Inspektionen avslutades med en genomgång, med ovan angivna personer, där JO:s medarbetare redogjorde för sina iakttagelser.
|
|
- Rebecka Forsberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROTOKOLL Dnr Sid 1 (16) Opcat-inspektion av Stockholms läns sjukvårdsområde, Norra Stockholms psykiatri, psykiatriska akutmottagningen och avdelning 1 vid S:t Görans sjukhus, den 18 och 19 september 2018 Fokus för inspektionen var transporter av frihetsberövade patienter till och från den psykiatriska akutmottagningen och avdelning 1 vid S:t Görans sjukhus. Vid inspektionen uppmärksammades bl.a. frågor som rör handräckningspersonalens bemötande av patienterna. Stockholms läns sjukvårdsområde ska senast den 24 maj 2019 rapportera till JO vilka åtgärder som vidtagits, eller som man avser vidta, för att utforma arbetsmetoder som syftar till att minska patienternas upplevelse av stigmatisering i samband med transporter. Vid inspektionen väcktes även frågor som rör hur Region Stockholm har organiserat den psykiatriska slutenvården och vilka konsekvenser detta får för transporter m.m. av frihetsberövade patienter. ChefsJO har beslutat att utreda dessa frågor i ett särskilt initiativärende. Inspektionens genomförande På uppdrag av chefsjo Elisabeth Rynning genomförde föredraganden Ellen Ringqvist, tillsammans med den biträdande enhetschefen Karl Lorentzon och föredragandena Veronica Widell Edlund och Lars Olsson (protokollförare), den 18 och 19 september 2018 en föranmäld inspektion av Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), Norra Stockholms psykiatri, psykiatriska akutmottagningen (länsakuten) och avdelning 1 vid S:t Görans sjukhus. Inspektionen inleddes med att verksamheten presenterades av verksamhetschefen AA, chefsöverläkaren BB, sektionschefen CC, samt enhetscheferna DD Abrahamsson och EE. Vid den inledande genomgången deltog även verksamhetschefen för Rättspsykiatri Vård Stockholm, FF. Efter en rundvandring i lokalerna samtalade JO:s medarbetare med två patienter och fem anställda. Det skedde även en översiktlig genomgång av avvikelserapporter och rutindokument. Inspektionen avslutades med en genomgång, med ovan angivna personer, där JO:s medarbetare redogjorde för sina iakttagelser. Riksdagens ombudsmän Box Stockholm Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A E-post: justitieombudsmannen@jo.se Telefon: Texttelefon: Fax:
2 Dnr Sid 2 (16) Syftet med inspektionen Inspektionen är en del av JO:s uppdrag för att förebygga tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av frihetsberövade personer, Opcat-verksamheten. Denna verksamhet har under 2018 ett fokus på transporter av frihetsberövade. Opcat är den engelska förkortningen av tilläggsprotokollet till FN:s tortyrkonvention (Optional Protocol to the Convention against Torture). Länder som anslutit sig till protokollet har förbundit sig att inrätta ett nationellt besöksorgan som regelbundet besöker platser där personer kan hållas frihetsberövade. I Sverige har JO tilldelats detta uppdrag. Information om JO:s Opcat-verksamhet finns på JO:s webbplats. Uttalanden av chefsjo Elisabeth Rynning med anledning av inspektionen Protokollet innehåller avslutningsvis uttalanden av chefsjo Elisabeth Rynning. Information om länsakuten och avdelning 1 Storlek Norra Stockholms psykiatris heldygnsvård bedrivs på 10 avdelningar, varav avdelning 1 är en. Samtliga avdelningar, liksom länsakuten, finns på S:t Görans sjukhusområde. 1 Länsakuten och avdelning 1 utgör varsin enhet i sektionen för akutpsykiatri. I sektionen ingår även enheten för psykiatrisk akut mobilitet (ett utryckningsfordon). Denna omfattades inte av inspektionen. På enheterna bedrivs psykiatrisk vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, samt enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV. Vården bedrivs i säkerhetsnivå 3. 2 Länsakuten Länsakuten är den enda psykiatriska akutmottagningen för vuxna personer i Stockholms län. Så gott som alla patienter går via länsakuten innan de blir intagna på en psykiatrisk vårdavdelning. Länsakuten är öppen dygnet runt alla dagar om året. Enligt enhetscheferna är enheten dimensionerad för att ta emot patienter per år, men under 2017 tog den emot patienter. Här finns inte några platser för heldygnsvård. Patienter som är hemmahörande i Stock- 1 På S:t Görans sjukhusområde finns, förutom Norra Stockholms Psykiatris avdelningar för heldygnsvård, även två avdelningar för psykiatrisk heldygnsvård som tillhör SLSO:s verksamhet Psykiatri Nordväst (avdelningarna 16 och 18). 2 Det är den lägsta säkerhetsklassen vilket innebär att det ska finnas rutiner för en fortlöpande kontroll av var patienterna befinner sig (4 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter [2006:9] om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet).
3 Dnr Sid 3 (16) holms län och som är i behov av heldygnsvård får en plats på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning inom SLSO. Avdelning 1 Uppdraget Avdelning 1 är en observationsavdelning med 14 platser för psykiatrisk heldygnsvård. Här kan länets patienter bli tillfälligt placerade i väntan på vidaretransport till en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. Så kan t.ex. vara fallet om en patient på länsakuten blir klar för vidaretransport efter kl. 22, vilket är den tidpunkt efter vilken avdelningarna generellt inte tar emot nya patienter. På avdelning 1 placeras även patienter med hemvist i andra län (utomlänspatienter) samt patienter hemmahörande i andra länder. Enligt företrädare för avdelningen förekommer det även regelbundet att man på avdelningen har patienter som kommer från Kriminalvården. Detta eftersom det konstant är överbeläggningar på de rättspsykiatriska avdelningarna i Huddinge (Helix). Grundbemanningen på avdelningen består av två sjuksköterskor och fyra skötare. Vårdtider och beläggning Under perioden den 1 januari till den 15 september 2018 var genomsnittstiden för vård på avdelningen 1,58 dygn. Enligt personal är vårdtiden relativt kort för länets patienter, medan övriga patienter kan bli kvar på avdelningen under betydligt längre tid. Under perioden den 1 januari till den 15 september 2018 skrevs patienter in på avdelningen, och beläggningsgraden var ca 80 %. Enligt personal försöker man i möjligaste mån hålla platser öppna på avdelningen för att kunna ta in patienter i alla lägen. Om behovet av vårdplatser överstiger det antal platser som finns måste personalen prioritera vilka patienter som ska vårdas på avdelningen. Det kan medföra att patienter flyttas till andra vårdavdelningar eller skrivs ut, även under nattetid. Iakttagelser vid inspektionen Länsakuten Ankomst Enligt ledningen ankommer de flesta frihetsberövade personer till länsakuten med polisen. Det rör sig framför allt dels om personer som Polismyndigheten handräckt på begäran av sjukvården, dels om personer som Polismyndigheten tillfälligt omhändertagit med stöd av 47 första stycket LPT. Kriminalvården kommer till länsakuten med i första hand personer som är intagna i anstalt eller häkte och som behöver en psykiatrisk bedömning. Även Migrationsverket och Statens institutionsstyrelse (SiS) kan komma in med frihetsberövade personer för en psykiatrisk bedömning.
