AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 11 NOVEMBER 2007 Foto: Johanna Norin Ny företagsrådgivare i Örebro Per Wintermalm, Wintermalms Elektriska: ID06 skapar trygghet för våra kunder Hans Heldring är ny som före - tagsrådgivare på EIO Örebro- Värmland. Han kommer närmast från Bravida Sverige AB där han var avdelningschef i åtta år för en El- och VSavdelning i Karlskoga/Degerfors. Dessförinnan arbetade han på BPA El som elektriker. Jag ser fram emot att få hjälpa EIO:s medlemsföretag med deras dagliga frågor när det gäller kollektivavtal, entreprenadjuridik och utbildning. Ekonomi och branschfrågor står också högt på agendan, säger Hans Heldring. Hem & Villa-mässan i Älvsjö besöktes i år av drygt 60 400 personer. Precis som tidigare år var EIO med på mässan för att informera och ge råd om bland annat elsäkerhet och energibesparing. Per Wintermalm, Wintermalms Elektriska, var en av fyra medlemsföretag som också fanns på plats i EIO:s monter. Jag är med på Hem & villa för att mina kunder är här, jag har cirka 3 000 privatpersoner som kunder i Stockholmsområdet. Det är bra att EIO är med på mässan och visar upp sig, säger Per Wintermalm. I år passade personalen i EIO:s monter även på att informera om ID06, en åtgärd mot svartarbete och ekonomisk brottslighet i byggbranschen. Per Wintermalm tycker att arbetet med ID06 är viktigt för branschen. Vi har alltid använt oss av IDbrickor i vårt arbete, men de här ID06-brickorna är mycket bättre än de tidigare, bland annat för att de är enklare och att vi kan ha med vårt eget företagsnamn nu, säger Per Wintermalm. Han berättar vidare att många av deras kunder, bland annat AP Fastigheter och många banker, har börjat med kort i stället för nycklar och han tror att kunderna uppskattar att byggbranschen arbetar med ID06. Vi handskas mycket med nycklar och koder, vi rör oss ju på många kontor och springer i korridorerna. Jag tror att det är en trygghet för våra kunder att vi kan legitimera oss, detsamma gäller när vi går hem till privatpersoner och jobbar, säger han. Läs mer på sid 2 3 och 9 Hjälp oss att göra EIO- Aktuellt bättre Vad tycker du om EIO-Aktuellt? Genom att svara på några enkätfrågor som finns på sid 9 i tidningen kan du som medlemsföretagare i EIO hjälpa oss på redaktionen att förbättra EIO-Aktuellt. Som tack för hjälpen deltar du i en utlottning av 50 trisslotter. Läs mer på sid 9 Svara på vår enkät! Vinn en av 50 trisslotter EIO-AKTUELLT nr 11 2007 11
INLEDAREN Byggnads agerande ännu ett exempel på obalansen i konfliktreglerna EIO deltar sedan många år aktivt i arbetet med att försöka ändra de nuvarande reglerna om konflikt på den svenska arbetsmarknaden. Skälet för detta är att reglerna leder till stark obalans mellan parterna när ett kollektivavtal ska träffas och att arbetsgivarsidan i en konflikt ofta redan vid hot om konflikt anser sig tvungen att acceptera avtalsvillkor som egentligen inte är lämpliga. I den (i skrivande stund) pågående avtalstvisten mellan Maskinentreprenörerna och Byggnads åskådliggörs fackets makt tydligt. Byggnads använder möjligheten till sympatiåtgärder genom att varsla om strejk på ett annat avtalsområde, till stöd för sig själva! Trots att företagen inom Sveriges Bygg -industrier har ett gällande kollektivavtal (som dessutom kom till efter en egen konflikt i våras) och inte har något med sakfrågan i avtalstvisten att göra, drabbas dessa återigen av en strejk. Inom EIO anser vi att Byggnads tillämpning av konfliktvapnet är ett tydligt exempel på fel och överutnyttjande av konflikträtten till skada för byggsektorn i vid bemärkelse. Än en gång visar tyvärr ett fackförbund i byggsektorn brist på återhållsamhet och noggrann prövning innan varsel om konflikt. Tidningen Lag & Avtal gjorde nyligen en genomgång av de centrala parternas varsel inkomna till Medlingsinstitutet. Den visar på en lugn avtalsrörelse. Antal avtalsområden där varsel förekommit är 14 bland de cirka 400 avtalen i avtalsrörelsen. Detta må vara ett faktum, men det hindrar ju inte att ett hot om strejk sätter sådan press på arbetsgivaren att denna känner sig tvungen att skriva på. Arbetsgivarna har helt enkelt inte så mycket att sätta emot när facken hotar med varsel om konflikt. Även om alliansregeringen och dess moderate arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin inte tycks intresserad av förändringar på det här området, så hoppas jag på debatt kring bland annat konfliktreglerna på Moderaternas partistämma. Nu startar ID06 Nu startar ID06 på allvar. Hela byggbranschen står bakom projektet, den tekniska plattformen är klar, vi har myndigheterna med oss och det finns ackrediterade leverantörer. Det är bara att börja beställa behörighetskort, säger Peter Löfgren, utvecklingschef på Sveriges Byggindustrier och projektledare för ID06. ID06 innebär att alla personer på en byggarbetsplats ska föranmälas skriftligt, bära synlig namnbricka och kunna legitimera sig. Den samordnande entreprenören ska dagligen föra en närvaroförteckning över alla personer som finns på byggarbetsplatsen. Närvaroförteckningen kan föras manuellt eller via en elektronisk kortläsare. Branschen har enats om en standard för behörighetskort och för elektronisk närvaroredovisning. Många byggentreprenörer, elteknik-, plåt- och VVS-företag har AKTUELLA FRÅGAN Vad tycker du om ID06? redan börjat beställa kort i stor skala. Elinstallatörerna är vana vid att legitimera sig eftersom många arbetar mot den fasta industrin, konstaterar Peter Löfgren. ID06 är en av flera åtgärder som vi arbetar med för att minska svartarbetet i vår egen bransch