Energianalys Skönvik Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande energianvändning på Lokstallet. Analys av energikartläggningen är utförd i samarbete med projektledare Anette Valfridsson samt energi&klimatrådgivare Amelie Sahlin.
1 Sammanfattning Rapporten visar i första hand hur elanvändningen är fördelad mellan olika processer i hus 9, hus 10 samt hus11 på Säter. Syftet med kartläggningen att effektivisera energianvändningen och därmed minimera energikostnaderna. I energikartläggningen ingår energibesiktning, analyser av tidigare elförbrukning samt mätningar på utvalda delar av anläggningen. Alla data i denna rapport omfattar år 2008 om inget annat anges. Intrycket är ett väl fungerande företag med engagemang i både för både miljö och energifrågor. Den totala energianvändningen år 2008 uppgick till 1 105 MWh el och 1 944 MWh fjärrvärme. De största energieffektiviseringsförslagen Hus 9 Installera värmeåtervinning i form av en batterivärmeväxlare på ventilationen LA1/FF1 som betjänar kök/bageri. Stora mängder varmluft ventileras ut utan att man återvinner någon värme i frånluften. En batterivärmeväxlare med 45 % temperaturverkningsgrad medför en minskad fjärrvärmeanvändning med 131 MWh/år. Den nya diskmaskinen är kallvattenansluten och värmer vattnet med hjälp av el. Genom att ansluta den till fjärrvärme via värmeväxlare minskas användningen av el med 57 MWh per år. De största energieffektiviseringsförslagen Hus 10 Fjärrvärmeanvändningen är 228 kw/m 2 år vilket är högt. Den höga siffran kan bero på dålig värmeåtervinning av frånluft i ventilationen, vilken bör ses över både vad gäller drifttider och kvalité på aggregaten. Minskad energianvändning är svår att beräkna men bör vara ca 50 MWh el-energi och 150-200 MWh värmeenergi. En ytterligare orsak till den höga fjärrvärmeanvändningen kan vara värmeförluster i bassängen. Genom att täcka över poolen nattetid minskas avdunstning med 30 %. Om våra antaganden stämmer minskar energianvändningen med 15 MWh fjärrvärme per år. Vidare kan bassängen täckas dagtid när inget badande råder och på så vis spara ännu mera energi. Byte till energieffektiv belysning minskar el-energianvändningen med ca 35 MWh/år. De största energieffektiviseringsförslagen Hus 11 Byte till energieffektiv belysning minskar el-energianvändningen med ca 15-20 MWh elenergi per år. 2
Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i november 2008, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare Anette Valfridsson och energi- och klimatrådgivare Amelie Sahlin. Projektet finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna 3
Innehåll 1 Sammanfattning... 2 2 Industriprojekt Säter... 5 2.1 Inledning... 5 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5 2.4 Avgränsningar... 6 3 Kort om företaget... 7 3.1 Ingångsdata... 8 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag Hus 9... 9 4.1 Byggnad... 9 4.2 Värme... 9 4.3 Ventilation... 10 4.4 Belysning... 10 4.5 Diskmaskin... 11 5 El-statistik för år 2008... 11 5.1 El-Effektbalans... 11 5.2 El-Energibalans... 12 6 Nulägesanalys och åtgärdsförslag Hus 10... 12 6.1 Byggnad... 12 6.2 Värme... 13 6.2.1 Varmvatten till badbassäng... 13 6.3 Ventilation... 14 6.4 Belysning... 15 7 El-statistik för år 2008... 15 7.1 El-Energibalans... 15 8 Nulägesanalys och åtgärdsförslag Hus 11... 17 8.1 Byggnad... 17 8.2 Värme... 17 8.3 Ventilation... 18 8.4 Belysning... 18 9 El-statistik för år 2008... 18 9.1 El-Effektbalans... 19 9.2 El-Energibalans... 19 4
