reserverade för interna funktioner i terminalen och får inte användas i något projekt eller fil i terminalen. Tecknen används som kontrolltecken. Piltangenter Piltangenterna används för att flytta pekaren inom en meny eller dialog. Inbyggda funktionstangenter Alla tangenter finns inte tillgängliga på alla terminaler. Tangenten [ ] ([ENTER]) används för att bekräfta gjord inställning och gå vidare till nästa rad/nivå. Tangenten [PREV] används för att återgå till föregående block. Tangenten [LIST] används för att ta fram larmlistan. Tangenten [ACK] används för att kvittera larm i larmlistan. Tangenten [MAIN] används för hopp till block 0 i driftläge. Tangenten [ ] används för att radera tecken till vänster om markören. Notera! När huvudblocket (blocknummer 0) har visats fungerar inte [PREV]-tangenten eftersom blockhistoriken raderas när huvudblocket visas. Notera! Med expansionskortet IFC 128E är det möjligt att lägga ut alla tangenterna på ett externt tangentbord. För mer information hänvisas till manualen för IFC 128E. 3-6 Beijer Electronics AB, MA00551C
Terminalfunktioner Tangentsekvenser I terminalen finns tangentsekvenser som har följande funktioner. Sysload Självtest Funktion Växla mellan PROG och RUN Terminalmodell Diagnostiksida E100 [ ] + [F1] + [ ] + [ENTER] [ ] + E150 [ ] + [F1] + [ ] + [ENTER] [ ] + E200 [ ] + [F1] + [ ] + [MAIN] [ ] + [LIST] E300 [ ] + [F1] + [ ] + [MAIN] [ ] + [PREV] E600 [ ] + [F1] + [ ] + [MAIN] [ ] + [PREV] E700 [ ] + [F1] + [ ] + [MAIN] [ ] + [PREV] E710 [F1] + [F2 + [F8] [F1] + [F2] + [F7] [F1] +[F2] + [F4] Touch key E900 [ ] + [F1] + [ ] + [MAIN] [ ] + [PREV] På E710 kalibreras touch genom att [F1] + [F2] + [F5] trycks ner. E50 har endast driftläge och överföringsläge. Följande tangentsekvenser gäller för E50. Tangentsekvens [F3] + [F4] + Funktion Ställer terminalen i manuellt överföringsläge, Transfer. Aktiverar självtestfunktionen. Beijer Electronics AB, MA00551C 3-7
Terminalfunktioner Switchen på E610, E615, E615T och E910 För att komma till de olika lägena på E610, E615, E615T och E910 bryts matningsspänningen till terminalen genom att omkopplaren/switchen på sidan/baksidan av terminalen ställs in enligt följande tabell, och därefter ansluts spänningsmatningen igen. Switch position Funktion 0 Driftläge (normal drift), RUN 1 Sysload 2 Kalibrera touch 3 Dragging cross 4 Konfigureringsläge, SETUP 5 Programmerings-/överföringsläge, PROG/TRANSFER 8 Aktiverar självtestfunktion 9 Raderar klockminnet 3.3 Ställa realtidsklockan Gäller inte E50. Realtidsklockan i terminalen ställs under Setup, Date/Time. Välj alternativet Set Terminal clock. Nu visas datum och tid. Tryck [SET] för att ändra inställningen. Skriv in önskat datum och tid. I ändringsläget flyttas markören med piltangenterna. Tryck [NEXT] för att återgå eller avbryta inställningen innan du trycker [ENTER]. Realtidsklockan kan också ställas i driftläge via ett manövrerbart klockobjekt samt vid överföring av projekt från persondator till terminalen, se kapitlet Överföring av projekt. Notera! Genom att använda ett kommando kan en digital signal användas för att indikera när realtidsklockans batteri behöver bytas. Se avsnittet Kommandon i kapitlet Programmering. 3-8 Beijer Electronics AB, MA00551C
3.4 Informationssida Terminalfunktioner Gäller inte E50. Terminalen innehåller en informations-/diagnostiksida. Informationssidan aktiveras genom att tangentkombinationen [ ] och [PREV] trycks ner samtidigt i driftläge. En funktions- eller pektangent kan också användas för att anropa informationssidan. Överst i informationssidan visas aktuell terminal, systemprogramversion och hårdvaruversion. Parameter STARTS RUN CFL 32 C MIN:21 MAX:38 (exempel) DYNAMIC MEMORY FLASH MEM PROJ FLASH MEM BACK FLASH CACHEHITS FLASH ALLOCS DRIVER 1 DIGITAL I/O s ANALOG I/O s Beskrivning Antal gånger terminalen har startats. Antal timmar terminalen har varit igång. Antal timmar bakgrundbelysningen