Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7 9 och gymnasieskolan Ämne: tyska Preliminära kursplaner och litteraturlistor
KURSPLAN PREL KURSPLAN XXX111 för examenstillståndsansökan Gäller fr.o.m. ht 07 XXX111, Tyska för ämneslärare 1 15 högskolepoäng German for Teacher Education and Training 1, Introductory Course 1, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den första kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den första kursen av tre (totalt 45hp) som andra eller tredjeämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den första kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den första kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne. Kursen kan även ingå i en generell examen. Sidan 1 av 4
PREL KURSPLAN XXX111 3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställt) För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv B samt En B eller motsvarande. Vidare krävs godkänt betyg från Tyska steg tre eller Tyska C-språk kurs B eller 2 åk B-språk enligt äldre läroplan eller Tyska, Förberedande kurs, del I och del II, (30 hp) eller motsvarande förkunskaper. Dessutom följande godkända kurser: 4. Innehåll Kursen Tyska för ämneslärare 1 1-15 hp består av följande tre delkurser: Språkvetenskap (5 hp), Litteraturvetenskap (5 hp) och Kulturkunskap (5 hp) Delkurs 1 Språkvetenskap 5 hp/ Subcourse 1: Linguistics 5 hecs I delkursen behandlas grundläggande skillnader och likheter mellan det tyska och svenska språket. Stor vikt läggs vid de skillnader inom tyskans ljudsystem, formlära som kan vålla problem för inlärare och vid diskussion kring metod att avhjälpa dessa, bl.a. med hjälp av IKT. Studenterna ges en översikt av grammatiska begrepp med tyngdpunkt på ordklasser och böjningsformer. Dessa kunskaper och färdigheter fördjupas och övas bl.a. genom analys av läromedel och elevproduktion på målspråket. Här behandlas även grundskolans och gymnasieskolans styrdokument inom ämnesområdet moderna språk och den europeiska referensramen för språk presenteras och analyseras. Stor vikt läggs vid grammatikens roll i ett kommunikativt perspektiv. Studenterna får också en orientering om några betydande regionala varianter av tyska. I delkursen övas samtidigt systematiskt hörförståelse samt tal och skrivfärdighet med hjälp av uttalsövningar i inlärningsstudio, genom muntliga dialog och referatövningar samt genom skriftliga referat, analys- och översättningsövningar som fokuserar språkets olika roller i människors liv. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Delkurs 2 Kulturkunskap 5 hp/ Subcourse 2 German Studies, 5 hecs I delkursen ges en introduktion till de tyskspråkiga ländernas historia och deras kultur- och samhällsliv. Utgående från olika kulturteorier och analys av läromedel behandlas olika aspekter av kultur. Studenterna tränas i att inhämta information om dessa med hjälp av digitala medel och lär sig att kritiskt granska och värdera denna. Kunskapsinhämtningen övass genom muntliga dialog och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på kulturens olika roller i människors liv. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Delkurs 3 Litteraturvetenskap 5 hp/subcourse 3 Literary Studies 5 hecs I delkursen ges en grundläggande inblick i 1900- och 2000-talets tyskspråkiga litteratur och litteraturhistoria. Några centrala skillnader mellan historieskrivning och litterär framställning samt hur individen placerar sig och placeras i historien, diskuteras och bearbetas. Studenterna får en introduktion i ett urval grundprinciper inom berättarteori samt inom litteraturdidaktik, som de sedan Sidan 2 av 4
PREL KURSPLAN XXX111 tillämpar på de lästa texterna. Diskussioner kring syftet med litteratur i undervisning i skolan förs utgående från hur litteratur presenteras i läromedel. Vidare betonas textläsningens betydelse för egen och andras språkutveckling. Kunskapsinhämtningen övas genom muntliga dialog och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på litteraturens olika roller i människors liv. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. 5. Mål Som första kurs inom ämnesstudier i tyska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i tyska i enlighet med intentionerna i de läroplaner, kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan. Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten kunskaper om lärande och undervisning i språk, ökade kunskaper och färdighet i det tyska språket och kunskap om tyskspråkig litteratur och kultur samt ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenten förväntas efter avslutad kurs Kunskap och förståelse: 1. ha kunskaper om och förtrogenhet med målen för skolans språkundervisning enligt läroplaners och kursplaners grundidéer, 2. visa grundläggande insikt i vilken betydelse kunskaperna inom ämnesområdet har i samhället och om människans ansvar för hur dessa används, 3. ha grundläggande kunskap om det tyska språkets uttalsprinciper och grammatiska struktur med fokus på formlära och distinktionen form-funktion, 4. kunna beskriva huvuddragen i den tyska 1900- och 2000-tals litteratur- och litteraturhistoriens utveckling i en global kontext, 5. ha grundläggande kunskaper om och kunna redogöra för de tyskspråkiga ländernas historia, kultur och samhällsliv efter 1945, Färdighet och förmåga 6. kunna uppnå en förmåga i läs- och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet som motsvarar nivå B1-B2 enligt den europeiska referensramen för språk 7. utifrån givna och egna frågeställningar muntligt och skriftligt kunna reflektera över olika sätt att se på språk, kultur och litteratur och deras roll i skolan och samhället, Värderingsförmåga och förhållningssätt 8. kunna förhålla sig kritiskt till referensmaterial Sidan 3 av 4
