Energianalys. Kläppen Ski Resort

Transkript

1 Energianalys Kläppen Ski Resort Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande energianvändning på Kläppen. Analys av energikartläggningen är utförd i samarbete med projektledare Anette Valfridsson, ägaren Per Eriksson, driftansvarig Leif Martinsson samt Energi&Klimatrådgivare Bo Svensson.

2 Sammanfattning Rapporten visar i första hand hur energianvändningen är fördelad mellan olika processer på skidanläggningen Kläppen. Syftet med kartläggningen att effektivisera energianvändningen och därmed minimera energikostnaderna. I energikartläggningen ingår energibesiktning, analyser av tidigare elförbrukning samt mätningar på utvalda delar av anläggningen. Alla data i denna rapport omfattar år 2008 om inget annat anges. Intrycket är ett väl fungerande företag med engagemang i både för både miljö och energifrågor. Den totala energianvändningen år 2008 uppgick till 6007 MWh el. Antal skiddagar för säsongen 2007/2008 var Vilket ger ett nyckeltal för energianvändningen på 24,6 kwh/skiddag. Det finns framskridna planer på att bygga vindkraftverk dels för att bli självförsörjande på energi men även för att sälja vidare. Ett vindkraftverk på MW klarar att försörja skidanläggningen som den ser ut idag. Det kostar i storleksordningen miljoner kronor År 2008 var kostnaden för el inklusive abonnemang ca fem miljoner kronor. De största besparingspotentialerna: Ventilationen i flera av byggnaderna har ingen styrning. Installation av tid/behovstyrning innebär en reducering av energianvändningen med 31 MWh/år. Byte till energieffektivare backbelysning t.ex. CDM (keramiska metallhalogen lampor med spridningslinser) halverar energianvändningen med 39 MWh/år. Vissa transformatorer är aldrig helt avstängda. Genom att stänga av helt under tider de inte används minskas tomgångsdriften med totalt ca 112 MWh/år. 500 MWh värme från tryckluftskompressorer kan återvinnas för uppvärmning av lokaler. En förutsättning är att vätskekylning installeras istället för dagens luftkylning. Installera separata elmätare vid varje husvagnsplats på campingen. Detta har visat sig minska el-användningen med upp till 40 % på andra campingplatser. Installera myntautomat vid duschar på campingen ger en besparingspotential på MWh/år. 2

3 Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i november 2008, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare Anette Valfridsson och energi- och klimatrådgivare Bo Svensson. Även ägaren Per Eriksson har varit delaktig och bidragit med viktig information. Projektet finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna 3

4 Innehåll Sammanfattning Projekt Kläppen Inledning Syfte Metod Avgränsningar Kort om företaget Ingångsdata Nulägesanalys och åtgärdsförslag Energifördelning på transformatorer år Effektuttag transformatorer år El-statistik T290 Värdshus och skishop för år Värdshus skishop Elpanna Värdshus T Nedre backbelysning T El-statistik T300 för år T 300 November december Diagram pistmaskingarage El-statistik T301 för år El-statistik T377 Klittfallet öst för år Matning 1 T Kabelskåp lifthus T Kabelskåp lift 1 T El-statistik T378 stolbanan för år T 378 Stolbana T 378 Källare stollift T 378 Lommen skidbacke brunn El-statistik T419 för år Tranan värmepumpar och elpanna Värdshuset Tranan Utbyggnad Tranan Lift Beckasinen T 419 Liftcentral T 419 Övre lift barn T 419 Nedre lifthus Brunn snökanon familjebacken El-statistik T438 Snowpark för år El-statistik T442 Klittfallet för år El-statistik T453(T1 samt T2) Pumpar till snötillverkning för år El-statistik T454 Pumpar vid älven för år Energistatistik Kläppen Camping Camping sanitära logen (affär, reception mm) Camping E

