2 Mtin 1983/84:848 Lars Werner m. fl. Åtgärder mt försurning Förbränningen av de fssila bränslena kl ch lja förrenar vår luft med kldixid, svaveldixid, kvävexider. tungmetaller ch andra ämnen. Resultatet av detta är försurning av mark ch vatten. Detta har man länge haft kännedm m. men det är på senare tid sm prblemets vidd ch mfattning blivit allt klarare. Försurningen beskrivs nu i många drastiska rdalag, bl. a. sm vårt största miljöprblem nu ch i framtiden. Till detta finns väl bara att tillägga, att frågan m någn framtid för människr. djur ch växter i det här sammanhanget ytterst är berende av huruvida de nödvändiga åtgärderna nu vidtas mt den pågående försurningen. Dessa måste dels handla m ett uppehållande försvar. dels åtgärder sm sätts in vid källan. Det är det sistnämnda sm kmmer att bli det avgörande för utgången av kampen mt försurningen. Sjöar ch vattendrag Det var sjöarna sm gav de första varningssignalerna m den pågående försurningen. eftersm dessa har ett sämre skydd mt försurning än såväl mark sm grundvatten. Svenska frskare har genm att undersöka sjösediment i försurade sjöar kunnat knstatera att ph-viirdet i dessa sjöar låg vid ungefär 7 vid istidens slut. Under alla dessa årtusenden har ph långsamt sjunkit till ungefär 6 där det sedan stabiliserades. Så plötsligt under efterkrigstiden hände någt dramatiskt. Vattnets ph-värde förändrades så påtagligt att det måste vara fråga m en ny mdanande faktr. Mest utsatta för försurningen är de mindre sjöarna ch vattendragen högst upp i vattensystemen. I de större sjöarna ch vattendragen ned tröms sker utvecklingen långsammare. Ttalt beräknas det finnas i Sverige minst l-t OO<l måttligt försurade ch ca 4 000 gravt försurade sjöar. Försurningen av sjöar ch vattendrag utgör även ett hiilsprblem. eftersm den satt fart på slumrande depåer av metaller i mark ch sediment. Naturvård verket har analyserat gäddr från 400 sjöar. spridda över hela landet. Resultatet av detta är överraskande. enligt naturvårdsverket. De högsta halterna av kvicksilver hittades inte i gäddr från sydviisira Sverige. där försurningen gått längst. utan i materialet från nedre Nrrlands skgssjöar. Sm en följd av denna undersökning kmmer ännu fler sjöar att svartlistas. ch antalet svartlistade sjöar avspeglar. enligt naturvårdsverket. bara hur många sm analyserats. Om vi undersökte 2 000 sjöar skulle vi säkert finna l 000 m fick svartlistas. Och hade vi 05 mg sm griins. sm
Mt. 1983/84:848 3 Canada, blev det inte många kvar. Av den här undersökningen måste bl. a. den slutsatsen dras att en mer mfattande undersökning av våra vattendrag mgående måste startas. Det måste ur flkhälssynpunkt anses högst tillfredsställande m det anses finnas tusentals sjöar med höga kvicksilverhalter i fisk. ch att dessa inte har undersökts. Skgen Det är bara någt år sedan de första rapprterna m skgsskadr i Västtyskland ch andra länder pi1 kntinenten nt1dde ss. För Sveriges del var skgsdöden ännu ett avlägset ht. Det visas inte minst av den uppfattning sm redvisas 1982 i rapprten: Försurning i dag ch i mrgn. Där heter det bl. a.: ''l dag finns i Skandinavien inga tydliga indikatiner eller bevis varken för ökad eller minskad skgsprduktin sm ett resultat av den sura nederbördens verkningar på skgsmarken ch dess bördighet." För ett år sedan fick vi veta-genm undersökningar sm gjrts i Hallandatt skgsmarken i södra Sverige är dubbelt så sur sm för femti år sedan. Samtidigt km de första rapprterna m försurningsskadad