4 Dnr Sid 4 (16) Patienter som anländer till länsakuten på egen hand anmäler sig i en reception. I anslutning till denna finns ett väntrum. Fysisk miljö och vårdmiljö Bredvid huvudingången till länsakuten ligger en fordonssluss som används för att ta in patienter som kommer med t.ex. ambulans, sjukvårdstransport, eller poliser eller kriminalvårdare. Slussen har en port som fungerar dels som ett enkelt skydd mot rymning, dels som integritetsskydd för patienter mot allmänhetens nyfikenhet. Vid inspektionen fanns ingen port på plats. Enligt personal hade den blivit påkörd och man väntade på att en ny skulle monteras. I anslutning till fordonsslussen finns ett särskilt mottagningsrum där personalen tar emot bl.a. Kriminalvårdens klienter. Här finns möjlighet att ta av fängsel som kan ha använts under transporten, och de frihetsberövade kan vänta på att bli bedömda tillsammans med polis eller kriminalvårdare. Genom att placera frihetsberövade personer i rummet undviker man enligt personal att andra patienter skräms eller tycker sig få en signal om att om du är psykiskt sjuk är du farlig. De personer som tas emot där slipper också gå igenom lokalerna med fängsel och häkteskläder. Enheten består av en lång korridor. Det finns nio patientrum där patienter vid behov kan vistas enskilt. Dessa är utrustade med en brits, ett bord, några stolar, säkerhetsskåp och en anslutande toalett. Det finns även några rum där personalen kan hålla inledande samtal med patienter bl.a. för att bedöma om de behöver ett eget rum. Ett av dessa rum saknar möbler och är möjligt att använda för tvångsåtgärder, t.ex. fastspänning i en mobil bältessäng. De flesta patienter kommer till länsakuten under kvällar och helger, och det förekommer att upp till ett 30-tal patienter befinner sig i lokalerna samtidigt. Personal beskrev att situationen under värmeböljan sommaren 2018 var mycket ansträngd med många patienter och temperaturer på mellan 32 och 38 grader i lokalerna. JO:s medarbetare upplevde att länsakutens lokaler var i anmärkningsvärt gott skick med tanke på den höga genomströmningen av patienter i lokalerna. Bedömning av förutsättningar för tvångsvård På länsakuten blir patienter med akuta besvär bedömda av en läkare som kan utfärda ett s.k. vårdintyg (4 första stycket LPT). Sedan ett vårdintyg har utfärdats får en läkare besluta att patienten ska hållas kvar på vårdinrättningen tills frågan om intagning har avgjorts (6 LPT). Frågan om intagning ska avgöras senast 24 timmar efter patientens ankomst till vårdinrättningen. Beslut om intagning fattas av chefsöverläkaren. Beslutet får inte fattas av den läkare som har utfärdat vårdintyget (6 b LPT). För bedömningar om rättspsykiatrisk vård för anhållna, häktade eller personer som är intagna i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt eller särskilt ung-
5 Dnr Sid 5 (16) domshem (1 andra stycket 2 4 LRV) krävs också ett vårdintyg om personen motsätter sig vården eller det kan antas att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke (4 och 5 ). Frågan om intagning ska i dessa fall bedömas skyndsamt efter undersökning av patienten (5 andra stycket LRV). Ett vårdintyg krävs inte om personen förts till sjukvårdsinrättningen för frivillig psykiatrisk vård (5 tredje stycket andra meningen LRV). Särskilt om kvarhållning Ett kvarhållningsbeslut gör det möjligt att med tvång förhindra att patienten lämnar vårdinrättningen innan frågan om intagning har avgjorts. Kvarhållningsbeslutet medför även att tvångsåtgärder som exempelvis kroppsvisitation och kortvarig fastspänning kan vidtas under vissa förutsättningar (6 andra stycket och 6 a första stycket LPT). Om det finns överhängande fara för patientens liv eller hälsa får patienten dessutom ges nödvändig behandling (6 a andra stycket LPT). Enligt chefsöverläkaren fattar man per automatik beslut om att hålla kvar de patienter som kommer till länsakuten för att förhindra att de lämnar kliniken innan en psykiatrisk bedömning kan genomföras. 3 I riktlinjerna för Verksamhetsområde Psykiatri inom SLSO framgår följande: Kvarhållningsbeslut som fattats på en psykiatrisk verksamhet, varefter patienten överförts till annan psykiatrisk verksamhet, är giltigt även på den mottagande verksamheten. Man får inte fatta fler kvarhållningsbeslut efter varandra. Kontrollera beslutsjournalen från sändande verksamhet. Tidpunkten måste vara angiven i journalen. 4 Dödsfall i samband med transport Av en avvikelserapport från länsakuten i maj 2017 (AVV ) framgår att en 23-årig häktad person transporterades till akuten. Det hade utfärdats ett vårdintyg i häktet. Vid länsakuten bedömdes patienten vara i behov av fortsatt psykiatrisk slutenvård. Han avled dock under Kriminalvårdens transport från länsakuten till Danderyds sjukhus. Norra Stockholms psykiatri gjorde bedömningen att behandlingen och tillsynen på länsakuten varit adekvat. SLSO:s chefläkare instämde i bedömningen och noterade att dödsfallet inte hade kunnat undvikas med annan handläggning. Ärendet avslutades därför utan att det gjordes någon anmälan enligt lex Maria (3 kap. 5 patientsäkerhetslagen [2010:659]). Avdelning 1 Fysisk miljö och vårdmiljö Avdelning 1 finns på våningen ovanför länsakuten. Här finns 14 vårdplatser fördelade på 9 patientrum. Det finns även ett stort rökrum, samtalsrum och ett 3 Under perioden den 1 juni 2018 till den 15 september 2018 fattades kvarhållningsbeslut. 4 Tillämpning av lagen (1991:128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) VO Psykiatri, RIK-0976-v.3.0, gällande från , s. 7.
6 Dnr Sid 6 (16) dagrum. LRV-patienter placeras i ett rum i ena änden av avdelningen. Enligt personal förekommer det aldrig någon överbeläggning. Då avdelningen är en observationsavdelning för kortare vårdperioder är den fysiska miljön relativt avskalad. Personal uppgav att de patienter som blir kvar en längre tid på avdelningen får träffa många olika läkare men utan att någon behandling inleds. Miljön är stimulireducerad, och det finns inte någon sysselsättning eller möjlighet till utomhusvistelse för patienterna. Vid inspektionens inledning fanns åtta patienter på avdelningen, varav fem vårdades med stöd av LPT och tre vårdades enligt HSL. Transporter som utförs av Stockholms läns landsting 5 Under perioden den 1 januari till den 15 september 2018 transporterades 169 patienter per månad från länsakuten och avdelning 1 till andra psykiatriska vårdenheter inom SLSO (men utanför S:t Görans sjukhusområde). Av totalt transporter har de flesta gått till avdelningar på Rosenlunds sjukhus och Danderyds sjukhus. 16 transporter har gått till de rättspsykiatriska avdelningarna i Huddinge (Helix). Transporter inom sjukhusområdet Norra Stockholms psykiatri har en rutin för transporter inom sjukhusområdet (RUT v.8.0, gäller fr.o.m ). Där framgår bl.a. följande: Behov av polishandräckning ska övervägas om patienten är rymningsbenägen. Vårdpersonal har rätt att avstå från att medverka vid förflyttning av patienter inom sjukhusområdet om det finns risk för avvikelse eller incidenter. Ansvarig läkare har då att ta ställning till riskreducerande åtgärd som transportstöd med hjälp av ordningsvakt, polishandräckning, medicinering eller dylikt. Om vårdpersonalen eskorteras av sjukhusvakter har vakterna inget ansvar för bevakning eller tillsyn av patienten, utan fungerar endast som personskydd för personalen. Transporter inom länet och till näraliggande län Enligt Norra Stockholms psykiatris rutin SÄKERHET - Transport av patienter utanför sjukhusområdet (RUT v.7.0, gäller fr.o.m ) ska en riskbedömning göras inför transporten utifrån patientens tillstånd, det planerade transportsättet och transportens längd. Riskbedömningen ska ta hänsyn till patientsäkerhet och arbetsmiljön för medföljande personal. Förebyggande åtgärder kan vidtas genom medicinering och att extra personal följer med. Personalens åsikter ska vägas in och enskilda medarbetare ska inte tvingas att följa med. Utöver förare ska minst en personal följa med transporten. Mottagande klinik ska i god tid få information om patientens tillstånd enligt SBAR-modellen (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendationer). Vid transport av utomlänspatienter ska en checklista fyllas i och skickas med till mottagande klinik. 5 Från den 1 januari 2019 har Stockholms läns landsting blivit Region Stockholm.