har varit påslagen. Aktuell arbetstemperatur, lägsta uppmätta temperatur och högsta uppmätta temperatur. Gäller endast E300 (hårdvaruversion 02750D - E710. Ledigt RAM-minne (arbetsminne) i antal bytes. Ledigt Flash-minne (projektminne) i antal bytes. Ledigt Flash-minne på backup-minneskort (IFC MC) i antal bytes. Procent av block/allokering cache-träffar i filsystemet. Max procent av använda/aktiva allokeringar per block i filsystemet. Aktuell drivrutin och drivrutinversion. Antal digitala signaler knutna till Styrsystem 1 som bevakas kontinuerligt (STATIC) respektive antal i aktuellt block (MONITOR). Antal analoga signaler knutna till Styrsystem 1 som bevakas kontinuerligt (STATIC) respektive antal i aktuellt block (MONITOR). I/O POLL Tid i ms mellan två avläsningar av samma signal i Styrsystem 1. PKTS Antal signaler i varje paket som överförs mellan terminalen och Styrsystem 1. Se avsnittet Effektiv kommunikationi kapitlet Grunder. TOUT1 Antal timeout i kommunikationen med Styrsystem 1. CSUM1 Antal checksummafel i kommunikationen med Styrsystem 1. BYER Antal byte-fel i kommunikationen. DRIVER 2 Aktuell drivrutin och drivrutinversion. Parametrarna för Driver 2 visas endast om Styrsystem 2 är definierat i projektet. Beijer Electronics AB, MA00551C 3-9
Terminalfunktioner Parameter Beskrivning DIGITAL I/O s Antal digitala signaler knutna till Styrsystem 2 som bevakas kontinuerligt (STATIC) respektive antal i aktuellt block (MONITOR). ANALOG I/O s Antal analoga signaler knutna till Styrsystem 2 som bevakas kontinuerligt (STATIC) respektive antal i aktuellt block (MONITOR). I/O POLL Tid i ms mellan två avläsningar av samma signal i Styrsystem 2. PKTS Antal signaler i varje paket som överförs mellan terminalen och Styrsystem 2. Se avsnittet Effektiv kommunikation i kapitlet Grunder. TOUT2 Antal timeout i kommunikationen med Styrsystem 2. CSUM2 Antal checksummafel i kommunikationen med Styrsystem 2. 1/2/3 Aktuell port för FRAME; OVERRUN och PARITY. 1 = RS422-porten, 2 = RS232C-porten och 3 = RS485-porten. FRAME Antal ram-fel på respektive port. OVERRUN Antal överskrivningsfel på respektive port. PARITY Antal paritetsfel på respektive port. 3-10 Beijer Electronics AB, MA00551C
3.5 Joystick-funktion Terminalfunktioner Gäller inte E50, E610, E615, E615T, E710 och E910. Funktionen gör det möjligt att använda piltangenterna som funktionstangenter. På kommandoraden under Systemsignaler skriver du in kommandot AK och en adress, till exempel AKM100 (kommandot AK och minnescell M100). Minnescell M100 är aktiveringssignal och de följande fyra minnescellerna har funktioner enligt följande kontrollblock. Minnescell Mn0 Mn1 Mn2 Mn3 Mn4 Beskrivning Aktiverad. Piltangenterna avaktiveras. Ej aktiv = normal funktion. Pil vänster Pil ner Pil upp Pil höger Trycker du på en piltangent när aktiverinssignalen är till kommer den minnescell som motsvarar den tangent du trycker ner att ettställas. När aktiveringssignalen är ettställd har inte piltangenterna sina vanliga funktioner. Beijer Electronics AB, MA00551C 3-11
Terminalfunktioner Exempel Följande exempel kan användas för att växla mellan joystick-funktionen och normal funktion. Skapa ett textblock. Skriv in den statiska texten JOYSTICK. Skapa ett digitalt objekt enligt bilden nedan: Klicka i Manövrerbar under fliken Manövrering. Klicka OK. Textblockets utseende efter inställningarna i exemplet. 3-12 Beijer Electronics AB, MA00551C
