25/4/212 Disposition Dag Moment Litteratur 2/5 föreläsning 1,2,3 9/5 föreläsning 3,4,5 14/5 föreläsning 6, 7, 8 16/5 övningar Övningar i handelsteori 21/5 Repetition, Frågestund Figure 1.4 25% 2% 15% 1% 5% % Real World Exports of Goods as a ercentage of Real World GD 1975 198 1985 199 1995 2 25 Exports as a ercent of GD THE OUTUT OF THE ECONOMY Table 1.1 Distribution of World opulation and Economic, 25 Internationell Handel Kapitel 1 Lite deskription av världshandelns utveckling GD per capita opulation (millions) % of World opulation Total GD (millions of $) % of World GD $62 2,352 36.5% $1,416,212 3.2% $2,782 3,75 47.8% $8,553,721 1.2% $34,316 1,11 15.7% $34,687,58 77.7% Det är stor skillnad mellan rika och fattiga länder IMORTS ND EXORTS OF GOODS IN THE ECONOMY Figure 1.1 Real World Exports of Goods and Real GD, 1975 25 Volume 5 45 4 35 3 25 2 15 Table 1.2 IMORTS ND EXORTS OF GOODS IN THE ECONOMY Distribution of Imports and Exports of Merchandise in the World Economy 25 Imports (millions of $) % of World Total Exports (millions of $) % of World Total $316,559 3.% $261,853 2.5% $2,552,89 23.9% $2,795,181 26.8% $7,816,297 73.2% $7,376,99 7.7% World Total $1,684,945 $1,434,24 1 1975 198 1985 199 1995 2 25 World Exports World GD 1
25/4/212 Table 1.3 INTERNTIONL TRDE IN SERVICES Distribution of International Trade in Services in the World Economy 25 Table 1.5 opulation TRENDS IN INTERNTIONL RODUCTION ND TRDE Imports (millions of $) % of World Total Exports (millions of $) % of World Total $11,435 4.3% $84,84 3.4% $449,275 19.1% $412,96 16.8% $1,8,743 76.6% $1,962,711 79.8% World Total $2,351,453 $2,46,511 opulation Growth 198-199 199-2 2-25 2.3% 2.% 1.9% 1.7% 1.2%.9%.6%.7%.7% World 1.7% 1.4% 1.2% Befolkningstillväxten minskar i de fattigaste länderna vilket gör att de har lättare att öka tillväxten per capita. Table 1.5 TRENDS IN INTERNTIONL RODUCTION ND TRDE Rates of Growth of GD GD Growth 198-199 199-2 2-25 4.5% 3.2% 6.1% 3.3% 3.6% 5.2% 3.3% 2.5% 2.2% World 3.3% 2.7% 2.8% Men skillnaderna minskar eftersom tillväxten är högst i de fattigaste länderna. Table 1.6 GLOBLIZTION Exports lus Imports as a ercentage of GD for Selected Countries Real Export plus Imports as a ercent of GD Singapore 462.9% Hong Kong 334.4 Luxembourg 282. Hungary 18. Ireland 176.7 Belgium 174. Netherlands 146.9 Taiwan 118.1 Honduras 19.7 hilippines 17.7 ustria 13. Costa Rica 96.4 Korea 95.5 Table 1.5 TRENDS IN INTERNTIONL RODUCTION ND TRDE Rates of Growth Exports Export of Goods & Services Growth 198-199 199-2 2-25 3.3% 5.3% 11.1% 7.3% 8.8% 1.4% 5.% 6.5% 4.1% World 5.2% 6.9% 5.7% Table 1.6 GLOBLIZTION Exports lus Imports as a ercentage of GD for Selected Countries Real Export plus Imports as a ercent of GD Denmark 94.5 Switzerland 9.7 Sweden 88.9 Canada 81.8 Indonesia 81.7 ortugal 79.9 Nicaragua 79.3 Iceland 78.9 Israel 78.3 Finland 77.9 Ecuador 76.9 Germany 76.6 Norway 76.4 2
25/4/212 GLOBLIZTION TRDE IN N INDIVIDUL RODUCT Table 1.6 Exports lus Imports as a ercentage of GD for Selected Countries Real Export plus Imports as a ercent of GD Turkey 71.2 Chile 71.1 oland 69.5 Mexico 66.8 Spain 65.1 U.K. 59.9 France 57.5 Italy 54.5 China 54.4 South frica 54.4 Greece 54.3 ustralia 48.9 26.6 Japan 23.4 Figure 2.1 rice of US p * The Effects of Trade on roduction, Consumption, and rice of c E Imports 1 US 2 Market d rice of uantity of p * a Exports F 3 4 India s Market b D S uantity of Chapter 2 Why countries trade TRDE IN N INDIVIDUL RODUCT Figure 2.1 The Effects of Trade on roduction, Consumption, and rice of International rice of S W p * G D W W International Market for International uantity of Handel i en produkt Handel