och i byggbranschen, berättar EIO:s vd Hans Enström. I dagens samhälle är det naturligt att bära legitimation, jag hoppas att alla elteknikföretag ser ID06 som en självklar del av sitt kvalitetsarbete. ID06 skapar mervärden Tack vare en gemensam branschstandard och RFID-tekniken i behörighetskorten skapas förutsättningar för många olika praktiska tillämpningar. Här är några exempel. IDAG KAN ID06-BEHÖRIGHETSKORTEN ANVÄNDAS: För att snabbt och enkelt skapa en aktuell återsamlingslista vid tillbud eller olycka Som en digital nyckel till passersystem, containrar och arbetsbodar I FRAMTIDEN KAN ID06-BEHÖRIGHETSKORTEN ANVÄNDAS: För att öka säkerheten genom att koppla maskiner och verktyg till relevanta behörigheter och utbildningar För att undvika belastningsskador genom att reglera arbetstiden på vissa maskiner, till exempel en slagborr Peter Olofsson, informationschef, peter.olofsson@eio.se, tel 08-762 75 71 EIO-AKTUELLT Ansvarig utgivare: Hans Enström, 08-762 75 77 Redaktion: Peter Olofsson, 08-762 75 71, peter.olofsson@eio.se, Sofia Pettersson, 08-762 75 58, sofia.pettersson@eio.se Redaktionsråd: Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se Ulf Pettersson, 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se Hans Tedesjö, 013-25 30 41, hans.tedesjo@eio.se EIO-Aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Produktion: Odelius New Media #4128, 08-445 87 80. Tryck: Gävle Offset Adressändringar: Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se Stefan Bergfors, SBB El & Styrsystem, Huddinge. Företaget har 29 anställda. Det är en bra idé som vi kommer att anamma. Man vill ju ha bort de oseriösa företagen från marknaden och ha kontroll över vem som befinner sig på byggarbetsplatserna. Idag är kontrollen ofta otillräcklig på större arbetsplatser där det rör sig mycket folk. Vi har använt oss av ID-kort tidigare för att kunderna ska se varifrån vi kommer. Något måste göras för att begränsa svartarbete och ekonomisk brottslighet och ID06 är en bra början. Vi kommer att beställa kort så fort det går. De anställda ser det inte som negativt att bära ID-handlingar, det är ju ett tecken på att vi är ett seriöst företag. Vi arbetar med många projekt på större byggarbetsplatser och hoppas att ID06 blir en standard i branschen. Mats Johansson, Laholms El S-A Johansson, Laholm. Företaget har 21 anställda. Det är bra om det hjälper mot svartarbete så som det är tänkt. Vi har använt ett liknande system tidigare och håller som bäst på att beställa nya ID06-kort. Allt fler kunder kräver legitimation, särskilt kommuner, landsting och större byggföretag, men även mindre beställare. Med hänsyn till våra anställda kommer vi att 62 EIO-AKTUELLT nr 11 2007
på allvar! ID06 för elinstallatörer EIO-Aktuellt har pratat med Peter Löfgren, utvecklingschef på Sveriges Byggindustrier och projektledare för ID06, som berättar hur du som elinstallatör kommer igång med ID06 och vad man ska tänka på. 1. Beställ ID06-behörighetskort till alla medarbetare. Ackrediterade leverantörer hittar du på www.id06.se. Det är väldigt enkelt att beställa, behörighetskorten kostar knappt 100 kronor styck och levereras normalt inom ett par dagar. 2. Kräv ID06 av underleverantörer. Komplettera dina anbudshandlingar med ett krav på att underentreprenörer och underleverantörer ska tillämpa ID06. 3. Informera medarbetarna. Sätt in frågan i sitt sammanhang, förklara syftet med ID06 och berätta hur systemet fungerar. 4. Anpassa arbetsrutinerna. ID06 innebär bland annat att alla personer på en byggarbetsplats ska föranmälas skriftligt. Gör föranmälningsprocessen till en naturlig del av era arbetsrutiner. 5. Hjälp till att skapa nolltolerans mot svartarbete. Alla medborgare i Sverige har ett gemensamt ansvar för att skapa nolltolerans mot svartarbete. Sprid budskapet till vänner och kollegor i branschen. Information, blanketter och anvisningar hittar du på www.id06.se Foto: Adam Lundquist Hur långt har ni kommit i arbetet med ID06? Jan Andersson, IT-strateg, Peab: Vi ska förse alla anställda med var sitt ID06-kort så snabbt som möjligt. Målsättningen är att systemet ska användas på alla våra arbetsplatser och att vi ska åberopa det i vissa anbudshandlingar och ramavtal. Det förekommer redan kunder på den offentliga sidan som frågar efter ID06. Det är bra med en gemensam standard i byggbranschen som både arbetsgivare och fackliga organisationer står bakom. Det underlättar spridningen av systemet. ID06 är även en väldigt bra plattform för tilläggstjänster som elektroniska passersystem och nycklar till containrar och arbetsbodar. Stefan Elm, projektledare ID06, NCC: Vi implementerar ID06 stegvis. Steg ett är att informera om ID06 och förse alla yrkesarbetare och tjänstemän i produktionen med kort, vilket vi är på god väg med. Steg två är att se över regelverket för hur närvaroregistrering ska ske på olika typer av byggarbetsplatser. Steg tre är att undersöka hur vi kan utnyttja RFID-tekniken för olika tilläggstjänster, till exempel passersystem. Det gäller att de stora byggentreprenörerna föregår med gott exempel. Vi tror mycket på det här systemet. Det är ett bra verktyg mot svartarbete och ger bättre kontroll vid tillbud eller olyckor. Fakta om ID06 ID06 är ett frivilligt branschåtagande för att försvåra svartarbete och ekonomisk brottslighet samt stärka den sunda konkurrensen. Systemet är framtaget av organisationen Byggbranschen i samverkan i nära samarbete med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Datainspektionen har godkänt ID06 utifrån de krav som finns uppställda i personuppgiftslagen (PUL). ID06 innebär att alla personer på en byggarbetsplats ska föranmälas skriftligt, bära synlig namnbricka och kunna legitimera sig. Den samordnande entreprenören ska dagligen föra en närvaroförteckning över alla personer som finns på byggarbetsplatsen. Besök www.id06.se för mer information och kontaktuppgifter till ackrediterade leverantörer. sätta firmans organisationsnummer istället för deras personnummer på korten. Jag tror att ID06 kommer att spridas i branschen, även om det förmodligen dröjer ett år innan det slår igenom rejält. Det är positivt att EIO står bakom projektet och hjälper till att informera landets elinstallatörer. Pär Florén, Alf Ericson i Göteborg Elektriska, Göteborg. Företaget har 45 anställda. Det är ett bra initiativ från branschen för att hålla bättre reda på vem som befinner sig på arbetsplatserna. Samtliga våra anställda bär ID-brickor idag så fenomenet är inte nytt för oss. Vi ska uppdatera våra register och se till så att alla medarbetare får en ny ID06-bricka senast den 1 december. När vi stöter på elektronisk närvaroredovisning på större byggen kommer vi att vara förberedda. Det finns ett behov av noggrannare kontroller vilket gynnar seriösa företag. Det är svårt att spekulera om resultatet i ett så här tidigt skede men jag har redan sett AF-handlingar som hänvisar till ID06. Vi har fått mycket information om ID06, bland annat från EIO. Anders Isaksson, Elektriska Anders Isaksson, Köping. Företaget har 25 anställda. Jag är positiv till ID06 även om vi är verksamma på en mindre ort där de flesta känner igen varandra. Vi har inte infört systemet i vårt företag än men kommer förmodligen att göra det på sikt. Det är en trygghet för våra kunder. Jag tror att ID06 är en bra metod för att hindra svartarbete och ekonomisk brottslighet. Dessutom är det enkelt att införa och använda. Svartarbete är nog ett större problem i storstadsregionerna där det är lättare att vara anonym. I vårt verksamhetsområde Köping- Arboga-Kungsör blir oseriösa företag inte långvariga. Vi ska prata om ID06 på ett kvartalsmöte med de anställda samtidigt som vi presenterar en rapport om framtidsstudien som EIO har skickat ut. Curt-Åke Hammarström, El i Sundsvall CÅM, Sundsvall. Företaget har 12 anställda. ID06 är i grunden ett bra initiativ men det kräver att man tar väldigt stor hänsyn till de anställdas integritet. De flesta av mina montörer har jobbat hos mig i tolv år. Jag litar på dem till 100 procent. Vi är mycket ute och arbetar på större byggarbetsplatser. Än så länge har jag inte sett ID06 i drift men om kunderna kräver det så får vi förstås finna oss i det. Rent generellt finns det säkert ett behov av att öka kontrollen. Jag har aldrig stött på svart arbetskraft på ett bygge, men man hör ju talas om det. Det är bra att byggbranschen arbetar gemensamt med de här frågorna, alla måste vara med för att det ska fungera. Om EIO rekommenderar ID06 ska jag tänka på saken. EIO-AKTUELLT nr 11 2007 3
Viktiga framtidsfrågor Kjell-Åke Henriksson berättade om JM:s lösning på IT-skåp som innefattar fastig hetsnätet samt all media till bostaden, det vill säga telefoni, TV och Internet. på EIO:s Teledagar Energibesparing med hjälp av ny teknik, IP-baserade tjänster i fastigheter samt framtidens bostad och uppkopplade hem några av de ämnen som diskuterades på årets Teledagar. Ett av de bästa sätten att spara energi är en effektiv styrning av fastighetens energiförbrukning. Det är vi inom telebranschen som har kunskapen och vi kan lösa detta genom integration av olika delsystem, till exempelvis belysning, klimat och larmsystem, säger Joakim Carlsson, ansvarig tele, data, säkerhet på EIO. Lagen om energideklarationen innebär att bostäder, specialbyggnader (till exempel skolor och simhallar) och flerbostadshus har skyldighet att göra en energideklaration innan utgången av 2008. Vid nybyggnation krävs en energideklaration från och med 1 januari 2009. I och med att energideklarationen utmynnar i energi- och miljöbesparande åtgärdsförslag öppnas många möjligheter för elteknikbranschen. Energideklarationerna kommer att öka energimedvetenheten inte bara hos bostadsägare utan även hyresgäster och bland annat kommer effektiviseringsarbetet med belysning som ingår i fastighetsel att drivas på av deklarationerna, säger Lennart Edéus, miljöexpert på Energo-Retea. Kjell-Åke Henriksson, installationsansvarig på JM, berättade om vilka krav Boverkets Byggregler (BBR 06) ställer på dagens byggnader. De nya reglerna i BBR 06 är skarpa sedan några månader tillbaka. Effektiviserad energianvändning är ett krav som har stramats upp i de nya reglerna, säger Kjell-Åke Henriksson. Under Teledagarna diskuterades hur nya standarder och tjänster kommer att påverkar fastighetsnäten i framtiden. Det är viktigt att tänka på att de olika tjänsterna syftar till olika saker, till exempel kommunikationstjänsterna som TV och data har ett underhållningssyfte medan säkerhetstjänsterna, som till exem- Jonas Örhn, säljare på Special-Elektronik, pratade om intelligenta system i byggnader. De har bland annat gjort ett system åt Vadstena klosterkyrka där man från en enkelt utformad panel kan styra ljud och ljus. Ett annat exempel är att ta vara på värmen i ett klassrum, det vill säga att systemet är baserat på hur många elever som är i klassrummet just för tillfället, säger Jonas Öhrn. pel kameraövervakning och larm har som syfte att ge trygghet. Det tredje området, fastighetsautomation, har ekonomiska, energibesparande syften säger Joakim Carlsson och berättar att de nya standarderna börjar stödja en integration av