Grunder 4 Grunder Detta kapitel beskriver hur terminalen är uppbyggd samt grunderna för hur terminalen används. Vidare förklaras generella regler och objektparametrar samt gemensamma funktioner som gäller genomgående i terminalen. 4.1 Arbetsmetodik för programmering av ett projekt Att grafiskt bygga upp applikationen i terminalen ger operatören ett överskådligt övervakningshjälpmedel. Det är viktigt att strukturera anläggningen noga och att tänka igenom vilka funktioner som behövs. Börja med det övergripande och gå sedan neråt i detaljnivå. Utgå från funktionerna i ansläggningen när projektet programmeras. Varje funktion blir sedan ett eller flera block beroende på hur komplex funktionen är. Ett projekt kan innehålla både grafik- och textblock och varje block kan innehålla statiska och dynamiska objekt. För att få en strukturerad applikation bör blocken skapas i hierarkier som gör arbetet naturligt för maskinoperatören. Applikationen kan också struktureras som en sekvensstyrning. Det finns möjlighet att testa hela eller delar av applikationen innan den tas i drift. Block 0 Block 0 Block n Block m Block 10 Block 20 Block 11 Block 12 Block 13 Block 14 Beijer Electronics AB, MA00551C 4-1
Grunder 4.2 Effektiv kommunikation För att göra kommunikationen mellan terminalen och styrsystemet snabb och effektiv bör följande noteras om hur signalerna läses och hur kommunikationen kan optimeras. Signaler som påverkar kommunikationstiden Det är endast signalerna till objekten i aktuellt block som läses kontinuerligt. Hit räknas även signalerna för dynamik i objekten. Signalerna till objekten i de andra blocken läses inte och antalet block påverkar därför inte kommunikationstiden. Förutom signalerna till objekten i det aktuella blocket, läser terminalen kontinuerligt följande signaler från styrsystemet: Visa block-signaler (Blockhuvud) Blockutskriftsignaler (Blockhuvud) Lysdiodregister Larmsignaler Externa kvitteringssignaler för larm och larmgrupper Inloggningssignal (Lösenord) Utloggningssignal (Lösenord) Register för trendkurvor Register till stapelobjekt om min/max-indikatorer används Ny bild-register Summer-register Bakgrundsbelysningssignalen Markörkontrollblock Receptkontrollblock Bibliotekindexregister Indexregister Registren till styrsystemsklockan om styrsystemsklockan används i terminalen Radera larmlista-signal (Larminställningar) No protocol mode-kontrollregister No protocol-signal Signaler som inte påverkar kommunikationstiden Följande signaler som påverkar inte kommunikationstiden: Signaler kopplade till funktionstangenter Tidkanalerna Objekt i larmtexter 4-2 Beijer Electronics AB, MA00551C
Grunder Hur man kan göra kommunikationen effektivare Gruppera styrsystemsignalerna i en följd Signalerna från styrsystemet läses snabbast om signalerna i listan i föregående avsnitt är i en följd. Om exempelvis 100 signaler är definierade, läses dessa snabbast om de grupperas till exempel M0-M99. Om signalerna sprides ut (t ex X4, M17, T45 etc.) går uppdateringen långsammare. Effektiva blockbyten Blockbyte sker effektivast via blockhoppsfunktionen på funktionstangenterna eller via hoppobjekt. Visa block-signalen i blockhuvudet bör endast användas då styrsystemet ska tvinga fram en annat block. För att styrsystemet ska byta bild kan även Ny bild-registret användas. Det belastar inte kommunikationen lika mycket som ett större antal Visa block-signaler. Använd klockan i terminalen Om styrsystemsklockan används belastas kommunikationen eftersom styrsystemets klockregister måste läsas upp till terminalen. Nerladdningen av terminalklockan till styrsystemet belastar också. Intervallet mellan nerladdningarna bör därför vara så långt som möjligt. Packning av signaler När signalerna ska överföras mellan terminalen och styrsystemet, överförs inte alla signalerna samtidigt. De delas istället in i paket med ett antal signaler i varje. Antalet signaler i varje paket beror på vilken drivrutin som används. För att göra kommunikationen så snabb som möjligt måste antalet paket minimeras. Signaler i en följd behöver ett minimalt antal paket men det är kanske inte alltid möjligt att programmera på det sättet. I sådana fall blir det s k glapp mellan två signaler. Glappet är det maximala avståndet mellan två signaler där de fortfarande kan hållas inom samma paket. Glappets storlek beror på vilken drivrutin som används. Signal 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Använd X X X X X Glapp Beijer Electronics AB, MA00551C 4-3