skg från Blekinge. Skgsstyrelsen begärde in uppgifter m liknande skadr fran sina skgsvårdsknsulenter i hela Sydsverige. Deras rapprter har nyligen lagts fram. De visar, att det finns skadad skg över hela södra Sverige. ända upp i Dalsland ch nrra Västergötland. Det här resultatet måste ng ses mt bakgrund av utvecklingen i Västtyskland. Förra smmaren rapprterades där 8% av landets skgar vara skadade. I år är siffran 35%. Ingen kan naturligtvis säga m det kmmer att gå lika frt här. men å andra siclan finns heller intet sm säger att sa inte kan bli fallet. Hur lång tid vi har på ss vet egentligen ingen, men den förfiirande hastighet varmed skgsdöden drar fram över kntinenten visar dck att varje år är dyrbart. En av följderna av det sura regnet över marken är att depåer av metaller sätts i mlpp. En nyligen avlämnad rapprt till naturvårdsverket är alarmerande. Den visar att försurningen nu frigör markens väldiga metallförråd, ch eftersm denna tillgång är mfattande kan halterna i grundvatten ch vattendrag stiga så högt att även rätt harmlösa ämnen blir hälsrisker. Analy erna i den här studien visar att halterna av metallerna ständigt ökar, varav kadmium ch aluminium står för de största prblemen. Gödsling av jrd- ch skgsmark Gödslingen av åkermarken mejför stark försurning. Man beriiknar att ca en femtedel av försurningen berr på en ökad användning av surgörande gödselmedel. Försök gör att mtverka detta genm kalkning, men det finns ett strt ackumulerat behv i dag att kmma till riitta enbart med
Mt. 1983/84:848 4 gödselförsurningen av åkermarken. Även skgsmarken gödslas. Till en början gödslades skgsbestånden ca lo år före avverkningen för att få ett kraftigt tillsktt av vedmassa. u börjar man alltmer använda den s. k. mdrevsgödslingen. att gödsla ett bestfmd vart sjunde till vart tinde år under dess växtålder. När marginalerna till mfattande skadr på skgs- ch åkermark börjar bli små. måste all verksamhet sm bidrar till försurningen kritiskt granskas. Det är inte nödvändigt att gödsla skgsmark. i varje fall inte i en mfattning sm börjar likna jrdbruksdrift. l första hand bör därför den s. k. mdrcvsgödslingen förbjudas ch en prövning ske av nödvändigheten att över huvud taget gödsla skgsmark. Dricksvattnet Nu drabbas ckså grundvattnet av försurningen. Det är de grävda brunnarna sm drabbas i första hand. men det finns i ven tecken sm tyder p 1 att även brrade brunnar drabbas. Det finns 100000 grävda brunnar i landet ch så mycket sm var fjärde brunn kan redan vara försurad. ch nyligen gjrda undersökningar av de brrade brunnarna tyder på att det djupare liggande grundvattnet ckså är påverkat. allt enligt naturvårdsverket. En del av prblemen med sura brunnar går att lösa med vissa åtgärder. medan t. ex. några åtgärder mt metallhalter av aluminium ch kadmium i dag inte står att finna. Det är därför nödvändigt att alla ht mt landets grundvatten kartläggs ch metder utvecklas för att möta dessa ht. Vattenförsörjningen i landets tätrter sker kllektivt genm vattenverket. Vid dessa verk tas prver ch vissa möjligheter finns att behandla knsumtinsvattnet så att det blir tjänligt för knsumtin. Dessa möjligheter finns inte för glesbygden där dricksvattnet måste tas från lkala brunnar. Det är därför en angelägen uppgift för samhället att ge de människr sm br utanför tätrterna samma möjligheter till en gdtagbar kvalitet på sitt dricksvatten m de sm br i tätrterna. Här måste en rdning etableras sm innebär att vattenkvaliteten