2 Industriprojekt Säter 2.1 Inledning Sverige har haft ett lågt elpris under många år, vilket har bidragit till att el används även till icke elspecifika processer där andra billigare och mer uthålliga energikällor är möjliga. Den största skillnaden mellan industrier i Sverige och på kontinenten är att värmningsprocesser sker med el och på kontinenten direkt med bränslen t.ex. naturgas eller olja. Ett mer enhetligt elpris i hela Europa leder till ett ökat pris i Sverige. Resultatet blir att svenska företag får svårt att konkurrera mot utländska företag vars elförbrukning är betydligt lägre. För att behålla en bra konkurrenssituation måste svenska företag sänka sin elförbrukning. En annan anledning till att effektivisera och därigenom minska elanvändningen är de hotande miljöproblemen, framförallt utsläpp av koldioxid. Ur ett europeiskt perspektiv är kolkondens den kraftproduktion som ökar eller minskar när efterfrågan på el förändras. Varje kwh el genererar i ett sådant kraftverk ett utsläpp på 1 kg CO 2. Sveriges elproduktion kommer främst från vattenkraft och kärnkraft, vilka inte orsakar några utsläpp av koldioxid. Miljön skulle därför gynnas om Sverige minskar sin elanvändning och istället exporterar el till kontinenten och därigenom minskar utnyttjandet av kolkondenskraftverk. I likhet med övriga landet sker en betydande del av energianvändningen i Dalarna och Gävleborg inom företagen. Flera studier och projekt visar på betydande potentialer för energieffektivisering. Som ett led i detta startar det två-åriga pilotprojekt SMEEFFEN (Small Medium Enterprise Efficency Energy). Projektet som finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna syftar till att hjälpa företag i region Gävleborg Dalarna att använda energin effektivare. Dessa regionala aktörer vill initiera en positiv process i energieffektivisering och uppmuntra små och medelstora företag att energieffektivisera. Aktiviteterna i aktuellt projekt skall främst konkretisera och intensifiera insatserna för energieffektivt företagande i regionen. Fokus ligger främst på tjänsteföretag men den breda informationsinsatsen riktar sig till alla typer av företagare. Projektet ska medföra en väsentligt ökad satsning på energieffektivisering. Därigenom stärks regionens företagare och förutsättningar ges för ökad ekonomisk tillväxt. 2.2 Syfte Syftet med detta arbete är att kartlägga delar av företagets energianvändning Målsättningen är att främja förutsättningar att optimera energianvändningen och därigenom minska energikostnaderna. 2.3 Metod I ett första steg har den totala energianvändningen på företaget studerats. En genomgång av energistatistik visade hur mycket elenergi och olika bränslen som används i företaget Därefter genomfördes mätningar med strömtång samt datainsamling i syfte att få grepp om hur effekterna är fördelade på de olika processerna. Drifttiderna fås dels genom mätningarna dels genom samtal med driftspersonal. Energianvändningen för de olika processerna, räknas ut och presenteras i tabellerna 3 och 4. 5