7 Dnr Sid 7 (16) Under transporten sitter patienten så långt som möjligt från föraren. Personal ska ha kontinuerlig uppsikt över patienten. I rutinen anges även följande: Observera att LPT inte kan användas som grund för att vidta några som helst tvångsåtgärder utanför sjukvårdsinrättning. Under transporten är personalen vid överhängande fara för liv eller egendom helt hänvisad till nödvärns- eller nödrättsbestämmelser. Vid ankomst till den mottagande vårdinrättningen ska personalen ledsaga patienten till rätt enhet och försäkra sig om att patienten tas om hand av personal och direkt överlämna eventuell dokumentation. Vid transporter utom länet ska personalen rapportera tillbaka till ledningssjuksköterska på länsakuten eller avdelning 1. Norra Stockholms Psykiatri har ett avtal med bolaget Samtrans för att transportera patienter från S:t Görans sjukhus. Samtrans kör framför allt inom Stockholms län men kan köra patienter även till andra län. Bilarna kan ta rullstolar och även liggande patienter. Samtrans har några chaufförer som är specialiserade på att köra psykiatripatienter. En patient som är intagen eller för vilken det har fattats ett kvarhållningsbeslut med stöd av LPT kan transporteras av Samtrans förutsatt att det har gjorts en bedömning att det inte kommer att behövas tvångsåtgärder för att genomföra transporten. En medicinskt utbildad personal följer alltid med i transporten. Man stannar inte för matuppehåll men har med kall dryck och frukt i bilen. Vid samtal med personal kom det fram att man nog kan göra fler egna transporter av frihetsberövade patienter med hjälp av Samtrans än vad som sker i dag, t.ex. transporter till andra län. Handräckningar av Kriminalvården eller Polismyndigheten Allmänt Enligt ovan nämnda rutin för transporter utanför sjukhusområdet ska Kriminalvårdens nationella transportenhet (NTE) transportera patienten om denne slutenvårdas enligt LPT och det finns risk för suicid, våld eller att patienten avviker. Handräckning av Polismyndigheten kan enligt samma rutin huvudsakligen övervägas för att föra patienten till vårdenhet för vårdintygsbedömning, för att föra en patient till vårdinrättning sedan vårdintyg utfärdats, då en tvångsvårdad patient avvikit (ej återkommit från permission eller permission återkallats), eller för att föra en patient till vårdinrättning efter beslut om återintagning från öppen till sluten psykiatrisk tvångsvård. På avdelning 1 deltar alla professioner i bedömningen av om en patient är i transportabelt skick. Patientens status avgör hur man förbereder denne för transporten. Ofta försöker man prata med patienten om den förestående transporten. I samtal med personal kom det fram att Polismyndigheten kräver att en begäran om handräckning ska vara undertecknad av en läkare. NTE har inte något liknande krav.
8 Dnr Sid 8 (16) Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har ett riksavtal för utomlänsvård som tydliggör ansvaret bl.a. för transporter till hemlandstinget i de fall en patient vårdas i ett landsting som han eller hon inte har hemvist i. 6 I avtalet anges bl.a. att om patienten ska flyttas till ett sjukhus i sitt hemlandsting ska landstinget patienten vårdas i utföra transporten, medan kostnaden för transporten bärs av hemlandstinget. Hemlandstinget har enligt kommentaren som är bifogad avtalet rätt att begära att få ordna transporten på egen hand. Enligt kommentaren innebär detta att hemlandstinget får ett stort inflytande över transporterna. Vidare framgår att vårdlandstingets val av färdmedel, t.ex. ambulans eller ambulansflyg, ska utgå från patientens medicinska behov. I sammanhanget bör noteras att en transport som utförs av Kriminalvården är kostnadsfri för beställaren, dvs. varken vårdlandstinget eller hemlandstinget behöver betala något för en sådan transport. Planering och beställning Sedan den 1 april 2017 har Kriminalvården ett utökat uppdrag att utföra transporter (handräckningar) av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. Kriminalvården ska på begäran av chefsöverläkare lämna hjälp för att förflytta en patient som är intagen på en sjukvårdsinrättning med stöd av LPT. En begäran får endast göras om det kan befaras att transporten inte kan utföras utan att användning av våld eller tvång behöver tillgripas, eller det annars finns synnerliga skäl (47 andra stycket 6 och tredje stycket LPT). I SLSO:s rutin Handräckning from Psykiatri (RUT v.5.0, gällande fr.o.m ) anges bl.a. följande: Ej frihetsberövade (tex för vårdintygsbedömning och innan intagningsbeslut fattats men vårdintyg utfärdat) Skiljelinjen mellan frihetsberövade och icke frihetsberövade patienter vårdade enligt LPT går vid intagningsbeslutet (6b LPT) För personer som inte är frihetsberövade gäller att när man begär handräckning till sjukvården ska handräckningsbegäran skickas till Polisens handräckningsenhet på samma sätt som tidigare via blankett i TakeCare som faxas till respektive handräckningsenhet hos Polisens. Detta gäller som tidigare vid avviken patient och patienter som skall föras till sjukhus vid vårdintygsbedömning. Vid inspektionen uppgav ledningen att man begär handräckning av Kriminalvården även för patienter som har ett kvarhållningsbeslut enligt 6 LPT. Beställningsformuläret till Kriminalvården fylls i av en specialistsjuksköterska. Där kan man lämna information om t.ex. våldstendenser inom de senaste tolv månaderna och rymningsrisk. Det finns inget särskilt fält för att fylla i grunden för frihetsberövandet och tidpunkten för detta (beställaren uppmanas ange legala tidsfrister för frihetsberövandet i ett fritextfält där övrig information kan anges). Samma formulär används för beställning av såväl lokala transporter i Stockholms län som av fjärrtransporter. Beställningen, och Kriminalvårdens 6 SKL, Riksavtal för utomlänsvård med kommentarer med giltighet fr.o.m. den 1 januari 2015.