5 Husvagnsparkering söder Camping husvagnsparkering norr fikdamm låda B Varmvatten i allmänna utrymmen

6 1 Projekt Kläppen 1.1 Inledning Sverige har haft ett lågt elpris under många år, vilket har bidragit till att el används även till icke elspecifika processer där andra billigare och mer uthålliga energikällor är möjliga. Den största skillnaden mellan industrier i Sverige och på kontinenten är att värmningsprocesser sker med el och på kontinenten direkt med bränslen tex naturgas eller olja. Ett mer enhetligt elpris i hela Europa leder till ett ökat pris i Sverige. Resultatet blir att svenska företag får svårt att konkurrera mot utländska företag vars elförbrukning är betydligt lägre. För att behålla en bra konkurrenssituation måste svenska företag sänka sin elförbrukning. En annan anledning till att effektivisera och därigenom minska elanvändningen är de hotande miljöproblemen, framförallt utsläpp av koldioxid. Ur ett europeiskt perspektiv är kolkondens den kraftproduktion som ökar eller minskar när efterfrågan på el förändras. Varje kwh el genererar i ett sådant kraftverk ett utsläpp på 1 kg CO 2. Sveriges elproduktion kommer främst från vattenkraft och kärnkraft, vilka inte orsakar några utsläpp av koldioxid. Miljön skulle därför gynnas om Sverige minskar sin elanvändning och istället exporterar el till kontinenten och därigenom minskar utnyttjandet av kolkondenskraftverk. I likhet med övriga landet sker en betydande del av energianvändningen i Dalarna och Gävleborg inom företagen. Flera studier och projekt visar på betydande potentialer för energieffektivisering. Som ett led i detta startar det två-åriga pilotprojekt SMEEFFEN (Small Medium Enterprise Efficency Energy). Projektet som finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna syftar till att hjälpa företag i region Gävleborg Dalarna att använda energin effektivare. Dessa regionala aktörer vill initiera en positiv process i energieffektivisering och uppmuntra små och medelstora företag att energieffektivisera. Aktiviteterna i aktuellt projekt skall främst konkretisera och intensifiera insatserna för energieffektivt företagande i regionen. Fokus ligger främst på tjänsteföretag men den breda informationsinsatsen riktar sig till alla typer av företagare. Projektet ska medföra en väsentligt ökad satsning på energieffektivisering. Därigenom stärks regionens företagare och förutsättningar ges för ökad ekonomisk tillväxt. 1.2 Syfte Syftet med detta arbete är att kartlägga kläppens energianvändning. Målsättningen är att främja förutsättningar att optimera energianvändningen och därigenom minska energikostnaderna. 1.3 Metod I ett första steg har den totala energianvändningen på företaget studerats. En genomgång av energistatistik visade hur mycket elenergi och olika bränslen som används i företaget Därefter genomfördes mätningar med strömtång samt datainsamling i syfte att få grepp om hur effekterna är fördelade på de olika processerna. Drifttiderna fås dels genom mätningarna dels genom samtal med driftspersonal. Energianvändningen för de olika processerna, räknas ut och presenteras. 6

7 Strömtång med loggningsfunktion Strömtänger med loggningsfunktion mäter och loggar strömmen över tiden se figur nedan. Med hjälp av förenklade modeller av kurvor har numerisk integration tillämpats och därmed har effekten och energin bestämts. Mätningen har pågått ca en vecka så att mätvärden över både vardagar och helgen kommit med. Analys Därefter gjordes en analys av mätningarna, för att kartlägga energianvändningen och hitta åtgärdsförslag vad gäller reducering av energiförbrukningen samt besparingspotentialer för varje åtgärdsförslag. 1.4 Avgränsningar Energikartläggningen omfattar energianvändningen vid de olika enheterna. För att dela upp energianvändningen på de olika enheterna har antingen märkskyltar eller, som i de flesta fall, medeleffektvärdet under mätperioden använts. Information angående drifttider har delvis hämtats från teknisk personal. Dessa uppgifter används okontrollerade i rapporten. Energibalansen i rapporten ger en approximativ fördelning av energianvändningen över året. Risker finns att någon enhet, under mätperioden, har utnyttjat mer eller mindre effekt än vad som är normalt under året. 7