utanför våra tätrter kan hållas under kntrll utan skäliga kstnader för de berörda människrna. Bilarna Vi vet att bilavgaser spelar en rll i försurningsprblematiken. ch därför är en dminerande miljöfråga. Kvävexidutsläppen ökar ch slutsatsen måste bli att mycket mer måste göras för att minska avgasutsliippen från trafiken. Här vill vi påpeka att man i Sverige så gtt sm enbart inriktat sig p<i att genm skärpta avgaskrav kmma till dilla med prblemen fran bensindrivna persnbilar. Nu ger de bensindrivna persnbilarna ett relativt litet bidrag till miljöprblemen i förhållande till <IVgasut liippen fran dieseldrivna tunga frdn. Vi har i en särskild mtin till årets riksdag. m
Mt. 1983/84:848 5 bl. a. överföring av långväga lastbilstransprter till järnväg. pekat på exempel på åtgärder sm till en låg kstnad för staten ger en str samhällseknmisk vinst i frm av bättre miljö. I anledning av detta går vi inte närmare in på vad sådana åtgärder skulle betyda. Bilavgaserna innehåller ckså andra hälsfarliga ämnen. bl. a. rganiska blyföreningar. Detta innebär att vi måste få ett snabbt beslut m blyfri hensin ch effektiv rening av bilavgaserna. Vi anser att det nu finns förutsättningar för regeringen att utan ytterligare dröjsmål lägga fram ett atgärd prgram sm innefattar hygieniska gränsvärden samt införande av blyfri bensin. Genmförandet av dessa åtgärder får, enligt vår mening, inte göras berende av samtidiga åtgärder inm EG. Ett mycket starkt skäl för att utan dröjsmål införa blyfri bensin är att de flesta bilmtrer. enligt uppgift. redan är knstruerade för att klara av sådan förbränning på ett tillfredsställande sätt. Kalkning För att hålla försurningsdöden brta från sjöarna har Sverige de senaste åren satsat mångmiljnbelpp på kalkning. Kalken neutrali erar det sura nedfallet ch mtverkar tillfälligt försurningsprcesserna. Kalkningen blir ett uppehållande försvar. Bara att rädda en liten del av landets försurningshtade sjöar kmmer att ksta stra pengar. För budgetaret 1984/85 har föreslagits en uppräkning av anslaget till åtgärder mt försurningen med 20 milj. kr. till ttalt 85 milj. kr. Om detta anslag är tillräckligt för nödvändiga insatser är svårt att bedöma. Om man t. ex. ser den länsvisa fördelningen av kalkningsinsatserna så är den mycket jämn. Det finns län sm endast fått O, l %av länsbehvet tillgdsett. Det kan framöver bli angeläget att vidta ckså andra åtgärder när det gäller försurningen. Därför bör regeringen mycket nggrant följa utvecklingen på detta mråde, ch m nödvändigt föreslå ytterligare medel. Internatinellt åtgärdsprgram Försurningens prblem är internatinella. ch prblemets lö ning måste således bli internatinell. l den svenska studien inför stckhlmsknferensen 1982, m försurningen av miljön. redgörs för lika länders nedfall från egna utsläppskällr. Av dessa diagram ch tabeller framgår med tydlighet mfattningen av utsläppen. Har då Sverige någn möjlighet att påverka den utvecklingen? Kan vi få regeringar i Väst- ch Östtysk land, Tjeckslvakien ch Ungern att vidta åtgärder? Ja, det gda har skgsdöden i Eurpa fört med sig, att trycket på plitikerna har ökat. Opininsundersökningar i Västtyskland visar, att medbrgarna är beredda att betala ett högre el pris för att beksta ett avsvavlingsprgram. Och i ett nyligen framlagt förslag på tjänstemannanivå inm EG-kmmissinen sattes målet till en sextiprcentig minskning av svavelutsläppen till 1995. Det är betydligt mer än de