Strömtång med loggningsfunktion Strömtänger med loggningsfunktion mäter och loggar strömmen över tiden se figur nedan. Med hjälp av förenklade modeller av kurvor har numerisk integration tillämpats och därmed har effekten och energin bestämts. Mätningen har pågått ca en vecka så att mätvärden över både vardagar och helgen kommit med. Analys Därefter gjordes en analys av mätningarna, för att kartlägga energianvändningen och hitta åtgärdsförslag vad gäller reducering av energiförbrukningen samt besparingspotentialer för varje åtgärdsförslag. Ytterligare referenser som utnyttjats för att få fram energibesparande åtgärder var den förda statistiken som finns på företaget 2.4 Avgränsningar Energikartläggningen omfattar energianvändningen vid de olika enheterna. För att dela upp energianvändningen på de olika enheterna har antingen märkskyltar eller, som i de flesta fall, medeleffektvärdet under mätperioden använts. Information angående drifttider har delvis hämtats från teknisk personal. Dessa uppgifter används okontrollerade i rapporten. Energibalansen i rapporten ger en approximativ fördelning av energianvändningen över året. Risker finns att någon enhet, under mätperioden, har utnyttjat mer eller mindre effekt än vad som är normalt under året. För att Dagon -Skönvik skulle få möjlighet att delta i SMEFFEN projektet krävdes en rumslig avgränsning då deras bestånd av fastigheter är mycket omfattande. Projektledaren Anette Valfridsson och energi- och klimatrådgivare Amelie Sahlin har i samråd med VD Lennart Berglund och driftchef Per Wallnor valt att avgränsa undersökningsområdet att gälla HUS 9,10 och 11. 6
3 Kort om företaget Fastighetsbolaget Dagon har ca 1 100 000 m² kommersiella lokaler och 1200 bostadslägenheter i Sverige. De äger fastigheterna på området Skönvik i Säter, där det finns 39 000 m² lokalyta för uthyrning. Där finns allt från kök, restauranger, vård- och rehabilitering, kontor, hantverks- och småindustrilokaler till vandrarhem. Skonbo AB ansvarar sedan för drift och underhåll, förutom fastighetsskötsel driver de bolaget Skönviks Konferenscenter, Säters Vandrarhem och Storgården Logi. För projektet SMEFFEN har tre av dessa lokaler valt ut HUS 9,10 och 11 de ligger naturskönt mellan Jönshyttevägen och sjön Ljustern. Alla byggnaderna värms med fjärrvärme från Hedemora energis anläggning i Säter. Gemensamt för husen är att de är byggda mellan 1974 och 1976 omfattas då av Boverkets byggnadsregler för 1967. Det är ett för tiden ett tidstypiskt formgivet med platta tak och raka former med ett suterrängplan och ett plan ovan jord. Grunden är en delvis en högre krypgrund och medan delar av den är gjutna rum i betong. Stommen och bjälklaget består av betong och fasaden är obehandlad betongsockel och ädelputs, yttertaket är av papp. Fönsterpartierna är av varierande kvallite de sämsta är kopplade två-glas medan det också i de större glaspartierna finns äldre isolerglasrutor. 7
3.1 Ingångsdata Datum för analys: 2009-02- Företag: Skönvik-Dagon Adress: Norra Uppfarten 9 783 32 SÄTER Telefon 0225-537 42 Fax. Kontaktperson: Lennart Berglund VD Telefon 0225-537 42 E-post lennart.berglund@dagon.se Kontaktperson: Per Wallnor Driftchef Telefon 0225-507 86 E-post per.wallnor@skonbo.se Energianalytiker 1: Peter Karlsson Telefon 0141-61138 Epost peter.karlsson@indlast.se Energianalytiker 2: Eva Karlsson Telefon 0141-61138 Epost eva.karlsson@indlast.se Energi- och klimatrådgivare: Amelie Sahlin Telefon 0226-645746 Epost amelie.sahlin@avesta.se 8