uppstår eftersom en affärsman inser att han kan öka sin vinst genom att flytta varor från det land där de tillverkas till ett annat land där priset är högre I bokens exempel är tyg billigare i Indien än i. Om man köper tyg i Indien och transporterar det till kan man sälja med en vinst. När utbudet av tyg ökar i sjunker priset. När utbudet av tyg minskar i Indien stiger priset i Indien Handeln minskar prisskillnader mellan länder, om vi inta har transportkostnader kommer priset att bli detsamma i båda länderna. US ntag att världen består av två länder, Indien och Figuren visar pris och produktion av tyg i Indien och om länderna inte handlar med varandra I S D US I 3
25/4/212 ntag att länderna börjar handla med varandra, hur mycket skulle importera vid olika världsmarknadspriser? Om priset på världsmarknaden är lika med det pris som ger jämvikt mellan utbud och efterfrågan i finns ingen anledning att importera eller exportera. Om vi sammanbinder de här punkterna får vi s importefterfrågan av tyg. Eftersom vi bara har två länder i exemplet blir det också total efterfrågan på världsmarknaden. US S US S I I D World D D US I US I Om priset på världsmarknaden är lägre än så, skulle efterfrågan vara större än utbud i, mellanskillnaden importeras. ntag att länderna börjar handla med varandra, hur mycket skulle Indien exportera vid olika världsmarknadspriser? Om världsmarknadspriset är lika med I finns inget överskott att exportera. US S US S I I D D US I US I Vid ett ännu lägre pris blir skillnaden mellan efterfrågan och utbud större och importen blir ännu större. Men om priset är högre än så blir utbudet större än inhemsk efterfrågan och Indien exporterar mellanskillnaden. US S US S I I D D US I US I 4
25/4/212 Välfärdseffekter av att handel införs Med ett ännu högre pris blir exporten större I tjänar konsumetnerna mer än vad producenterna förlorar I Indien tjänar producenterna mer än vad konsumenterna förlorar US S US S S World I I D World D D US I US C US C I I W Om vi sammanbinder punkterna får vi Indiens exportutbud lla länder tjänar på att specialisera sig på det de är bra på att producera, sälja överskottet till andra länder och importera det som de har höga kostnader för att tillverka själva. Men inom landet kommer vissa att tjäna och vissa att förlora. I de sektorer där vi exporterar tjänar producenterna och konsumenterna förlorar på fri handel I de sektorer där vi importerar tjänar konsumenterna och producenterna förlorar på fri handel. US S S World I D US I Utbud och efterfrågan på världsmarknaden ger oss världsmarknadspriset på tyg. Om vi inte har några handelshinder eller transportkostnader blir de inhemska priserna lika med världsmarknadspriset. Merkantilism En teori som var förhärskande före dam Smith och som gick ut på att vi alltid ska försöka maximera exporten och minimera importen. Tullar och kvoter användes för att åstadkomma detta. US S S World I D World D US US C US C I I I W 5
25/4/212 Handel baserad på absoluta fördelar Om man kan producera en vara med mindre resursåtgång än ett annat land har man en absolut fördel i produktionen av den varan. Vi använder återigen och Indien som exempel Nu produceras två varor i de båda länderna tyg och maskiner rbetskraft är den enda produktionsfaktor som används Teknologi och produktionskostnad är konstant, dvs åtgången av arbetskraft per enhet är oförändrad om vi ökar produktionen av en vara Transportkostnaderna är noll. Handel baserad på komparativa fördelar Finns det några skäl för handel om ena landet har absolut fördel i båda produkterna? Ett land har en komparativ fördel I en vara om alternativkostnaden att producera den inom