9 Dnr Sid 9 (16) bekräftelse på mottagandet, skickas via fax mellan myndigheterna. Enligt personal medför det att det praktiska arbetet kring beställningar av transporter tar längre tid än vad som skulle vara fallet om det gick att använda t.ex. krypterad e-post eller liknande. Personal framförde att många av uppgifterna som ska anges i beställningsformuläret är onödiga för kortare transporter. Personal uppgav att de återtar beställningen till Kriminalvården om transporten inte kommer att kunna utföras inom en rimlig tid. Då begär man i stället handräckning av Polismyndigheten via fax. Särskilt om lokala akuttransporter Personal uppgav att Kriminalvården ska kunna inleda en akuttransport inom fyra timmar från att beställningen är mottagen. Kriminalvården klarar dock att utföra endast cirka 20 procent av de akuta transportbeställningarna inom denna tidsram, och transporter kan dessutom endast utföras kl Kriminalvården lämnar ofta besked om möjligheten att kunna utföra transporten i ett sent skede, och i många fall måste personalen ringa Kriminalvården vid upprepade tillfällen för att få ett besked. Ett sent besked från Kriminalvården om att de inte kan utföra transporten den dagen kan medföra att en patient som hade fått en vårdplats på en annan vårdinrättning i Stockholmsområdet i stället blir intagen på avdelning 1 och att den tänkta vårdplatsen går förlorad. Särskilt om fjärrtransporter Enligt ledningen ska Kriminalvården kunna utföra transporter som inte ses som akuta inom sju dagar från beställningen. Enligt personal på avdelning 1 kan Kriminalvården oftast inte lämna besked om när transporten kommer kunna äga rum. När personal kontaktar Kriminalvården för att få besked om tidpunkten för transporten blir de ombedda att höra av sig nästkommande dag. Vid nästa kontakt meddelar Kriminalvården åter att man ska höra av sig nästkommande dag etc. Enligt ledningen går det inte att följa upp hur många vårddygn på avdelningen som har sin grund i att en transport inte blir genomförd inom utsatt tid. Vid inspektionen väntade en LPT-patient på avdelning 1 på att Kriminalvården skulle transportera honom till ett sjukhus i hans hemlandsting i södra Sverige. Enligt personal gjordes bedömningen att transporten skulle kunna ske utan användning av tvångsmedel, t.ex. med ambulansflyg. I samband med planeringen av transport kontaktade avdelningen en vårdplatskoordinator på sjukhuset i hemstaden i enlighet med principerna som framgår av riksavtalet (se ovan). Koordinatorn meddelade att man bara godtog en transport som utfördes av Kriminalvården. Avdelning 1 begärde därför handräckning av Kriminalvården för att genomföra transporten. I samtal med JO:s medarbetare uppgav patienten att han varit intagen på avdelningen sedan den 12 september 2018, dvs. under drygt en vecka, och att han inledningsvis fått besked om att en transport till hemorten skulle ske inom
10 Dnr Sid 10 (16) någon eller några dagar. Han ville själv åka till hemorten och hade inledningsvis väntat med att överklaga intagningsbeslutet i avsikt att göra det där. Eftersom transporten dröjde hade han nu överklagat beslutet och trodde att han därför riskerade bli kvar på avdelningen ytterligare några dagar. Patienten uppgav att det inte finns något att göra på avdelningen och efterlyste bl.a. tillgång till böcker. Avvikelserapporteringar I rutinen för handräckningar anges att en kopia av avvikelsen ska skickas till SKL:s representant i den nationella samverkansgruppen för fortsatt diskussion med de myndigheter som utför transporterna. Vidare framgår att en plan för hur avvikelser ska hanteras ska tas fram. Enligt ledningen skriver man sedan några veckor före inspektionen avvikelserapporter i samtliga fall när Kriminalvården inte kunnat utföra en transport inom utsatt tid, dvs. 4 timmar vid lokala akuttransporter och sju dagar för fjärrtransporter. Enligt personal säger ofta polisens handräckningsgrupp att man kommer att prioritera akuta handräckningar för att se till att patienten inte ska behöva vara kvar på länsakuten. JO:s medarbetare noterade en avvikelserapport från september 2018 som handlade om att Kriminalvården inte kunde transportera en patient från länsakuten till ett annat sjukhus samma dag som beställningen gjordes. Länsakuten kontaktade i stället Polismyndigheten som hämtade patienten inom en timme (AVV ). Bemötande av patienter i samband med handräckning Personal uppgav att man upplever att kriminalvårdarna enbart fokuserar på säkerhet. Man har noterat att kriminalvårdarna som regel inte frågar hur patienten mår, utan endast vill ha reda på om det är lugnt eller inte. Kriminalvårdarna är vidare alltid uniformsklädda och rasslar med fängsel och nyckelknippor. De använder märkta fordon vid samtliga transporter. Kriminalvårdarna går oftast genom de allmänna patientutrymmena för att hämta patienten på patientrummet. Patienten eskorteras därefter ut i åsyn av andra patienter. Personal uppgav att det är mycket vanligt att kriminalvårdare belägger patienter med midje- och handfängsel, ibland även med fotfängsel. Fängsel sätts på i utrymmet där patienten hämtas. Personal och ledning uppgav att kriminalvårdarna kan bemöta patienter på ett sätt som man uppfattar som bryskt. Som exempel nämndes en händelse när en ung kvinnlig patient hämtades av tre kriminalvårdare. Hon gjorde inte något motstånd mot genomförandet av transporten, men belades ändå med midje- och handfängsel. Enligt personal utgör en sådan händelse inte en avvikelse i landstingets mening då det inte skett någon överträdelse av det egna regelverket. Händelsen kan därför inte ligga till grund för en avvikelserapport. Det är inte
11 Dnr Sid 11 (16) sjukvårdspersonalens sak att avgöra om någon kriminalvårdare gjorde en felaktig bedömning enligt sin myndighets regelverk i detta fall. Händelsen dokumenterades inte heller i patientens journal. Ledningen påpekade att det under de senaste decennierna gjorts omfattande ansträngningar för att avstigmatisera psykisk ohälsa, bl.a. genom att upprätta prehospitala psykiatriska sjukvårdsteam. Kriminalvårdarnas agerande vid transporter går i motsatt riktning och kan i stället sägas kriminalisera psykisk ohälsa. Enligt personal hade frågor om bemötande av patienter i samband med transporter av frihetsberövade personer inte varit uppe för diskussion i den nationella eller lokala samverkansgruppen för transport vid tidpunkten för inspektionen. Enligt ledningen har de poliser som utför handräckningar stor erfarenhet av att transportera psykiskt sjuka personer, de är ofta civilklädda och i övrigt diskreta i genomförandet av sitt uppdrag. Personalen upplever att poliserna har en bättre inställning till uppdraget, och kommunicerar bättre med patienterna, än kriminalvårdarna. Som exempel nämndes att poliserna i större utsträckning efterfrågar vårdpersonalens bedömning av patienten och att de presenterar sig själva och uppdraget på ett bra sätt inför patienten. Personal kunde inte påminna sig att vårdpersonal från länsakuten eller avdelning 1 följt med vid Kriminalvårdens transport. Det har förekommit att vårdpersonal från länsakuten eller avdelning 1 följt med vid en polishandräckning. Avslutande genomgång JO:s medarbetare redogjorde för sina iakttagelser. Företrädarna för vårdavdelningarna anförde bl.a. följande. Handräckningar av patienter med kvarhållningsbeslut JO:s medarbetare efterfrågade rutiner eller andra dokument där det framgår att vårdavdelningarna numera ska vända sig till NTE för att begära handräckning för transport av personer med kvarhållningsbeslut. Verksamhetschefen för rättspsykiatrin inom SLSO uppgav att man medvetet valt att inte ändra rutinen för handräckningar. Polismyndigheten och Kriminalvården har ändrat sig fem gånger under det senaste halvåret avseende tolkningen av vem som är att anse som frihetsberövad och därmed kan transporteras av Kriminalvården. Eftersom SLSO är en så stor organisation går det inte att ändra i rutinerna varje gång de andra myndigheterna kommer med nya besked. Uppfattningen är att man nu går den riktiga vägen utifrån resonemanget att NTE ska transportera alla personer som är frihetsberövade.
12 Dnr Sid 12 (16) Transportbeställningar till Kriminalvården Det framfördes ett behov av att ha olika beställningsformulär för olika typer av transporter. Man kan t.ex. tänka sig ett dynamiskt formulär, där de uppgifter som ska fyllas i varierar utifrån om beställningen avser en lokaltransport eller en fjärrtransport. Som exempel nämndes att en uppgift om specialkost och samtycke till transport med flyg inte är relevant för kortare transporter. Verksamhetschefen för rättspsykiatrin inom SLSO informerade om att det pågår ett arbete i samverkansgruppen med att ta fram ett mindre omfattande formulär för beställning av kortare resor. Det finns inte något enkelt sätt att i efterhand uppdatera en transportbeställning med information som kan vara av betydelse för genomförandet av transporten, t.ex. en förändrad suicidbedömning, men aktuell information om patientens status lämnas alltid i samband med att transportpersonalen hämtar patienten. Om patientens status ändras så att behovet av tvångssanvändning vid transporten inte längre föreligger så återkallar man transportbeställningen. Landstingets egna transporter Företrädarna för vårdavdelningarna uppgav att landstinget utför fler egna transporter än man borde med hänsyn till de risker som är förenade med transporter. Vidare framhöll de att det råder oklarhet om vilka tvångsåtgärder personalen kan vidta mot en patient i samband med transport utanför sjukhusområdet, t.ex. för att förhindra att patienten avviker. Kan personal i ett sådant fall tillgripa våld med stöd av 24 kap. 2 brottsbalken om patienten inte är intagen med stöd av LPT utan endast omfattas av ett kvarhållningsbeslut? Enligt företrädarna är 19 LPT, som ger möjlighet till fastspänning, inte tillämplig i sådana situationer. Överföring av information om patienter inom SLSO Vid transporter till andra vårdinrättningar inom SLSO behöver inte särskilt mycket information lämnas om patientens tillstånd inför själva transporten. När Polismyndigheten eller Kriminalvården transporterar patienter handlar det framför allt om att ge information om patientens aktuella status utifrån vad som är nödvändigt för dem att veta med hänsyn till sekretessaspekten. Det noteras inte i patientjournalen om eller vilken information som lämnas till transportpersonalen. För mottagande vårdenhet överförs all relevant information genom det elektroniska journalsystemet TakeCare. Konsekvenser av att patienterna får vänta länge på transporter Lokaltransporter Vad som är att betrakta som en akuttransport har varit föremål för diskussion i den lokala samverkansgruppen. SLSO anser att en transport från länsakuten alltid är en akuttransport. Kriminalvården har en viss förståelse för den synen, men har inte den kapacitet som krävs för att ha en sådan beredskapsfunktion. På övergripande nivå medför patienternas utdragna väntan på transport en risk för patientsäkerheten och en negativ påverkan på arbetsmiljön och vårdmiljön.