4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag Hus 9 4.1 Byggnad Hus 9 inrymmer ett Storkök med restaurang, Go foods catering kök och Annas hembageri. Det är byggt 1974 och har inte genomgått några större förändringar annat än anpassning för de verksamheter som finns där. Hus 9 har en Byggnadsarea (BYA) på 2840 m² medan Bruksyta (BRA) är på 5176 m² Bruttoarea(BTA) är på 5426 m². Plan 0 Kylmaskinrum Plan I Kök restaurang och bageri Plan II Ventilationsutrymme 4.2 Värme Uppvärmning sker med ett vattenburet system kopplat till fjärrvärme. Distributionen sker med radiatorer samt värmebatterier i tilluftaggregat. År 2008 var energianvändningen för uppvärmning av lokaler samt varmvatten 849 MWh. Uppvärmd yta bedöms till 2840 m 2, vilket ger ett nyckeltal på 299 kwh/m 2. Stämmer värdet på den uppmätta ytan så är värmeenergianvändningen väldigt hög. En orsak är att värmeåtervinning saknas på ventilationsaggregatet i kök/bageri. Vi har heller ingen kontroll på användningen av varmvatten, även detta kan vara en orsak till den höga värmeenergianvändningen. Diagrammet nedan visar fördelningen av fjärrvärmeanvändningen över året. Fjärrvärmeanvändningen under juni juli och augusti verkar vara hög. Åtgärdsförslag: Kontrollera reglerventilerna för fjärrvärmen Om det inte finns en anledning att man har en relativt hög varmvattenförbrukning på sommaren bör man kontrollera reglerventilerna för fjärrvärmen. För att få en bra varmvattenreglering krävs ställdon med kort tid för öppning och stängning och en snabb reglering. Om ventilerna är tröga eller inte tätar kan varmvatten komma in även om man tror att man stängt av fjärrvärmen. Besparingspotential: Svårbedömt 9
4.3 Ventilation Ventilationen i hus 9 består av tre aggregat. LA2 och LA3 är två moderna FTX aggregat medan LA1 är ett FT-system utan värmeåtervinning. Tilluftsflödet i LA1 är enligt uppgift 19908 m 3 /h. Antalet graddagar i Säter antas till 115000. Aggregatet är tidstyrt med två olika hastigheter, tilluftsflödet är mätt vi högfart, ett snitt antas till 60 h högfart per vecka. Dessa siffror ger ett energibehov på 258 MWh för att enbart värma den luft som ventilleras. Aggregat Effekt [kw] El energi [MWh/år] Betjänar Återvinning Högfart [h/v] Lågfart [h/v] LA1 Kök/bageri Nej 54 27 LA2 Diskrum Ja 56 7 LA3 Restaurang Ja 12,5 32,5 LA1+LA2+LA3+cirkp Max16 kw 54MWh/år Åtgärd: Installera värmeåtervinning på TA1 LA1 har till och frånluftsfläktarna placerade ca 60 m från varandra vilket innebär att en batterivärmeväxlare är det lämpligaste alternativet En batterivärmeväxlare består av ett värmeupptagande batteri som placeras i frånluften och motsvarande del i tilluftaggregatet. Däremellan (ca 60 m) cirkulerar en värmebärande vätska med hjälp av en pump. Till och frånluftskanaler eller aggregat behöver alltså inte finnas i samma rum. Temperaturverkningsgrader är cirka 50 %. Besparingspotential: 131 MWh värme. Om man räknar med 45 % temperaturverkningsgrad åtgår 147 MWh istället för 258 MWh för att värma den ventilerade luften. 4.4 Belysning Belysningen i hus 9 är till stora delar lysrör delvis utbytt från T8 till T5. Över lag kan man säga att det är T5 som allmän takbelysning och T8 är främst kvar i förråd och kylrum. I storköket har de bytt ut stekbord ut mot fullhöga ugnar men T8-lysrören sitter kvar ovanför och lyser för fullt. Det glasraster som finns ovan för dessa ljuskällor är heller inte till sin fördel då de inte sprider ljuset på ett effektivt sätt. I restaurangen är den mesta belysningen lysrörslampor 9 W men även en del mindre fördelaktigare spotlights. Den sammantagna installerade effekten är 10,1 kw med en årsarbetstid på 2000 h blir 20,2 MWh/år fördelat på 1851 m² blir det 5,5W/m². Åtgärdsförslag 1: Ta bort eller koppla ur överflödiga ljuskällor så som ovanför de stora ugnarna. Effekten är 576 W per timme och eftersom de står på i samband med att belysningen över stekborden tänds blir det väl hela arbetsdagen 200 h/år. Besparingspotential: 1MWh/år 10
