Begåvningsstöd. - En väg till ökad självständighet för personer med utvecklingsstörning



Relevanta dokument
Begåvningsstöd - En väg till ökad självständighet för personer med utvecklingsstörning. Amanda Personne & Maria Åkerström

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun

Servicebostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. - Vad är det?

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Gruppbostad LSS Sektor stöd och omsorg

Gruppbostad i Håbo kommun

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014

Servicebostad i Håbo kommun

Servicebostad LSS Sektor stöd och omsorg

Insatsen vård- och omsorgsboende

Att flytta in i gruppbostad

Motverka psykisk ohälsa bland äldre med gruppverksamhet?

Gruppbostad vad är det?

Bilagor. BILAGA 1 Genomförandeplan. BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen. BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan

Stöd till dig som har en funktionsnedsättning

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Välkommen till. vår hemtjänst

stöd och hjälp i det egna boendet.

Verksamhetsuppföljning Dagverksamheterna Maj-Juni 2017

Att flytta in i servicebostad

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Individuella målprogram för äldre personer med utvecklingsstörning

Lättläst LSS för vuxna

Gruppbostad och servicebostad

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

LSS-insatsernas innehåll

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

CHECKLISTA DEMENS HEMTJÄNST

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2013.

Brukarundersökning Bostad med särskild service LSS

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

LSS-bostad. för vuxna personer med funktionsnedsättning

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Barns och ungdomars engagemang

Att leva gott med demens. Projekt med stimulansbidrag Högsbo

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping


Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Resultat brukarundersökning LSS boende

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Möjlighet att leva som andra

Utvärdering enligt utvärderingsplan delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på

Landskrona stad. Delaktighetsmodellen Rapport efter brukarundersökning

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Här kan du läsa om LSS

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Vad tycker du? Medborgarundersökning i sektor LSS hösten 2018

Brukarundersökning Bostad med särskild service

Uppföljning av socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2009

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för biståndsbedömning av hemtjänst ... Beslutat av: Socialnämnd

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Lättläst om LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Fastställd av kommunstyrelsen

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Solgårdens korttidsvistelse. Enköpings kommun

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. Beslut Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna. Ulrika Axelsson verksamhetsområdeschef

Stöd och hjälp i det egna boendet

Gruppboende och serviceboende

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Transkript:

Begåvningsstöd - En väg till ökad självständighet för personer med utvecklingsstörning Amanda Personne & Maria Åkerström FoU i Sörmland Projektredovisning 2013:1 1

Förord 2009 startade Gnesta kommun ett arbete med att införa fler evidensbaserade metoder i verksamheten för personer med funktionsnedsättning. En brukarundersökning som genomförts under 2009 visade att verksamheten hade vissa utvecklingsområden. Ett område var att skapa en bättre struktur och förutsägbarhet i boendet då en del brukare upplevde att de inte visste vad som skulle hända under dagen och att man inte alltid kände sig trygg i sitt boende. Vi analyserade vad vi kunde göra för att utveckla strukturen och förutsägbarheten och då insåg vi att vi måste arbeta mer metodiskt och lika och involvera brukaren mer. Tidigare hade personalen använt sitt sunda förnuft och sina erfarenheter i arbetet vilket hade fungerat bra men det var svårt att utvärdera hur bra det fungerade och främst vad det var som fungerade. Vi tittade på hur andra kommuner arbetade och upptäckte att det var svårt att hitta metoder som var evidensbaserade för målgruppen personer med utvecklingsstörning. Vi blev tipsade om Grepp om livet och började studera det närmare och såg att det var ett strukturerat arbetssätt där vi också kunde mäta om våra insatser faktiskt hade någon effekt och på så sätt även skapa oss en lokal evidens kring metoden begåvningsstöd. Men främst var metoden ett bra och strukturerat hjälpmedel för personalen att ta reda på hur de personer som bor i gruppbostaden värderar sin egen självständighet och framförallt inom vilka områden de vill bli mer självständiga. När personerna själv fick möjlighet att uttrycka detta visste vi inom vilka områden vi skulle börja stötta till ökad självständighet och inom vilka områden brukaren hade en ambition om lägre självständighet. Tanken med att införa metoden begåvningsstöd var att göra det abstrakta så konkret som möjligt för personerna som bor i gruppbostaden och på så sätt skapa möjligheter till ett så självständigt liv som möjligt. Vi tänkte att vi med små medel, exempelvis tejp i olika färger, skulle kunna göra stor skillnad i brukarnas liv. Då detta arbete gett positiva resultat har grepp om livet även börjat användas inom daglig verksamhet i Gnesta kommun. Vi hoppas såklart också att andra verksamheter kan ha nytta av det arbete vi lagt ner och på så sätt möjliggöra ytterligare för personer med utvecklingsstörning att öka sin självständighet. Gnesta januari 2013 Fredrik Yllman Enhetschef Gnesta kommun 2

