LPT-processen Vårdintyg enligt 4 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning B. Polishandräckning enligt 47 för undersökning för vårdintyg: - Görs på särskilt formulär - Legitimerad läkare i allmän tjänst eller med avtal med landstinget - Skälig anledning - Obs! Polishandräckningsbegäran ligger kvar hos polisen tills personen hittas eller den avskrivs av vården (dvs glöm inte bort den om patienten kommer för egen maskin). 2) Vårdintyg - Legitimerad läkare - Speciellt formulär (Melior/Socialstyrelsens hemsida) - Det bedöms som sannolikt att kriterierna för sluten psykiatrisk vård är uppfyllda (3 ): 1. Allvarlig psykisk störning, APS (art och grad) 2. Oundgängligt behov av dygnetruntvård på psykiatrisk klinik 3. Patienten motsätter sig vården alt det finns grundad anledning att tro att vården inte kan ges med patientens samtycke (till följd av den psykiska störningen) - Får endast utfärdas i omedelbar anslutning till undersökningen - Ska utöver uttalanden om förutsättningarna ovan, även innehålla redogörelse av APS och omständigheterna som ger upphov till vårdintyget - Intygsskrivande läkare ska ej vara jävig - Giltigt 4 dygn - Intygsskrivande läkare ska se till att patienten kommer in till psykiatriska enheten efter att vårdintyg har utfärdats (ambulans alt sjuktransport med personal. Om våldsam patient kan polisen hämta, men det är endast på skälig anledning. Avviker patienten, handräcker du patienten på skrivet vårdintyg enligt 47.) 3) Kvarhållningsbeslut 6 - Läkare i allmän tjänst, även olegitimerad - Kan vara vårdintygsskrivande läkare, läkare som fattar intagningsbeslut eller annan läkare - Kontrollera att vårdintyget är korrekt ifyllt med patientens namn och personnummer på samtliga sidor samt underskrivet och daterat av vårdintygsskrivande läkare Gäller tills intagningsbeslut är fattat eller som längst 24 timmar från tröskeltiden (dvs då patienten kom till akutmottagningen vare sig vårdintyget skrevs på akutmottagningen eller om patienten hade det med sig). Ex: Patienten kommer klockan 15.00. Vårdintyg skrivs kl 22.00 då även kvarhållningsbeslut fattas. Eventuellt intagningsbeslut måste därmed vara fattat innan klockan 15.00 nästa dag. - Kan ej överklagas
- Tvångsåtgärder före intagningsbeslut: o Efter kvarhållningsbeslut men före intagningsbeslut får endast vissa tvångsåtgärder göras, och endast på bedömning av legitimerad läkare (ej AT). Praxis i Lund är dock att bakjour alltid kontaktas, kommer som regel in och intagningsbedömer patienten direkt om situationen är sådan att tvångsåtgärder behövs (enligt 6a ) o Bältesläggas < 4 timmar o Avskiljning < 8 timmar o Om överhängande fara för patientens liv eller hälsa ges nödvändig läkemedelsbehandling med tvång (oftast kortverkande bensodiazepiner aldrig läkemedel i depotform!) o I lagtexten står det formulerat så här: 6a I sådana fall som anges i 19 eller 20 får en patient som hålls kvar enligt 6 kortvarigt spännas fast med bälte eller liknande anordning eller kortvarigt hållas avskild från de andra patienterna. En patient som hålls kvar enligt 6 får, om det finns en överhängande fara för patientens liv eller hälsa, ges nödvändig behandling. Beslut enligt denna paragraf fattas av legitimerad läkare. Lag (2000:353). 