Grunder Operatörsbilder Använd grafikblock för operatörskommunikation Textblocken är i första hand avsedda för rapportutskrifter. De är långsammare och mera minneskrävande än grafikblocken. Utnyttja 3D-effekter för eleganta operatörsbilder Kombinationer av objekt med ramar och 3D-rektanglar kan bli effektfulla. I dessa sammanhang antas ljuset komma uppifrån vänstra hörnet, dvs skuggningen sker på nedre och högra kanterna på upphöjda (raised) objekt och på övre och vänstra kanterna på nersänkta (inset) objekt. 4.3 Menystruktur Terminalen är uppdelad i tre lägen (funktionsområden), konfigurering, programmering och drift. Normalt sker programmering och konfigurering med programmeringsverktyget. I respektive läge finns det olika antal nivåer beroende på funktion. Varje nivå består av en meny där ett val görs eller parametrar anges för att gå vidare till nästa nivå (meny). Applikationen byggs upp av block, grafikblock och/eller textblock (främst för rapportutskrifter). I blocken visas och ändras värden från styrsystemet. Varje block har ett av programmeraren tilldelat nummer mellan 0 och 989. Blocken 990-999 är reserverade för speciella ändamål s k systemblock. Terminalen är objektorienterad vilket innebär att ett block kan innehålla alla signaler knutna till ett objekt för styrning och övervakning av t ex en pump. 4-4 Beijer Electronics AB, MA00551C
Grunder Konfigureringsläge Programmeringsläge Driftläge Nivå 1 Val av styrsystem Systemsignaler Indexregister Språk Editera Blocklista Överför Block 0 Nivå 2 Block Larm Funktionstangenter LED Tidkanaler Block n Nivå 3 Grafikblock 4.4 Block Till varje block definieras ett blockhuvud. I blockhuvudet anges blocknummer, typ av block, statusord etc. Funktionerna larm, tidkanaler, System Monitor, E-post och kontrastinställning kan också anropas som block. Dessa benämns systemblock. Maximalt antal block i ett projekt i E50 är 50 och i E100, E150 och E200 är det 150. I övriga terminaler kan maximalt 990 block definieras. Notera! Blocktyp går inte att ändra för ett definierat block. Beijer Electronics AB, MA00551C 4-5
Grunder 4.5 Signalformat Följande signalformat finns tillgängliga i dialogen till varje objekt förutsatt att vald drivrutin stöder signalformatet. Formattyp Område Signed 16-bit -32768 +32767 Unsigned 16-bit 0 +65535 Signed 32-bit -2147483648 +2147483647 Unsigned 32-bit 0 +4294967295 Float with exponent, ±3,4E38 Tal större än 1000000 visas med exponent. 32-bit Float without exponent, 32-bit Parametrarna Positions (inklusive decimalpunkt och tecken) och Decimals anger tillgängligt område. T ex 8 positioner och 3 decimaler ger ±999,999. BCD Float 0 9999,9999. BCD 16-bit 0 9999 BCD 32-bit 0 99999999 HEX 16-bit 0 FFFF HEX 32-bit 0 FFFF FFFF Seconds 16-bit Objektet Analog numerisk kan presentera tidformat. Syntax: <timmar:minuter:sekunder>. Exempel: Registervärdet i D0=3661, objektet Analog numerisk som är knutet till D0 och definierat som Seconds 16-bit kommer då att visa <1:01:01>. Gäller ej E50, E100, E150 och E200. Seconds 32-bit Objektet Analog numerisk kan presentera tidformat. Syntax: <timmar:minuter:sekunder>.gäller ej E50, E100, E150 och E200. String Teckensträng som kan användas i dynamik-funktionen för grafiska objekt i E300-E910. Exempel: I objekten Statisk symbol, Digital symbol och Multisymbol kan den dynamiska egenskapen Symbol knytas till ett register med formatet String. Array 16-bit Tabellformat som kan användas för en Händelse i dynamik-funktionen för grafiska objekt i E300-E910. Exempel: En grupp av register ska tilldelas olika värden när Värde inmatat är lika med 99. Då kommer första värdet i fältet Värde att skrivas till registret D21 i fältet Signal. Om fältet Värde ser ut enligt följande, <1,2,3,4> kommer värdet 2 att skrivas i närmast efterföljande register (D22) osv. 4-6 Beijer Electronics AB, MA00551C