de olika tjänsterna. Genom EIO:s återkommande Teledagar kan vi diskutera viktiga framtidsfrågor kring tele, data och säkerhet, säger Hans Enström, vd i EIO och fortsätter: Vi ser till exempel redan nu att det krävs annan kompetens än den som finns i vår bransch idag. Och därför måste vi också driva telefrågorna på ett annat sätt än vi gör idag. De utpräglade teleföretagen kanske inte riktigt känner sig hemma i EIO ett eget teleforum inom EIO kanske är lösningen? Lars Holting, Midroc, Borlänge Det var främst en sak som gjorde att jag åkte hit, och det var de nya standarderna. Men de andra ämnena är ju också intressanta. VARFÖR BESÖKER DU EIO:s TELEDAGAR? Peter Karlsson, Mikael Ewertz och Magnus Eriksson, Sweco Theorells Jag brukar gå på Teledagarna varje år för att det är intressant, till exempel blir man uppdaterad på nya standarder och vad som är på gång i branschen, säger Peter Karlsson. Det är intressant att höra vilket håll utvecklingen är på väg åt, säger Mikael Ewertz. Patrik Jämtvall och Johny Eriksson, NEA-gruppen, Örebro Jag är här för att träffa kollegor i branschen, jag har varit på Teledagarna i flera år, säger Patrik Jämtvall. Det är intressanta ämnen, tycker Johny Eriksson. Lars Jonasson och Eilert Ericsson, Sejfa, Östersund Från början var vi två företag, men den 7 maj i år slog vi ihop våra företag till ett. Jag var mer inriktad på elinstallationer och Eilert på tele- och säkerhet. Vi började prata om att slå ihop för cirka två år sedan och i samband med att resultatet från Framtidsstudie 2010 presenterades på EIO:s 100-årsjubiléum fick vi ett kvitto på våra egna tankar. Det blev en språngbräda för oss, säger Lars Jonasson. Jag har varit med på Teledagarna många gånger. Om vi inte är med här så har vi ingen chans, vi kan inte låta bli att vara med där det pratas framtid. Vi vill ligga i fronten inom området, säger Eilert Ericson och berättar att de sedan tidigare har jobbat med energibesparande åtgärder, till exempel med belysningssystem. Yngve Carlsson, Telehantering i Stockholm AB Vi är ju verksamma inom teleområdet. Jag har varit med sedan Teledagarna startade för tio år sedan. När det gäller årets Teledagar tyckte jag först inte att ämnena hade med teleområdet att göra, men nu i efterhand tycker jag att det var bra! Bland annat tycker jag att informationen om de nya byggnadsreglerna och normerna var viktiga. Föreläsarna var professionella överlag, jag tycker att det är bra att EIO tar in föreläsare utifrån också. 4 EIO-AKTUELLT nr 11 2007
Sverige runt med EIO-dagarna Nästan 300 medlemmar har besökt årets EIO-dagar som hållits på sex orter runt om i landet under hösten. Vi är glada för att vi har kunnat genomföra den här turnén. I år har vi satsat på att ge information som speglar stora delar av EIO:s verksamhet, allt från elsäkerhet till entreprenadjuridik och arbetsrätt, säger Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef på EIO. Jag räknar med att vi fortsätter på samma linje även nästa år, säger hon. Johan Gillberg, ansvarig för EIO-dagarna, är nöjd med årets upplägg. Dagarna innehåller många olika ämnen, och det är också så medlemsföretagens vardag ser ut. Som företagare idag måste man kunna bemästra många områden. EIO-Aktuellt frågade: Varför besöker du årets EIO-dagar? Från vänster på bilden: Lars Månsson och Joakim Svalö, HLM El & Teleservice AB samt Lars Angelhammar från LANI Eltjänst AB besöker EIO-dagen i Malmö. Från EIO-dagen i Sundsvall. Man får lite information om många ämnen, bland annat löner och avtal är intressant. Jag och två kollegor ska ta över företaget från årsskiftet och som företagsledare är det viktigt att ha koll på många områden. Sedan finns det andra på företaget som behöver djupare information om sina respektive områden, menar Jens Marklund från Marklunds Elektriska i Brunflo. Bengt-Arne Sjöberg, Skanska Electro, Sundsvall Jag är bland annat intresserad av att få information om anställningar och hur man ska hitta kompetent personal i framtiden. Tre kollegor från ESF Service, Göteborg på EIO-dagen i Göteborg. Vi är med i EIO eftersom man får bra juridisk och ekonomiska tips och råd. Vi ringer alltid Göteborgskontoret som har en bra bredd och kompetens. Man har inte tid att ha koll på allt som påverkar oss, så EIO underlättar mycket. Det kostar mycket att vara medlem, men det är värt det, säger Ola Carlsson. Förväntningarna är höga inför nästa års EIO-dag. Vi kommer såklart igen. Vi skulle gärna se att EIO hade fler mejlenkäter för sin kommunikation. Man skulle exempelvis kunna fråga oss företag vad vi vill att EIO-dagen ska innehålla nästa år, säger Håkan Thorsson. Det är lättare språk och mer kreativ information på EIO-dagen i år än det var förra året, säger Robert Karlsson. Ulf Nordström, Lars Engell, Johan Gillberg och Åsa Kjellberg Kahn från EIO var några av de som informerade medlemsföretagen under årets EIO-dagar runt om i Sverige. Vi vill hålla oss uppdaterade och träffa kollegor i branschen. Vi är intresserade av att höra de nyheter som kommer och det får vi en sådan här dag. Bland annat är juridiken är viktig, säger Lars-Åke Ericsson, Kempes El AB, Kramfors, på EIO-dagen i Sundsvall. Jag är intresserad av föreskrifterna också, tillägger Gustav Sjölund, även han från Kempes El AB. Martin Sjöstrand och Jonas Axelsson kommer från Elcenter i Borås AB och var på EIO-dagen i Göteborg. Det är givande med en EIO-dag, men det är tung information, säger Jonas Axelsson. Vi är med i EIO för att EIO är en symbol för kvalitet. EIO ger ut bra publikationer och ger oss goda råd. EIO tar fram just sådant som vi behöver. Jan Ejebjörk och Peter Backe från JiHå El & Automation AB i Landskrona, på EIO-dagen i Malmö. Ylva Thorsell, Jonas Norberg och Jan Svensson, Bravida Sverige AB, Sundsvall på EIO-dagen i Sundsvall. För min del som jobbar med löner är det bra att få information om IS-avtalet, säger Ylva Thorsell. Jag är rätt ny i branschen så allt är intressant för mig, jag har jobbat inom pappersindustrin innan men är nu projektledare på Bravida, säger Jonas Norberg. Jag tycker att det är många bra ämnen EIO tar upp. Det här är ett av de få tillfällen då vi har möjlighet att få konkreta tips och råd på hur vi ska hantera problematiken gentemot till exempel facket och våra beställare. Vi är framförallt här för att få information om elsäkerhet och entreprenadjuridik, säger Jan Svensson. EIO-AKTUELLT nr 11 2007 5