4) Intagningsbeslut 6b - Specialistläkare i psykiatri med delegation från chefsöverläkaren som INTE skrev vårdintyget (tvåläkarbedömning) - Ej jävig - Får ej fattas ifall vårdintyg är äldre än 4 dagar - Måste fattas inom 24 timmar efter patientens ankomst till sjukhusinrättningen - De tre kriterierna för tvångsvård (se punkt 2) MÅSTE vara uppfyllda - Gäller 4 veckor efter tidpunkten för intagningsbeslut (om inte patienten överklagar) 5) Överklagan - Senast 3 veckor efter att patienten har fått kännedom om intagningsbeslutet (denna information åligger det specialisten att ge då intagningsbeslutet fattas) - Alla beslut får överklagas förutom kvarhållningsbeslut och behandlingsbeslut (inklusive tvångsåtgärder) 6) Ansökan om förlängd tvångsvård första gången 7 - Ansökan lämnas till förvaltningsrätten < 4 veckor räknat från intagningsbeslutet - Om ansökan beviljas får tvångsvården fortsätta 4 månader från intagningsbeslutet (eller tills kriterierna för tvångsvård ej längre är uppfyllda) 8 7) Ansökan om förlängd tvångsvård andra gången och framöver 9 - Ansökan ska vara inlämnad till förvaltningsrätten innan tiden för gällande beslut om tvångsvård ska ha löpt ut - Om ansökan beviljas får tvångsvården fortsätta 6 månader från förvaltningsrättens beslut (eller tills kriterierna för tvångsvård ej längre är uppfyllda)
LPT processen - vid konvertering 11 1) Patienten vårdas enligt HSL inneliggande på psykiatrisk klinik, och av någon anledning kan vården inte fortgå på frivillig basis längre varpå legitimerad läkare tillkallas för bedömning om vårdintyg vid konvertering. - Det bedöms som sannolikt att de tre grundförutsättningarna för sluten psykiatrisk vård är uppfyllda - samt att patienten kan befaras att allvarligt skada sig själv eller någon annan (obligat till skillnad från vårdintyg enligt 4, där det endast ska beaktas vid bedömning av APS) 2) Kvarhållningsbeslut 6 - Fattas rent formellt vid samma tidpunkt som vårdintyg signeras - Förs in i journalen, skrivs ej på vårdintyget 3) Intagningsbeslut 6b Samma förutsättningar som vid intagning enligt 4, förutom: - De 4 kriterierna (se punkt 2) MÅSTE vara uppfyllda - Ska anmälas till förvaltningsrätten redan påföljande dag - Om tvångsvården bedöms behöva fortsätta längre än 4 dagar ska ansökan om fortsatt vård in till förvaltningsrätten inom den här tiden Obs! Endast patienter som vårdas på psykiatrisk klinik kan konverteras, dvs. konvertering kan ej göras på somatisk klinik. Där utfärdas istället vårdintyg enligt sedvanlig procedur (dvs. 4 ). Bakjour kommer till somatisk klinik och fattar intagningsbeslut. Om patienten behöver fortsatt somatisk vård, får patienten fortsatt vårdas på somatisk avdelning men behov av fortsatt tvångsvård bedöms dagligen av psykiater. Behov av eventuellt X-vak bedöms av psykiater och vaket utgörs av personal från psykiatrin. Tvångsbehandling av somatisk sjukdom under LPT-vård Under pågående psykiatrisk tvångsvård kan patienten ges somatisk behandling mot sin vilja. Detta gäller livräddande åtgärder, på vitalindikation. Om den allvarliga psykiska störningen är direkt orsakad av svår somatisk sjukdom, även utan livsfara, kan en somatiska behandlingsåtgärd vara absolut nödvändig. Nödrätt För att förhindra att någon skadar sig själv kan nödrätt vara tillämplig. Våld eller handling som annars skulle vara brottslig får tillgripas för att avvärja fara för liv, hälsa eller egendom. Man får inte använda mer våld än vad nöden kräver. Nödvärn Det är tillåtet att sätta stopp för ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, förutsatt att man inte använder mer våld än vad nöden kräver.