landet är lägre än I andra länder. Vi jämför den relativa resursåtgången i produktionen av de olika produkterna. rbetskraft är den enda produktionsfaktorn så produktionskostnaderna beror enbart på åtgången av arbetskraft. merikanska arbetare är mer produktiva i att producera maskiner. har en absolut fördel i produktionen av maskiner. rbetarna i Indien är mer produktiva i produktionen av tyg. Indien har en absolut fördel i produktionen av tyg. Table 2.3 Comparative dvantage: roduction Conditions When the Is More Efficient in the roduction of Both Commodities One erson er Day of Labor roduces Relative Cost 5 machines 15 yards of cloth 1M = 3C India 1 machine 5 yards of cloth 1M = 5C Table 2.1 bsolute dvantage: roduction Conditions When Each Is More Efficient in the roduction of One Commodity One erson er Day of Labor roduces 5 machines 1 yards of cloth India 2 machines 15 yards of cloth har absolut fördel i båda varorna men skillnaderna är störst i produktion av maskiner Indien har en komparativ fördel i produktionen av tyg eftersom man relativt sett ligger närmare där. har en komparativ fördel i produktionen av maskiner eftersom alternativkostnaden att producera en maskin i är 3 enheter tyg medan den är 5 enheter tyg i Indien Marginal rate of transformation MRT, hur mycket vi måste avstå av den andra produkten för att öka produktionen en enhet. One erson er Day of Labor roduces 5 machines 1 yards of cloth India 2 machines 15 yards of cloth Table 2.2 Change in World Output Resulting from Specialization ccording to bsolute dvantage, moving one worker between sectors Change in the roduction of +5 machines 1 yards of cloth India 2 machines +15 yards of cloth Change in World Output +3 machines +5 yards of cloth exporterar maskiner till Indien, Indien exporterar tyg till. Varje land specialiserar sig på det som de gör bäst. TRDE BSED ON COMRTIVE DVNTGE Table 2.4 Change in World Output Resulting from Specialization ccording to Comparative dvantage, US moves 1 worker India moves 3. Change in the roduction of +5 machines 15 yards of cloth India 3 machines +15 yards of cloth Change in World Output +2 machines yards of cloth Table 2.4 Change in World Output Resulting from Specialization ccording to Comparative dvantage, US moves 1 worker India moves 4. Change in the roduction of +5 machines 15 yards of cloth India 4 machines +2 yards of cloth Change in World Output +1 machines +5 yards of cloth 6
25/4/212 TRDE BSED ON OORTUNITY COSTS Opportunity Cost is the amount of another good that must be given up to release enough resources to produce the first good Marginal Rate of Transformation (MRT) is the amount of one good that a country must forego to produce each additional unit of another good Even though has an absolute advantage in both goods, India has a comparative advantage in cloth production Even if has an absolute advantage in both goods, beneficial trade is possible If both countries specialize according to their comparative advantage, they both gain from this specialization and trade rupie/$ 25 1 Marknaden för dollar S D Dollar Table 2.3 Table 2.6 Comparative dvantage: roduction Conditions When the Is More Efficient in the roduction of Both Commodities roduction and Consumption With and Without Trade: Based on an Exchange Rate of 1 Machine = 4 yds. of roduction at Full Employment Consumption with Trade Domestic roduction and Consumption Without Trade (autarky) One erson er Day of Labor roduces Relative Cost 5 machines 15 yards of cloth 1M = 3C India 1 machine 5 yards of cloth 1M = 5C 1 machines yds. of cloth 5 machines 2 yds. of cloth 5 machines 15 yds. of cloth India machines 3 yds. of cloth 