13 Dnr Sid 13 (16) På länsakuten blir det en ackumulering av patienter i en verksamhet som inte är anpassad för detta. Där finns inte rum anpassade för heldygnsvård, inte möjlighet till utomhusvistelse och inte tillgång till mat för patienterna. Det kan skapa frustration bland patienterna och resultera i att de ger sig på vårdpersonalen och andra patienter. Fjärrtransporter Dröjsmål med transporter av patienter från avdelning 1 riskerar enligt företrädarna för vårdavdelningarna att leda till stort patientlidande. Kriminalvården förstår inte komplexiteten i vad konsekvenserna för en patient blir när denne blir kvar under långt tid i väntan på transport. Huvudregeln är att det avsändande landstinget ska bestämma transportsättet men att det mottagande landstinget ska vara med i diskussionen. Hur ett mottagande landsting ställer sig till olika transportalternativ beror ofta på kostnaden. Stockholms läns landsting klarar denna kostnad, men för andra landsting och regioner kan det vara svårare. Det finns t.ex. en pågående tvist med ett landsting i södra Sverige som inte vill betala för en transport med ambulansflyg från Stockholm. På fråga om vad patienterna kan erbjudas när de vårdas på avdelning 1 uppgav företrädarna att det finns tv på avdelningen och möjlighet att ha samtal med personal. Det finns inte balkonger eller rastgårdar. När utländska patienter vårdas lång tid på avdelningen går personalen ut med patienterna. Man vill helst inte flytta patienter från avdelningen eftersom man samlat erfarenheten av logistiska frågor kring utländska och utomlänspatienter på avdelningen. Det har dock hänt att man placerat utomlänspatienter på andra avdelningar inom Norra Stockholms psykiatri. Brister i bemötande Enligt verksamhetschefen för rättspsykiatrin har man i den nationella samverkansgruppen för transporter diskuterat behovet av en gemensam handbok för hur handräckningar ska genomföras. Det finns t.ex. undervisningsbehov om psykisk sjukdom. Det vore därför bra om psykiatriska verksamheters avvikelserapporter om brister i bemötande hos t.ex. Kriminalvårdens transportörer också lämnas till SKL. Företrädarna uppgav att vårdpersonal kan känna obehag för att kommentera hur en annan myndighet bör agera, t.ex. då man anser att kriminalvårdare brister i bemötandet av en patient. Bemötandefrågan skulle kunna diskuteras i den lokala samverkansgruppen för transporter. Protokollförare vid inspektionen var föredraganden Lars Olsson. Justeras den 21 februari 2019 Ellen Ringqvist
14 Dnr Sid 14 (16) Uttalanden av chefsjo Elisabeth Rynning med anledning av inspektionen Jag vill med anledning av de iakttagelser som redovisas i protokollet göra följande uttalanden: Transporter av patienter från andra regioner Vid inspektionen kom det fram att hemregionen kan ha ett stort inflytande över hur transporten av en patient från Region Stockholm till hemregionen ska gå till. Det redovisas ett exempel där en hemregion hade krävt att Kriminalvården skulle genomföra transporten trots att vårdregionen hade gjort bedömningen att förutsättningarna för att begära en handräckning inte var uppfyllda (s. 9-10). Vid inspektionstillfället hade patienten varit intagen på avdelning 1 drygt en vecka i väntan på transport. Konsekvenserna för en patient som på detta sätt får stanna kvar på avdelningen, i väntan på att Kriminalvården ska genomföra transporten, blir särskilt allvarliga eftersom bl.a. de vårdinsatser som patienten behöver fördröjs. Vidare finns det en risk för att patienten under själva transporten blir föremål för tvångsåtgärder eftersom en förutsättning för att begära handräckning är att det finns särskilda omständigheter som gör att det kan befaras att transporten inte kan utföras utan användande av tvång eller att det annars finns synnerliga skäl (47 tredje stycket LPT). Avsikten är alltså inte att en myndighet ska kunna begära handräckning av enbart exempelvis ekonomiska skäl och att Kriminalvården därmed ska fungera som en kostnadsfri taxiverksamhet åt andra myndigheter. Jag vill betona att det är den myndighet som begär handräckning av Kriminalvården i det här fallet Region Stockholm som också ansvarar för att de rättsliga förutsättningarna för en sådan begäran är uppfyllda. Detta bör omedelbart tydliggöras inom Region Stockholm. Det problem som kommit fram berör dock samtliga regioner. En kopia av detta protokoll skickas därför till SKL. Bemötande inför transport Vid inspektionen framförde företrädare för länsakuten och avdelning 1 synpunkter på Kriminalvårdens sätt att genomföra handräckningstransporter. Det upplevs bl.a. som problematiskt att kriminalvårdare är uniformerade och att patienter rutinmässigt beläggs med fängsel. Enligt företrädarna för länsakuten och avdelning 1 undergräver detta arbetssätt de långvariga ansträngningar som gjorts för att bekämpa stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. I sammanhanget finns det skäl att notera att det även vid en Opcat-inspektion av SiS:s LVM-hem Fortunagården kom fram uppgifter om att personer omhändertagna för vård upplever det som stigmatiserande att transporteras av Kriminalvården (se protokoll i JO:s ärende med dnr , s. 9 och 10). Vid inspektionen av länsakuten och avdelning 1 framfördes även att kriminalvårdarna uppfattas som obekväma i sin kontakt med personal och patienter samt att de bemöter patienterna på ett bryskt sätt.
15 Dnr Sid 15 (16) Vid Opcat-inspektioner av Kriminalvårdens nationella transportenhet under 2018 har Kriminalvården framhållit att antalet transporter av frihetsberövade personer som mår dåligt medför ökade svårigheter och säkerhetsrisker för såväl de intagna som Kriminalvårdens personal (se protokoll från inspektionen av häktet Örebro och NTE, dnr , s. 7). Vidare har Kriminalvårdspersonal betonat att det krävs erfarenhet och utbildning för att hantera dessa intagna och att NTE under senare tid har förlorat personal med spetskompetens för t.ex. handräckningsärenden till psykiatriska vårdinrättningar (se protokoll från inspektionen av häktet Kronoberg och NTE, dnr , s. 9 och 10). Det är enligt min mening mycket allvarligt att det finns en uppfattning om att Kriminalvårdens sätt att utföra handräckningstransporter dels bidrar till att stigmatisera bl.a. psykisk sjukdom, dels leder till brister i bemötandet av frihetsberövade personer. Jag har efter Opcat-inspektionen av häktet Kronoberg och NTE uttalat att det är mycket bekymmersamt att Kriminalvården har organiserat transportverksamheten på ett sätt som innebär att vissa transporter utförs av personal som saknar rätt kompetens, och att jag avser att fortsätta arbetet med att identifiera vilka eventuella risker Kriminalvårdens utökade transportuppdrag kan medföra för frihetsberövade personer (se protokoll i ärende med dnr , s. 14). Jag vill dock betona att frågan inte enbart handlar om Kriminalvårdens ansvar. Även regionerna har ett ansvar för att sätta ramar för hur transporterna av patienter till och från deras enheter går till. Av den anledningen bör SLSO vidta åtgärder för att komma till rätta med de problem som personalen upplever med Kriminalvårdens sätt att utföra handräckningstransporter. Det bör ligga nära till hands att i detta arbete ha ett erfarenhetsutbyte med Kriminalvården, och på så sätt försöka utforma arbetsmetoder som innebär att patienterna bemöts på ett bättre sätt i samband med transporter, bl.a. i syfte att minska upplevelsen av stigmatisering. SLSO ska senast den 24 maj 2019 återkomma med besked om vilka åtgärder som vidtagits eller som man avser vidta i denna fråga. Möjligheterna att bedriva en värdig och god vård Av protokollet framgår att akutmottagningen som är länets enda vuxenpsykiatriska akutmottagning ursprungligen var avsedd att kunna ta emot patienter per år, men att man under 2017 tog emot patienter. Länsakuten kan i dag inte beskrivas som annat än kraftigt underdimensionerad. De problem som är förknippade med de nuvarande lokalerna accentueras ytterligare när det uppstår problem med att transportera patienter vidare till vårdavdelningar. I stället för att få adekvat vård tvingas patienterna vara kvar i lokaler som inte bara är underdimensionerade, utan där det dessutom saknas möjlighet att erbjuda dem utomhusvistelse och varma måltider. Det kan starkt ifrågasättas om den situation som beskrivs i protokollet är förenlig med det grundläggande kravet på att all vård ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet (3 kap. 1 andra stycket HSL). Jag avser därför att följa dessa frågor.