5 Programmering med programmeringsverktyget Programmering med programmeringsverktyget Detta kapitlet beskriver hur terminalen programmeras via programmeringsverktyget. För installation hänvisas till kapitlet Installation. I programmeringsverktyget nås alla funktioner från menyraden. 5.1 Starta programmeringsverktyget Klicka på Start/Program/E-Designer/E-Designer. När programmeringsverktyget startas finns menyerna Arkiv, Inställningar, Fönster och Hjälp i menyraden. 5.2 Välj språk Under Inställningar/Språk väljes det språk som programmet ska presenteras på dvs menytexter, objektnamn etc. I manualen förutsätter vi att svenska valts som språk. 5.3 Skapa ett projekt Ett nytt projekt skapas under Arkiv/Nytt. I dialogrutan Projektinställningar väljs typ av terminal, styrsystem och färgschema. Alla alternativ finns inte tillgängliga för alla terminaltyper. Klicka OK för att skapa ett nytt projekt. Beijer Electronics AB, MA00551C 5-1
Programmering med programmeringsverktyget Terminal Klicka på Ändra. Välj terminalmodell och version (systemprogram) av aktuell terminalmodell. Styrsystem Här väljs de styrsystem som terminalen ska vara uppkopplad mot. Klicka på Ändra för att visa följande dialog. I listan visas installerade drivrutiner. Här väljs fabrikat, protokoll och modell. Klicka OK för att avsluta. Klicka på Avbryt för att inte göra några ändringar. Det är möjligt att använda två drivrutiner i samma projekt, dvs terminalen kan hantera två drivrutiner. Drivrutinen för det andra styrsystemet väljs på samma sätt som för det första. För mer information om två drivrutiner i terminalen hänvisas till avsnittet Kommunikation med två styrsystem (Dubbla drivrutiner) i kapitlet Kommunikation. 5-2 Beijer Electronics AB, MA00551C
Programmering med programmeringsverktyget Färgschema: Här kan du skapa ett eget färgschema och spara det under ett eget namn. Färgschemat bestämmer färger på bakgrund, menyer, dialoger, objekt etc. När ett objekt i verktygslådan eller menyn väljs visas objektets färger i de färger som är definierade i valt färgschema. Klicka på Ändra för att visa nedanstående dialog. Här kan du ändra ett befintligt färgschema eller skapa ett nytt. Knappen Tillämpa uppdaterar alla färger i projektet, utom för linjer, cirklar, rektanglar och cirkelbågar. Beijer Electronics AB, MA00551C 5-3
Programmering med programmeringsverktyget 5.4 Uppdatera drivrutin Från Internet För att uppdatera befintliga drivrutiner till senaste version eller för att installera nya drivrutiner kan funktionen Arkiv/Uppdatera drivrutiner/från Internet användas. Alla projekt måste stängas innan funktionen används och datorn måste kunna ansluta till Internet. Någon webbläsare behövs inte. När anslutningen är etablerad visas en lista med alla drivrutiner som kan laddas ner till datorn via Internet. I listan visas versionsnummer på tillgängliga och på redan installerade drivrutiner. Markera önskade drivrutiner och välj därefter Ladda ner. Funktionen Markera nyare markerar alla drivrutiner som finns tillgängliga i en senare version, samt drivrutiner som inte är installerade. Varje drivrutin är ungefär 500 kb stor, och kan användas så snart nedladdningen avslutats. Från disk För att uppdatera tillgängliga drivrutiner till senaste version eller för att installera nya drivrutiner kan funktionen Arkiv/Uppdatera drivrutin/från Disk användas. Alla projekt måste stängas innan funktionen används. Välj den katalog som innehåller den nya drivrutinen och öppna mpd-filen. En lista visas med alla drivrutiner som kan installeras. I listan visas versionsnummer på tillgängliga drivrutiner och versionsnumret på installerade drivrutiner. Markera önskade drivrutiner och välj därefter Ladda ner. Funktionen Markera nyare markerar alla drivrutiner som finns tillgängliga i en senare version, samt drivrutiner som inte är installerade. Varje drivrutin är ungefär 500 kb stor, och kan användas så snart nedladdningen avslutats. 5-4 Beijer Electronics AB, MA00551C