Åtgärdsförslag 2: Eftersom kökets yta är så stor så skulle kökets olika sektioner kunna närvarostyras samt i alla stora förråd och kylar. Besparingspotential: Besparingspotentialen är mycket svår att bedöma då vi inte varit i verksamheten under en längre tid men den torde vara god. 4.5 Diskmaskin Den nya diskmaskinen är kallvattenansluten och värmer vattnet med hjälp av el. Förutsatt att drifttiderna under mätperioden är representativa går det åt 57 MWh el per år för att värma diskvattnet. Åtgärdsförslag: Koppla diskmaskinen till varmvattnet. Besparingspotential: 57 MWh el byts mot fjärrvärme vilket har ett lägre pris. 5 El statistik för år 2008 Timvärden finns inte att få tag på. Avläst förbrukning visar på energianvändning på 598 MWh år 2008. 5.1 El Effektbalans Diagrammet visar uttagen maxeffekt från de olika utrustningarna år 2008. Vissa utrustningar har endast utnyttjat maxeffekten ett par timmar per år se bilagor på mätningarna. Diagram: Effektdiagram 11
5.2 El Energibalans Tabellen visar ungefärlig fördelning av elenergianvändningen under år 2008. Energibalansen är baserad på märkskyltar plus drifttider, de mätningar som gjorts, se bilagor, samt 2008 års el statistik. Den totala el-energianvändningen år 2008 var 598 MWh. Diagram: Energidiagram Under posten övrigt finns eventuella feltolkningar av drifttider tex kan köket utnyttjas mer under vissa tider jämfört med tiden för mätningarna. Summan av posterna ska helst stämma med den totala energiförbrukningen dvs övrigtposten får inte vara för stor. 6 Nulägesanalys och åtgärdsförslag Hus 10 6.1 Byggnad Hus 10 inrymmer på totalt 2003 m² fördelat på folktandvård, rehabilitering, café och bibliotek. Byggnaden har inte genomgått någon omfattande renovering sedan den byggdes 1974. Hus 10 har en Byggnadsarea (BYA) på 1389 m², Bruksyta (BRA) på 2798 m² Bruttoarea(BTA) är på 3037 m². Plan 0 Klor rening och apparatrum Plan I Rehab, bad och gym Plan II Folktandvård, café och bibliotek. Plan III Ventilationsutrymmet 12
6.2 Värme År 2008 var energianvändningen för uppvärmning av lokaler samt varmvatten 640 MWh. Uppvärmning av lokaler sker med ett vattenburet system kopplat till fjärrvärme Distributionen sker med radiatorer. Uppvärmd yta bedöms till 2798 m 2, vilket ger ett nyckeltal på 228 kwh/m 2 år. Den relativt höga fjärrvärmeförbrukningen kan förklaras med uppvärmningen av badvatten till basängen samt eventuell dålig värmeåtervinning på ventilationen. Diagrammet nedan visar fördelningen av fjärrvärmeanvändningen över året. Fjärrvärmeanvändningen under juni juli och augusti antas gå till uppvärmning av basängen samt duschar. 