Sammanfattning Detta projekt är en följd av politiska beslut om att arbeta utifrån strukturerade metoder i arbetet med brukare i Gnesta kommun. Projektet är även ett resultat av en brukarenkät som genomfördes i kommunen 2009. Där framkom det att brukare inom Stödverksamheten, som ges insatser enligt LSS och SoL, upplevde att de till viss del saknar kontroll över sina liv. Projektet utfördes på en gruppbostad i Gnesta kommun där tre personer med utvecklingsstörning samt hela personalgruppen på sju personer deltog. Projektets syfte var att med hjälp av en strukturerad arbetsmetod och begåvningsstöd främja självständighet hos personerna med utvecklingsstörning. Personerna fick själva skatta sin upplevda självständighet och önskade sedan inom vilka vardagssituationer de ville få ökad självständighet. I slutet av projektet skattade de sin upplevda självständighet igen. Materialet som projektet utgått från heter Grepp om livet och är framarbetat av Hjälpmedelsinstitutet. Både personerna med utvecklingsstörning och personal har fått fylla i skattningar kring hur självständigheten upplevs för personerna med utvecklingsstörning. Sedan har begåvningsstöd satts in efter att en situationsanalys gjorts av vald situation. Resultatet visar att alla personer med utvecklingsstörning har fått begåvningsstöd inom minst en önskad situation samt fått begåvningsstöd tillgängligt i gemensamhetsutrymmen. Det är svårt att endast utifrån självskattningsformuläret uttala sig om upplevd självständighet, då begåvningsstöd endast införts inom en eller ett par situationer. I samtal bekräftade dock personerna med utvecklingsstörning att de nått ökad självständighet. Personalgruppen upplevde sig vid slutet av projektet som mer reflekterande och inte så rädda för att någon ska misslyckas som tidigare. 3

Inehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 6 Frågeställningar... 6 Material och Genomförande... 6 Urval... 6 Formulär... 6 Genomförande... 7 Etiska aspekter... 8 Resultat... 9 Person A... 9 Person B... 9 Person C... 10 Diskussion...11 Hur upplever vuxna personer med utvecklingsstörning att begåvningsstöd påverkar självständighet i vardagslivet (hemma och fritid)?... 11 Hur upplever personal att Grepp om livet fungerar som ett verktyg för att främja självständighet hos personer med utvecklingsstörning?... 12 Spridning av begåvningsstöd på enheten... 13 Spridning av Grepp om livet... 13 Tips till er som ska arbeta med Grepp om livet... 14 Referenser/litteraturlista... 14 Bilaga 1 4

Inledning Detta projekt är ett resultat av en enkät för personer som har insatser enligt LSS och SoL i Gnesta kommun. Där framkom det att de till viss del saknade känslan av kontroll över sina liv samt att personal inte har tillräckliga kunskaper om deras funktionsnedsättningar. Projektet genomfördes på en gruppbostad i Gnesta kommun. Både projektledare och projektredovisningsförfattare arbetar som boendepersonal på gruppbostaden. Att arbeta med personer med utvecklingsstörning är ett spännande och givande arbete där man som personal använder sig själv som verktyg. Personalen på den gruppbostad där projektet genomfördes har tidigare upplevt att de arbetat mycket efter sunt förnuft och att insatsens utformande har påverkats av vad de som personal antar är utvecklande och stimulerande för personerna som bor i gruppbostaden mer än respektive persons egna önskemål. Därför fanns ett behov att undersöka hur personerna med utvecklingsstörning själva såg på sin självständighet och inom vilka områden de önskade att öka sin självständighet. Projektet gav oss möjlighet att undersöka självständighet utifrån en strukturerad arbetsmetod. Förhoppningen med projektet var inte bara att öka självständighet generellt hos personerna med utvecklingsstörning utan att öka självständigheten inom de områden individen själv önskade. För att nå det målet undersöktes om begåvningsstöd kunde främja självständighet. Bakgrund Befintlig dokumentation tyder på att samhällets sociala stöd- och hjälpinsatser inte alltid anpassas utifrån den enskilde individens behov utan oftare utifrån behov som gruppen personer med utvecklingsstörning bedömts ha (Umb-Carlsson & Sonnander, 2005). Personal kan arbeta utifrån olika attityder/synsätt t.ex. välja att vara kontrollerande (ta makten) eller välja att vara stödjande (öka makt hos personen med utvecklingsstörning). Barron (2001) menar att LSS-reformen 1994 lyfter fram vikten av att personer med funktionsnedsättning får en ökad självständighet och autonomi i vardagslivet. En tidigare studie visar dock att det finns stora skillnader på hur LSS-reformen bidragit till att personer med funktionsnedsättning upplever ökad kontroll i sin vardag (Barron, 2001). Målet med projektet var att arbeta med en strukturerad arbetsmetod för att öka självständighet hos personer med utvecklingsstörning. Materialet som användes heter Grepp om livet- en väg till begåvningsstöd (Lindström & Wennberg, 2004). Lindström och Wennberg (2004) beskriver Grepp om livet som en strukturerad arbetsmetod med direkt koppling till brukarens vardagsaktiviteter. Materialet utgår från ett brukarperspektiv och undersöker även personals upplevelse av brukarens självständighet. Genom att belysa det stöd som ges utifrån båda perspektiven, kan den eventuella upplevda skillnaden leda till ökad förståelse för brukarens egna behov, önskemål, förmågor etc. Detta gör att det i högre grad ger en möjlighet att anpassa det stöd som ges utifrån ett brukarperspektiv. Att utvärdera och kvalitetstesta sitt arbetssätt leder till kompetenshöjning hos personal och gagnar brukaren direkt. Ett av Grepp om livets huvudsyften är att utveckla personalgruppens syn på självständighet för personer med utvecklingsstörning och personalens roll i samband med en sådan utveckling (Lindström & Wennberg, 2004). Stödverksamheten i Gnesta kommun ger insatser med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) och lag (1993:378) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 5