5 machines 1 yds. of cloth 4 machines 1 yds. of cloth Gaines from Specialization and Trade 5 yds. of cloth 1 machines Comparative advantage and the exchange rate One erson er Day of Labor roduces Relative Cost 5 machines 15 yards of cloth 1M = 3C India 1 machine 5 yards of cloth 1M = 5C ntag att dagslönen är 15 dollar i och 1 rupies i Indien. rices Relative Cost 3 dollar 1 dollar 1M = 3C India 1 rupies 2 rupies 1M = 5C ntag att växelkursen är 25 rupie / dollar. rices Relative Cost 3 dollar 1 dollar 1M = 3C India 4 dollar 8 dollar 1M = 5C Comparative advantage and the exchange rate One erson er Day of Labor roduces Relative Cost 5 machines 15 yards of cloth 1M = 3C India 1 machine 5 yards of cloth 1M = 5C ntag att dagslönen är 15 dollar i och 1 rupies i Indien. rices Relative Cost 3 dollar 1 dollar 1M = 3C India 1 rupies 2 rupies 1M = 5C ntag att växelkursen är 1 rupie / dollar. rices Relative Cost 3 dollar 1 dollar 1M = 3C India 1 dollar 2 dollar 1M = 5C Men en korrekt växelkurs kommer handeln att styras av komparativa fördelar exportera machiner och importerar tyg Indien exporterar tyg trots att det åtgår mer arbetskraft att producera tyg i Indien, lönekostnaden är lägre och därför blir tyget billigare där. För tillfället har Grekland problem pga sin fasta växelkurs gentemot övriga Euro länder, de behöver sänka lönerna för att återskapa konkurrenskraft. Om antingen lönen eller växelkursen anpassar sig så kommer varje land att kunna exportera någonting och importera någonting annat. Unit labor cost, lönekostnaden för att producera en enhet av varan, beror dels av lönen dels av produktiviteten. Om handeln ska styras av komparativa fördelar måste Unit labor cost vara högre än omvärlden i vissa branscher och lägre än omvärlden i vissa branscher. 7
25/4/212 Table 2.5 Unit Labor Costs in 24 Developing for Selected Sectors, 2 (Ratios relative to the ) Food roducts Textiles ing Electrical Transport Machinery Equipment rgentina 1.95 1.28.64 2.11 1.78 Bolivia.61.76.65 1. 1.34 Brazil.74.65.47.81.53 Chile.8.89.51.9.74 Columbia.62.66.47 1.1.97 Cote d Ivoire 1.5 1.6 1.2 1.34 1.69 Ecuador.88.3.34 1.2.55 Egypt 1.45 1.21.38 1.1.71 Ghana.82.96.6.39 1.63 India 1.29 1.57.47.98 1.43 Indonesia 1.71.42.45.62.26 Kenya 1.31 2.2.96.74 3.34 Chapter 3 Komparativa fördelar och produktionsmöjlighetskurvan roduktionsmöjlighetskurvan vid konstant alternativkostnad, (konstant MRT) Table 2.5 Unit Labor Costs in 24 Developing for Selected Sectors, 2 (Ratios relative to the ) Food roducts Textiles ing Electrical Transport Machinery Equipment Malaysia 1.8.59.84 1.1.69 Mexico.9.88.64 1.6.43 Morocco 1.61 1.38 1.5 1.49.92 Nigeria.29.8.11.56.4 eru 1.2.62.46.95.5 hilippines.65.67.59.8..4 Korea.73.63.62.56.71 Taiwan 1.93 1.45.8 1.81 1.17 Thailand.92.87 1.7.65.41 Turkey 1.9.96.43.97.65 Uruguay 1.64.74.69 1.52 1.22 Venezuela.93.72.49.68.17 En produktionsmöjlighetskurva visar alla möjliga kombinationer av de båda produkterna som vi kan producera om vi använder alla våra resurser på ett effektivt sätt bsoluta fördelar: Vi jämför vara för vara och ser vilket land som producerar med minsta resursåtgången. Eller uttryckt på ett annat sätt, vem som kan producera mest med samma resursinsats. Komparativa fördelar: Vi jämför MRT i de båda länderna och ser vilken vara som har lägst alternativkostnad i respektive land. I en modell med två länder och två varor kan ett land ha absolut fördel i båda Men det är omöjligt att ha komparativ fördel i båda. roduktion per dag möbler kläder MRT Land 2 3 1,5 K/M,67 M/K Land B 4 6 1,5 K/M,67 M/K roduktion per dag möbler kläder MRT 2 3 1,5 K/M,67 M/K 4 8 2 K/M,5 M/K Table 2.3 Table 2.6 Comparative