8 2 Kort om företaget Kläppen Ski Resort är en komplett skidanläggning med 15 liftar och 32 nerfarter varav 7 stycken är elbelysta. Dessutom finns 4 längdspår med en total spårlängd på 36 km samt fler än 400 stugor och lägenheter. Anläggningen har tre ställen som serverar mat och dryck Toppstugans uteservering, Café Tranan samt Värdshuset. År 2008 hade kläppen besökare. På Kläppens Camping finns ca 220 husvagnsplatser med eluttag, affär och ett modernt servicehus med golvvärme, duschar och ångbastu. Logen är en aktivitetslokal med möjlighet att laga mat, se på TV och umgås. Ca 200 gäster har sina husvagnar uppställda över hela säsongen. 2.1 Ingångsdata Datum för analys: Företag: Kläppen Ski Resort AB Adress: Kläppen Ski Resort Sälen Telefon +46 (0) Fax. +46 (0) Kontaktperson: Per Eriksson VD Telefon E-post per.eriksson@klappen.se Kontaktperson: Leif Martinsson Telefon E-post Energianalytiker: Peter Karlsson och Eva Karlsson Telefon Epost info@indlast.se Energianvändning Energislag Energianvändning 2008 Elanvändning 6007 MWh 8

9 3 Nulägesanalys och åtgärdsförslag På anläggningen finns 11 transformatorer. Åtta av dessa T290, T300(T1, T2), T301, T377, T378, T419, T438, samt T442 har ett gemensamt abonnemang med en högspänningstaxa med en effektavgift på 224 kr/kw. Mätningen sker på lågspänningssidan därför har de en högre taxa. Dessa åtta transformatorer abonnerar på 2893 kw. Transformatorerna T453(T1,T2), T454 samt campingen har varsitt lågspänningsabonnemang med effekttariff. T453 abonnerar på 1460 kw, T454 abonnerar på 360 kw och campingen abonnerar på 455 kw. Dessa tre enskilda abonnemang har var och en, en lågspänningstaxa på 242 kr/kw. Alla elva transformatorer betalar även en högbelastningsavgift som är medelvärdet av de fem högsta timvärdena mellan november och mars klockan 06:00-22:00 gånger 193 kr/kw. Dessutom tillkommer ett antal mindre abonnemang kopplade till lägenheter och hus. 3.1 Energifördelning på transformatorer år 2008 Stapeldiagrammet visar hur energianvändningen är fördelad på de 13 transformatorerna samt övriga lågspänningsabonnemang. 9

10 3.2 Effektuttag för transformatorer år 2008 Stapeldiagrammet visar maximalt effektuttag på de 13 transformatorerna samt övriga lågspänningsabonnemang. 10

11 3.3 El-statistik T290 Värdshus och skishop för år 2008 Värdshus och skishop. Timvärdena visar uttagen effekt i kwh/h under hela år Maximal uttagen effekt år 2008 var 261 kw. Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kwh/h Effekt 74,85 14,60 261,

12 3.3.1 Värdshus skishop Ventilationen i Värdshuset bör tidstyras alternativt behovsstyras. Idag har den samma luftomsättning hela tiden oavsett om någon befinner sig i lokalerna eller inte. Behovsstyrd ventilation innebär att luftomsättningen dämpas efter behov. Det i sin tur minskar energianvändningen för uppvärmning och för driften av fläktar. Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 54,24 0,00 132, ,18 Åtgärdsförslag: Installera tidsstyrnig/behovsstyrning på ventilationen. Byggnad ventilation Effekt (kw) Energi (MWh) Drifttid Värdshuset stora aggregatet 4, Värdshus lilla aggregatet 3, Pumpar 0,65 5, Summa 9,1 79,6 Besparingspotential: 40 % är fullt möjligt att minska drifttiderna vilket innebär en reducering av energianvändningen med 31 MWh/år 12

13 3.3.2 Elpanna Värdshus T290 Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 20,99 0,93 73, ,04 13