PREL KURSPLAN XXX111 6. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat. För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. Normalt prövas både specifikt ämnesinnehåll och didaktiska aspekter. Kursinslag av examinerande typ, t ex muntliga redovisningar, enskilt eller i grupp, kräver obligatorisk närvaro. För student som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Undervisningsspråk är tyska (huvudsakligen) och svenska. Sidan 4 av 4
PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan XXX111, Tyska för ämneslärare 1, 15 högskolepoäng Delkurs 1: Språkvetenskap Obligatorisk litteratur Freund, Folke & Sundqvist, Birger & Hällgren, Peder (1994 eller senare). Tysk gymnasiegrammatik. Stockholm: Natur och Kultur. 288 s. Kompendium Tysk ordkunskap+övningar, i e-version på GUL. Kompendium Översättningstexter svenska-tyska, i e-version på GUL Myndigheten för skolutveckling (2004). Språkboken, en antologi om språkundervisning och språkinlärning. (Nyutgåva av samma titel på Skolverket 2001). Stockholm: Liber. 270 s. Skolverket (2000). Språk: kursplaner, betygskriterier och kommentarer, 2000:18. Stockholm: Fritzes, 152 s. Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Fritzes, 254 s. Tornberg, Ulrika (2009). Språkdidaktik (4:e reviderade upplagan). Malmö: Gleerups. 248 s. Hering, Jürgen (2001). Tysk fonetik. (Kompendium.) Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för tyska och nederländska. 31 s. (Säljs på institutionen.) Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen C:a 100 s. Referenslitteratur Duden: Der kleine Duden, Deutsche Grammatik. Dudenverlag, 2004. Norstedts Tyska ordbok. Svensk-tysk/tysk-svensk ordbok. Stockholm (1998 eller senare). PONS. Verbtabellen DEUTSCH (2005). Hrsg. von Eva Maria Weermann. Klett Verlag. Langenscheidt Großwörterbuch Deutsch als Fremdsprache. Herausgeber: Langenscheidt-Redaktion, Dieter Götz, Günther Haensch, Hans Wellmann. Sidan 1 av 1
LITTERATURLISTA XXX111 ISBN 978-3-468-49037-8. Ericson, Eie (1996). Speech within Reach. Lund: Studentlitteratur. 224 s. Eriksson, Rigmor & Tholin, Jörgen (1996). Engelska för livet. Utvecklingsrapport 96:1, Karlstad: Högskolan i Karlstad. 138 s. Fandrych, Christian & Tallowitz, Ulrike (2000). Klipp und klar. Übungsgrammatik Grundstufe Deutsch. Ausgabe mit Lösungen. Stuttgart: Klett. 256 s. Freund, Folke & Sundqvist, Birger & Hällgren, Peder (1995 eller senare). Tysk gymnasiegrammatik. Övningsbok. Stockholm: Natur och Kultur. 144 s. Frisch, Christine & Nordberg, Ingrid (1988). Ins Deutsche. Lund: Studentlitteratur. 126 s. Malmberg, Per (red) (2000). I huvudet på en elev. Stockholm: Bonnier utbildning. 256 s. Delkurs 2: Kulturkunskap Obligatorisk litteratur Tatsachen über Deutschland. Hrsg. vom Societäts-Verlag, Frankfurt am Main, in Zusammenarbeit mit dem Auswärtigen Amt, Berlin. Frankfurt am Main/Berlin 2006 (eller senare). finns även online: http://www.tatsachen-ueber-deutschland.de/de/ Delkurs 3: Litteraturvetenskap Aichinger, Ilse (2005). Spiegelgeschichte. I: Aichinger, Ilse Der Gefesselte. Erzählungen 1 (1948-1952). Gesammelte Werke (bd. 2). Frankfurt am Main: Fischer, 10 s. Bichsel, Peter (2005). Geschichten. Text und Kommentar. Frankfurt am Main: Suhrkamp. Brussig, Thomas (2000). Am kürzeren Ende der Sonnenallee. Berlin: Volk und Welt, 156 s. Kafka, Franz (1999 eller senare). Die Verwandlung. Mit einem Kommentar von Vladimir Nabokov. Frankfurt/M. : Fischer, 138 s. Lundahl, Bo (1998). Läsa på främmande språk: om autentiska texter, kreativ läsning och läsförmågans betydelse för språkinlärningen. Lund: Studentlitteratur. Valda delar. 222 s. Referenslitteratur Jochen Voigt: Einladung zur Literaturwissenschaft: http://www.uni-due.de/einladung/ Gelfert, Hans-Dieter (1993). Wie interpretiert man einen Roman? Stuttgart: Reclam Sidan 2 av 2
KURSPLAN PREL KURSPLAN XXX111 för examenstillståndsansökan Gäller fr.o.m. ht 07 XXX112, Tyska för ämneslärare 2 15 högskolepoäng German for Teacher Education and Training 2, Introductory Course 2, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den andra kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den andra kursen av tre (totalt 45hp) som andra eller tredjeämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den andra kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den andra kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställt) För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från kursen Tyska för ämneslärare 1 samt följande godkända kurser: Sidan 1 av 4
