GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING B: STRUKTUR- OCH SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK KULTUR OCH UTBILDNING LÄRARUTBILDNING: NULÄGE OCH UTSIKTER FÖR UTBILDNINGEN AV PRIMÄRSKOLLÄRARE I EUROPA STUDIE Sammanfattning Genom denna studie får Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning upplysningar om lärarkvaliteten i Europas primärskolor. Här bedöms från enskilda lärares och lärarutbildares synvinkel situationen i fråga om grundutbildning för lärare, stöd till dem i början av karriären och kontinuerlig fortbildning. Vi rapporterar om hur dessa komponenter av lärarutbildningen som helhet hjälper lärarna att ge sig i kast med utmaningar i klassrummet, inom skolan och inom utbildningsväsendet. I rapporten noteras vilka reformer som gjorts inom sektorn till följd av tidigare rekommendationer. Rapporten avslutas med rekommendationer till en politik för ytterligare förbättring av undervisningens kvalitet med hjälp av lärarutbildning. IP/B/CULT/FWC/2010-001/Lot2/C1/SC5 Juli 2014 PE 529.068 SV
Detta dokument har beställts av Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning. FÖRFATTARE Panteia: Johan Bokdam, Inge van den Ende Ockham IPS: Simon Broek ANSVARIG HANDLÄGGARE Ana Maria Nogueira Utredningsavdelning B: Struktur- och sammanhållningspolitik Europaparlamentet B-1047 Bryssel E-post: poldep-cohesion@europarl.europa.eu REDAKTIONELLT STÖD Lyna Pärt SPRÅKVERSIONER Original: EN Översättningar: DE, FR OM UTGIVAREN Du kan kontakta utredningsavdelningen eller prenumerera på nyhetsbrevet genom att skriva till: poldep-cohesion@europarl.europa.eu Manuskript färdigställt i juli 2014. European Union, 2014 Detta dokument finns tillgängligt på Internet på: http://www.europarl.europa.eu/studies ANSVARSFRISKRIVNING De åsikter som framförs i texten är upphovsmännens och utgör inte nödvändigtvis Europaparlamentets officiella ståndpunkt. Återgivning eller översättning för icke-kommersiellt bruk är tillåten, under förutsättning att källan anges och att utgivaren meddelas i förväg och får en skriftlig kopia.
Lärarutbildning: Nuläge och utsikter för utbildningen av primärskollärare i Europa SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER Studiens syfte Av de skolinterna faktorer som påverkar kvaliteten på elevernas inlärning är lärarna den viktigaste. I denna studie betraktar vi lärarkvaliteten ur flera olika synvinklar, varvid lärarutbildningen och lärarnas yrkesutveckling är avgörande för elevernas inlärning och framsteg i skolarbetet. Lärarna upplever många olika utmaningar i fråga om undervisningen och undervisningens effektivitet, liksom även stigande krav från samhällets sida på en effektiv undervisning. Detta ställer krav på systemförändringar i läraryrket, men också på en kraftigare betoning av lärarutbildningen. Huvudfrågorna i denna studie är 1) i vad mån dagens europeiska system för lärarutbildning är ändamålsenliga och 2) hur en förbättrad grundutbildning och fortbildning för lärare kan hjälpa dem att ge sig i kast med aktuella och framtida utmaningar. Här undersöks hur nationella strategier för bättre lärarkvalitet knyter an till olika skeden i lärarnas yrkesliv och till fortlöpande lärarutbildning. Lärarutbildningen kan anses bestå av tre skeden: grundutbildning för lärare, stöd till dem i början av karriären och kontinuerlig fortbildning. Studien bygger på en översyn av tillbudsstående litteratur och policydokument, intervjuer med av frågan berörda parter på EU-nivå och djupanalyser av olika länder, utgående från intervjuer med skollärare, lärarutbildare, förvaltare av program för grundutbildning för lärare och med studerande och politiska beslutsfattare i sju medlemsstater (Finland, Frankrike, Irland, Italien, Litauen, Nederländerna och Österrike). Slutsatser Slutsatserna har sammanförts i tre kategorier. Den första kategorin omfattar slutsatser om utvecklingen på EU-nivå: På EU-nivå prioriteras lärarutbildningen och det har tagits fram många nyttiga studier och handböcker. Det är dock svårt att skönja några direkta praktiska konsekvenser. Nationella reformer följer vanligen rekommendationerna i EU:s dokument. Lärarutbildningen är i många länder politiskt högprioriterad och reformer inriktas vanligen på de utmaningar man stött på. Den andra kategorin omfattar slutsatser om utmaningar och reformer: Utmaningarna på klassrumsnivå tas upp inom alla skeden av utbildningen (grundutbildning för lärare, stöd till dem i början av karriären och kontinuerlig fortbildning). Politiska reformer fokuserar dock huvudsakligen på grundutbildningen och i mindre mån på kontinuerlig fortbildning och stöd i början av karriären. Utmaningar på skolnivå åtgärdas knappast genom politiken för lärarutbildning. De kan mer effektivt åtgärdas genom andra politiska reformer med anknytning till arbetsförhållandena och till skolornas organisation. 3