14 3.3.3 Nedre backbelysning T 290 Belysningen består idag av metallhalogen eller högtrycksnatrium lampor vilka har ett ljusutbyte på ca lm/w. Medeleffekten på belysningen är enligt mätning 19,5 kw med en drifttid på 4000 h/år blir energianvändningen 78 MWh/år. Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 19,47 2,88 36,80 845,54 Åtgärdsförslag: Byte till energieffektivare armaturer t.ex. CDM (keramiska metallhalogen lampor med spridningslinser) som ger ett ljusutbyte av 160 lm/w. Besparingspotential: Med effektivare belysning halveras energianvändningen till 39 MWh/år. 14

15 3.4 El-statistik T300 för år 2008 T 300 T1 T2 matar 7 st Atlas Copco tryckluftskompressorer, mätningar gjordes under analysperioden och det maximala effektuttaget var 1271 kw. Pistmaskingaraget matas från denna station. Timvärdena visar uttagen effekt i kwh/h under hela år Maximal uttagen effekt år 2008 var 1500 kw. kw Effekt 190,09 6, , Åtgärdsförslag: Minskad tomgångsdrift genom att stänga av transformatorn mellan maj-oktober (se graf). Besparingspotential: 33 MWh/år 15

16 3.4.1 T 300 november december 2008 Diagrammet visar uttagen effekt under november och december. kw Effekt 825,60 17, , Åtgärdsförslag 1: Återvinn värmen från kompressorer 70 % av denna energi är möjligt att återvinna som 75 gradigt vatten. Kompressorerna på kläppen är luftkylda vilket betyder att kan flytta varm luft till närliggande lokaler som behöver värmas. Installationen blir enkel, men nackdelen är begränsningar i hur långt värmen kan flyttas. En vätskekyld kompressor ger ett bredare användningsområde för den återvunna värmen. Kylvattnet från kompressorn passerar en värmeväxlare som ger vatten med en temperatur på ca 75 C. Det varma vattnet kan sedan förflyttas långa sträckor via isolerade rörledningar, och användas på olika platser, allt efter behov. 16

17 Lämpliga lokaler att värma upp med detta system är Värdshuset som värms via en elpanna och Tranan som idag har värmepumpar och en elpanna som spetslast. Båda dessa byggnader har vattenburna system. Pistgaraget och skidskolebyggnaden, som idag har direktverkande el med radiatorer, ligger bra till men måste kompletteras med radiatorer kopplade till ett vattenburet system. De befintliga elpannorna kan användas som spetslast när kompressorerna inte körs. Alternativt sätter man in en biobränslepanna i anslutning till kompressorhuset som komplement för spetslast. Besparingspotential: Ca 790 MWh värme Totalt om alla kompressorer utnyttjas är det möjligt att utnyttja 790 MWh värme per år. Behovet för ovan nämnda lämpliga byggnader ligger runt 500 MWh/år vilket innebär att endast några av kompressorerna behöver användas Tabell över möjliga byggnader för anslutning till ett lokalt fjärrvärmenät Byggnad Energi (MWh) Värdshuset 105 Verkstad (pistmaskiner) 120 Stollift (lokaler) 36 Tranan 189 Camping (butik, loge) 50 Summa 500 Åtgärdsförslag 2: Ta upp en diskussion med Fiskarheden om fjärrvärmeleverans. Fiskarheden som är en sågverksindustri ligger ca 2 km från Kläppen. Dom har idag en bioeldad pannkapacitet av 16 MW som kommer efter utbyggnad utnyttjas fullt ut. Efter samtal med Joel Eriksson vid Fiskarheden så borde framtida diskussioner föras om gemensam värmeförsörjning med ev framtida kraftvärmeverk. Det som skulle vara möjligt att ansluta är camping (butik, allmänna utrymmen samt varmvattenberedning) och de ovan nämnda byggnader. 17

18 3.4.2 Diagram pistmaskingarage kw Effekt 40,50 28,92 63, ,89 Åtgärdsförslag: Konvertering till vattenburet värmesystem med aerotemprar kopplat till fjärrvärmenät från tryckluftkompressorer (se föregående åtgärdsförslag). Besparingspotential: 120 MWh el /år 18