dvantage: roduction Conditions When the Is More Efficient in the roduction of Both Commodities roduction and Consumption With and Without Trade: Based on an Exchange Rate of 1 Machine = 4 yds. of roduction at Full Employment Consumption with Trade Domestic roduction and Consumption Without Trade (autarky) One erson er Day of Labor roduces Relative Cost 5 machines 15 yards of cloth 1M = 3C India 1 machine 5 yards of cloth 1M = 5C 1 machines yds. of cloth 5 machines 2 yds. of cloth 5 machines 15 yds. of cloth India machines 3 yds. of cloth 5 machines 1 yds. of cloth 4 machines 1 yds. of cloth Gaines from Specialization and Trade 5 yds. of cloth 1 machines 8
25/4/212 Boken antar att hela s befolkning arbetar 2 dagar per år. roduktionsmöjlighetskurvan och utbudskurvan vid konstant alternativkostnad (Inte många sekunder per person men det är enklare att räkna på små siffror. ) Figure 3.5 Supply Curves of a Good and the roduction ossibilities Frontier Under Constant Cost Conditions India Number of Yds. of Number of Yds. of 1 9 3 2*5 8 6 7 9 6 12 5 15 4 18 1*5 3 21 2 24 1 27 3 1*15 2*15 rice of Supply Vi antar att indiens befolkning arbetar 6 dagar per år En indifferenskurva visar alla möjliga kombinationer av två varor som ger konsumetnerna samma tillfredställelse, nytta. India Number of Yds. of Number of Yds. of 1 6 9 3 5 5 8 6 4 1 7 9 3 15 6 12 2 2 5 15 1 25 4 18 3 3 21 2 24 1 27 3 6*1 3*1 3*5 6*5 Indifferenskurvor: Varje punkt korsas av en indifferenskurva, vi har ritat in två av kurvorna Varje kurva representerar en viss nivå av nytta, ju längre upp till höger desto större nytta. Kurvorna korsar aldrig varandra Lutningen av indifferenskurvan kallas MRS. Marginal rate of substitution. Figure 3.9 Indifference Curves and Map 2 B 1 roduction ossibilities Frontiers Under Constant Costs for the and India The marginal rate of substitution 3 15 B C 5 1 3 1 B 4 6 C C och C är inte möjliga att uppnå med den tillgängliga arbetskraften B och B är effektiva eftersom all arbetskraft används på ett effektivt sätt och är inneffektiva eftersom vi skulle kunna producera mer av en vara utan aatt behöva avstå den andra. Om du förlorar en maskin, visar MRS hur många enheter tyg måste du kompenseras med för att bli lika lycklig. När konsumenterna maximerat sin nytta är relativpriset lika med MRS, (Om inte kan vi öka nyttan genom att köpa mer av den vara som är relativt billigare än MRS) En minskande MRS innebär att när vi har mycket av en vara behöver vi inte kompenserars av lika många enheter av den andra. Det vi har mycket av är det lättare att avstå en enhet ifrån. Minskande marginalnytta. 9
25/4/212 roduction ossibilities Frontiers Under Constant Costs for the and India roduction ossibilities Frontiers Under Constant Costs for the and India 3 3 3 3 15 1 2 15 1 5 1 4 6 5 1 4 5 6 75 Om punkterna och ska väljas måste preferenserna se ut ungefär såhär. Relativpriset kan vi rita in som en handelsmöjlighetskurva i figuren. Indien exporterar 2 enheter tyg och importerar 5 maskiner importar 2 enheter tyg och exporterar 5 maskiner roduction ossibilities Frontiers Under Constant Costs for the and India Konstant alternativkostnad ger total specialisering 3 3 15 1 Om relativpriset på världsmarknaden avviker från MRT kommer landet enbart att producera den vara där det relativa priset på världsmarknaden är större än MRT 5 1 4 6 3 Jämvikt utan handel Relativpriset är lika med såväl MRT som MRS 15 I kan du byta till dig 3 enheter tyg för en maskin I Indien kan du byta till dig 5 enheter tyg för en maskin 5 1 Vad händer om internationell handel är möjlig? En tyghandlare i New York vill öka sin vinst, Han byter till sig 1 