16 Dnr Sid 16 (16) Dödsfall i samband med transport Av protokollet framgår att en häktad patient avled i en kriminalvårdstransport på väg till Danderyds sjukhus i maj Dessförinnan hade patienten förts till länsakuten för en psykiatrisk bedömning. Det inträffade aktualiserar bl.a. frågor om medicinska bedömningar av frihetsberövade patienter inför en transport. Jag har fått information om att Inspektionen för vård och omsorg har öppnat ett ärende för att granska händelsen. Jag kommer att hålla mig informerad om resultatet och avser att återkomma i frågan. Beslut om initiativ Sedan ett vårdintyg har utfärdats får en läkare besluta att patienten ska hållas kvar på vårdinrättningen tills frågan om intagning har avgjorts (6 första stycket LPT). Frågan om intagning för sluten psykiatrisk tvångsvård ska avgöras skyndsamt efter undersökning av patienten och senast 24 timmar efter dennes ankomst till vårdinrättningen (6 b första stycket LPT). I lagförarbetena framhålls att sjukvårdshuvudmännen har ett vittgående ansvar för att organisera hälso- och sjukvården på ett sådant sätt och ha sådana rutiner att intagningsbeslut kan fattas snarast efter det att patienten har kommit till sjukvårdsinrättningen (se prop. 1999/2000:44 s. 59). Psykiatrisk slutenvård bedrivs på flera sjukhus och kliniker inom Region Stockholm. Som nämnts ovan är länsakuten regionens enda vuxenpsykiatriska akutmottagning. Beslut om kvarhållning fattas på länsakuten, medan beslut om intagning som regel fattas vid en annan enhet inom SLSO. I riktlinjerna för SLSO anges att ett kvarhållningsbeslut som fattats i en psykiatrisk verksamhet inom SLSO är giltigt även i en annan verksamhet inom SLSO när patienten transporterats dit. Av protokollet framgår också att man inom SLSO godtagit att ett kvarhållande utgör ett frihetsberövande som kan utgöra en grund för en begäran av handräckning hos Kriminalvården. De beskrivna förhållandena väcker frågor om bl.a. Region Stockholms sätt att organisera den psykiatriska slutenvården, innebörden av begreppet vårdinrättning och räckvidden av ett beslut om kvarhållning. Jag avser att utreda dessa frågor inom ramen för ett särskilt initiativärende Elisabeth Rynning
Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Huddinge, den 23 augusti 2018
PROTOKOLL Dnr 5563-2018 Sid 1 (5) Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Huddinge, den 23 augusti 2018 JO:s uttalanden i korthet: Vid två tidigare Opcat-inspektioner av häktet Huddinge framförde JO
Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT
Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning
Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT
Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6
Tvångsvårdens syfte (2 )
Tvångsvårdens syfte (2 ) 0 Tvångsvården ska syfta till att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon behöver. Sluten eller öppen psykiatrisk
Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Opcat-inspektion av Kriminalvården, anstalten Visby, den 27 och 28 juni 2018
PROTOKOLL Dnr 4140-2018 Sid 1 (6) Opcat-inspektion av Kriminalvården, anstalten Visby, den 27 och 28 juni 2018 JO:s uttalande i korthet: I en utredning av Kriminalvården har man kommit fram till att anstalten
Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder
Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder Lagen ska finnas väl synlig för patienterna Förutsättningar för
Opcat-inspektion av Polismyndigheten, polisregion Syd, arresten Karlskrona den 4 april 2019
PROTOKOLL Dnr O 33-2019 Sid 1 (6) Opcat-inspektion av Polismyndigheten, polisregion Syd, arresten Karlskrona den 4 april 2019 Inspektionens genomförande På uppdrag av JO Cecilia Renfors genomförde biträdande
Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård; SFS 2000:354 Utkom från trycket den 7 juni 2000 utfärdad den 25 maj 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i
TRANSPORTER AV FRIHETSBERÖVADE. -Nya regler från 1 april
TRANSPORTER AV FRIHETSBERÖVADE -Nya regler från 1 april Innehåll Transporter av Frihetsberövade... 1 1. Versionshantering... 3 2. Inledning... 3 3. Nya bestämmelser... 3 3.1 Genomgång av berörda lagar...3
Transporter av frihetsberövade. - Nya regler från 1 april
1(7) Datum Vårt diarienummer Transporter av frihetsberövade - Nya regler från 1 april 2(7) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Nya bestämmelser... 3 2.1 Genomgång av berörda lagar... 3 2.1.1 LVM vård av missbrukare...
LPT-processen. Vårdintyg enligt 4. 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning
LPT-processen Vårdintyg enligt 4 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning B. Polishandräckning enligt 47 för undersökning för vårdintyg: - Görs på särskilt formulär
Psykiatrisk tvångsvård
Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
Opcat-inspektion av Polismyndigheten, polisregion Nord, arresten Vilhelmina, den november 2018
PROTOKOLL Dnr 7557-2018 Sid 1 (5) Opcat-inspektion av Polismyndigheten, polisregion Nord, arresten Vilhelmina, den 20 22 november 2018 Inspektionens genomförande På uppdrag av JO Cecilia Renfors genomförde
Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Trelleborg, den 5 april 2019
PROTOKOLL Dnr O 28-2019 Sid 1 (7) Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Trelleborg, den 5 april 2019 Iakttagelser vid inspektionen i korthet: Häktet Trelleborg har 33 platser. Vid inspektionen vistades
Lagstiftning rörande missbruksområdet
Lagstiftning rörande missbruksområdet Landstingets lagrum Magnus Kvevlander ST-läkare i psykiatri 26 oktober 2018 Förekommande lagar Definitioner HSL Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) LPT Lag (1991:1128)
Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Falun den 9 april 2019
PROTOKOLL Dnr O 30-2019 Sid 1 (7) Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Falun den 9 april 2019 Iakttagelser vid inspektionen i korthet: Häktet Falun har 34 platser och är ett restriktionshäkte. Vid
Protokoll fört vid inspektion den 9 april 2014 av Kriminalvården, häktet Mariestad
PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 1770-2014 Sid 1 (5) Protokoll fört vid inspektion den 9 april 2014 av Kriminalvården, häktet Mariestad Inledning På uppdrag av chefsjo Elisabet Fura genomförde JO:s NPM-enhet
Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården. Lars Hedengran (Socialdepartementet)
Lagrådsremiss Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 januari 2008 Göran Hägglund Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens
Opcat-inspektion av Rättsmedicinalverket, Rättspsykiatriska undersökningsenheten i Stockholm, den 23 maj 2017
PROTOKOLL Dnr 3416-2017 Sid 1 (10) Opcat-inspektion av Rättsmedicinalverket, Rättspsykiatriska undersökningsenheten i Stockholm, den 23 maj 2017 Inspektionens genomförande På uppdrag av chefsjo Elisabeth
Underrapportering och bristande dokumentation
Underrapportering och bristande dokumentation Den som bedriver psykiatrisk tvångsvård är skyldig att lämna uppgifter om tvångsåtgärder till patientregistret. Inrapporteringen är viktig om tvångsåtgärder
Opcat-inspektion av Region Gotland, Psykiatriska klinikens heldygnsvård vid Visby lasarett, den 27 och 28 juni 2018
PROTOKOLL Dnr 3888-2018 Sid 1 (13) Opcat-inspektion av Region Gotland, Psykiatriska klinikens heldygnsvård vid Visby lasarett, den 27 och 28 juni 2018 JO:s uttalande i korthet: ChefsJO välkomnar att klinikens
Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012
Psykiatrisk tvångsvård Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012 Tvångsvård - eller inte? 1929-1966 Sinnessjuklag 1966-1991 Lag om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) 1992- Lag
Inspektion av Polismyndigheten i Västra Götaland, Polisområde Skaraborg, Polisenhet Östra Skaraborg, arresten Mariestad, den 9 april 2014
PROTOKOLL Aktbil NPM-enheten Dnr 1769-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Polismyndigheten i Västra Götaland, Polisområde Skaraborg, Polisenhet Östra Skaraborg, arresten Mariestad, den 9 april 2014 Inledning
Länsgemensam samverkansrutin mellan Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården i Västmanland vid ärenden utifrån Lagen om vård av missbrukare i vissa
Länsgemensam samverkansrutin mellan Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården i Västmanland vid ärenden utifrån Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Innehållsförteckning Giltighet 1 Parter Syfte
BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)
TgK1 2017v 1.2 gamma,a. _ gmwwa&,-:szgavw~ w, BESLUT inspektionenförvård och omsorg 2017 11-08 Dnr 8.5-8459/2017-10 1(5) Ert dnr STS-2017-084 Södertälje Sjukhus AB Chefläkaren 152 86 SÖDERTÄLJE Vårdgivare
Efter en rundvandring i lokalerna samtalade JO:s medarbetare med de intagna.