6.2.1 Varmvatten till badbassäng Rehabiliteringens varmvattenbassäng värms till en vattentemperatur på 35 ºC nästan hela året. Vanligt tappvatten värms upp med hjälp av en värmeväxlare kopplad till fjärrvärmen. Vattnet cirkulerar hela tiden genom värmeväxlaren för att hålla en jämn temperatur i basängen. Avdunstningen i denna badanläggning kan antas vara relativt stor då temperaturen på vattnet är ganska hög. Under ett år uppgår den totala avdunstningen till ca 60 000 kg vilket medför att nytt vatten med samma volym måste tillföras och värmas. Denna uppvärmning uppgår till ca 2 MWh/år. Vid avdunstning av vatten tas energi från det varma badvattnet under fasövergången från vatten till ånga vilket gör att det befintliga badvattnet kyls av med samma mängd energi. Det är denna energi som måste tillföras det cirkulerande vattnet för att kunna hålla temperaturen på konstant nivå. Denna förångningsenergi är betydligt högre och uppgår till ca 40 MWh/år. OBSERVERA att siffrorna är approximativa då vi inte vet exakta lufttemperaturer, relativ fuktighet, aktiviteter m.m. Antagna värden är 35 o C i bassängen, 28 o C i luften, aktiviteter 2000h/år, basängen är uppvärmd men ingen aktivitet 6870h/år. Åtgärdsförslag: En metod för att minska avdunstning från bassänger är att täcka över den under tider på dygnet när inget badande förekommer. 13
Besparingspotential: Täckt poolen nattetid detta ger en minskad avdunstning med 30 %. Om våra antaganden stämmer minskar energianvändningen med 15 MWh fjärrvärme per år. En sådan åtgärd kan med säkerhet betraktas som ekonomiskt försvarbart med relativt kort pay-off tid. Vidare kan bassängen täckas dagtid när inget badande sker och på så vis spara ännu mera energi. Åtgärdsförslag: Översvämmat vatten från skvalprännorna vid hög badbelastning borde ledas tillbaka till utjämningstank eller värmeväxlas mot inkommande vatten före avtappning till avlopp. Åtgärdsförslag: Beror på hur vilda de badande är i vattnet. 6.3 Ventilation Ventilationen i hus 10 består av fyra FTX-aggregat. Aggregat TA2 och TA4 är tidstyrt med endast en hög hastighet eller avstängd medan TA1 och TA3 är igång hela året. Detta ger ett el-energibehov på 140 MWh för att enbart värma den luft som ventilleras. Därtill kommer fjärrvärmen som åtgår för att värma upp ventilerad luft. TA1 som betjänar cafeterian är feldimensionerad vilket medför att vissa kontorsrum känns kalla. Detta medför att en varmluftsfläkt med effekten 2 kw står och går ca 30 h/vecka för att personalen inte ska frysa. Om fläkten är på dessa tider under hela året åtgår det ca 3 MWh för att kompensera för upplevd kyla på grund av för hög luftomsättning. Dessa fyra ventilationsaggregat är gamla och bör bytas ut. Offerter har redan begärts in. Eventuellt beror den höga fjärrvärmeanvändningen i hus 10 på dålig värmeåtervinning av ventilationen. Ett förväntat nyckeltal för uppvärmning bör inte vara högre än 150 kwh/ m 2 år mot nuvarande 228 kwh/m 2 år vilket tyder på att fjärrvärmeanvändningen kan minskas med ca 150-200 MWh/år genom att förbättra värmeåtervinningen av frånluften. Dessutom finns ett litet aggregat TA7 som betjänar träningslokalen. En momentanmätning visar att detta aggregat avvänder 1 MWh el/år. Aggregat Effekt [kw] El Energi [MWh/år] Betjänar Återvinning Högfart [h/v] Lågfart [h/v] TA1 Kiosk Ja 168 0 TA2 Sjukgym Ja 70 0 TA3 Bassäng Ja 168 0 TA4 Tandvård Ja 84 0 TA1+TA2+TA3+TA4+cirkp Max 30 140 Åtgärdsförslag 1: Byt ut de fyra större aggregaten till nya FTX med roterande värmeväxlare och behovsstyrning. Besparingspotential: Svårbedömt men ca 50 MWh el-energi och 150-200 MWh värmeenergi. 14