ISO-certifiering med hjälp av EIO-Q Ett delmål för de företag som deltagit i EIO-Q:s pilotprojekt är att bli ISO-certifierade. EIO-Aktuellt har träffat El-Team AB och Uffe Karlssons El AB i deras respektive arbeten mot en certifiering. Certifieringen är ett av målen med projektet, men det är bara starten på resan mot ständiga förbättringar, säger Pär Lanner, projektledare för EIO-Q. Redan i början av september genomfördes fösta steget av certifieringsrevisionen där revisorn från Semko gick igenom ledningssystemet övergripande. Det resulterade i ett antal justeringar av dokumentationen. Andra veckan i oktober fortsatte revisionens andra steg där man mer i detalj granskade arbetssätten på de företag som ingår i EIO-Q Intressegrupp, som startas i och med att projektet EIO-Q nu avslutas. EIO-Q Intressegrupp öppnar en helt ny möjlighet för EIO:s medlemmar att genomföra en certifiering som upplevs enkel och värdefull, säger Pär Lanner, kvalitetschef för EIO-Q Intressegrupp. Under de två första revisionsdagarna som EIO-Aktuellt följde konstateras sammanlagt sju mindre avvikelser. Ett antal avvikelser hittar man nästan alltid. Endast en gång Annika Bengtsson på Stockholms El-Team AB visar revisor Cenneth Hallner hur man på företaget mäter och följer upp kundnöjdhet. Stockholms El-Team AB har synliggjort hela systemet och resultatet på väggarna. Detta har väckt intresse inte bara hos kunder utan vi har även fått mycket positiva reaktioner från vår bank, säger Annika. En revisionsdag bjuder på många givande och roliga stunder. Uffe Karlsson (th) visar glatt upp ett nyligen kalibrerat mätinstrument för Cenneth Hallner. Uffe Karlssons El AB har alltid varit, och kommer alltid att förbli, ett enmansföretag, men eftersom jag alltid har fokuserat på nöjda kunder och vill framstå som den bäste så känns en ISO certifiering helt rätt, säger Uffe Karlsson. under mina 15 år som revisor har jag stött på ett företag som inte fick några avvikelser vid en certifieringsrevision, konstaterar Cenneth Hallner, revisor från Semko Certification. Vill du veta mer? Kontakta Pär Lanner, 08-762 74 93, par.lanner@eio.se Så här går en ISO-certifiering till: För de företag (certifieringsorgan) som utfärdar ISO certifikat krävs en ackreditering av Swedac, eller motsvarande utländskt godkännande. EIO har valt att anlita Semko Certification för certifiering av EIO-Q Intressegrupp. För att bli certifierad genomför certifieringsorganet en revision där man stämmer av att ledningssystemet lever upp till kraven i standarderna ISO 9001 för kvalitet och ISO 14001 för miljö samt att man inom företaget arbetar på det sätt som beskrivs i ledningssystemet. Om revisorn hittar brister i överensstämmelse mellan standardens krav och det faktiska arbetssättet blir det en avvikelse. Innan certifikatet kan utfärdas måste alla avvikelser vara åtgärdade, normalt har man mellan 30 till 90 dagar på sig för att göra detta. Det känns seriöst att vara medlem i EIO Bosse Ankerstedt, Projekt-El och Kent Sörman, Sörmans El var två av deltagarna på EIO:s introduktionsutbildning i slutet av september. Tillsammans med ett femtontal Kent Sörman, Sörmans El, tycker att det är viktigt att delta i introduktionskursen. Det känns bra att få höra vad EIO och de andra medlemsföretagen har att säga. Det ger nya infallsvinklar på liknande problem, säger han. andra stockholmsföretagare fick de lära sig det mesta om EIO. Kent Sörman är egenföretagare och anser att det är bra att komma ut och träffa andra företagare i branschen. Trots att han redan innan utbildningen har varit i kontakt med EIO:s företagsrådgivare och experter tycker han att det är givande att träffa dem. Det känns seriöst att vara medlem i EIO. Om till exempel en kund frågar något som jag inte kan besvara kontaktar jag EIO och får hjälp, säger Kent Sörman. Två av medlemmarna som deltog på introduktionsutbildningen var Mikael Johansson, Björklund & Castenhag Elektriska och Bosse Ankerstedt, Projekt-El. När man är ny som företagare är det viktigt att gå en introduktionskurs. Det känns bra att få höra vad andra företagare har att säga och att få nya infallsvinklar på sina problem, säger Kent Sörman. Bosse Ankerstedt har drivit sitt företag i tre år, men blev medlem i EIO efter att ha besökt EIO:s monter på Elfack i maj i år. Medlemskapet i EIO gör att jag får rabatter på till exempel utbildningar. Jag tycker också att det ser bättre ut mot kunden att vara medlem i EIO, säger han. På introduktionsutbildningen har jag fått mycket matnyttig information. Jag tycker att det är bra med muntlig information så man inte behöver läsa sig till allt på egen hand, slutar Bosse Ankerstedt. 6 EIO-AKTUELLT nr 11 2007
1 Från ord till handling 1 Hjälpmedel i löneprocessen EIO har tillsammans med flera andra bransch- och arbetsgivarförbund inom byggsektorn, som berörs av Ledaravtalet, tagit fram tre broschyrer som syftar till att underlätta arbetet för lönesättande chefer. Vässa lönedialogen Ett verktyg för att dokumentera och följa upp Från ord till handling Möjligheternas avtal Vägledning för en fungerande lokal lönebildning Att sätta lön Vi har tagit fram det här materialet för att underlätta för företagen att komma igång, eller komma vidare, i sitt arbete med lönesättning, säger Johan Gillberg på EIO. Materialet ska underlätta för chefer att sätta lön på rätt sätt, till exempel bör finnas en koppling mellan prestation och lön. Det ska också underlätta för lönesättande chefer att förklara för sina medarbetare på vilka grunder de sätter lönen och vad medarbetaren själv kan göra för att påverka sin lön. Materialet är tänkt att fungera som ett praktiskt hjälpmedel i löneprocessen, säger Caroline Olsson, ledarskaps konsult på Ledarna. De tre olika broschyrerna behandlar samma ämne ur tre olika synvinklar beroende på om man är lönesättande chef eller medlem. Materialet är tänkt att förenkla och vara praktiska hjälpmedel i löneprocessen, det lyfter fram de viktigaste frågorna. Materialet är gjort så att det ska kunna användas även om man kanske inte är så erfaren och insatt i ledaravtalet och lönesättning, säger Caroline Olsson, ledarskapskonsult på Ledarna. Vill du veta mer? Kontakta Johan Gillberg, 08-762 74 92, johan.gillberg@eio.se Vässa lönedialogen En vägledning för dig som är lönesättande chef Vässa lönedialogen Ett verktyg för att dokumentera och följa upp Artikelnr. 052091 Ett hjälpmedel som syftar till att förbättra lönedialogen mellan chef och medarbetare. Hur förbereder man sig inför ett utvecklingssamtal? Hur sätter chefen och medarbetaren upp realistiska mål och hur följs de upp? Från ord till handling Möjligheternas avtal, vägledning för en fungerande lokal lönebildning Artikelnr. 052092 Materialet syftar till att underlätta ditt företags arbete med att få igång en lokal tillämpning av Ledaravtalet. Materialet fungerar även för att utveckla en befintlig löneprocess. Det är uppbyggt kring tio frågeställningar som hjälper till att klargöra roller, ansvar och arbetssätt. Att sätta lön en vägledning för dig som är lönesättande chef Artikelnr. 052093 Att sätta lön innebär att man som chef ska kunna motivera på vilka grunder man sätter lönen och vad medarbetaren kan göra för att påverka löneutvecklingen. Detta material ger vägledning inför lönesättningen. Materialet kan beställas på EIO Förlagsservice, tel 026-24 90 28, fax 026-24 90 10 eller på webbshopen genom via www.eio.se. Materialet är gratis för EIO-medlemmar. Ledaravtalet Avtal om lönebildning kan också beställas på samma sätt, även det är gratis. Att sätta lön 1 INFORMATION FRÅN DISTRIKTEN 7 EIO Stockholm 29 november kl. 8.30 13.00 Seminarium för löneadminist ratörer. Avslutas med lunch. Plats: EIO:s lokaler, Rosenlundsgatan 40. Kostnadsfritt. Barry Hägglund, EIO, föreläser. Följande punkter kommer att tas upp: Repetition av installations avtalet med årets avtalsförändringar Kort om MBL/LAS Lärlingsanställning Anmälan: faxa till 08-669 86 80 eller skicka till inga.ahlstrom@eio.se EIO Östergötland Sörmland Branschmöten. Vi startar kl. 18.00 med mat. 12 nov Scandic Nord, Norrköping 15 nov Hotell De Geer, Finspång 19 nov Stadshotellet, Katrineholm 26 nov Blommenhofs Hotell, Nyköping 29 nov Hotell Statt Quality, Eskilstuna 3 dec Ulfhälls herrgård, Strängnäs Några punkter som kommer att diskuteras: Vad innebär ID06? Obligatorisk ID Krafttag mot svartarbete Vad har jag för nytta av Digital IS? Värva nya EIO medlemmar kampanj under hösten Senaste Konjunkturrapporten Nya Företagshandboken Ekonomi Bokslut 2006 Övriga nyheter m.m. Anmälan: faxa till 013-25 30 45 eller skicka till hans.tedesjo@eio.se Varning! Flera medlemsföretag i Skåne har kontaktats av företaget Patent Trademark som vill hjälpa till i affärsverksamheten. Företaget finns med på Svensk Handels svarta lista och ska därför inte uppmuntras. Företaget IT Verket också det med på svartlistan har hört av sig till flera på EIO i Stockholm och till exempel gjort oss uppmärksamma på att någon försöker registrera in webbadressen www.elektriskainstallatorsorganisationen.se vill ni ha hjälp med något kring detta? Detta är självklart idioti och inte heller detta företag ska EIO eller dess medlemsföretag göra affärer med. Namn: IT VERKET, tel: 0200-33 40 00, fax: 08-412 59 35, org.nr: 556694-3766, adress: Box 5385, postadr: 102 49 STOCKHOLM Namn: Patent Trademark Services Europe AB, tel: 08-20 20 43, fax: 08-20 20 46, org.nr: 556676-5607, adress: Box 357, postadr: 111 74 STOCKHOLM EIO-AKTUELLT nr 11 2007
ENKÄT OM EIO-AKTUELLT Ringa in bokstaven på det alternativ du väljer. Fyll i svar på de prickade linjerna. 50 trisslotter Vi lottar ut 1. 1 Hur många nr av EIO-Aktuellt har du läst de senaste 12 månaderna? a. Alla nummer d. Ett fåtal b. Merparten e. Inget c. Omkring hälften 2. 2 Skickas EIO-Aktuellt till dig, eller till någon annan på kontoret? a. ja, till mig b. Till någon annan c. Både till mig och till någon annan 3. 3 Ungefär hur mycket brukar du läsa i ett nummer av EIO-Aktuellt? a. Allt eller nästan allt d. Mindre än hälften b. Mer än hälften e. Endast vissa delar c. Ungefär hälften f. Varierar 4a. I det här numret av EIO-Aktuellt finns flera olika artiklar och notiser. Kan du nämna en som du tycker är extra intressant?... 4b. Kan du nämna en som du tycker är helt ointressant?... 5. 