PROTOKOLL Dnr 6621-2016 Sid 1 (5) Inspektion av Kriminalvården, anstalten Visby, den 2 november 2016 Inspektionens genomförande På uppdrag av chefsjo Elisabeth Rynning genomförde byråchefen Jörgen Buhre
SOSFS 2008:18 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:18 (M) Föreskrifter och allmänna råd Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård
PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att
PROTOKOLL. Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014
PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 1698-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014 Inledning På uppdrag
SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE
Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Häktesförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2011 Utkom från trycket den 30 december 2010 Regeringen föreskriver följande. Förordningens innehåll och tillämpningsområde
Opcat-inspektion av Stockholms läns sjukvårdsområde, Psykiatri Nordväst, avdelning 130/PIVA, Danderyds sjukhus, den juni 2018
PROTOKOLL Dnr 3887-2018 Sid 1 (21) Opcat-inspektion av Stockholms läns sjukvårdsområde, Psykiatri Nordväst, avdelning 130/PIVA, Danderyds sjukhus, den 11 13 juni 2018 JO:s uttalande i korthet: ChefsJO
Inspektion av Polismyndigheten i Västra Götaland, arresten Mölndal, den 21 och 22 oktober 2014 uppföljning av tidigare inspektion
PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 5548-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Polismyndigheten i Västra Götaland, arresten Mölndal, den 21 och 22 oktober 2014 uppföljning av tidigare inspektion Inledning På uppdrag av justitieombudsmannen
Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Kalmar den 5 april 2019
PROTOKOLL Dnr O 26-2019 Sid 1 (7) Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Kalmar den 5 april 2019 Iakttagelser vid inspektionen i korthet: Häktet Kalmar har 35 platser. Vid inspektionen vistades 34
Opcat-inspektion av Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatrisk akutmottagning Östra, den 6 och 7 februari 2019
PROTOKOLL Dnr O 6-2019 Sid 1 (15) Opcat-inspektion av Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatrisk akutmottagning Östra, den 6 och 7 februari 2019 Fokus för inspektionen var
Opcat-inspektion av Polismyndigheten, polisregion Syd, arresten Helsingborg, den 29 augusti 2018
PROTOKOLL Dnr 5424-2018 Sid 1 (8) Opcat-inspektion av Polismyndigheten, polisregion Syd, arresten Helsingborg, den 29 augusti 2018 Inspektionens genomförande På uppdrag av JO Cecilia Renfors genomförde
Förvaltningschef PaN E
PaN 2011-09-27 P 6 Staffan Blom TJÄNSTEUTLÅTANDE Förvaltningschef 2014-07-10 PaN E1108-00069-56 Principärende Nedgång av förordnanden av stödpersoner Ärendet Patientnämndens förvaltning har enligt 30 och
Inspektion av Kriminalvården, häktet Örebro, den 20 21 november 2012
PROTOKOLL Aktbil NPM-enheten Dnr 6189-2012 Sid 1 (7) Inspektion av Kriminalvården, häktet Örebro, den 20 21 november 2012 På uppdrag av chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura genomförde biträdande enhetschefen
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:9 (M) Föreskrifter Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning Socialstyrelsens författningssamling
BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren
/(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland
YTTRANDE. Datum Dnr Begäran om yttrande - Justitieombudsmannen (JO) (dnr ) Verksamhetens redogörelse för handläggningen
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-05-12 Dnr 1601066 1 (6) Riksdagens ombudsmän (JO) Box 16327 103 26 Stockholm Begäran om yttrande - Justitieombudsmannen (JO) (dnr 7300-15) Regionstyrelsen har i en remiss
33 Svar på skrivelse från Miljöpartiet om tvångsbältning av barn, unga och vuxna som vårdas inom slutenpsykiatrin i Stockholms läns landsting HSN
33 Svar på skrivelse från Miljöpartiet om tvångsbältning av barn, unga och vuxna som vårdas inom slutenpsykiatrin i Stockholms läns landsting HSN 2018-0532 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE
PROTOKOLL. Inspektion av Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Nordvästra Skåne, arresten Helsingborg, den 17 18 juli 2014.
PROTOKOLL Aktbil NPM-enheten Dnr 3284-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Nordvästra Skåne, arresten Helsingborg, den 17 18 juli 2014 Inledning På uppdrag av justitieombudsmannen
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen; SFS 2015:109 Utkom från trycket den 10 mars 2015 utfärdad den 26 februari 2015.
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5
LK/152219 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Christina Ledin, med. sakkunnig Landstingsdirektör
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 november 2010 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Olsson Advokatfirman Peter Olsson AB Box 53116 400 15 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Inspektion av Region Gotland, Psykiatriska kliniken, avdelning B vid Visby lasarett den 3 juni 2013
PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 2756-2013 Sid 1 (7) Inspektion av Region Gotland, Psykiatriska kliniken, avdelning B vid Visby lasarett den 3 juni 2013 Inledning På uppdrag av justitieombudsmannen Lilian Wiklund
Regeringens proposition 2007/08:70
Regeringens proposition 2007/08:70 Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården Prop. 2007/08:70 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 februari 2008 Fredrik Reinfeldt
inspektion av Polismyndigheten i Stockholms län, Södertälje polismästardistrikt, arresten Södertälje, den 11 juni 2014
PROTOKOLL Aktbil 3 NPM-enheten Dnr 3037-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Polismyndigheten i Stockholms län, Södertälje polismästardistrikt, arresten Södertälje, den 11 juni 2014 Inledning På uppdrag av justitieombudsmannen
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Helsingborg, den 16 april 2015
PROTOKOLL Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Dnr 1997-2015 Sid 1 (6) Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Helsingborg, den 16 april 2015 Inspektionens genomförande Den 16 april
Inspektion av Polismyndigheten i Stockholms län, Roslagens polismästardistrikt,
PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 334-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Polismyndigheten i Stockholms län, Roslagens polismästardistrikt, arresten i Täby, den 5 februari 2014 Inledning På uppdrag av justitieombudsmannen
Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Visby, den 27 och 28 juni 2018
PROTOKOLL Dnr 4139-2018 Sid 1 (9) Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Visby, den 27 och 28 juni 2018 JO:s uttalande i korthet: Enligt en utredning av Kriminalvården klarar häktet Visby inte av att
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård; SFS 2008:416 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Omtryck utfärdad den 29 maj 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Stockholms läns landsting 1 (3)
Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-10-22 LS 1408-0956 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård
SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
PROTOKOLL. Inspektion av Polismyndigheten i Jönköpings län, arresten i Värnamo, den 3 juli 2013. NPM-enheten
PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 2574-2013 Sid 1 (5) Inspektion av Polismyndigheten i Jönköpings län, arresten i Värnamo, den 3 juli 2013 Inledning På uppdrag av chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura genomförde
Opcat-inspektion av Statens institutionsstyrelse, LVM-hemmet Renforsen, den 19 och 20 april 2017
PROTOKOLL Dnr 2514-2017 Sid 1 (13) Opcat-inspektion av Statens institutionsstyrelse, LVM-hemmet Renforsen, den 19 och 20 april 2017 JO:s uttalande i korthet: I protokollet uttalar JO att hemmet behöver
LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård
LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Skövde, den 8 9 november 2018
PROTOKOLL Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning Dnr 6861-2018 Sid 1 (5) Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Skövde, den 8 9 november 2018 Inledning På uppdrag av chefsjo Elisabeth
Riktlinje för rapportering och handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah
Godkänd av (Namn,, Enhet ) Utfärdat av (Namn,, Enhet) RIKTLINJE 1(5) Riktlinje för rapportering och handläggning av missförhållanden enligt Bakgrund Socialnämnden (kommunstyrelsen i Töreboda) ska enligt
Överenskommelse om vårdplatser på regionsjukhuset Karsudden
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Caroline Dexfalk Juridiska staben +46155245767 2015-11-19 LS-LED15-1619-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 oktober 2017 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Jan-Åke Nyström Storgatan 42 831 30 Östersund ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Behörigheten för läkare i enskild verksamhet m.m.