Inom verksamhetsområdet används genomförandeplaner som en strukturerad metod för att planera, genomföra och utvärdera de insatser som ges enligt beslut. Personal upplever att det även behövs en metod, för att målen i genomförandeplanen ska spegla de områden inom vilka personen själv vill öka sin självständighet. Genomförandeplanen är ett arbetsinstrument vid genomförandet av beslutet där det dokumenteras hur det faktiska stödet/ hjälpen planeras, genomförs, följs upp och utvärderas. Denna plan utformas tillsammans med den enskilde personen. Om erfarenheterna av det aktuella projektet är positiva planeras att använda Grepp om livet inom daglig verksamhet enligt LSS och andra verksamheter inom Stödverksamheten i kommunen. Syfte Det övergripande syftet är att med hjälp av en strukturerad arbetsmetod och begåvningsstöd främja självständighet hos personer med utvecklingsstörning. Frågeställningar Hur upplever vuxna personer med utvecklingsstörning att begåvningsstöd påverkar självständighet i vardagslivet hemma och på fritiden? Hur upplever personal att Grepp om livet fungerar som ett verktyg för att främja självständighet hos personer med utvecklingsstörning? Material och Genomförande Urval Urvalet av personerna med utvecklingsstörning samt personalgruppen, gjordes av enhetschefer i Stödverksamheten utifrån en hög kontinuitet i personalgruppen, samt en önskan i personalgruppen att utveckla sitt arbetssätt. Fyra personer med utvecklingsstörning som har insatsen bostad med särskild service för vuxna, LSS 9 9, tillfrågades att delta i projektet. Ett informationsmöte hölls av enhetschef samt två boendepersonal tillsammans med gode män/ anhöriga och personerna med utvecklingsstörning. Efter godkännande av gode män/ anhöriga tillfrågades de fyra personerna med utvecklingsstörning enskilt och fick ett informationsblad om projektet (bilaga 1). Alla fyra tackade ja och påbörjade projektet, men en person valde att avsluta sin medverkan en bit in i projektet och redovisas således inte i projektredovisningen. De tre personerna med utvecklingsstörning som deltog i hela projektet, har alla en måttlig utvecklingsstörning och är i 30-45 årsåldern. All fast anställd personal i boendegruppen deltog i projektet. Vid starten var de sju stycken, en personal slutade under projekttiden och en ny personal deltog från och med en bit in i projektet. Formulär Projektet har utgått från valda delar av Hjälpmedelsinstitutets material Grepp om livet - en väg till begåvningsstöd (Lindström & Wennberg, 2004). Materialet består av tre olika områden; hemma, fritid och daglig sysselsättning. Projektet undersökte områdena hemma och fritid. Materialet innehåller utbildningsmaterial för personal och beskriver hur man kan arbeta för att ta reda på behov av begåvningsstöd, samt formulär om självständighet som fylls i av personerna med utvecklingsstörning och personal. De sex formulä- 6

ren används som underlag vid intervjuer, skattningar och analyser. Formulär 1 består av ett skattningsformulär av självständighet inom områdena hemma och fritid och fylls i av personerna med utvecklingsstörning. I formulär 2 fyller personal i vad de tycker om självständigheten hos personerna med utvecklingsstörning inom områdena hemma och fritid. I formulär 3 skattar personal hur personerna med utvecklingsstörning använder sin begåvning inom kategorierna; symbolanvändning, sortering, mängd, antal, siffror, pengar, samband, tid samt avstånd och riktning. I formulär 4 gör personal en situationsanalys av den situation personen med utvecklingsstörning har önskemål om att bli mer självständig i. Situationsanalysen går till så att personal iakttar personen med utvecklingsstörning när denne utför situationen och sedan skriver ner hur många moment personen gjorde i situationen. I formulär 5 sammanställs intervjuerna (från formulär 1) med personerna med utvecklingsstörning. Formulär 6 består av en planering av åtgärder som görs av personalgruppen, d.v.s. vilka moment från situationsanalysen som kan underlättas med hjälp av begåvningsstöd. Genomförande Projektet genomfördes under perioden 2010-02-24 till 2011-04-30. Det startades upp med en planeringsdag för aktuell personal som följdes av en informationsträff med personerna med utvecklingsstörning och deras företrädare/gode män samt intresserade anhöriga. Personalen, på den dagliga verksamhet där personerna med utvecklingsstörning har insatser dagtid, informerades. Personalgruppen förberedde sig innan kartläggningsarbetet genom att: gå igenom de olika nivåerna för utvecklingsstörning (Kylen, 1979). titta på film som belyser vardagssituationer som personer med utvecklingsstörning kan ha svårigheter att förstå (Ninjakoll). prata om tids- och rumsuppfattningar. träna intervjuteknik med varandra (t.ex. ställa öppna frågor). göra justeringar i formulären Grepp om livet- en väg till begåvningsstöd, för att anpassa till varje person med utvecklingsstörning. Formulär gjordes mer personliga, genom att vi tog bort och la till frågor utifrån personerna med utvecklingsstörnings rutiner och intressen i deras vardag och fritid. Ett exempel på detta var att personalen lade till en fråga om självständighet kring dans i fritidsformuläret, eftersom en person med utvecklingsstörning åker på dans varje vecka. Personalen skapade personliga framsidor till varje persons formulär med bilder och text utifrån dennes intressen och med texten NN:s bok. Skattning av självständighet Kartläggningsarbetet började med att personerna med utvecklingsstörning i juni 2010, enskilt men i närvaro av personal, skattade sin självständighet inom kategorierna hemma och fritid. Exempel på en fråga i kategorin hemma är; Hur mycket hjälp får du när du dammsuger? med svarsalternativen 1) Gör själv 2) Med personal 3) Personal gör. Personen fyllde även i områden denne önskade bli mer självständig i, genom att svara på frågorna Vad vill du göra själv?, Vad vill du inte göra? och Vad vill du göra mera?. Sedan skattade personalen personen med utvecklingsstörnings självständighet inom samma kategorier. De olika skattningarna jämfördes sedan. 7