Övriga frågor 1) Vad händer om det gått mer än 4 dagar sedan vårdintyget skrevs då kvarhållningsbeslut alt intagningsbeslut ska fattas? - Blir i praktiken 2 olika situationer! - Vårdintyg > 4 dagar vid kontroll inför kvarhållningsbeslut: att betrakta som en ny situation. Kort sagt skriv nytt vårdintyg, sedan sedvanlig process enligt 4. - Om kvarhållningsbeslut har fattats på giltigt vårdintyg, men tröskeltiden (> 4 dygn sedan vårdintyget skrev alt > 24 timmar sedan patienten anlände till psykakut) löper ut innan specialisten hinner fatta intagningsbeslut blir situationen knivigare. Vården går då över till HSL, vilket innebär att för att patienten ska kunna vårdas på tvång måste hen konverteras enligt 11, och även farlighetskriteriet måste då vara uppfylld. Ifall det inte är det har patienten rätt att skrivas ut om hen så vill, men i och med att vårdintyget skrevs av en anledning har den legitimerade läkaren då en skälig anledning att polishandräcka patienten för ny vårdintygsbedömning. I praktiken skriver man då ut patienten och råder patienten att gå ner till psykakut för ny bedömning, och informerar att man annars måste begära polishandräckning (detta är inte att hota, utan att informera om vad som kommer att ske). Det finns dock inget lagrum för att tvinga patienten handgripligen ner till psykakut för bedömning, utan detta får ske antingen självmant eller med hjälp av polishandräckning. 2) Vad gör man om man är icke legitimerad läkare på öppen psykiatrisk mottagning och patienten är uppenbart psykotisk/suicidal men avviker? - Som legitimerad läkare i allmän tjänst eller med avtal med landstinget begär du i en sådan situation polishandräckning för vårdintygsbedömning (se 1B). - Är du däremot inte legitimerad får du involvera legitimerad kollega som på skälig anledning (dvs. din bedömning) i sin tur kan polishandräcka patienten. - I teorin kan man som icke legitimerad även till ringa polisen direkt då de själva (utan läkarbedömning) kan handräcka en person för vårdintygsbedömning om de har anledning, men du kan inte räkna med att de tycker att det är deras bord då du ringer som vårdpersonal. De vill ha en polishandräckning enligt 47 från en legitimerad läkare. 3) Vilka är offentliga handlingar, dvs. vad kan man begära ut? - Beslut rörande frihetsberövande åtgärder enligt LPT, LRV respektive smittskyddslagen är offentliga. Uppgifter som tas med i beslutet ska vara offentliga, medan uppgifter som beslutet grundar sig på är sekretessbelagda. - Detta innebär att följande beslut är offentliga: o Omhändertagande för vårdintygsbedömning o Begäran om polishandräckning o Kvarhållningsbeslut o Intagningsbeslut o Utskrivning från tvångsvård alt övergång från LPT till HSL o Förlängd tvångsvård o Frigång (LRV, kriminalvård) o Permission från LPT-vård o Återkallande av LPT-permission
o Beslut om öppenpsykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård o Återintagning till sluten psykiatrisk tvångsvård från öppenpsykiatrisk tvångsvård - Detta innebär att tvångsåtgärder som inte rör frihetsberövande åtgärder inte är offentliga, t.ex. tvångsmedicinering. Psykiatrins Juridik är en god källa ifall du är osäker på exakt vad som gäller! - Beslutet ska innehålla: namn, personnummer, typ av frihetsberövande handling med hänvisning till lagrum, datum för beslutet och i förekommande fall klockslag, beslutsfattarens namn och befattning/kompetens samt vårdinrättningens namn. Viktigt att ha i åtanke är dock att uppgifterna för beslutet är sekretessbelagda; info om hälsotillstånd, diagnos, symtom, personliga förhållanden etc. - Beslut som är offentliga förs därmed in i särskild beslutsjournal: om ni tittar i Melior på en patient som vårdas under LPT, ser ni i listan över vårdtillfällen till vänster om journaltexten en mapp som heter Patientfakta under det aktuella vårdtillfället, och här en undermapp med namnet Vård LPT/LRV. Här hamnar de aktuella uppgifterna som är rör tvångsvården i en s.k. beslutsjournal. - Obs! enligt offentlighetsprincipen har allmänheten rätt att vara anonym då de begär ut offentliga handlingar. Man kan dock inte ringa upp och fråga vilka som är inlagda enligt LPT ett visst datum, utan man måste efterfråga offentliga beslut med namn på berörd person. 4) Specialisten i psykiatri som fattar intagningsbeslutet är enligt lag skyldig att informera om LPT-beslutet, vad det innebär och grundas på, samt patientens rätt att överklaga. Hur gör man om man märker att patienten inte kan ta emot informationen? - Det journalförs att informationen har givits men att patienten ej verkar ha möjlighet att ta till sig den. Informationen ska sedan upprepas vid senare tillfälle.