19 3.5 El-statistik T301 för år 2008 Transformator T 301 Toppstugan. Timvärdena visar uttagen effekt i kwh/h under hela år Maximal uttagen effekt år 2008 var 134 kw. Toppstugan värms med ett vattenburet system kopplat till en värmepump. Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kwh/h Effekt 26,31 1,68 134, ,20 Åtgärdsförslag: Minskad tomgångsdrift genom att stänga av utrustning som ej behövs maj-juni samt sepokt (se graf). Besparingspotential: 21 MWh/år. 19

20 3.6 El-statistik T377 Klittfallet öst för år 2008 Transformator T 377 Klittfallet öst. Timvärdena visar uttagen effekt i kwh/h under hela år Maximal uttagen effekt år 2008 var 119 kw. kwh/h Effekt 14,20 3,36 119, ,20 Åtgärdsförslag: Minskad tomgångsdrift genom att stänga av transformatorn mellan april-december (se graf). Besparingspotential: 27 MWh/år 20

21 3.6.1 Matning 1 T 377. Diagrammet visar uttagen effekt under tre dagar i januari. Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 1,08 0,00 7,19 47,84 21

22 3.6.2 Kabelskåp lifthus T 377 Diagrammet visar uttagen effekt under tre dagar i januari. Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 45,24-0,00 118, ,56 22

23 3.6.3 Kabelskåp lift 1 T 377 Diagrammet visar uttagen effekt under tre dagar i januari. kw Effekt 19,17 8,42 29,46 861,99 23

24 3.7 El-statistik T378 stolbanan för år 2008 T 378 Stolbanan. Timvärdena visar uttagen effekt i kwh/h under hela år Maximal uttagen effekt år 2008 var 270 kw. kwh/h Effekt 36,83 1,60 270, Åtgärdsförslag 1: Minskad tomgångsdrift genom att stänga av transformatorn mellan april-december (se graf). Besparingspotential: 27 MWh/år Åtgärdsförslag 2: Konvertering till vattenburet system för uppvärmning i lifthus samt källare. Besparingspotential: 36 MWh/år 24

25 3.7.1 T 378 Stolbana Diagrammet visar uttagen effekt under tre dagar i januari. kw Effekt 57,26-0,00 369, ,11 25

26 3.7.2 T 378 Källare stollift Diagrammet visar uttagen effekt under tre dagar i januari. kw Effekt 9,19 5,69 19,19 237,50 Åtgärdsförslag: Grafen visar värmelast för lokaler som kan konverteras till vattenburet system och delvis värmas med överskottsvärme från tryckluftproduktion. Besparingspotential: 36 MWh/år 26

27 3.7.3 T 378 Lommen skidbacke brunn Diagrammet visar uttagen effekt under tre dagar i januari. kw Effekt 1,33 0,72 1,44 25,06 27

28 3.8 El-statistik T419 för år 2008 Transformator T 419 Tranan total. Timvärdena visar uttagen effekt i kwh/h under hela år Maximal uttagen effekt år 2008 var 424 kw. kwh/h Effekt 84,63 14,16 424,

29 3.8.1 Tranan värmepumpar och elpanna T 419. Diagrammet visar uttagen effekt under tio dygn i december. kw Effekt 18,19 2,60 32, Åtgärdsförslag: Utnyttja spillvärme från tryckluftproduktion med ett gemensamt fjärrvärmenät Besparingspotential: 189 MWh/år 29

30 3.8.2 Värdshuset Tranan T 419. Diagrammet visar uttagen effekt under tio dygn i december. kw Effekt 42,24 19,62 89, Åtgärdsförslag: Styr ventilationssystemen efter behov och stäng av aggregaten när ingen vistas i lokalerna. Besparingspotential: MWh el / år. 30

31 3.8.3 Utbyggnad Tranan T 419. Diagrammet visar uttagen effekt under tio dygn i december. Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 22,11 4,74 87, Åtgärdsförslag: Samma åtgärdsförslag som ovan. 31

32 3.8.4 Lift Beckasinen T 419. Diagrammet visar uttagen effekt under tio dygn i december. Årsförbrukningen blir 41 MWh kw Effekt 14,03 0,67 55,