PREL KURSPLAN XXX111 4. Innehåll Kursen Tyska för ämneslärare 2, 16-30 hp består av följande tre delkurser: Språkvetenskap (5 hp), Litteraturvetenskap (5 hp) och Kulturkunskap (5 hp) Delkurs 1: Språkvetenskap, 5 hp/ Subcourse 1: Linguistics, 5 hecs Studenterna får fördjupad inblick i det tyska språkets böjningsformer och en introduktion i satsanalys. Dessa kunskaper och färdigheter fördjupas och övas bl.a. genom analys av läromedel och elevproduktion på målspråket. IKT ingår som ett naturligt inslag vad gäller analys av referensverk och webbapplikationer, som även kan användas inom den pedagogiska verksamheten. Studenterna ges en översikt av ämnesdidaktisk forskning om lärande och undervisning i språk ur ett historiskt och kontrastivt perspektiv. Kunskapsinhämtningen övas genom muntliga dialog och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på språkets olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Delkurs 2: Kulturkunskap 5 hp/ Subcourse 2: German Studies I delkursen fördjupas kunskaperna om de tyskspråkiga ländernas historia, kultur- och samhällsliv. Sambanden mellan historisk utveckling och samhälleliga och kulturella fenomen behandlas och olika aspekter på kulturalitet, som inter-, multi- och transkulturalitet diskuteras och analyseras med utgångspunkt i genus-, etnicitet-, klass- och generation. Studenterna fördjupar sina färdigheteter att inhämta information med hjälp av digitala medel och övar sig att kritiskt granska och värdera denna. Med utgångspunkt i läromedel övas kunskapsinhämtningen genom muntliga och skriftliga presentationer och diskussioner, som fokuserar kring sambandet mellan historisk utveckling och rådande kultursyn samt dennas roll i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Delkurs 3 Litteraturvetenskap (5 hp)/literary Studies (5 hp) I delkursen fördjupas kunskaperna om 1900- och 2000-talets tyskspråkiga litteratur och litteraturhistoria. Studenterna får en fördjupad inblick i berättarteori och litteraturdidaktik genom diskussioner om fiktionens betydelse för identitet- och historieskapande. Vidare betonas textläsningens betydelse för egen och andras språkutveckling. Vid textanalyserna läggs tonvikt på litteraturvetenskaplig metod (berättarteori) å ena sidan och på frågeställningar kring föränderlighet, genus, etnicitet, klass- och generation och värdegrund å andra sidan. En diskussion förs kring kanon och kulturell identitet utgående från presentationer av tyskspråkig litteratur i läromedel. Kunskapsinhämtningen övas genom muntliga dialog och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på litteraturens olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. 5. Mål Som andra kurs inom ämnesstudier i tyska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för Sidan 2 av 4
PREL KURSPLAN XXX111 utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i tyska i enlighet med intentionerna i läroplaner och kursplaner som gäller för den svenska skolan. Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten kunskaper om lärande och undervisning i språk, ökade kunskaper och färdighet i det tyska språket och kunskap om tyskspråkig litteratur och kultur samt ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenten förväntas efter avslutad kurs 1. kunna redogöra för lärande och undervisning i ett historiskt och socialt perspektiv, 2. visa fördjupande insikter i vilken betydelse kunskaperna inom ämnesområdet har i samhället och om människans ansvar för hur dessa används, 3. visa fördjupade kunskaper om det tyska språkets grammatiska struktur med fokus på formlära samt visa grundläggande kunskaper om satslära, 4. självständigt kunna beskriva och reflektera kring huvuddragen i den tyska 1900- och 2000- tals litteratur- och litteraturhistoriens utveckling i en global kontext, 5. självständigt kunna redogöra för och reflektera kring sambanden mellan historisk utveckling och kulturella fenomen samt för olika aspekter på kulturalitet, 6. kunna uppnå en förmåga i läs- och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet som motsvarar nivå B2 enligt den europeiska referensramen för språk 7. utifrån givna och egna frågeställningar muntligt och skriftligt kunna presentera och reflektera över hur ett moment inom språkvetenskap, kulturkunskap och litteraturvetenskap kan integreras i språkklassrummet, 8. kunna förhålla sig kritiskt till referensmaterial 6. Former för bedömning UFL?? I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat. Lärandemål 1 examineras genom muntliga redovisningar och portfolioarbete Lärandemål 2 examineras genom muntliga och skriftliga redovisningar i litteraturvetenskap och kulturkunskap Lärandemål 3 examineras genom ett skriftligt prov i grammatik med fokus på formlära, satslära och elevspråksproduktion, Lärandemål 4 examineras genom ett muntligt slutprov i litteraturvetenskap samt genom muntliga och skriftliga redovisningar, Lärandemål 5 examineras genom ett muntligt slutprov i kulturkunskap samt genom muntliga och skriftliga redovisningar, Lärandemål 6-8 examineras genom ett uttalsprov, genom ett skriftligt prov där bl.a. översättning kan ingå, och genom en skriftlig och muntlig reflekterande presentation av hur en litterär text, ett Sidan 3 av 4
PREL KURSPLAN XXX111 grammatiskt moment och ett kulturellt inslag kan genomföras i språkklassrummet. För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. Normalt prövas både specifikt ämnesinnehåll och didaktiska aspekter. Kursinslag av examinerande typ, t ex muntliga redovisningar, enskilt eller i grupp, kräver obligatorisk närvaro. För student som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Lektioner/seminarier med inslag av examination är obligatoriska. Tillsammans med Tyska för ämneslärare 1 ersätter Tyska för ämneslärare 2 den tidigare Grundkursen i tyska för blivande lärare, LTY110, från och med höstterminen 2011 och kan därför inte ingå i en lärarexamen tillsammans med denna. Kursplanen kompletteras med en kommentardel för ämnesstudier i tyska. Undervisningsspråk är tyska (huvudsakligen) och svenska. Sidan 4 av 4
PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan XXX112, Tyska för ämneslärare 2, 15 högskolepoäng Delkurs 1: Språkvetenskap Obligatorisk litteratur Freund, Folke & Sundqvist, Birger & Hällgren, Peder (1994 eller senare). Tysk gymnasiegrammatik. Stockholm: Natur och Kultur. 288 s. Kompendium Tysk ordkunskap+övningar, i e-version på GUL. Kompendium Översättningstexter svenska-tyska, i e-version på GUL Myndigheten för skolutveckling (2004). Språkboken, en antologi om språkundervisning och språkinlärning. (Nyutgåva av samma titel på Skolverket 2001). Stockholm: Liber. 270 s. Skolverket (2000). Språk: kursplaner, betygskriterier och kommentarer, 2000:18. Stockholm: Fritzes, 152 s. Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Fritzes, 254 s. Tornberg, Ulrika (2009). Språkdidaktik (4:e reviderade upplagan). Malmö: Gleerups. 248 s. Hering, Jürgen (2001). Tysk fonetik. (Kompendium.) Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för tyska och nederländska. 31 s. (Säljs på institutionen.) Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen C:a 100 s. Referenslitteratur Duden: Der kleine Duden, Deutsche Grammatik. Dudenverlag, 2004. Norstedts Tyska ordbok. Svensk-tysk/tysk-svensk ordbok. Stockholm (1998 eller senare). PONS. Verbtabellen DEUTSCH (2005). Hrsg. von Eva Maria Weermann. Klett Verlag. Langenscheidt Großwörterbuch Deutsch als Fremdsprache. Herausgeber: Langenscheidt-Redaktion, Dieter Götz, Günther Haensch, Hans Wellmann. Sidan 1 av 1
LITTERATURLISTA XXX111 ISBN 978-3-468-49037-8. Ericson, Eie (1996). Speech within Reach. Lund: Studentlitteratur. 224 s. Eriksson, Rigmor & Tholin, Jörgen (1996). Engelska för livet. Utvecklingsrapport 96:1, Karlstad: Högskolan i Karlstad. 138 s. Fandrych, Christian & Tallowitz, Ulrike (2000). Klipp und klar. Übungsgrammatik Grundstufe Deutsch. Ausgabe mit Lösungen. Stuttgart: Klett. 256 s. Freund, Folke & Sundqvist, Birger & Hällgren, Peder (1995 eller senare). Tysk gymnasiegrammatik. Övningsbok. Stockholm: Natur och Kultur. 144 s. Frisch, Christine & Nordberg, Ingrid (1988). Ins Deutsche. Lund: Studentlitteratur. 126 s. Malmberg, Per (red) (2000). I huvudet på en elev. Stockholm: Bonnier utbildning. 256 s. Delkurs 2: Kulturkunskap Obligatorisk litteratur Tatsachen über Deutschland. Hrsg. vom Societäts-Verlag, Frankfurt am Main, in Zusammenarbeit mit dem Auswärtigen Amt, Berlin. Frankfurt am Main/Berlin 2006 (eller senare). finns även online: http://www.tatsachen-ueber-deutschland.de/de/ Delkurs 3: Litteraturvetenskap Hein, Christoph (1989 eller senare). Drachenblut oder Der fremde Freund. Frankfurt/M.: Luchterhand. 175 s. Honigmann, Barbara (2002). Damals, dann und danach. München: dtv. 144 s. Lundahl, Bo (1998). Läsa på främmande språk: om autentiska texter, kreativ läsning och läsförmågans betydelse för språkinlärningen. Lund: Studentlitteratur. Valda delar. 222 s. Süskind, Patrick (1994 eller senare). Die Geschichte von Herrn Sommer. Zürich: Diogenes. 129 s. Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen. C:a. 30 s. Referenslitteratur Jochen Voigt: Einladung zur Literaturwissenschaft: http://www.uni-due.de/einladung/ Gelfert, Hans-Dieter (1993). Wie interpretiert man einen Roman? Stuttgart: Reclam Sidan 2 av 2
PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan XXX113, Tyska för ämneslärare 3, 15 högskolepoäng German for Teacher Education and Training 3, Intermediate Course, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den tredje kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den tredje kursen av tre (totalt 45hp) som andra eller tredjeämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den tredje kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den tredje kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställt) För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från kurserna Tyska för ämneslärare 1 och 2. Dessutom följande godkända kurser: Tyska för ämneslärare kurs 2 Tyska för ämneslärare kurs 3 4. Innehåll Kursen 31-45 hp består av följande tre delkurser: Språkvetenskap (5 hp), Litteraturvetenskap (5 hp) Sidan 1 av 4
PREL KURSPLAN XXX111 och Kulturkunskap (5 hp) Delkurs 1: Språkvetenskap (5 hp) /Subcourse 1: Linguistics (5 hecs) Denna delkurs bygger vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under Tyska 2. Här ges en fördjupad inblick i grammatisk terminologi, som sedan tillämpas vid sats- och frasanalys. Dessa kunskaper och färdigheter fördjupas och övas bl.a. genom analys av läromedel och elevproduktion på målspråket. IKT ingår som ett naturligt inslag vad gäller analys av referensverk och webbapplikationer, som även kan användas inom den pedagogiska verksamheten. Delkursen ger en inblick i det tyska språkets ordbildning och utveckling i ett historiskt perspektiv med fokus på tidig nyhögtyska fram till nutid. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, där elevernas receptiva och produktiva färdigheter med avseende på språkriktighet utvecklas. Särskild vikt läggs vid olika metoder och förhållningssätt för individualisering av undervisningen. Kunskapsinhämtningen tränas genom muntliga dialog och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på språkets olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Delkurs 2: Kulturkunskap (5 hp)/subcourse 2: German Studies (5 hecs) Delkursen bygger på kulturkursen i Tyska 2. I delkursen ges en fördjupning till de tyskspråkiga ländernas historia och deras kultur- och samhällsliv samt en fördjupad inblick i sambanden mellan historisk utveckling och samhälleliga och kulturella fenomen. Studenterna tränas i att inhämta information om dessa med hjälp av digitala medel och lär sig att kritiskt granska och värdera denna. Kunskapsinhämtningen tränas genom muntliga dialog och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på kulturens roll i samhället och skolan. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, som hos eleverna ska stimulera intresset för och sensibilisera förståelsen av sambandet mellan kultur, samhälle och individ. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, där de utifrån egna frågeställningar kring samhälleliga och kulturella fenomen ska möjliggöra elevers receptiva och produktiva färdigheter. Särskild vikt läggs vid olika metoder och förhållningssätt för individualisering av undervisningen. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Delkurs 3: Litteraturvetenskap (5 hp)/subcourse 3: Literary Studies (5 hecs) Delkursen utgör en fördjupning av litteraturkursen i Tyska 2. I delkursen ges en översikt av den tyskspråkiga litteraturhistoriens epoker fr.o.m. romantiken till nutid utgående från diskurser inom modernismen. Här diskuteras historiska förändringar både vad gäller kultur- och litteraturhistoria samt berättarsätt och litterära former. Särskild vikt läggs här vid skönlitteraturens roll i den egna bildningsprocessen och hur litteratur kan främja elevers språk- och identitetsutveckling. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, där elevernas receptiva och produktiva färdigheter med avseende på textförståelse och kreativ textproduktion utvecklas. Särskild vikt läggs vid olika metoder och förhållningssätt för individualisering av undervisningen. Kunskapsinhämtningen tränas genom muntliga dialog och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på litteraturens olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen Sidan 2 av 4
PREL KURSPLAN XXX111 textproduktion och genom analys av egna och andras texter. 5. Mål Som tredje kurs inom ämnesstudier i tyska syftar kursen till att hos studenterna lägga en god grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i tyska i enlighet med intentionerna i läroplaner, kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan. Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten fördjupade kunskaper om lärande och undervisning i språk, ökade kunskaper och färdighet i det tyska språket och kunskap om tyskspråkig litteratur och kultur samt ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenten förväntas efter avslutad kurs 1. ha fördjupade kunskaper om lärande och undervisning i ett historiskt och socialt perspektiv 2. visa fördjupade insikter i vilken betydelse kunskaperna inom ämnesområdet har i samhället och om människans ansvar för hur dessa används, 3. visa fördjupade kunskaper om det tyska språkets grammatiska struktur med fokus på satslära, ordbildning och språkhistorisk variation, 4. med hjälp av litteraturvetenskapliga analysinstrument kunna beskriva och reflektera kring huvuddragen i den tyskspråkiga litteraturhistoriens epoker fr.o.m. romantiken till nutid utgående från diskurser inom modernismen, 5. kunna redogöra för och reflektera kring sambanden mellan historisk utveckling och kulturella fenomen, 6. kunna uppnå en förmåga i läs- och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet som motsvarar nivå B2-C1 enligt den europeiska referensramen för språk 7. utifrån egna frågeställningar muntligt och skriftligt kunna presentera och reflektera över hur ett moment inom språkvetenskap, kulturkunskap och litteraturvetenskap kan integreras i språkklassrummet med hänsyn till enskilda elevers individuella behov, 8. kunna förhålla sig kritiskt till referensmaterial och med handledning kunna argumentera för och göra didaktiska val i undervisningssammanhang av stoff, arbetssätt och arbetsformer, 6. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat. För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. Normalt prövas både specifikt ämnesinnehåll och didaktiska aspekter. Kursinslag av examinerande typ, t ex muntliga redovisningar, enskilt eller i grupp, kräver obligatorisk närvaro. Sidan 3 av 4
PREL KURSPLAN XXX111 För student som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Undervisningsspråk är tyska (huvudsakligen) och svenska. Sidan 4 av 4
PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan XXX113, Tyska för ämneslärare 3 15 högskolepoäng Delkurs 1: Språkvetenskap Obligatorisk litteratur Andersson, Sven-Gunnar & Brandt, Margareta & Persson, Ingemar & Rosengren Inger (2002). Tysk syntax för universitetsnivå. Lund: Studentlitteratur. Brandt, Margareta & Ek, Britt-Marie (2003). Webbövningar i tysk syntax. Lund: Studentlitteratur. 145 s. Inghult, Göran (2000). Tysk ordbildning. Stockholm: Liber. Valda delar. Meibauer, Jörg (m.fl) (2002). Einführung in die germanistische Linguistik. Stuttgart: Metzler. Valda delar. 360 s. Myndigheten för skolutveckling (2004). Språkboken, en antologi om språkundervisning och språkinlärning. (Nyutgåva av samma titel på Skolverket 2001). Stockholm: Liber. 270 s. Pons (2007). Verbtabellen Plus Deutsch. Stuttgart: Klett Ernst/Schulbuch. 111 s. Skolverket (2000). Språk: kursplaner, betygskriterier och kommentarer, 2000:18. Stockholm: Fritzes, 152 s. Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Fritzes, 254 s. Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Fritzes, 254 s. Stedje, Astrid (1989). Deutsch gestern und heute. München: Wilhelm Fink. Valda delar. 224 s. Tornberg, Ulrika (2009). Språkdidaktik (4:e reviderade upplagan). Malmö: Gleerups. 248 s. Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen, ca. 100 sidor Sidan 1 av 3
LITTERATURLISTA XXX111 Referenslitteratur Ericson, Eie (1996). Speech within Reach. Lund: Studentlitteratur. 224 s. Eriksson, Rigmor & Tholin, Jörgen (1996). Engelska för livet. Utvecklingsrapport 96:1, Karlstad: Högskolan i Karlstad. 138 s. Haglund-Dragic, Monica & Holmén, Göran & Pankow, Christiane & Sandberg, Bengt (1996). Kulturkrock med Notrufsäule. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för tyska och nederländska. (Säljs på institutionen). Duden. Universalwörterbuch A-Z (1996 eller senare). Wahrig Deutsches Wörterbuch. (1997 eller senare). Duden. Richtiges und gutes Deutsch, Band 9, (1985 eller senare). Duden. Grammatik, Band 4 (1995). Delkurs 2 Kulturvetenskap Obligatorisk litteratur Tatsachen über Deutschland. Hrsg. vom Societäts-Verlag, Frankfurt am Main, in Zusammenarbeit mit dem Auswärtigen Amt, Berlin. Frankfurt am Main/Berlin 2006 (eller senare). finns även online: http://www.tatsachen-ueberdeutschland.de/de/ Bischof, Monika & Kessling, Viola & Krechel, Rüdiger (2003). Landeskunde und Literaturdidaktik. Berlin: Langenscheidt. 184 s. Delkurs 3 Litteraturvetenskap Obligatorisk litteratur Aichinger, Ilse (2001). Film und Verhängnis. Blitzlichter auf ein Leben. Frankfurt/M.: Fischer Verlag. 207 s. Fricke, Harald & Zymner, Rüdiger (2000). Einübung in die Literaturwissenschaft. Parodieren geht über Studieren. Paderborn: Ferdinand Schöningh. Valda delar. 292 s. Kafka, Franz (2000 eller senare). Der Process. München: dtv. 320 s. Lundahl, Bo (1998). Läsa på främmande språk: om autentiska texter, kreativ läsning och läsförmågans betydelse för språkinlärningen. Lund: Studentlitteratur. Valda delar. 222 s. Roth, Joseph (2005). Das falsche Gewicht. Die Geschichte eines Eichmeisters. Köln: Kiwi, 126 s. Sidan 2 av 3
LITTERATURLISTA XXX111 Rothmann, Kurt (2003). Kleine Geschichte der deutschen Literatur. Stuttgart: Reclam. Valda delar. Wolf, Christa (1994 eller senare). Der geteilte Himmel. München: dtv. 208 s. Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen, ca. 30 sidor Referenslitteratur Gelfert, Hans-Dieter (1993). Wie interpretiert man einen Roman? Stuttgart: Reclam. 199 s. Jahraus, Oliver & Neuhaus, Stefan (utg.) (2002). Kafkas Urteil und die Literaturtheorie. Zehn Modellanalysen. Stuttgart: Reclam. 271 s. Sidan 3 av 3
PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan XXX114, Tyska för ämneslärare 4 15 högskolepoäng German for Teacher Education and Training 4, Intermediate Course, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den fjärde kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den fjärde kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den fjärde kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställt) För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från kursen Tyska för ämneslärare 1, 2, 3 samt följande godkända kurser: Tyska för ämneslärare kurs 1 Tyska för ämneslärare kurs 2 Sidan 1 av 4
PREL KURSPLAN XXX111 4. Innehåll Kursen 46-60 hp består av följande tre delkurser: Språkvetenskap (5 hp), Litteraturvetenskap (5 hp) och Kulturkunskap (5 hp) Delkurs 1: Språkvetenskap (5 hp) /Subcourse 1: Linguistics (5 hecs) Denna delkurs bygger vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under Tyska 3. Här ges en fördjupning i grammatisk terminologi, som sedan tillämpas vid sats- och frasanalys. Dessa kunskaper och färdigheter fördjupas och övas bl.a. genom analys av läromedel och elevproduktion på målspråket. IKT ingår som ett naturligt inslag vad gäller analys av referensverk och webbapplikationer, som även kan användas inom den pedagogiska verksamheten. Delkursen ger en fördjupning i det tyska språkets ordbildning och utveckling i ett historiskt perspektiv med fokus på tidig nyhögtyska fram till nutid. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, där elevernas receptiva och produktiva färdigheter med avseende på språkriktighet utvecklas. Särskild vikt läggs vid olika former för bedömning och betygsättning av språkfärdighet. Kunskapsinhämtningen övas genom muntliga dialog och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på språkets olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Delkurs 2: Kulturkunskap (5 hp)/subcourse 2: German Studies (5 hecs) Delkursen bygger på kulturkursen i Tyska 3. I delkursen ges en ytterligare fördjupning till de tyskspråkiga ländernas historia och deras kultur- och samhällsliv samt en fördjupad inblick i sambanden mellan historisk utveckling och samhälleliga och kulturella fenomen. Studenterna får en fördjupad inblick i aspekter på kulturalitet, som inter-, multi- och transkulturalitet och studenterna tränas i att inhämta information om dessa med hjälp av digitala medel. Kunskapsinhämtningen övas även genom muntliga dialog och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på kulturens roll i samhället och skolan. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, som hos eleverna ska stimulera intresset för och sensibilisera förståelsen av sambandet mellan kultur, samhälle och individ och där elevernas receptiva och produktiva färdigheter med avseende på interkulturell kompetens utvecklas. Särskild vikt läggs vid olika former av betyg och bedömning vid olika arbetsformer i språkklassrummet. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Delkurs 3: Litteraturvetenskap (5 hp)/subcourse 3: Literary Studies (5 hecs) Delkursen utgör en fördjupning av litteraturkursen i Tyska 3. I delkursen ges en fördjupning av den tyskspråkiga litteraturhistoriens epoker fr.o.m. romantiken till nutid utgående från diskurser inom modernismen. Här problematiseras historiska förändringar både vad gäller kultur- och litteraturhistoria samt berättarsätt och litterära former. Särskild vikt läggs här vid skönlitteraturens roll i den egna bildningsprocessen och hur litteratur kan främja elevers språk- och identitetsutveckling. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, där elevernas receptiva och produktiva färdigheter med avseende på textförståelse och kreativ textproduktion utvecklas. Särskild vikt läggs vid olika former av betyg och bedömning vid olika arbetsformer i språkklassrummet. Kunskapsinhämtningen tränas genom muntliga dialog och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på litteraturens olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen Sidan 2 av 4
PREL KURSPLAN XXX111 textproduktion och genom analys av egna och andras texter. 5. Mål Som fjärde kurs inom ämnesstudier i tyska syftar kursen till att hos studenterna lägga en mycket god grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i tyska i enlighet med intentionerna i läroplaner, kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan. Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten fördjupade kunskaper om lärande och undervisning i språk, ökade kunskaper och färdighet i det tyska språket och kunskap om tyskspråkig litteratur och kultur samt ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenten förväntas efter avslutad kurs 1. ha mycket goda kunskaper om lärande och undervisning i ett historiskt och socialt perspektiv 2. visa mycket fördjupade insikter i vilken betydelse kunskaperna inom ämnesområdet har i samhället och om människans ansvar för hur dessa används, 3. visa mycket goda kunskaper om det tyska språkets grammatiska struktur med fokus på satslära, ordbildning och språkhistorisk variation, 4. med hjälp av litteraturvetenskapliga analysinstrument självständigt kunna beskriva och reflektera kring huvuddragen i den tyskspråkiga litteraturhistoriens epoker fr.o.m. romantiken till nutid utgående från diskurser inom modernismen, 5. självständigt kunna redogöra för och reflektera kring sambanden mellan historisk utveckling och kulturella fenomen och kulturalitet, 6. kunna uppnå en förmåga i läs- och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet som motsvarar nivå B2-C1 enligt den europeiska referensramen för språk 7. utifrån egna frågeställningar muntligt och skriftligt kunna presentera och reflektera över hur ett moment inom språkvetenskap, kulturkunskap och litteraturvetenskap kan integreras i språkklassrummet med hänsyn till betyg och bedömning, 8. kunna förhålla sig kritiskt till referensmaterial och med handledning kunna argumentera för och göra didaktiska val i undervisningssammanhang av stoff, arbetssätt och arbetsformer, 6. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat. För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. Normalt prövas både specifikt ämnesinnehåll och didaktiska aspekter. Kursinslag av examinerande typ, t ex muntliga redovisningar, enskilt eller i grupp, kräver Sidan 3 av 4
PREL KURSPLAN XXX111 obligatorisk närvaro. För student som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Undervisningsspråk är tyska (huvudsakligen) och svenska. Sidan 4 av 4
PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan XXX114, Tyska för ämneslärare 4 15 högskolepoäng Delkurs 1: Språkvetenskap Obligatorisk litteratur Andersson, Sven-Gunnar & Brandt, Margareta & Persson, Ingemar & Rosengren Inger (2002). Tysk syntax för universitetsnivå. Lund: Studentlitteratur. Brandt, Margareta & Ek, Britt-Marie (2003). Webbövningar i tysk syntax. Lund: Studentlitteratur. 145 s. Inghult, Göran (2000). Tysk ordbildning. Stockholm: Liber. Valda delar. Meibauer, Jörg (m.fl) (2002). Einführung in die germanistische Linguistik. Stuttgart: Metzler. Valda delar. 360 s. Myndigheten för skolutveckling (2004). Språkboken, en antologi om språkundervisning och språkinlärning. (Nyutgåva av samma titel på Skolverket 2001). Stockholm: Liber. 270 s. Pons (2007). Verbtabellen Plus Deutsch. Stuttgart: Klett Ernst/Schulbuch. 111 s. Skolverket (2000). Språk: kursplaner, betygskriterier och kommentarer, 2000:18. Stockholm: Fritzes, 152 s. Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Fritzes, 254 s. Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Fritzes, 254 s. Stedje, Astrid (1989). Deutsch gestern und heute. München: Wilhelm Fink. Valda delar. 224 s. Tornberg, Ulrika (2009). Språkdidaktik (4:e reviderade upplagan). Malmö: Gleerups. 248 s. Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen, ca. 100 sidor Sidan 1 av 3