Skattning av hur begåvningen används Därefter genomfördes en skattning av hur personerna med utvecklingsstörning använde sin begåvning. Denna skattning gjordes genom att intervjua och studera de olika personerna i olika vardagssituationer, med fokus på orsak och verkan. Vid intervjuerna deltog personen med utvecklingsstörning samt två boendepersonal, där en personal förde samtalet och den andra antecknade i formuläret Skattning av hur begåvningen används. Formuläret underlättar för personalen att se hur personerna med utvecklingsstörning använder sina styrkor och vilka kognitiva svårigheter som finns. Detta hjälper till i utformandet av begåvningsstöd, så att personerna med utvecklingsstörning kan bli mer självständiga i de önskade situationerna. Situationsanalys och planering av åtgärder Personalen genomförde sedan en situationsanalys av en situation som personen med utvecklingsstörning önskade bli mer självständig i. Först skrev personalen var för sig ner hur många moment de trodde att personen behövde för att utföra aktiviteten och jämförde sedan med varandra. Sedan studerade de momenten då personen utförde aktiviteten och analyserade moment där begåvningsstöd kunde underlätta för ökad självständighet. Detta skrevs ner i en åtgärdsplan som innefattade begåvningsstöd t.ex. i form av hjälpmedel, ommöbleringar, instruktioner m.m. Vid behov kontaktades andra resurspersoner så som t.ex. arbetsterapeut. Utvärdering/uppföljning I februari 2011 skattade personerna med utvecklingsstörning sin självständighet igen på ett likadant formulär som vid kartläggningsarbetets början. Genomförandet har i stort följt materialet Grepp om livets uppbyggnad men bearbetats utifrån den enskilda personen med utvecklingsstörnings rutiner och intressen i vardag och fritid. Personalgruppen har haft tolv träffar då de gått igenom teoretiska avsnitt och praktiska tips inför intervjutillfällen med personerna med utvecklingsstörning. Förutom intervjuarbete har personalen gjort sammanställningar och diskuterat material under personalmötestillfällen. Svaren från frågeformulären, som personerna med utvecklingsstörning samt personalen har fyllt i, har då jämförts och diskuterats i personalgruppen. Under projektets gång besökte personalgruppen Klara Mera - center för kognitivt stöd, som tillhör Stockholms läns landsting. Där deltog personalgruppen i en föreläsning om kognitiva hjälpmedel samt visning av lägenhet med kognitiva hjälpmedel. I projektet har personalen haft handledning av FoU i Sörmland vid ansökan av projektmedel och vid sammanställning av projektrapporten. Etiska aspekter Deltagande i projektet var frivilligt för personerna med utvecklingsstörning och de kunde när som helst välja att avsluta sin medverkan. Det påverkade inte personernas möjlighet att få sina behov tillgodosedda, utan innebar enbart att materialet Grepp om livet inte användes. Personalen var lyhörd för om någon, till personalen direkt eller via ombud (anhörig, god man etc.), gav uttryck för att vilja avsluta sitt medverkande. Personalen förväntades delta i projektet. Material såsom intervjuunderlag och annan dokumentation i samband med projektet, förvarades i sociala journaler. 8

Resultat Resultatet visar att personerna A, B och C har fått anpassat begåvningsstöd inom minst ett av följande områden: symbolanvändning, sortering, mängd/antal/siffror, pengar, samband, tid, avstånd/riktning i en aktivitet där personen önskat att få ökad självständighet. I resultatet benämns personerna med utvecklingsstörning som A, B och C för att ingen ska känna sig utpekad. Av samma skäl redovisas inte skattningen av hur personerna använder sin begåvning. Person A Person A fyllde i formulär 1 och skattade sin upplevda självständighet med stöd av personal. Innan person A fyllde i formuläret studerade denne den personliga framsidan och kommenterade det som fanns med på bilder och att det stod A:s bok. Person A hade önskemål om att baka självständigt, hålla på med sin dator mer och titta på TV, film, spela maxiyatzy och video oftare än idag. Motsvarande formulär för personal fylldes i av två personal och de tre formulären jämfördes. Gällande kategorin Hemma morgonoch kvällsrutiner, som till exempel hygien och att stiga upp på morgonen, upplevde person A att denne gör det självständigt. Personal upplevde att de stödjer med ord vid en del av de momenten. Gällande kategorin Fritid upplevde både person A och personal att person A gör mycket aktiviteter tillsammans med personal, såsom att promenera, cykla, gå på bio, gå ut och dansa och gå på restaurant. Situationsanalys- Personalen valde att börja med A:s önskemål om att baka och gjorde därför en situationsanalys av baka sockerkaka. Efter iakttagande kring moment och hur momenten kan underlättas med hjälp av begåvningsstöd, och utifrån bedömningen av A:s styrkor, möblerades det om i skåp (begåvningsstöd sortering och symbolanvändning). Personalen ordnade även med ett lättläst recept med bilder och text. Personalen var med i början och svarade på frågor om var olika ingredienser fanns, men upplevde att A snabbt blev självständig i sitt bakande och endast ville ha praktisk hjälp i och ur ugnen. Efter ett par tillfällen tackade A nej till att baka mer. Vid projektets avslut när A fyllde i formulär 1 igen svarade A i stort sett lika som vid första tillfället. Det som skiljde var att A nu upplevde sig mer självständig vid duschsituation och när A borstade tänderna, några av de aktiviteter som ingick i kategorin Hemma. A hade nu önskemål om att gå till biblioteket oftare och att laga mat. När person A vid projektets avslut fick frågan om hur det var att arbeta med Grepp om livet, svarade A det är bra och lyste upp när denne fick se skattningshäfte 1 med den personliga framsidan. Person B Person B tittade på bilderna som fanns på framsidan och såg direkt att det stod B:s namn på framsidan av skattningshäfte 1. B skattade sin självständighet och upplevde sig göra det mesta själv, både vad gäller hemmet och fritiden. B fyllde i flera önskemål om att göra mer självständigt, så som att borsta tänderna, gå och sova, köpa godis, värma mat/ laga mat, brygga kaffe, gå själv till arbetet, lägga pussel, spela spel och gå på gym. Två av personalen fick sedan fylla i varsitt motsvarande formulär och de tre jämfördes. Gällande kategorin Hemma upplevde person B att denne gör allt själv gällande morgonoch kvällsrutiner. Personal upplevde att de stöttar B vid t.ex. val av kläder efter väder. 9