Utredningsavdelning B: Struktur- och sammanhållningspolitik Utmaningar på själva utbildningsväsendets nivå åtgärdas med hjälp av reformer av grundutbildningen för lärare, men hör också samman med andra områden inom politiken (arbetsförhållanden, budgetramar, uppfattningar om läraryrket). Den tredje kategorin omfattar slutsatser om lärarutbildningens strukturer och reformstrategier. Reformerna fokuserar mestadels på grundutbildningen för lärare. När grundutbildningen anses vara för handen brukar andra delar av den helhet lärarutbildningen utgör ägnas större uppmärksamhet inom politiken. Det är endast sällan som lärarutbildningen betraktas som en fortlöpande helhet med grundutbildning för lärare, stöd till dem i början av karriären och kontinuerlig fortbildning. Till följd av detta brister det i samordning mellan strukturerna för den (vilken struktur ska inrikta sig på vilken utmaning). Programmen för grundutbildning för lärare är högst olika i de länder som undersökts, beroende på nationella uppfattningar om vad som är en bra lärare. Detta för med sig att alla reformer av denna grundutbildning ger upphov till åtskilligt med politisk och samhällelig diskussion. Stöd till lärare i början av karriären har blivit en mer framträdande fråga inom politiken. I många länder är sätten att greppa denna fråga dock fortfarande underutvecklade. Kontinuerlig fortbildning erbjuds i flertalet länder. Det brister dock överlag i incitament för deltagande i kontinuerlig fortbildning (med anknytning till karriärutvecklingen), tillsammans med attitydskäl mot deltag ande på det individuella planet. Rekommendationer Ett flertal rekommendationer kan tillhandahållas för att det ska finnas strukturer för lärarutbildning för att stödja lärarna med att hantera de utmaningar de ställs inför. Rekommendation 1 (till berörd a parter på europeisk, nationell, lokal nivå, skolor och lärare): Lärarutbildningen bör ses som en fortlöpande helhet av grundutbildning för lärare, stöd till dem i början av karriären och kontinuerlig fortbildning, vilka alla medverkar med att åtgärda utmaningar som undervisningen innebär i praktiken. Mot bakgrund av detta rekommenderas följande: Utbudet av stöd till lärare i början av karriären och av kontinuerlig fortbildning bör läggas upp i form av fortlöpande utbildningsvägar, som bygger på de tidigare skedena inom den fortlöpande utbildningshelheten. Stödet till lärare i början av karriären och den kontinuerliga fortbildningen bör öppnas för insyn, så att helhetsutbudet blir mer sammanhängande. Arbetsgivarnas förväntningar på den kontinuerliga fortbildningen av lärare bör öppnas för insyn. Rekommendation 2 (till berörda parter på nationell nivå, skolor och lärare): När reformer utvecklas och genomförs bör man beakta vad som redan åstadkommits på europeisk nivå i fråga om lärarutbildning. Följande rekommenderas: Att relevant EU-litteratur används för att aktualisera särskilda frågor på det nationella planet (stöd till lärare i början av karriären och kontinuerlig fortbildning). Att relevant dokumentation används för att utveckla strukturer för stöd till lärare i början av karriären och kontinuerlig fortbildning på nationell nivå, lokal nivå eller skolnivå. 4
Lärarutbildning: Nuläge och utsikter för utbildningen av primärskollärare i Europa Rekommendation 3 (till berörda parter på nationell och lokal nivå/skolnivå): Reformer av lärarutbildningen bör vara i linje med reformer av skolorn as organisation och av arbetsförhållandena. Dessutom bör tillräckligt med ekonomiska resurser anslås för att reformerna ska kunna genomföras. Mot bakgrund av detta rekommenderas följande: Att lärare får stöd till självstudier genom att det ordnas med attraktiva alternativ för yrkesutbildning. Att det skapas incitament till självstudier genom att förvaltningen av mänskliga resurser i skolorna stärks och genom att fortbildningen anknyts till lärarnas karriärutveckling. Att arbetsförhållandena, skolornas organisation och kulturen i skolorna anpassas för att skapa mer olikartade karriärvägar, stimulera till skolinternt samarbetslärande och ge lärarna mera tid för uppgifter med anknytning till skolans utveckling. Att det i samband med genomförandet av reformer ses till att det finns tillräckligt med ekonomiska resurser för att målen för politiken ska kunna följas. 5