33 3.8.5 T 419 Liftcentral T 419. Diagrammet visar uttagen effekt under tio dygn i december. Årsförbrukningen blir 61 MWh. kw Effekt 18,86 0,00 85,

34 3.8.6 T 419 Övre lift barn T 419. Diagrammet visar uttagen effekt under tio dygn i december. Årsförbrukningen blir 26 MWh. kw Effekt 11,56 0,00 42,

35 3.8.7 T 419 Nedre lifthus T 419. Diagrammet visar uttagen effekt under tio dygn i december. Årsförbrukningen blir ca 17 MWh. kw Effekt 6,51 0,00 36,

36 3.8.8 Brunn snökanon familjebacken T 419. Diagrammet visar uttagen effekt under tio dygn i december. kw Effekt 1,58 0,83 1,66 711,47 Åtgärdsförslag: Kontrollera att värmeelementet är avstängt under den varma årstiden 36

37 Elljusspår kw Effekt 4,14 0,00 6,

38 3.9 El-statistik T438 Snowpark för år 2008 T 438 Snowpark. Timvärdena visar uttagen effekt i kwh/h under hela år Maximal uttagen effekt år 2008 var 236 kw. kwh/h Effekt 16,72 2,40 236, Åtgärdsförslag: Minskad tomgångsdrift genom att stänga av transformatorn mellan maj-november (se graf). Besparingspotential: 21 MWh/år 38

39 3.10 El-statistik T442 Klittfallet för år 2008 Transformator T 442 Beckasin topp. Timvärdena visar uttagen effekt i kwh/h under hela år Maximal uttagen effekt år 2008 var 247 kw. kwh/h Effekt 22,80 4,32 247, ,64 Åtgärdsförslag: Minskad tomgångsdrift genom att stänga av transformatorn mellan april-oktober (se graf). Besparingspotential: 31 MWh/år 39

40 3.11 El-statistik T453(T1 samt T2) Pumpar till snötillverkning för år 2008 Färg Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 97,11 0, ,

41 3.12 El-statistik T454 Pumpar vid älven för år 2008 kwh/h Effekt 25,49 0,00 387,

42 3.13 Energistatistik Kläppen Camping Kläppen camping ligger i Dalarna och har ca 220 husvagnsplatser, fyra lägenheter samt tre stugor för uthyrning. Säsongen börjar i april och håller på till slutet på september. Ca 200 husvagnar står uppställda på campingen även under vinterhalvåret. Timvärdena visar uttagen effekt i kwh/h under hela år Maximal uttagen effekt år 2008 var 427 kw. Campinggästerna betalar endast fasta avgifter. Separata elmätare vid varje uppställningsplats finns ej. kwh/h Effekt 56,12 4,92 427,

43 Camping sanitära logen (affär, reception mm) Diagrammet visar uttagen effekt under två dygn i januari. Observera att det är under nyåret varför förbrukningen är väldigt hög. Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 29,36 16,84 42, Åtgärdsförslag: Framtida konvertering till vattenburet värmesystem för lokalkomfort samt tappvarmvatten kopplat till fjärrvärmenät (ev från Fiskarheden samt spillvärme från tryckluftproduktion). Besparingspotential: 50 MWh/år 43

44 Camping E1 Diagrammet visar uttagen effekt under två dygn i januari. Observera att det är under nyåret varför förbrukningen är väldigt hög. kw Effekt 84,12 63,51 113,

45 Husvagnsparkering söder Diagrammet visar uttagen effekt under två dygn i januari. Observera att det är under nyåret varför förbrukningen är väldigt hög. kw Effekt 118,04 85,79 142,

46 Camping husvagnsparkering norr fikdamm låda B1 Diagrammet visar uttagen effekt under två dygn i januari. Observera att det är under nyåret varför förbrukningen är väldigt hög. kw Effekt 118,46 95,18 139, Åtgärdsförslag 1: Installera tillförlitliga elmätare vid varje campingenhet. Erfarenheter från andra campingplatser visar att elförbrukningen minskar. Framförallt tänker man på att inte ha onödiga saker på för fullt när man inte är där. Det finns gäster som har värmare i förtältet så det ska vara varmt när man kommer dit. Besparingspotential: I vissa fall upp till 40 %, av tidigare förbrukning när gästerna själva får betala för den el de förbrukar Varmvatten i allmänna utrymmen Varmvatten produceras via elektriska varmvattenberedare. Tittar man på liknande campingplatser står varmvattenförbrukningen i allmänna utrymmen för ca 20 %. 46

47 Den totala energianvändningen under denna tid var ca 492 MWh vilket ger en varmvattenförbrukning i logen på ca 100 MWh/år. Åtgärdsförslag 2 Installera någon form av betalning för dusch. På en liknande camping installerades myntautomater, fem kronor för en fem minuter lång dusch. Detta resulterade i att varmvattenförbrukningen minskade med 40 %. Besparingspotential 40 MWh el samt betalt för varmvattnet som utnyttjas. Åtgärdsförslag 3: Installera solfångare för varmvattenproduktion. En solfångaranläggning är fullt möjlig att installera på campingen för att försörja tappvarmvattnet (samt eventuellt uppvärmning av servicehusen). En kompletterande värmekälla kan behövas för spetslaster. Bästa effekten av systemet uppnås om solfångarna placeras på servicebyggnadernas tak. Varje solfångarmodul kan under optimala förhållanden producera 1500 kwh/år. Det mesta produceras under sommaren, då soltimmarna minskar under höst och vinterhalvåret så sjunker energiproduktionen från solfångaren. Teoretiskt skulle ca 67 paneler behövas för att täcka det årliga värmebehovet på ca kwh. Skulle betalning för varmvatten installeras och förbrukningen minska med 40 % räcker det med ca 40 paneler. Observera att dessa siffror förutsätter att man får ut full effekt av panelerna hela tiden vilket förmodligen inte är fallet under vinterhalvåret. För att klara spetslaster samt mycket solfattiga perioder bör man ha ett komplement till solfångarna t.ex. en pelletspanna eller någon form av värmepump. För mer information Svenska solenergiföreningen är en branschförening, där man kan få information om solvärme och solvärmebidrag. Deras webbadress är Se även Bilaga 1 Exempel på en camping som installerat solfångare. 47

48 Bilaga 1. Exempel på en camping som installerat solfångare. Södra Näs camping i Varberg Södra Näs camping i Varberg har installerat 32 st Euronoms solfångare OPC15. Enligt uppgift ger solfångarna ca 800 kwh värme en solig sommardag. På vintern blir det till 100 kwh om dagen nog för att hålla en behaglig inomhustemperatur i det 300 m 2 stora servicehuset. Man har även kompletterat med en pelletspanna på 25 kw som rycker in när solenergin inte räcker till. Se bilaga1. OBS att det är ett par år sedan detta installerades vilket innebär att priserna är nog inte exakta. Det system vi tittat på är Euronoms solfångaranläggning. Euronom är i dag än av de främsta i branschen vad det gäller verkningsgraden som är 87 %. Kontakta Euronom tel för mer information om systemet. Euronoms solfångare OPC15 har en effekt på 1500 W per enhet. Varje enhet består av 15 rör som är 150 cm långa och upptar en yta på 2,13 m 2. Det finns givetvis fler företag som kan erbjuda ett komplett solfångarsystem. Nedan bifogas en kalkyl för Varbergs Camping gjord av ett företag som heter Energy Logic Värmeförbrukning i kwh på Södranäs Camping 2006 Varmvatten Golvvärme Varmvatten + golvvärme Från pelletspanna Från solfångare Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Septemeber Oktober November December Totalt Sol & Camping Sol och camping hör ihop. Också när det gäller billig varmvattenproduktion. Solfångaranläggningens produktionskapacitet per månad på Södranäs Camping hänger fint ihop med beläggningen under sommarhalvåret. Pelletspannan behöver bara komma in och hjälpa till när solen lyser med sin frånvaro flera dagar i sträck OCH VID MYCKET STORA UTTAG AV VARMVATTEN. 48