5 Vad tycker du om EIO-Aktuellt? Den är: (Ringa in ett eller flera påståenden) a. Aktuell e. Lättöverskådlig b. Saklig f. Informativ c. Nyttig för mig i min funktion g. Lättläst d. Värdefull för mitt yrke h. Jag skulle sakna tidningen om den slutade komma 6. 6 Vilken typ av artiklar föredrar du? (Ringa in ett eller flera påståenden) a. Mest längre och mer utförliga artiklar b. Fler korta och översiktliga artiklar c. En blandning av korta och långa artiklar d. Deet är bra som det är idag 7. 7 Om du fick välja, hur vill du då ha tidningen distribuerad? a. Som idag, det är bra som det är b. Vi behöver fler ex hit till kontoret c. Digitalt, via mail, i stället för som idag d. Både som idag och digitalt via mail 8. 8 Är det någon mer på din arbetsplats som brukar läsa EIO-Aktuellt? a. Ja, ytterligare en person c. Ja, minst tre personer b. Ja, ytterligare två personer d. Nej 9. 9 Ringa in de områden/frågor som du vill läsa mer om i EIO-Aktuellt? a. Avtalsfrågor f. Projekt och nya arbetsmetoder b. Arbetsledning g. Offert- och anbudsarbete c. Företagsutveckling h. Arbetsmiljö d. Marknadsföring i. Hur vi ska arbeta i framtiden e. Reportage från andra j. Vad som händer ute i Europa arbetsplatser k. Annat:... 10. EIO-Aktuellt kommer ut med 11 nr per år. Är det? a. Bra som det är c. För ofta b. För sällan d. Ingen uppfattning 11. Vad betyder EIO-Aktuellt för dig som informationskanal? a. Mycket viktig c. Ganska oviktig b. Ganska viktig d. Helt oviktig e. Vet ej 12. På vilket sätt anser du att EIO-Aktuellt kan förbättras? a. Annat format e. Annan papperskvalitet b. Fler artiklar från arbetsplatser f. Insändare c. Fler artiklar om avtalsfrågor g. Mer om framtid och utbildning d. Mer lokala nyheter 13. Hur ofta går du in på www.eio.se? a. Varje dag d. Sällan b. En gång i veckan e. Aldrig c. Ett par gånger i månaden 14. Läser du EIO-Aktuellt på www.eio.se? a. Ja b. Nej 15. Är det något du verkligen saknar i EIO Aktuellt? Och som du vill veta mer om.... 16. Är det något annat önskemål som du vill framföra till redaktionen?... 17. Hur trovärdig tycker du att EIO-Aktuellt är? a. Mycket trovärdig c. Ganska trovärdig b. Trovärdig d. Inte trovärdig 18. Anser du att du får den information du behöver från EIO? a. Helt och hållet d. I liten utsträckning b. I stor utsträckning e. Vet ej c. I ganska liten utsträckning f. Inte alls 19. Hur ställer du dig till den information du får från EIO? a. Hittar lätt det jag söker b. Hittar inte alltid det jag söker c. Hittar sällan det jag söker d. Hittar aldrig det jag söker 20. Hur vill du sammanfatta ditt omdöme om EIO-Aktuellt? a. En mycket bra tidning b. En ganska bra tidning c. Varken bra eller dålig d. En ganska dålig tidning e. En mycket dålig tidning f. Ingen uppfattning Var god fyll i namn och adress nedan. Kopiera eller riv ur och faxa den ifyllda enkäten till 08-668 86 17 senast den 10 januari 2008. Om du vill skicka den per post är adressen: EIO, Box 17537, 118 91 Stockholm. Vi lottar ut 50 Trisslotter bland de som svarar. Namn... Företag... Adress... Postnr... Postadress... Telefon... E-post... 8 EIO-AKTUELLT nr 11 2007
EIO på Hem & Villa Vinnare av en dvd i EIO:s tävling blev Åsa Eliasson, Enskede. Hem & Villa-mässan i Älvsjö i början av oktober besöktes i år av drygt 60 400 personer. EIO fanns på plats som en av utställarna för att t informera och ge råd om bland annat elsäkerhet, smarta hus och energibesparing. Även fyra av medlemsföretagen var med och arbetade i EIO:s monter för att informerade besökarna och svara på frågor från konsumenterna. Roland Olsson och Greger Burelius, EIO, samtalar vid EIO:s monter. Jag är här för att jag är intresserad av el och säkerhet och för att jag har ett gammalt hus som jag fixar mycket med, säger Roland Nilsson. Tord Dahlén vill få klarhet i vad han får utföra själv och vad man behöver anlita en elinstallatör till. Jag gör en hel del själv, men det är viktigt att ta in elektriker till installationer och kontroll, säger han. Christina Svanberg är med och tävlar om en dvd genom att fylla i EIO:s frågeformulär om el. Ackordstidlistan 2008 Ackordstidlistan 2006 med arbetsbeskrivning har uppdaterats efter förhandlingar med Svenska Elektrikerförbundet. Överenskommelse har träffats om bland annat följande ändringar och tillägg: Isolationsmätning Kabelskyddsrör Rör i stålregelverk Datakabel i fastighetsnät Modularuttag Optoskyddsrör Förläggning av kablar Kabelstegar Armaturskenor, kabelrännor Montageskena fartygsränna Ackordstidlistan 2008 gäller för arbeten som påbörjas från och med 1 januari 2008. Tiderna kan användas från ett tidigare datum under förutsättning att särskild överenskommelse har träffats mellan arbetsgivare och anställda. Arbetet med revideringen kommer att fortsätta med bland annat översyn av tiderna för montage av armaturer. Elektriska Installatörsorganisationen EIO Svenska Elektrikerförbundet Ackordstidlistan 2008 med Arbetsbeskrivning Lista 20 Ackordstidlistan 2008 (artikelnummer 05 2020) och ett häftet ATL-listan 2008 januari häfte med uppdateringar (artikelnummer 05 2020 UP) kommer att finnas både i tryckt upplaga och som pdf-filer på medlemssidorna på www.eio.se i början av november 2007 och den tryckta upplagan i slutet av november. EIO:s medlemmar beställer enklast på webbshopen via www.eio.se. Övriga beställer via e-post till order@eio.se eller faxar till: 026-24 90 10, EIO:s förlagsservice, 811 88 Sandviken, tel: 026-24 90 28. För ytterligare information: Anders Kågner 08-762 75 51, 0708-16 60 5, anders.kagner@eio.se eller Johan Gillberg, 08-762 74 92, johan.gillberg@eio.se Hjälp oss att göra EIO-Aktuellt ännu bättre! För oss som arbetar med EIO-Aktuellt är det extra viktigt att arbeta på att förbättra informationen till dig som läsare. Därför blir vi glada om du kan ta dig ett par minuter extra och fylla i uppgifterna i föregåendesidas enkät. Vi lottar ut50 Trisslotter bland er som svarar, som tack för hjälpen. Kom ihåg att fylla i dina person- och adressuppgifter i rutan längst ner på enkäten. ETT STORT TACK FRÅN OSS PÅ REDAKTIONEN! EIO-AKTUELLT nr 11 2007 9