Åtgärdsförslag: Justera drifttiden på befintliga tidur för ventilationssystem efter behovet av ventilation. Detta gäller inte TA1 som är fel dimensionerad den bör bytas ut i vilket fall som helst. Besparingspotential: El-energibesparing: Beror på behovet, en uppskattning här är ca 30 MWh/år plus 3 MWh/år för värmefläkten. Dessutom tillkommer en minskning av värmeenergin. Hur stor den minskningen blir beror på verkningsgraden av nuvarande värmeåtervinning. Ju sämre värmeåtervinning ju högre besparing. 6.4 Belysning Belysningen i hus 10 består till största delen av T8 i alla lokalerna. Bad, gymmet och korridorerna har det från början installerats väldigt mycket lysrör och de sitter väldigt tätt. De har släckt ner delar av dem i någon korridor. Den sammantagna installerade effekten är 29,5 kw med en årsarbetstid på 2000 h blir 59 MWh/år fördelat på 2003 m² blir det 14,7 W/ m². Åtgärdsförslag 1: Att se över och på något snillrikt vis göra en bedömning utifrån den verksamhet som bedrivs idag behovspröva belysningen i lokalerna. Mycket av belysningen måste kunna tas bort enligt vår bedömning. Besparingspotential: Besparingspotentialen är mycket svår att bedöma då vi inte varit i verksamheten under en längre tid men den torde vara god. Åtgärdsförslag 1: Byt ut 634 gamla T8 lysrör mot moderna T5 lysrör med HF drivdon. Effekterna på T8 lysrören är 36 W som inklusive drivdon blir 45 W per rör. Lämpliga effekter på nya T5 lysrör är 28 W som inklusive drivdon blir 32 W per rör. T5 rören har bättre ljusutbyte än T8 rören vilket betyder att färre armaturer behövs. (Investeringskostnaden är ganska hög). Besparingspotential: Besparingspotentialen för ovanstående två förslag tillsammans är omkring 35 MWh/år. 7 El statistik för år 2008 Timvärden finns inte att få tag på för de enskilda husen. El-förbrukning införskaffades via manuella avläsningar och visar en el-energianvändning på 317 MWh år 2008. 7.1 El Energibalans Tabellen visar ungefärlig fördelning av elenergianvändningen under år 2008. Energibalansen är baserad på märkskyltar plus drifttider, de mätningar som gjorts samt 2008 års timvärden. Den totala el-energianvändningen år 2008 var ca 317 MWh. Diagram: Energidiagram 15
Under posten övrigt finns eventuella feltolkningar av drifttider tex kan pumpar utnyttjas mer under vissa tider jämfört med tiden för mätningarna, dessutom finns möjligheten att viss belysning är tänd längre än vad som antagits. Summan av posterna ska helst stämma med den totala energiförbrukningen dvs övrigtposten får inte vara för stor. 16
8 Nulägesanalys och åtgärdsförslag Hus 11 8.1 Byggnad Hus 11 inrymmer vårdcentral, Säters medicinska rehabiliteringsklinik, Psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Huset har genomgått en omfattande ombyggd under 1994 från fastighetsteknik och arbetsterapi till vårdcentral. Hus 11 har en Byggnadsarea (BYA) på 1993m², Bruksyta (BRA) är på 3864 m² Bruttoarea(BTA) är på 4028 m². Plan 0 Vårdcentral Plan I Säters medicinska rehabiliteringsklinik Plan II Psykiatrisk öppenvårdsmottagning Plan III Ventilationsutrymmet 8.2 Värme År 2008 var energianvändningen för uppvärmning av lokaler samt varmvatten 455 MWh. Uppvärmning av lokaler sker med ett vattenburet system kopplat till fjärrvärme Distributionen sker med radiatorer. Uppvärmd yta bedöms till 3864 m 2, vilket ger ett nyckeltal på 118 kwh/m 2 vilket kan ses som en normal värmeanvändning för den typen av verksamhet som bedrivs i lokalerna. Diagrammet nedan visar fördelningen av fjärrvärmeanvändningen över året. 17