Även gällande hygien och ha hemvård uppfattade B sig helt självständig medan personal tyckte att de stöttade med ord. Både person B och personal upplevde att B handlade tillsammans med personal. Gällande kategorin Fritid upplevde B att denne gjorde det mesta själv så som att promenera, åka och dansa, rida, hälsa på vänner och få besök, medan personal menade att de brukar hjälpa till med praktiska saker såsom att boka färdtjänst, påminna m.m. Situationsanalys- Personalen valde att först göra en situationsanalys av tandborstning då detta var ett stort önskemål hos B att bli mer självständig i. För att få så bra förutsättningar som möjligt köpte B en ny tandborste som ger en signal efter två minuter (begåvningsstöd- tid). Personalen hade tidigare skött tandborstningen helt och hållet, vilket de fortsätta med på morgnarna, men de började nu ha ett mer passivt deltagande på kvällarna. Efter ett tandläkarbesök då det visar sig att B:s tandstatus försämrats drastiskt, återgick personalen till att aktivt hjälpa till med tandborstningen. Eftersom B även uttryckt önskemål om att handla självständigt gjorde personalen en situationsanalys av att handla. Därefter köptes en filofax in och matbilder skrevs ut (begåvningsstöd- symbolanvändning), för att B skulle kunna följa sin inköpslista. Detta gav bättre förutsättning till ökad självständighet för B vid inköp. Personalen minskade i små steg ner sin egen inblandning, från att ha gått med runt i affären till att möta B vid kassan. Nästa steg skulle sedan vara att personalen väntade utanför affären, och på sikt att B gick helt själv till affären. När B skattade sin självständighet i formulär 1 vid projektets avslut, hade B fortfarande önskemål om att borsta tänderna själv samt att handla godis själv. B skattar då likvärdigt som första gången, både vad gäller kategorierna hemma och fritid men upplever sig som mer självständig i att gå och lägga sig (som var ett önskemål när B fyllde i formulär 1 första gången). När personalen frågade B hur denne tyckte att det hade varit att arbeta med Grepp om livet, visar de samtidigt skattningshäfte 1 med den personliga framsidan. B sa att det hade varit bra och kunde med stöd av bilderna berätta vad B önskat göra mer och mindre av samt hur B skattat sig själv. Person C C reagerade positivt över att få se sin personliga framsida på skattningshäfte 1 och ville direkt börja med att fylla i formuläret. C skattade sin självständighet i formulär 1 i närvaro av personal. C fyllde i önskemål om att göra fika själv samt att cykla, men uttryckte även att många saker gör jag redan själv. Motsvarande formulär för personal fylldes i enskilt av två av personalen och de tre formulären jämfördes. Gällande kategorin Hemma upplevde både person C och personalen att C gör mycket självständigt och att det stöd C behöver främst beror på C:s synnedsättning. Vid morgon- och kvällsrutiner upplevde de alla tre att personal stödjer praktiskt t.ex. med att ta fram kläder och se vilka kläder som är smutsiga, samt ibland vid dusch. Både C och personalen upplevde att det är personal som kokar kaffe och gör frukost. Övriga morgon- och kvällsrutiner upplevde C och personalen att C klarar självständigt. Gällande kategorin Fritid upplevde sig C göra det mesta själv, förutom när det handlade om att besöka andra eller bjuda hem gäster. C tyckte sig göra det tillsammans med personal medan personalen upplevde att C fick stöd av anhöriga gällande detta. C upplevde sig även göra uteaktiviteter, som att promenera, cykla och åka och dansa, tillsammans med personal, medan personalen upplevde att C utförde det själv (även om personal fanns med). 10

Situationsanalys- Personalen gjorde en situationsanalys av koka kaffe då C önskade bli mer självständig i det. Personalen iakttog C när C skulle koka kaffe och såg flera moment där begåvningsstöd i form av anpassning av miljön kunde öka C:s självständighet. Kaffe och kaffebryggare placerades mer lättillgängligt för C. En kaffeburk köptes in som var lättare för C att skopa ifrån. C valde att mäta upp vattnet med en mugg och lärde sig snabbt att till två personer behövs två muggar vatten och tre skopor kaffe (Begåvningsstöd, mängd/ antal). Personalen var med i början och C blev snabbt mer självständig. C hade sedan önskemål om att även koka kaffe på arbetet, vilket C började göra. I slutet av projektet är C självständig och kokar kaffe minst en gång per vecka och målet anses därmed uppnått enligt C. När skattningen av självständighet fylldes i av C vid projektets avslut upplevde sig C ha blivit mer självständig gällande att göra fika, vilket hade varit ett av C:s önskemål vid projektets början. Även andra saker upplevde sig C nu mer självständig i t.ex. att dammsuga och att hantera pengar. Vid första skattningen hade C fyllt i att personal gjorde detta, medan upplevelsen nu var att C gjorde det tillsammans med personal. Ett nytt önskemål som framkom var att baka med stöd av personal. När C vid projektets avslut fick frågan om hur det varit att jobba med Grepp om livet svarar C att; det var roligt, för nu har jag ju lärt mig att koka kaffe helt själv. C efterfrågar om vi inte kan göra de där med Grepp om livet igen och vill gärna fylla i formulär med frågor. Diskussion Hur upplever vuxna personer med utvecklingsstörning att begåvningsstöd påverkar självständighet i vardagslivet (hemma och fritid)? De tre personerna med utvecklingsstörning som var med i projektet, var nöjda med arbetet med Grepp om livet. Att utifrån materialet svara på hur de upplever att begåvningsstöd påverkar självständighet, är däremot inte helt lätt. Detta kan bero på att de under projekttiden endast fått begåvningsstöd inom ett till två områden medan formulären täcker alla områden som finns i vardagslivet. Även inom de situationer där de fått begåvningsstöd t.ex. att koka kaffe, så har personen fyllt i att denne gör det tillsammans med personal både vid första och andra mätningen. Detta trots att personen själv säger att det som varit bra med att jobba med Grepp om livet är att nu kokar jag kaffe själv. Detta skulle kunna bero på en känsla av att det alltid finns personal närvarande på gruppbostaden, eller att man inte helt förstått vad man fyller i. Personalen kunde dock se att från att de hade stöttat fysiskt, hade de övergått till att stötta muntligt, och vid projektets slut fanns de bara med i köket så att personen kunde ställa frågor vid behov. Att deltagare A snabbt blev självständig i vald situation att baka, kan tyda på att begåvningsstödet har underlättat situationen. Det kan givetvis även bero på att deltagaren lärde sig momenten utantill. En viktig sak att analysera är den situation som deltagare B önskade bli mer självständig i, tandborstning, som avbröts p.g.a. medicinska skäl. Personalgruppen har diskuterat huruvida det var fel att inte skydda aktuell deltagare då det fanns aningar om hur resultatet skulle bli. Tidigare har personal många gånger beskyddat genom att inte låta någon misslyckas. Nu fanns en känsla av att ingenting är omöjligt. Redan innan projektet kände personalen till B:s önskemål om tandborstning. Under och efter arbetet med Grepp om livet var det lättare att se hur viktigt det är för den enskilda att få pröva och försöka. 11

Skillnaden under arbetet med Grepp om livet var att personalens vilja att skydda B från att eventuellt misslyckas fick stå åt sidan. Personalen upplevde att det var viktigt att det var på inrådan av expertis som situationen avbröts. Det gjorde det lättare för B att förstå när personalen hade någon att hänvisa till. Deltagare C tycktes nöjd med att, efter att ha fyllt i självskattningsformuläret, kunna konstatera att jag gör redan mycket själv. Detta var en stor vinning för den enskilda. Personalen hade tidigare upplevt att C hade en självbild av att behöva hjälp med nästan allt. Kanske är det så att för många personer med utvecklingsstörning pratas det mer kring vilket stödbehov man har än vad man klarar självständigt. Deltagare C var senare med på ett informationsmöte för personal i daglig verksamhet och berättade där om sina erfarenheter kring projektet. C berättade om att C fick fylla i formulär och önskade att koka kaffe själv. C berättade också att idag kokar C kaffe varje vecka till sig själv och sina grannar. C säger att det som har varit bra med att arbeta med Grepp om livet är att C nu kan koka kaffe helt själv. Hur upplever personal att Grepp om livet fungerar som ett verktyg för att främja självständighet hos personer med utvecklingsstörning? Personalgruppen upplevde att det hade varit spännande att arbeta med personerna A, B och C. Det hade varit lärorikt att se hur personerna med utvecklingsstörning skattade sin självständighet. Personalen upplevde att det tidigare inte funnits ett sådant instrument. Personerna A, B och C kanske (liksom andra personer med utvecklingsstörning) inte är vana vid att belysa vad de är bra på utan mer belysa vilket behov de har av stöd. Eftersom personalgruppen kände personerna med utvecklingsstörning väl, så kunde intervjusättet anpassas utifrån varje persons personliga egenskaper och förmågor. Exempel på detta är följdfrågor som ställdes för att försöka ta reda på vad personen med utvecklingsstörning ville bli mer självständig inom, t.ex. finns det något som du skulle vilja göra själv hemma i din lägenhet? eller finns det någon aktivitet som du vill göra utan personal/ grannar? Personalgruppen upplevde att projektet med materialet Grepp om livet hade varit ett bra redskap för att ge personerna A, B och C begåvningsstöd. Det som lyftes fram vid utvärdering var att projektet bidragit med förnyat fokus. Fokus i materialet har varit på personernas egna viljor och önskemål om självständighet. Att det framkom fler och nya önskemål vid utvärderingen kan bero på att personerna kände sig lyssnade på och var motiverade att uttrycka sin önskan, efter att ha jobbat med och fått hjälp med tidigare önskemål. Formuläret Skattning av hur begåvningen används, gör att personal får en större förståelse av hur styrkor och svårigheter kring begåvningen används. Resultatet hjälper till i utformande av planering för begåvningsstöd i vald situation. Som ett resultat på den aktuella gruppbostaden kan man nu se att det finns begåvningsstöd i flera gemensamhetsutrymmen, såsom en tvättbok i tvättstugan, färgmarkering av spis i gemensamt kök, informationstavlor med personalens tider, matsedel med bilder o.s.v. Då personalen utvärderade projektet Begåvningsstöd- en väg till självständighet var alla överens om att det hade varit lärorikt på olika sätt. Situationer i allmänhet analyserades nu mer än tidigare och fokus låg mycket mer på självständighet. Detta kan vara orsaken till att personerna med utvecklingsstörning upplevde att de blivit mer självständiga även 12

i andra situationer än de man i första hand valt att analysera och jobba med. Personalen blev ibland förvånad över resultat i självskattningsformulären då personer med utvecklingsstörning upplevde sig mer självständiga än vad personalen trodde. Till följd av detta hade personalgruppen börjat tänka på att det som betyder självständighet i en situation för dig som personal, inte per automatik betyder självständighet för personen med utvecklingsstörning i samma situation. Detta pekar på att arbetet med Grepp om livet bidragit till att personalen blivit mer reflekterande. En annan lärdom personalgruppen har dragit handlar om sig själva som individer och att de tolkar olika och gör på olika sätt. Ett exempel på en aktivitet som de har diskuterat är att tvätta. Att tvätta innehåller många moment som ser olika ut för oss som individer. När vi sedan ska stödja personer med utvecklingsstörning utgår vi ifrån hur jag brukar tvätta. Detta gör att personen kanske får stöd i att tvätta på sju olika sätt under en sjuveckorsperiod vilket givetvis försvårar arbetet att kunna stödja till självständighet. Då personer med utvecklingsstörning får stöd av olika personal är det viktigt att personalens stöd är så lik som möjligt, för att personen ska ha en möjlighet att bli mer självständig. Personalen har arbetat med att i små steg arbeta bort sig själva, till dess att personen med utvecklingsstörning är mer självständig. Spridning av begåvningsstöd på enheten I boendet, som de tre deltagande personerna med utvecklingsstörning bor på, finns ytterligare sex personer med utvecklingsstörning. Flera av de hjälpmedel som har köpts in och skapats finns numer i gemensamhetsutrymmet vilket lett till att flera personer har börjat använda dessa. Personalen har börjat arbeta med ytterligare åtgärder för begåvningsstöd för att främja ökad självständighet. Personelen upplever att de tänker mer på begåvningsstöd även till de personer som inte direkt var kopplade till projektet men som ändå bor på boendet. Detta indikerar en positiv spridningseffekt som kan tolkas som att personalens kompetens har höjts generellt. På den aktuella gruppbostaden kommer personalen att fortsätta att arbeta i Grepp om livets anda. Det finns nu med som en stående punkt på personalmöten. En ytterligare mätning genom formulär 1 och samtal med den enskilde personen med utvecklingsstörning kan även i fortsättningen hjälpa till att utvärdera det stöd som personal ger. Spridning av Grepp om livet Personalen som deltagit i arbetet med Grepp om livet upplever att det har fungerat som ett verktyg för att öka självständighet i den aktuella gruppbostaden. Fortsatt kommer arbetet med Grepp om livet att implementeras för personer med utvecklingsstörning på den dagliga verksamheten. Personalgruppens förslag är att det på sikt erbjuds till samtliga personer med utvecklingsstörning med insats särskilt boende för vuxna, samt inom den dagliga verksamheten i Gnesta kommun. Förhoppningen är att våra erfarenheter kan komma fler tillgodo så att metoden som ett verktyg/förhållningssätt börjar användas inom fler verksamheter såsom boendestöd etc. och i övriga länet. Projektredovisningens syfte är att fler liknande verksamheter kan ta del av de erfarenheter som gjorts. Till er som vill använda Grepp om livet för att utveckla begåvningsstöd se nedanstående tips och idéer. 13

Tips till er som ska arbeta med Grepp om livet Skriv ner era tolkningar i personalgruppen. Personal tolkar väldigt olika, både hur uppgifterna ska genomföras och hur resultatet ska tolkas. Skriv dagbok, på hur olika moment fungerar, när de görs och vilken personal som var med. Ha en generös men tydlig tidsplan. Tänk på att ingenting är omöjligt och var inte överbeskyddande. Det är viktigt som människa att få pröva på, det är svårare att lyckas om man aldrig får misslyckas. Det är viktigt att lära sig av sina egna och inte andras erfarenheter. Det går åt mycket tid och energi till att förstå materialet men det är en förutsättning för att få ut mesta möjliga av de olika momenten. Redigera och gör om materialet så att det passar just er. En personlig framsida kan motivera och göra att den som ska använda det verkligen känner att det är hans/hennes. Undvik att ställa ledande frågor och dubbelkolla gärna att personen med utvecklingsstörning hänger med. Referenser/litteraturlista Publikationer; Barron, K. (2001). Autonomy in everyday life, for whom? Disability & Society, 16, (3), 431 447. SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Socialdepartementet. Lindström, E., & Wennberg, B. (2004). Grepp om livet- en väg till begåvningsstöd. Hjälpmedelsinstitutet. Hämtad den 6/5-10 från http://www.hi.se/global/pdf/2004/ Greppomlivet1_04341-pdf.pdf Kylén, G. (1979) Psykiskt utvecklingshämmades förstånd. Stockholm: ALA. SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. Umb-Carlsson, Õ. & Sonnander, K. (2005). Comparison of the living conditions of adults with intellectual disabilities in a Swedish county and in the general population. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disability (2), 240 48. 14

15 Bilaga 1

Rapporter utgivna av FoU i Sörmland Rapport 2006:1 Förbättrat stöd för personer med demens i eget boende utvärdering av utbildnings program för hemtjänsten i Flens kommun. Författare: Sofia Kialt Rapport 2006:2 En modell för regelbunden uppföljning av äldres läkemedelsbehandling Symtomskattning och läkemedelsgenomgångar på distans ett pilotprojekt vid Björntorps äldre boende och demensboende i Oxelösund. Författare: Ingrid Schmidt Rapport 2006:3 Dagverksamhet för demenssjuka i Vingåkers kommun. Författare: Sara Ohlsson Rapport 2007:1 Uppsökande verksamhet bland äldre i Eskilstuna och Strängnäs. En projektbeskrivning. Författare: Lisbeth Dahlberg, Eva johansson, Anna-Maarit Tirkkonen Rapport 2007:2 Sjukgymnasters syn på smärtproblematik hos äldre inom kommunal äldreomsorg. En enkätstudie. Författare: Sara Gustafsson Rapport 2007:3 Specifik omvårdnad för personer med beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) en utvärdering av ett tvåårigt utvecklingsprojekt. Författare: Siw Hansson Rapport 2008:1 Gå utbildning är en sak, men vad händer sedan i den praktiska yrkesvardagen? Vårdpersonalens uppfattning av lärandet och tillämpning av kunskaper efter fortbildning Författare: Annika Sjöberg Rapport 2008:2 Sjuksköterskans autonoma legitimationsgrundande funktion utifrån aspekten att ansvara för omvårdnaden en beskrivning av hur sjuksköterskor på särskilda boenden uppfattar den. Författare: Eija Göransson Rapport 2011:1 Samsjuklighet - Riskfaktor för metabolt syndrom vid psykisk sjukdom FÖrfattare: Karolina LIljeholm och ALma Shafiee Rapport 2011:2 Salutogent ledarskap - Jag har mer resurser att ge än vad jag har möjlighet att ge... Författare: Maria Lund och Helena Lundin Rapport 2012:1 Ekeby - ett steg på vägen Utvärdering av Ekebyvägen rehabiliteringsboende Författare: Kari Jess Projektredovisningar utgivna av FoU i Sörmland Projektredovisning 2006:1 Utveckling av särskilt boende för äldre personer med specifik problematik i sin demenssjukdom. Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demenssjukdomar BPSD. Författare: Siw Hansson, Lena Nordin Projektredovisning 2006:2 Fallpreventivt arbete inom särskilt boende i Eskilstuna. Utveckling av en modell. Författare: Åsa Eriksson Projektredovisning 2006:3 Social dokumentation. Redovisning av ett utvecklingsprojekt i Vingåker. Författare: Lisbeth Dahlqvist, Rose-Marie Larsson Projektredovisning 2006:4 Kultur i vården. Redovisning av ett utvecklingsarbete inom utvecklad hemtjänst. Författare: Monica Nordrup 16

Projektredovisning 2007:1 Taktil Stimulans Beröring som lugnar. Redovisning av ett utvecklingsarbete i Torshälla. Författare: Annika Magnusson Projektredovisning 2007:2 Vardagsrehabilitering i eget ordinärt boende. Redovisning av ett utvecklingsarbete i Torshälla. Författare: Susanne Borgerot Projektredovisning 2007:3 Äldre och Läkemedel. Samverkansprojekt Hemtjänsten Primärvård Apotek i Flen och Katrineholm. Författare: Inger Ljungholm och Ann-Katrine Trybom Projektredovisning 2007:4 Äldre och Läkemedel. Modell för kvalitetsanalys Oxelösund 2006. Författare: Ingela Mindemark Projektredovisning 2008:1 Anpassning mellan miljö och arbetssätt vid Sealöhemmet Delrapport av ett projektarbete i Eskilstuna kommun Författare: Ann-Sofie Karlsson Projektredovisning 2008:2 Kompetensutveckling för hemvårdspersonal i rehabiliterande arbetssätt. Redovisning av ett projektarbete i Eskilstuna kommun Författare: Sassa Kusserow och Anna Vörde Sirviö Projektredovisning 2008:3 Lite mer än vanlig hemtjänst Demensteamledare gör skillnad Författare: Sofia Kialt och Eva-Lena Wahl Projektredovisning 2008:4 Individuella målprogram för äldre personer med utvecklingsstörning Författare: Annika Öhman Projektredovisning 2008:5 Sammanhållen hemsjukvård, en vinst för alla! Författare: Sara Cederbom Projektredovisning 2009:1 Kan man vara undernärd när man serveras mat hela tiden? ett projektarbete om äldre och nutrition på särskilt boende i Eskilstuna kommun Författare: Pia Holm och Barbro Wojciechowski Projektredovisning 2009:2 BLÄLJUS på akuten... äldre multisjuka Rapport mobilt närvårdsteam Akutmottagningen, Mälarsjukhuset Författare: Pia Kjaersgaard Projektredovisning 2009:3 Sjuksköterskan roll i en framtida salutogen äldreomsorg Författare: Christina Thorell Projektredovisning 2010:1 Modell för hemrehabilitering i Strängnäs kommun Författare: Sofia Lundqvist, Tove Bellander, Emma Brandt Holmström, Anne-Marie Robertsson Projektredovisning 2011:1 Demensomsorgsutveckling i Strängnäs anpassning mellan miljö och arbetssätt Författare: Ann-Sofie Carlsson Rapporter och projektredovisningar finns på www.fou.sormland.se 17

FoU i Sörmland Drottninggatan 16 B 631 05 Eskilstuna Telefon: 016-541 40 30 e-post: info@fou.sormland.se www.fou.sormland.se 18