POSTTIDNING B RETURADRESS: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box 17537 118 91 STOCKHOLM Energideklarationer ska väcka medvetandet! Joachim Elevant och Mikael Landin, båda från SWECO Theorells, blev i oktober certifierade av Incert som energiexperter, vilket innebär att de kan utföra energideklarationer av byggnader enligt Boverkets föreskrifter. Alla bolag omfattas ju i princip av energideklarationen, både statliga, kommunala och privata. Vi har till exempel många bostadsrättsföreningar som kunder, säger Joachim Elevant. Mikael Landin menar att SWECO Theorells är i framkant vad gäller arbetet med energideklarationer. Nu ska vi börja utföra deklarationerna. Jag är intresserad av ett område som kallas green building vilket är nästa steg. Det innebär att alla som genomför de förbättringsåtgärder som rekommenderas i deklarationer och som leder till att de sänker sin totala energiförbrukning med 25 procent får en så kallad greenbuilding-stämpel, säger han. Vill du veta mer? Kontakta Bertil Lindström, 08-762 75 16, bertil. lindstrom@incert.se EN ENERGIDEKLARATION INNEBÄR att en oberoende expert tillsammans med byggnadsägaren tar fram uppgifter som kan leda till förslag på kostnadseffektiva åtgärder för byggnaden. Genom att sedan genomföra dessa kan både pengar och miljö sparas. För att bli certifierad energiexpert inom energideklarationer krävs även att företaget är ackrediterat. På www.boverket.se presenteras löpande ackrediterade företag och certifierade energiexperter. Elinstallationsmarknad 2006 Den totala elinstallationsmarknaden kan delas upp i sektorerna husbyggnad/ underhåll, industriinstallationer och svagström. Läs mer om de respektive områdena i Krönikan till höger här på sidan. Husbyggnad och underhåll 34 % Bertil Lindström, vd Incert, överlämnar certifikaten till Mikael Landin och Joachim Elevant, båda från SWECO Theorells. Svagström 30 % Total installationsvolym, 51,1 miljarder kronor Källa: Industrifakta AB Industriinstallationer 36 % KRÖNIKAN Personalbrist största hotet Elteknikmarknaden påverkas positivt av den glödheta byggmarknaden och det gynnsamma läget i svensk ekonomi. Branschen är dessutom något mindre utsatt för stora konjunktursvängningar på byggmarknaden jämfört med många andra installationsbranscher, eftersom en stor del av elinstallationsvolymen är beroende av andra faktorer. Exempel på sådana är efterfrågan på larm och säkerhet, energieffektivisering och industrins maskininvesteringar. I EIO:s senaste prognos från september visar den samlade elinstallationsmarknaden en ökning med cirka 4 procent under 2007. Nästa år väntas en fortsatt tillväxt med omkring 3 procent. I år pekar utvecklingen på en bred uppgång som berör alla sektorer, trots att det finns stora variationer i tillväxttakt och förutsättningar. STOR EFTERFRÅGAN PÅ BOSTÄDER OCH LOKALER En tredjedel av elinstallationsvolymen är relaterad till påbörjade husbyggnadsinvesteringar och löpande underhåll. Det positiva läget i svensk ekonomi påverkar efterfrågan på varor och tjänster, vilket i sin tur gynnar detaljhandelns investeringar och efterfrågan på kontorslokaler. Förbättrad offentlig ekonomi har lett till större möjligheter att åtgärda eftersatta behov av ombyggnad och förnyelse i skolor, vårdlokaler och andra offentliga byggnader. MASKININVESTERINGAR ÖKAR Industriinstallationer svarar för cirka 35 procent av total elinstallationsvolym. Denna sektor har de senaste åren påverkats positivt av industrins behov av rationaliseringar och maskininvesteringar för att möta utländsk konkurrens. Prognoser tyder på expansiva investeringsplaner i år och behovet av energieffektivisering väntas skapa affärsmöjligheter för elteknikföretagen under flera år framöver. FASTIGHETSAUTOMATION OCH SÄKERHET GYNNAR SVAGSTRÖM Den tredje dominerande sektorn på elteknikmarknaden är svagströmsinstallationer, som svarar för cirka 30 procent av total elinstallationsvolym. Det senaste året beräknas total svagströmsvolym ha vuxit med cirka 5 procent. Starkast växer för närvarande larmoch säkerhetsmarknaden och fastighetsautomation med cirka 7 respektive cirka 5 procent per år. Behov av trygghet i bostadsområden och offentliga miljöer i kombination med stora marknadsföringsinsatser, ny teknik och kundanpassade produkter är exempel på Jens Linderoth orsaker till tillväxten inom larm och säkerhet. Området fastighetsautomation, som inbegriper styr- och reglerinstallationer i byggnader påverkas positivt av det ökade byggandet av flerbostadshus och lokaler samt behovet av att sänka driftkostnader i stora delar av det befintliga beståndet. Elteknikmarknaden har en nyckelroll i det övergripande arbetet med energiomställningen i samhället. Utöver det rena installationsarbetet finns det möjligheter till rådgivning, konsultation och projektledning. Med ny teknik öppnas också nya möjligheter att samordna flera typer av fastighetsfunktioner som kan innefatta många typer av installationer. Det största hotet mot branschen i dagsläget är kanske inte stigande räntor eller konjunkturnedgång, utan snarare bristen på installatörer, tekniker och ledningspersonal. Jens Linderoth Industrifakta AB EIO-AKTUELLT nr 11 2007 10