Socialutskottets betänkande 2004/05:SoU19 Behörigheten för läkare i enskild verksamhet m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2004/05:89 Behörigheten för läkare i enskild verksamhet
Sammanfattad information vad som gäller vid vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
Sammanfattad information vad som gäller vid vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Förutsättningar för tvångsvård 1. Patienten lider av en allvarlig psykisk störning 2. Är i behov av psykiatrisk
Inspektion av Polismyndigheten Gotland, arresten Visby, den 5 juni 2013
PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 2573-2013 Sid 1 (5) Inspektion av Polismyndigheten Gotland, arresten Visby, den 5 juni 2013 Inledning På uppdrag av chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura genomförde tf. enhetschefen
Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård
Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Innehållsförteckning 1. Om riktlinjen... 2 2. Avvikelser... 2 3. Utskrivningsprocessen... 3 3.1 Vårdbegäran... 3 3.2 Inskrivningsmeddelande...
Tvångsvårdens syfte (2 )
Tvångsvårdens syfte (2 ) 0 Tvångsvården ska syfta till att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon behöver. Sluten eller öppen psykiatrisk
Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård
Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...
Protokollsutdrag dokument till SKL Akten
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2008-06-16 LS-LED08-277 86 Komplettering av riksavtalet för utomlänsvård för att trygga tillgången till vård för intagna på anstalt och institution Landstingsstyrelsens
Opcat-inspektion av Statens institutionsstyrelse, LVMhemmet Hornö, den 21 och 22 mars 2017
PROTOKOLL Dnr 1722-2017 Sid 1 (9) Opcat-inspektion av Statens institutionsstyrelse, LVMhemmet Hornö, den 21 och 22 mars 2017 JO:s uttalande i korthet: Vid inspektionen kom det fram att frågor som rör bl.a.
Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till
Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll
3 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2017 följande dom (mål nr ).
HFD 2017 ref. 61 En person som bereds sluten psykiatrisk tvångsvård har under lång tid haft permission från sjukvårdsinrättningen och får behandling i hemmet i form av depåinjektioner av medicin. Den omständigheten
Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården
2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
IVO, Inspektionen för vård och omsorg
IVO, Inspektionen för vård och omsorg IVO har som främsta uppgift att svara för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet, socialtjänst och verksamhet enligt
Patientforum. - en modellbeskrivning
Patientforum - en modellbeskrivning Om Patientforum Patientforum är en modell för inflytande och delaktighet för patienter inom psykiatrisk heldygnsvård, framtagen av Brukarinflytandesamordnarna, BISAM,
Manual för begäran om handräckning från NTE via Word-formulär, Inrikes uppdrag. 2. Manual formulär begäran om handräckning
Nationella transportenheten MANUAL FÖR BEGÄRAN OM HANDRÄCKNING FRÅN NTE 1 (6) Manual för begäran om handräckning från NTE via Word-formulär, Inrikes uppdrag 1. Versionshantering Version Namn Åtgärd 2017-08-03
BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura
BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Datum 2015-07-10 Dnr 1972-2014 Sid 1 (8) Kritik mot Socialnämnden i Åstorps kommun för att ha genomfört en lex Sarah-utredning och förelagt ett assistansbolag
Författningsförslag. 1 Förslag till lag (200X:XX) om psykiatrisk tvångsvård. Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser
Sammanfattning Sedan den 1 juli 2000 gäller nya permissionsbestämmelser i samband med psykiatrisk tvångsvård. Enligt förarbetena till de nya bestämmelserna kan det endast i undantagsfall anses motiverat
Inspektion av Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Södra Skåne, arresten Ystad, den 3 september 2014
PROTOKOLL Aktbil Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 4691-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Södra Skåne, arresten Ystad, den 3 september 2014 Inledning På uppdrag
PROTOKOLL. Inspektion av Kriminalvården, häktet Trelleborg, den 2 september 2014. NPM-enheten
PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 4689-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Kriminalvården, häktet Trelleborg, den 2 september 2014 Inledning På uppdrag av chefsjo Elisabet Fura genomförde JO:s NPM-enhet (national preventive
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Kerstin Lindell Medicinsk rådgivare 040-6753025 Kerstin.H.Lindell@skane.se YTTRANDE Datum 2018-04-04 Dnr 1800326 1 (5) Remiss. För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder
Inspektion av Kriminalvården, placeringssektionen, den 16 november 2015
PROTOKOLL Dnr 6449-2015 Sid 1 (6) Inspektion av Kriminalvården, placeringssektionen, den 16 november 2015 Inspektionens genomförande Den 16 november 2015 genomförde byråchefen Jörgen Buhre tillsammans
Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...
Opcat-inspektion av Polismyndigheten, polisregion Syd, arresten Helsingborg, den 10 maj 2016
PROTOKOLL Dnr 2240-2016 Sid 1 (6) Opcat-inspektion av Polismyndigheten, polisregion Syd, arresten Helsingborg, den 10 maj 2016 Inspektionens genomförande På uppdrag av JO Cecilia Renfors genomförde enhetschefen
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter
2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner
PROTOKOLL Sid 1 (16) Dnr
PROTOKOLL Dnr 2945-2017 Sid 1 (16) Opcat-inspektion av Landstinget Värmland, allmänpsykiatriska slutenvården vid Centralsjukhuset i Karlstad, avdelningarna 42 och 46, den 11 och 12 maj 2017 JO:s uttalande
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall; SFS 2005:467 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Inspektion av Polismyndigheten i Kalmar län, arresten i Kalmar, den 16 april 2013
PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 1997-2013 Sid 1 (6) Inspektion av Polismyndigheten i Kalmar län, arresten i Kalmar, den 16 april 2013 Inledning På uppdrag av chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura genomförde
LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta. Frivillighet är grunden
LVM Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta Michael Rangne Specialist i psykiatri Norra Sttockholms Psykiatri Februari 2012 Frivillighet är grunden
LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta
LVM Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta Michael Rangne Specialist i psykiatri Norra Sttockholms Psykiatri Februari 2012 Frivillighet är grunden
Inspektion av Polismyndigheten i Västra Götaland, Polisområde Skaraborg, Polisenhet Östra Skaraborg, arresten Skövde, den 10 april 2014
PROTOKOLL Aktbil 2 NPM-enheten Dnr 1771-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Polismyndigheten i Västra Götaland, Polisområde Skaraborg, Polisenhet Östra Skaraborg, arresten Skövde, den 10 april 2014 Inledning
BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson
BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare