Energianalys. Lassekrog

Transkript

1 Energianalys Lassekrog Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande energianvändning pålassekrog. Analys av energikartläggningen är utförd i samarbete med energirådgivare och klimatrådgivare Lennart Wing, energikonsult Peter Eriksson samt ägarna till hotellet.

2 Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i mars, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare Anette Valfridsson, energi och klimatrådgivare Lennart Winge och energikonsult Peter Eriksson. Projektet finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna 1 Sammanfattning Rapporten visar i första hand fördelningen av den tillförda energin på Lassekrog. Den totala elenergitillförseln år 2008 uppgick till 185 MWh, de största energianvändarna var värme, kök och belysning. Totalt åtgår ca 85 kwh/m 2 och år för värme och varmvatten. Detta är en mycket låg siffra jämfört med referensvärde för liknande verksamhet vilket ligger på 140 kwh/m 2 och år. En orsak är låg inomhustemperatur, el patronerna som värmer vattnet har inte tillräcklig effekt för att klara värmebehovet i byggnaden. De största potentialerna för energieffektivisering är: Byt ut 60 W glödlamporna till 11 W lågenergilampor och 40 W glödlamporna till 9 W lågenergilampor resultatet blir en minskad energianvändning på 7 MWh/år. Ersätt kvicksilverlamporna i ytterbelysningen mot högtrycksnatrium detta minskar energianvändningen med ca 2 MWh/år. Genom att byta från el till biobränslebaserad uppvärmning minskar elanvändningen ca 119 MWh till förmån för biobränsle. Den totala energianvändningen kommer sannolikt att öka med ökad inomhustemperatur. 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning Projekt Lassekrog Inledning Syfte Avgränsningar Kort om företaget Ingångsdata Nulägesanalys och åtgärdsförslag Byggnad Värme huvudbyggnad Värme annex Ventilation Huvudbyggnad Ventilation Annex Belysning El-statistik för år El-Energibalans

4 2 Projekt Lassekrog 2.1 Inledning Sverige har haft ett lågt elpris under många år, vilket har bidragit till att el används även till icke elspecifika processer där andra billigare och mer uthålliga energikällor är möjliga. Den största skillnaden mellan industrier i Sverige och på kontinenten är att värmningsprocesser sker med el och på kontinenten direkt med bränslen tex naturgas eller olja. Ett mer enhetligt elpris i hela Europa leder till ett ökat pris i Sverige. Resultatet blir att svenska företag får svårt att konkurrera mot utländska företag vars elförbrukning är betydligt lägre. För att behålla en bra konkurrenssituation måste svenska företag sänka sin elförbrukning. En annan anledning till att effektivisera och därigenom minska elanvändningen är de hotande miljöproblemen, framförallt utsläpp av koldioxid. Ur ett europeiskt perspektiv är kolkondens den kraftproduktion som ökar eller minskar när efterfrågan på el förändras. Varje kwh el genererar i ett sådant kraftverk ett utsläpp på 1 kg CO 2. Sveriges elproduktion kommer främst från vattenkraft och kärnkraft, vilka inte orsakar några utsläpp av koldioxid. Miljön skulle därför gynnas om Sverige minskar sin elanvändning och istället exporterar el till kontinenten och därigenom minskar utnyttjandet av kolkondenskraftverk. I likhet med övriga landet sker en betydande del av energianvändningen i Dalarna och Gävleborg inom företagen. Flera studier och projekt visar på betydande potentialer för energieffektivisering. Som ett led i detta startar det två-åriga pilotprojekt SMEEFFEN (Small Medium Enterprise Efficency Energy). Projektet som finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna syftar till att hjälpa företag i region Gävleborg Dalarna att använda energin effektivare. Dessa regionala aktörer vill initiera en positiv process i energieffektivisering och uppmuntra små och medelstora företag att energieffektivisera. Aktiviteterna i aktuellt projekt skall främst konkretisera och intensifiera insatserna för energieffektivt företagande i regionen. Fokus ligger främst på tjänsteföretag men den breda informationsinsatsen riktar sig till alla typer av företagare. Projektet ska medföra en väsentligt ökad satsning på energieffektivisering. Därigenom stärks regionens företagare och förutsättningar ges för ökad ekonomisk tillväxt. 2.2 Syfte Syftet med detta arbete är att kartlägga hotellets energianvändning Målsättningen är att främja förutsättningar att optimera energianvändningen och därigenom minska energikostnaderna. 2.3 Avgränsningar Energikartläggningen omfattar energianvändningen vid de olika enheterna. För att dela upp energianvändningen på de olika enheterna har antingen märkskyltar eller, som i de flesta fall, medeleffektvärdet under mätperioden använts. Information angående drifttider har delvis hämtats från teknisk personal. Dessa uppgifter används okontrollerade i rapporten. Energibalansen i rapporten ger en approximativ fördelning av energianvändningen över året. Risker finns att någon enhet, under mätperioden, har utnyttjat mer eller mindre effekt än vad som är normalt under året. 4

5 3 Kort om företaget 3.1 Ingångsdata Datum för analys: Företag: Lassekrog Gästgiveri Adress: Lassekrog Korskrogen Telefon Kontaktperson: E-post Peter och Åsa Hommen Energianalytiker: Peter Karlsson, Peter Eriksson, Eva Karlsson Telefon E-post Energianvändning Energislag Energianvändning 2008 Elanvändning 185 MWh Vattenförbrukning: Borrad brunn (ej mätning) 5

6 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag 4.1 Byggnad Fastigheten består av två byggnader en huvudbyggnad med restaurang, matsal, relaxavdelning samt två stora rum/sviter med bubbelbad i varje rum, total yta 905 m 2. Dessutom finns ett annex med 24 hotellrum och ett allrum, total yta 544 m 2. Totalt åtgår ca 85 kwh/m 2 och år för värme och varmvatten. Detta är en mycket låg siffra jämfört med referensvärde för liknande verksamhet vilket ligger på 140 kwh/m 2 och år. En orsak är låg inomhustemperatur, el patronerna som värmer vattnet har inte tillräcklig effekt för att klara värmebehovet i byggnaden. I annexet hålls 10 o C när det inte är några gäster där. 4.2 Värme huvudbyggnad Vattenburet värmesystem med 2 st. shuntgrupper. Ursprunglig energikälla har varit olja. Sen ett antal år tillbaka har varmvatten-beredaren utrustats med 2st el-patorner (2 x 7,5 kw). Detta har gett möjlighet att stänga oljepannan under sommaren då värmebehovet är litet. Idag är oljepannan helt avstängd och byggnaden värms via varmvattenberedarens el-patroner. Varmvattenberedaren har på detta sätt blivit en el-panna. Denna el-panna har dock inte tillräcklig effekt för att klara värmebehovet i byggnaden. Detta märks särskilt då utomhustemperaturen sjunker kraftigt, trots att man inte använder tilluftsaggregat, som bara det har ett stort energibehov. Om man avser att fortsättningsvis värma byggnaden med el bör man öka effekten på elpannan. Idag uppvärms även den avställda oljepannan då den ingår i värmekretsen. Då detta kan ge upphov till värmeförluster via befintlig rökkanal bör olje-pannan kopplas ur från värmesystemet. 4.3 Värme annex Hela hotellbyggnaden värms upp med direktverkande el. Radiatorernas inbyggda termostat har ersatts av en termostat monterad på vägg. Värmen ställs manuellt ned till ca: +10 grader då rummen inte används Varmvatten annex Kontrollera varmvattentemperaturen i annexet, det verkade lite väl varmt. Sätt eventuellt en timer på varmvattencirkulationen så den endast motionskörs, någon gång per vecka under tider då huset inte har gäster. Vattnet som cirkulerar kyls av och behöver värmas. Hur mycket värme som åtgår till återvärmning av cirkulerat vatten beror på isoleringen av rören. Åtgärdsförslag: Det finns flera firmor som säljer eller hyr ut prefabricerade panncentraler. Det finns olika bränsle att välja mellan det bästa vore en panna där man kan elda med till exempel pellets. All teknik och utrustning som krävs är färdiginstallerad i containern. På avställningsplatsen behöver man endast ansluta vatten- och värmeledning samt ansluta byggnaden till el. Denna lösning lämpar sig bra till huvudbyggnaden som har ett vattenburet system. Det tillkommer en del kostnader om man ska gräva kulvert och byta till vattenburen värme i annexet. (Visst var det så att ni hade möjlighet att köpa radiatorer till ett bra pris). 6

7 En annan möjlighet är elgenererande biobränsleeldade pannor. De innehåller en integrerad stirlingmotor, som är placerad mellan härden och vattensystemet som försörjer huset med värme. Elden värmer stirlingmotorns heta sida och det cirkulerande vattnet i värmeledningssystemet kyler stirlingmotorns kalla sida. Stirlingmotorn driver en vanlig generator, som producerar el, även den integrerad i aggregatet. Mer information finns genom följande länk. Besparingspotential: Minskad elanvändning med ca 119 MWh i utbyte mot biobränsle. 4.4 Ventilation Huvudbyggnad Centrala frånluftsfläktar finns för att ombesörja allmänventilation. De startas manuellt vid behov via påslag i skrubb. I köket finns 2 st. frånluftsfläktar, en för kökskåpan och en för diskrum. Fläktarna startas vid behov manuellt via påslag i köket. I källaren finns ett tilluftsaggregat med vattenburen tillsatsvärme som skall samköras med fläktarna i köket. Idag är tilluftsaggregat helt avställt och värmebatteriet urkopplat. För att kompensera för det undertryck som köksfläktarna ger öppnas istället något fönster. Åtgärd: Ett mekaniskt ventilationssystem med roterande värmeväxlare är naturligtvis den bästa lösningen för att ge en god och energieffektiv allmänventilation i huvudbyggnaden. Ett sådant system ger generellt en värmeåtervinning på70-80%. För att uppnå godtagbar ventilation i kök bör tilluftsaggregatet iordningsställas. En funktionskontroll av ventilationsanläggningen med avseende luftflöden och värmereglering bör göras. Med en energieffektiv allmänventilation kan drifttider och luftflöden för köksfläktar möjligen minskas. Då luften från köks och disk innehåller både fett och ånga är det dyrare och mer komplisserat att ordna återvinning från dessa. Kommentar: Att stänga av tilluftsaggregatet sparar endast elenergin till fläkten. Den luft som sugs in på annat sätt är lika dyr att värma som den som värms via tilluftsaggregatet. Anledningen till de problemen med tilluftsaggregatet som tidigare varit kan sannolikt kopplas till bristande effekt på el-pannan eller fel på reglersystemet. Om man antar att det totala frånluftflödet i köket är ca: 3000 m 3 /h behövs för att värma samma luftmängd från -15 grader till + 20 grader en effekt på 36 kw. Det ger också en antydan om hur stor effekt en värmepanna minst måste ha. Besparingspotential: Jämnare och bättre inomhusklimat. 7

8 4.5 Ventilation Annex Ventilation sker via en central takfläkt. Tilluften tillförs via ventil genom vägg i varje rum som är placerad ovanför fönstret. Takfläkten kan köras i 2 hastigheter. Vid besöket fungerade bara hastighet 2. Åtgärdsförslag: Kontrollera att styrutrustningen för hel-och halvfart fungerar som den skall. Alt.1 Montera tidur som styr upp fläkten från lågfart till högfart enbart under morgon och kväll (sk. kritiska timmar). Eventuellt kan man montera ytterligare ett tidur som helt stoppar fläkten mellan 01:00-05:00. Alt.2 Montera separata frånluftsfläktar för de 2 flyglarna så att vid låg beläggning kan man först bara belägga den ena flygeln och på så sätt möjliggöra att den andra delen är helt avstängd. Alt.3 Montera nytt ventilationsaggregat med roterande värmeväxlare. Besparingspotential: Eftersom besparingseffekten är helt beroende på ventilationens drifttider är det svårt att beräkna besparingseffekten men naturligtvis gäller minskad drifttid ger minskade energikostnader. 4.6 Belysning Belysningen i huvudbyggnaden består av 18 W lysrör samt 4 stycken 60 W och 40 stycken 40 W glödlampor. Hotellet/annexet har 24 stycken 18 W lysrör, 248 stycken 40 W glödlampor samt 6 stycken 60 W gödlampor. Ytterbelysningen består av 4 stycken 60 W glödlampor, 3 stycken 150 W metallhalogen samt 8 stycken 125 W kvicksilverlampor. Den totala installerade effekten för belysningen är beräknat till ungefär 16 kw. Antar man drifttider i allmänna utrymmen till 2000 timmar per år och i hotellrum till 500 timmar per år blir elenergi- användningen 19 MWh/år. 8

9 Åtgärdsförslag 1: Den åtgärd som bör prioriteras är främst att byta ut 60 W glödlamporna till 11 W lågenergilampor och 40 W glödlamporna till 9 W lågenergilampor. Denna åtgärd är enkel och billig att utföra i förhållande till den besparing som uppnås. Tabellen nedan visar vilken effekt hos lågenergilampan som motsvarar en vanlig glödlampa. Glödlampa Lågenergilampa 25 W 5-7 W 40 W 9 W 60 W W 75 W W 100 W 20 W 120 W W 150 W 32 W Besparingspotential: Ca 7 MWh/år förutsatt rätt antagande av drifttider. Åtgärdsförslag 2: Byt kvicksilverlamporna i ytterbelysningen Det lär finnas en nyhet som kommit ut på marknaden där man lätt kan byta ut kvicksilverlampor till högtrycksnatrium. Enligt belysningsföretaget Aura finns ett paket bestående av Aura SODINETTE Long Life-högtrycksnatriumlampa och tändare vilket kan ersätta kvicksilverlampor. Kombinationen används som ett komplement till den existerande drosseln. Detta paket gör det möjligt att minska miljöpåverkan och spara upp till 44 % energi. Besparingspotential: Ca 2 MWh/år 9

10 5 El-statistik för år 2008 Timvärdena visar uttagen effekt i kwh/h. Maximal uttagen effekt år 2008 var 54 kw. Basdriften under den varma årstiden i diagrammet nedan är ca 10 kw och består av varmvatten, cirkulationspumpar, fläkten i annexet samt stand by funktioner. Under resten av året varierar basdriften mellan 10 kw och 25 kw. Skillnaden är elvärme. Lassekrog timvärden 2008 Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kwh/h Effekt 21,13 0,00 54,

11 Lassekrog timvärden under mätperioden 2009 Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kwh/h Effekt 28,44 16,30 53,

12 5.1 El-Energibalans Tabellen visar ungefärlig fördelning av elenergianvändningen under år Energibalansen är baserad på märkskyltar plus drifttider, de mätningar som gjorts samt 2008 års timvärden. Den totala el-energianvändningen år 2008 var 185 MWh. Energidiagram Lassekrog 12