8.3 Ventilation Ventilationen i hus 11 består av fyra moderna FTX aggregat med roterande värmeväxlare och varvtalsreglering för behovsstyrning. Aggregat Effekt [kw] Energi [MWh/år] Betjänar Återvinning Högfart [h/v] Lågfart [h/v] LA1 Rehab/vårdc Ja 50 15 LA2 Rehab Ja 50 24 LA3 Vårdc Ja 50 24 LA4 Öppenvård Ja 0 168 LA1+LA2+LA3+LA4+cirkp Max 22 Ca 64 Åtgärd: Kontrollera att styrningen av ventilationen är inställd på det verkliga behovet. 8.4 Belysning Belysningen i hus 11 består till största delen även här av lysrör T8 i samtliga lokaler, samt en del lågenergilysrörslampor mestadels i korridorerna som väggbelysning. Den sammantagna installerade effekten är 28,4 kw med en årsarbetstid på 2000 h blir 56,8 MWh/år fördelat på 3000 m² blir det 9,5 W/ m². Åtgärdsförslag 1: Byt ut gamla T8 lysrör mot moderna T5 lysrör med HF drivdon. Effekterna på T8 lysrören är 36 W som inklusive drivdon blir 45 W per rör. Lämpliga effekter på nya T5 lysrör är 28 W som inklusive drivdon blir 32 W per rör. T5 rören har bättre ljusutbyte än T8 rören vilket betyder att färre armaturer behövs. (Investeringskostnaden är ganska hög). Dessutom finns det ett antal glödlampor som bör bytas till lågenergilampor. På många ställen är det för hög installerad effekt/m 2. Besparingspotential: Ca 15-20 MWh el-energi per år. 9 El statistik för år 2008 Timvärden finns inte att få tag på för de enskilda husen. El-förbrukning införskaffades via manuella avläsningar och visar en el-energianvändning på 190 MWh år 2008. 18
9.1 El Effektbalans Diagrammet visar ungefärlig fördelning av effektuttaget över året 2008 Effektbalanser kan vara svåra att få till. Beskriv noga om det är medeleffekter eller installerade effekter, mätta effekter eller avlästa märkskyltar. Diagram : Effektdiagram 9.2 El Energibalans Tabellen visar ungefärlig fördelning av elenergianvändningen under år 2008. Energibalansen är baserad på märkskyltar plus drifttider, de mätningar som gjorts samt 2008 års timvärden. Den totala el-energianvändningen år 2008 var ca 190 MWh. Diagram: Energidiagram Under posten övrigt finns eventuella feltolkningar av framförallt drifttider. Summan av posterna ska helst stämma med den totala energiförbrukningen dvs övrigtposten får inte vara för stor. 19
10 Bilagor Bilaga 1 Hus 9 Bageri Enhet Benämning Med Min Max 'Energi kwh' kw Effekt 2,21 0,00 37,43 290,80 20
Bilaga 2 Hus 9 Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 6,53 0,34 80,84 1 752,58 21
Bilaga 3 Hus 9 Enhet Benämning Med Min Max 'Energi kwh' kw Effekt 2,62 0,68 27,74 345,55 22
Bilaga 4 Hus 9 Kokgrupp 3 Enhet Benämning Med Min Max 'Energi kwh' kw Effekt 1,00 0,00 26,38 263,25 23
Bilaga 5 Hus 9 Fläktrum Enhet Benämning Med Min Max 'Energi kwh' kw Effekt 6,18 1,83 16,44 1 628,16 24
Bilaga 6 Hus 9 Kokskåp 1 Enhet Benämning Med Min Max 'Energi kwh' kw Effekt 0,71 0,68 9,47 187,77 25
Bilaga 7 Hus 9 Kylmaskiner Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 7,36 3,21 19,25 1 938,32 26
Bilaga 8 Hus 9 Stora kokgrytan 27
Bilaga 9 Hus 11 Ventilation Enhet Benämning Med Min Max 'Energi kwh' kw Effekt 7,03 1,52 22,32 925,98 28
Bilaga 10 Hus 10 Ventilation samt cafeverksamhet. Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 19,54 12,18 38,05 2 619,41 29
Bilaga 11 Ventilation Hus 11 Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 7,03 1,52 22,32 925,98 30