LITTERATURLISTA XXX111 Referenslitteratur Ericson, Eie (1996). Speech within Reach. Lund: Studentlitteratur. 224 s. Eriksson, Rigmor & Tholin, Jörgen (1996). Engelska för livet. Utvecklingsrapport 96:1, Karlstad: Högskolan i Karlstad. 138 s. Haglund-Dragic, Monica & Holmén, Göran & Pankow, Christiane & Sandberg, Bengt (1996). Kulturkrock med Notrufsäule. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för tyska och nederländska. (Säljs på institutionen). Duden. Universalwörterbuch A-Z (1996 eller senare). Wahrig Deutsches Wörterbuch. (1997 eller senare). Duden. Richtiges und gutes Deutsch, Band 9, (1985 eller senare). Duden. Grammatik, Band 4 (1995). Delkurs 2 Kulturvetenskap Obligatorisk litteratur Tatsachen über Deutschland. Hrsg. vom Societäts-Verlag, Frankfurt am Main, in Zusammenarbeit mit dem Auswärtigen Amt, Berlin. Frankfurt am Main/Berlin 2006 (eller senare). finns även online: http://www.tatsachen-ueberdeutschland.de/de/ Bischof, Monika & Kessling, Viola & Krechel, Rüdiger (2003). Landeskunde und Literaturdidaktik. Berlin: Langenscheidt. 184 s. Delkurs 3 Litteraturvetenskap Obligatorisk litteratur Droste-Hülshoff, Annette von (2001): Die Judenbuche. Durchgesehene Ausgabe. Stuttgart: Reclam, 69 s. Fricke, Harald & Zymner, Rüdiger (2000). Einübung in die Literaturwissenschaft. Parodieren geht über Studieren. Paderborn: Ferdinand Schöningh. Valda delar. 292 s. Heine, Heinrich (2006). Die Harzreise. Stuttgart: Reclam. 88 s. Lundahl, Bo (1998). Läsa på främmande språk: om autentiska texter, kreativ läsning och läsförmågans betydelse för språkinlärningen. Lund: Studentlitteratur. Valda delar. 222 s. Sidan 2 av 3
LITTERATURLISTA XXX111 Rothmann, Kurt (2003). Kleine Geschichte der deutschen Literatur. Stuttgart: Reclam. Valda delar. Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen, ca. 30 sidor Referenslitteratur Gelfert, Hans-Dieter (1993). Wie interpretiert man einen Roman? Stuttgart: Reclam. 199 s. Jahraus, Oliver & Neuhaus, Stefan (utg.) (2002). Kafkas Urteil und die Literaturtheorie. Zehn Modellanalysen. Stuttgart: Reclam. 271 s. Sidan 3 av 3
PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan XXX115, Tyska för ämneslärare 5 15 högskolepoäng German for Teacher Education and Training 5, In-Depth-Course1 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den femte kursen av sex (totalt 90 hp inklusive examensarbeten) som förstaämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den femte kursen av åtta (totalt 120 hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den femte kursen av sex (totalt 90 hp) som andraämne. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställt) För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från kursen Tyska för ämneslärare 1, 2, 3, 4 samt följande godkända kurser: Tyska för ämneslärare kurs 1 Tyska för ämneslärare kurs 2 Sidan 1 av 3
PREL KURSPLAN XXX111 4. Innehåll Kursen 61-75 hp består av följande två delkurser: Språkvetenskap (7,5 hp) och Litteraturvetenskap (7,5 hp) Delkurs Språkvetenskap/Sub-course Linguistics (7,5 hp) Denna delkurs bygger vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under Tyska 4. Delkursen behandlar modeller och frågeställningar inom syntax, semantik och pragmatik, med särskild fokus på språkliga varieteter (t ex språk och genus, språk och generation). Därutöver behandlas den äldre nyhögtyskans utveckling med fokus på särdrag, som synliggör kontrastiva skillnader i nutida språkbruk. Studenterna tränas i att med hjälp av webbapplikationer undersöka tyskans variation inom vardagsspråket och fackspråket. Delkurs Litteraturvetenskap /Sub-course Literary Studies (7,5 hp) Denna delkurs bygger vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under Tyska 4. I delkursen undersöks hur individen konstruerar identiteter i litterärt berättande. Detta undersöks med hjälp av berättarteoriska analysverktyg. Studenterna övas i att producera texter som behandlar olika litteraturvetenskapliga perspektiv: litteraturhistoriska frågeställningar, jämförande analyser, eller frågeställningar kring intertextualitet och litterära motiv. Här behandlas även hur estetiskt komplexa skönlitterära texter kan integreras i språkklassrummet på ett produktivt och språkutvecklande sätt. 5. Mål Som femte kurs inom ämnesstudier i tyska syftar kursen till att hos studenterna lägga en solid grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i tyska i enlighet med intentionerna i läroplaner, kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan. Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten solida kunskaper om lärande och undervisning i språk, väsentligt fördjupade kunskaper och färdighet i det tyska språket och om tyskspråkig litteratur och kultur samt ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenten förväntas efter avslutad kurs 1. kunna redogöra för grundläggande modeller och frågeställningar inom semantik och pragmatik, 2. kunna redogöra för den äldre nyhögtyskans utveckling och särdrag, 3. självständigt kunna analysera komplicerade syntaktiska konstruktioner i tyskan ur ett kontrastivt perspektiv, 4. kunna uppnå en förmåga i läs- och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet som motsvarar nivå B2/C1 enligt den europeiska referensramen för språk 5. med hjälp av berättarteoretiska analysmetoder självständigt kunna analysera skönlitterära texter med fokus på hur individ och verklighet samverkar med varandra i konstruktion av verklighet och identitet. 6. kritiskt kunna förhålla sig till referenslitteratur och göra egna välmotiverade ställningstaganden 6. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom Sidan 2 av 3