maskiner för 3 enheter tyg. Sedan reser han till Indien med maskinerna och försöker byta till sig 5 enheter tyg Den indiska handlaren säger att i så fall kan han lika väl sälja sitt tyg i Indien, men du kan få 4 enheter tyg för maskinerna. Tyghandlaren från New York har omvandlat 3 enheter tyg till 4 enheter tyg Maskinhandlaren i Indien skulle bara kunnat köpa 8 maskiner för 4 enheter tyg i Indien. Båda handlarna har tjänat på affären. Det har etablerats ett relativpris på världmarknaden där man kan köpa en maskin för 4 enheter tyg Terms of Trade Handeln ökar konsumtionen i båda länderna Terms of trade avgör hur mycket varje löand tjänar på handeln Handelsmöjlighetskurvan, eller relativa världsmarknadspriset är i modellen samma sak som terms of trade I verkligheten beräknas terms of trade som: Exportprisindex Importprisindex 1 1
25/4/212 3 2 15 roduction ossibilities Frontiers Under Constant Costs for the and India 5 1 3 1 4 5 6 75 Det relativa världsmarknadspriset 4 enheter tyg per maskin ger oss i modellen också term of trade, eller handelsmöjlighetskurvan Om priset ändras till 4 enheter tyg per maskin har Indien bättre terms of trade och sämre terms of trade. Den nya handelsmöjlighetskurvan gör att inte tjänar något alls på att handla. Ju mer världsmarknadspriset skiljer sig från nationella MRT desto mer tjänar ett land på handel. Om förändringen av Terms of Trade beror av utländska orsaker är det alltid bra med förbättrade terms of trade. Om priset sjunker på leksaker producerade i Kina pga av ökad produktivitet i kinesisk industri, får Sverige en ökad välfärd eftersom vi kan byta till oss fler leksaker för vårt stål Om efterfrågan på olja ökar på världsmarknaden och priset stiger är det entydigt positivt för de oljeproducerande länderna 3 2 15 roduction ossibilities Frontiers Under Constant Costs for the and India 3 1 Om förändringen av Terms of Trade beror av inhemska orsaker är effekten lite mer osäker Om priset sjunker på leksaker producerade i Kina pga av ökad produktivitet i kinesisk industri, får Kina försämrad Terms of Trade. Man kan byta till sig mindre mängd stål för varje leksak. Men förmodligen ökar välfärden ändå eftersom man producerar fler leksaker. 5 1 4 5 6 75 Men är 3 enheter tyg för en maskin verkligen ett realistiskt pris? vill varken exportera eller importera Indien vill exportera 21 enheter tyg och importera 7 maskiner. merikanska företag skulle förmodligen kräva mer än 3 enheter tyg per maskin. Om terms of trade försämras är tillväxten av inkomsterna lägre än tillväxten i BN Om terms of trade förbättras är tillväxten av inkomsterna högre än tillväxten i BN THE TERMS OF TRDE Terms of trade påverkas av hur efterfrågan ser ut på de båda produkterna. Ett land som exporterar något som har en hög efterfrågan kan lättare ta ut höga priser på exporten. Terms of trade kan ändras av olika skäl, antingen av inhemska orsaker eller av utländska orsaker. Om förändringen beror av utländska orsaker är det alltid bra med förbättrade terms of trade. Om förändringen beror av inhemska orsaker är det inte helt säkert. THE TERMS OF TRDE Table 3.5 Commodity Terms of Trade for 7 Industrial Countries, 1995-25 (2 = 1) Terms of Trade Index 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Canada 97.2 98.2 97.1 13.2 1.5 1. 98.9 94.9 11.9 16.5 111.3 France 16.5 15.2 13.3 14.4 14.9 1. 18.3 11.1 11.1 11.8 11.6 Germany 17.5 17.2 14.8 16.7 17.1 1. 11.9 14.4 17.2 17.2 15.2 Italy 95.9 1. 11.5 16.6 17.7 1. 1.9 12.7 13.9 13.3 11. Japan 15.5 98.2 94.4 12.6 15.4 1. 17.5 13.7 15.4 13.1 79.6 U.K. 1.1 1.9 12.5 12.8 14.2 1. 99.2 11.7 14.3 15.2 14.9 13.3 12.9 14. 17.1 12.8 1. 12.8 14.4 13. 11.2 97.2 11