Mt. 1983/84:848 6 skandinaviska länderna krävt i dc internatinella förhandlingarna. Lika viktigt sm reningsåtgärder är att minska energianvändningen ch därigenm förbränningen av lja ch kl. Genm att gradvis ta i bruk ny ch energisnål teknik sm redan finns skulle energianvändningen kunna halveras inm 25 till 50 år. Den slutsatsen drar två framtidsfrskare i en studie från 1981. Om man utgår från att den slutsatsen är giltig ckså för resten av Eurpa skulle en minskning av energianvändningen i kmbinatin med reningsåtgärder kunna minska svavelutsläppen till en fjärdedel av dagens inm 25 år! Frtfarande inm ramen för den internatinella knventinens villkr m "balanserad utveckling". 33 stater har skrivit under den internatinella knventinen m långväga luftförreningar. Knventinen är inte tvingande. utan endast en målsättning sm knventinsländerna uttalat sig för. Vad dessa har förbundit sig är att göra vad de kan för att begränsa utsläppen inm ramen för denna "balanserade utveckling". Vid den internatinella knferensen i Stckhlm förra mmaren hävdade svenska försurningsexperter, att 40 miljarder krnr skulle räcka till en å mfattande atsning på avsvavling av bränslen ch rökgaser. att utsläppen i Eurpa skulle halveras på ti år. Den summan skulle uppnas t. ex. genm en höjning av energikstnaderna i Eurpa med 3 %. Insikten m att någt måste göras åt utsläppen av försurande luftförreningar i de eurpeiska industriländerna har ökat. Sverige måste därför frtsätta att aktivt verka bland dessa länder för att de försurande utsläppen på ett planerat sätt minskas. Men skall Sverige härvid vara trvärdigt måste vi föregå med gtt exempel. Vi måste minska våra egna utsläpp, sm till två tredjedelar faller ned över andra länder. Försurningsprblemets internatinella dimensin kräver. enligt vår mening. att regeringen vidtar nya internatinella initiativ. Vi anser att initiativ bör tas för en ny knferens liknande den sm hölls i Stckhlm 1982. eller att på annat sätt aktualisera ett åtgärdsprgram för hela Eurpa. I ett sådant åtgärdsprgram skulle en internatinell miljöavgift ingå sm en viktig del. Vpk:s förslag Sverige har gjrt en hel del i kampen mt försurningen, vi har bl. a. halverat våra utsläpp på ti år, men vi måste skyndsamt gå vidare. Olika vägar måste prövas. Vi har i vår mtin berört en del av försurningsprblematiken ch vi föreslår med anledning härav att följande åtgärder ch initiativ vidtas: En ny internatinell knferens sammankallas för upprättande av ett målinriktat åtgärdsprgram ch aktualisering av frågan m en internatinell miljöavgift.
Mt. 1983/84:848 7 En mfattande undersökning av våra vattendrag startas mgående för att undersöka tungmetallförekmsten i fisk. Ett prgram upprättas för att skydda grundvattnet ch system införs för kntrll av knsumtinsvattnet i brunnar ch vattentäkter utanför tätrterna. Blyfri bensin införs ch förslag läggs m effektiv rening av bilavgaserna. Ytterligare medel ställs till förfgande i händelse av att kalkning av våra vattendrag kraftigt behöver ökas. Åtgärder vidtas för att minska gödselmedlens bidrag till försurningen. Den s. k. mdrevsgödslingen av skgsmark bör förbjudas. Hemställan Med hänvisning till vanstående föreslås att riksdagen hs regeringen hemställer m åtgärder i kampen mt försurningen i enlighet med vad sm anförs i mtinen. Stckhlm den 20 januari 1984 LARS WERNER (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk) JÖRN SYENSSON (vpk) NILS BERNDTSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk) JOHN ANDERSSON (vpk) TORE CLAESON (vpk)