Delårsrapport 2014-01-01 2014-06-30



Relevanta dokument
Delårsrapport

Delårsrapport

Rullande tolv månader.

Informationsmöte kommunchefer

Koncernens nyckeltal Kv 4 Kv 4 Helår Helår Omsättning, Mkr 91,1 86,8 313,2 283,9 Rörelseresultat, Mkr 12,2 10,8 34,9-30,9

Rullande tolv månader.

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr)

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:05 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Rullande tolv månader.

:09 Not Utfall Utfall Resultaträkning

1/ :57 Not Utfall Utfall Resultaträkning

5. Bokslutsdokument och noter

Delårsrapport vårdvalsverksamheten mars 2017

:14 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer Personalkostnader

Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos


DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr

Årsredovisning 2017 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd

Ekonomiska rapporter

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport

Rullande tolv månader.

Delårsrapport augusti 2017

Delårsrapport januari-juni 2013

Budget 2015 med verksamhetsplan

Finansiella rapporter

Granskning av delårsrapport

Resultat 4,6 0,0-0,1 4,6

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport för Vilhelmina Bostäder AB

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Finansiella rapporter

Granskning av delårsrapport 2015

Resultaträkning

Resultaträkningar. Göteborg Energi

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

Definition av nyckeltal framgår av årsredovisningen för 2016 FTA TREDJE KVARTALET 2017 JANUARI-SEPTEMBER För ytterligare information, kontakta

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69

:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning

DELÅRSRAPPORT FÖR RÄKENSKAPSPERIODEN FÖR KÄPPALAFÖRBUNDET

Säsongsvariationer omsättning, Mkr. Säsongsvariationer rörelseresultat, justerat för jämförelsestörande poster, Mkr. Mkr Mkr

Granskning av delårsrapport 2014

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Koncernens rapport över resultat och övrigt totalresultat

Eolus Vind AB (publ)

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

* Resultat per aktie före och efter utspädning Definition av nyckeltal framgår av årsredovisningen för 2016 FÖRSTA FÖRSTA KVARTALET 2017

ANS arbete med Mänskliga rättigheter har positivt uppmärksammats vid den spridningskonferens som VGR anordnade under hösten.

Granskning av delårsrapport 2014

7. En sammanfattning av styrelsens arbete under perioden. OBS! Ny punkt

Redovisningsprinciper

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Finansiell analys - kommunen

Intern kontroll. Plan för intern kontroll. Nämnd/styrelse: Kulturnämnden. Gäller år: Dnr: KUN

Delårsrapport Q4 2016

Gymnasieantagna i Jämtland (exkl Strömsund) per den 30 juni

Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000

Granskning av delårsrapport 2008

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

5 b) Budgetuppföljning t.o.m. augusti 2015 BESLUTSFÖRSLAG. Budgetuppföljning t.o.m. augusti 2015 har upprättats och skickats till Kommunstyrelsen.

Bokslutskommuniké januari-december 2017

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr

Delårsrapport

januari juni 2015 ANDRA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd JANUARI-JUNI 2015 HÄNDELSER EFTER KVARTALETS UTGÅNG

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Bokslutskommuniké januari-december 2018


Granskning av delårsrapport 2008

I enlighet med RKR 22 ska Borås Stad upprätta en sammanställd delårsrapport.

Delår april Kommunfullmäktige KF

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Delårsrapport januari-juni 2019

FÖRSTA KVARTALET 1 JANUARI 31 MARS 2014

januari mars 2015 FÖRSTA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd För ytterligare information, kontakta

Granskning av delårsrapport 2014

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för Räkenskapsåret

Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT NOT

Delårsrapport

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Resultatbudget. Årets resultat Nödvändigt resultat enl. finansiellt mål (2%)

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Delårsrapport januari-september 2017

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Delårsrapport. NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr /1 30/6 2014

Transkript:

Diarienummer KF2014-016 Projektnummer Delårsrapport 2014-01-01 2014-06-30 Käppalaförbundet (222000-0117) Styrelsen Käppalaförbundet

Käppalaförbundet 2 (15) Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse 2014-06-30 3 1.1. Väsentliga händelser under perioden... 3 1.1.1. Flöden och utsläppsvärden... 3 1.1.2. Fordonsgas... 3 2. Mål och uppföljning 3 2.1. Utvecklingsmål... 4 2.1.1. Minska andelen tillskottsvatten... 4 2.1.2. Utveckla framtidens slamstrategier... 4 2.1.3. Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet... 5 2.2. Kritiska framgångsfaktorer... 6 2.2.1. KFF rapport 2014-06-30... 6 2.2.2. Finansiella målsättningar... 7 Ekonomiskt utfall 2014-06-30 7 2.3. Utfall 2014 jämfört med 2013... 7 2.4. Prognos för 2014... 8 2.5. Investeringar under 2014... 9 2.6. Redovisningsprinciper... 9 Tabell 1 - Resultaträkning... 10 Tabell 2 - Balansräkning... 11 Tabell 3 - Finansieringsanalys... 12 Tabell 4 - Driftredovisning... 13 Tabell 5 kostnadsutveckling 2009-2014... 14 Tabell 6 - Investeringsredovisning... 15

Käppalaförbundet 3 (15) 1. Förvaltningsberättelse 2014-06-30 Enligt kommunallagen och den kommunala redovisningslagen ska kommuner och kommunalförbund lämna minst en delårsrapport under verksamhetsåret som ska behandlas av fullmäktige. I lagstiftningen stadgas också att uppföljning av mål för verksamheten avseende bl a god ekonomisk hushållning ska följas upp i delårs- och årsbokslut. 1.1. Väsentliga händelser under perioden Käppalaförbundet visar ett positivt resultat för perioden med 8,3 Mkr mot budgeterat 0,7 Mkr. De största avvikelserna gentemot budget är: - Nedskrivningen på avvattningsanläggningen som gjordes i samband med bokslutet för 2013 vilket medfört lägre avskrivningar för 2014 än budgeterat. - Den energiskattsbefrielse som förbundet får på den del av elen som används till fordonsgasproduktionen, vilket inte var beslutat vid budgettillfället. - Investeringen i den nya slamutlastningen (STIL) som först under andra halvåret 2014 påverkar resultatet medan den i budgeten beräknats som en rak avskrivning över 12 månader. 1.1.1. Flöden och utsläppsvärden Under det första halvåret 2014 omhändertogs 28,4 miljoner m³ avloppsvatten, vilket är 0,5 miljoner m³ lägre än under samma period 2013. Under det första halvåret har ingen bräddning förekommit och samtliga utläppsvärden har uppnåtts. 1.1.2. Fordonsgas Slammet som bildas vid avloppsreningsverket rötas för att bli biogas. När sedan biogasen uppgraderats till fordonsgas säljs den till SL som driver cirka 100 bussar med detta miljövänliga bränsle. Under perioden har 2,0 miljoner m³ fordongas sålts till SL, vilket är helt i linje med budgeten som är på 4,0 miljoner m³ för helåret 2014. 2. Mål och uppföljning Under 2013 infördes en ny målmodell på Käppalaförbundet för att följa upp det dagliga arbetet genom att utvärdera ett antal så kallade kritiska framgångsfaktorer samt att fokusera utvecklingsarbetet på tre, av styrelsen utsedda, viktiga utvecklingsområden. Käppalaförbundets tre utvecklingsmål presenteras nedan med särskilt fokus på vilka arbetsinsatser som har gjorts under det första halvåret 2014.

Käppalaförbundet 4 (15) 2.1. Utvecklingsmål Utvecklingsmålen löper över tre till fem år. De tre utvecklingsmålen har som slutmål att sänka förbundets kostnader, förenkla processerna samt ge högre intäkter till förbundet. De ska även ge positiva miljökonsekvenser. 2.1.1. Minska andelen tillskottsvatten Klimatförändringarna leder till kraftigare variationer i väderleken och mer intensiva regn under kortare perioder. Dessa regn påverkar flödet in till verket på samma sätt som snösmältningen gör, det kommer höga flöden snabbt, vilket kan leda till att kapacitetsbrist uppstår vid verket. Under 2012 uppmättes nederbördsrekord i Stockholm och över 42 % av inkommande vatten till Käppalaverket var tillskottsvatten - det vill säga vatten som inte är avloppsvatten utan dag- och grundvatten som läckt in i ledningssystemen. Under 2013 genomfördes en utredning, mätdataanalysprojektet, med syfte att bedöma vilken mängd tillskottsvatten som kommer från respektive kommun. Andelen tillskottsvatten visade sig variera mycket från kommun till kommun. Dessutom visade sig flödesmätningen inte vara tillförlitlig i alla lägen vilket resulterat i att Käppalaförbundet nu tar krafttag för en kvalitetssäkring. Arbetet fortsätter tillsammans med medlemskommunerna under 2014 med åtgärder som bland annat syftar till att ta fram förslag till en gemensam handlingsplan för att minska andelen tillskottsvatten. Under 2013 påbörjades även arbetet med att bygga en hydraulisk modell över Käppalatunneln. Modellen kommer användas för att göra en första RDII-kalibrering (Rainfall Dependent Infiltration) för samtliga mätpunkter med pågående mätning för att bedöma vilken typ av tillskottsvatten som tillförs Käppalaverket genom dess anslutningar. Käppalatunneln och dess tillhörande anläggningar har funnits sedan 1960-talet och idag är en stor del av kunskapen om förbundets yttre anläggningar personbunden samt finns i byggritningar från 50- och 60-talet. För att säkra kunskapen för framtiden och för att säkra tunnelns och anläggningarnas integritet pågår ett arbete att samla relevant information i ett och samma kartverktyg. Påverkan av klimatförändringar på reningsverk medför att nederbördsmätning i anslutningsområdet också är en viktig faktor för att tolka flödet till Käppalaverket. Data kan användas för analyser av redan inträffade händelser och för att ta reda på lämpliga åtgärder som kan genomföras eller för att beräkna framtidsscenarior. 2014 initierades ett delprojekt att sätta upp och ta i drift fyra st nederbörsmätare. Tanken är att fortsätta detta arbete och att koppla ett system av nederbördsmätare som kan täcka upp hela förbundets upptagningsområde. 2.1.2. Utveckla framtidens slamstrategier Käppalaverket producerar årligen ca 30 000 ton avvattnat slam per år. Det här utvecklingsmålet handlar om att återinföra detta slam tillbaka till kretsloppet, antingen genom att använda som växtnäring eller på annat sätt återinförs till kretsloppet.

Käppalaförbundet 5 (15) Under 2014 har representanter för slamutvecklingen på Käppalaförbundet deltagit på konferensen Novel processing routes for effective sewage sludge management som hölls i Braunschweig, Tyskland april 2014. Konferensen är en del av ett EU-projekt där innovativa slamhanteringsalternativ undersöks genom bland annat pilotförsök, benchmarking och livscykelanalyser. Käppala har initierat ett samarbete med Chalmers tekniska universitet som utförde livscykelanalyser för olika slamhanteringsalternativ inom projektet. Finansiering och projektplan för ett framtida samarbete där livscykelanalys och benchmarking anpassas till Käppalaförbundets förutsättningar utarbetas. Under våren har Käppala upphandlat entreprenörer för nyttjande av slam. Käppala öppnade i upphandlingen upp för anbud på Övrig användning som innefattade nya slamanvändningsalternativ som kan vara av intresse. En entreprenör lämnade anbud på förädling av slam genom inblandning av olika insatsvaror främst i form av restprodukter. Denne entreprenör vann inte upphandlingen på grund av för högt pris. Därmed kommer allt slam från Käppala gå till de konventionella användningsområdena jordbruksspridning, växtnäringsskikt på deponi och jordtillverkning de kommande tre åren. Enligt avtalet har dock Käppala rätt att använda cirka två månaders slamproduktion till försöksverksamhet där till exempel alternativa användningsområden kan undersökas. Under våren 2014 påbörjades ett examensarbete där nedbrytning av läkemedelsrester och organiska föreningar vid kompostering av slam tillsammans med stallgödsel eller trädgårdsavfall undersöks. Examensarbetet är en del i slamförädlingsprojektet som drivs i samarbete med Biototal och kommer att presenteras i september 2014. Käppala är med i referensgruppen för projektet Termofil torrötning av avvattnat rötslam från avloppsreningsverk som drivs av Tekniska verken i Linköping och som ska avslutas december 2014. 2.1.3. Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet Det här utvecklingsmålet handlar om att utvinna den värme som finns i det renade avloppsvattnet för att värma upp hushåll, genom värmeväxlare ta tillvara på denna resurs på ett bättre och mer effektivt sätt än vad som görs idag. Teoretiskt finns det värme nog i det renade avloppsvattnet för att värma upp motsvarande 50 000 hushåll. Utvecklingsmålets första steg är att kartlägga, skapa samarbeten, kalkylera både de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna samt upprätta en handlingsplan för genomförandet. Käppalaförbundet har under våren 2014 tillsammans med Fortum genomfört en förstudie där man utredde möjligheten att med värmepumpar och kompletterande spetsvärme tillföra värme till fjärrvärmenätet på Lidingö. Syftet med förstudien var att undersöka om det var tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att investera i en anläggning för värmeåtervinning från renat avloppsvatten för leveranser till fjärrvärmenätet på Lidingö. Förstudien visade att det är tekniskt genomförbart men att lönsamheten, enligt Fortums kalkyler, inte kan konkurrera med nuvarande värmesystem. I takt med löpande utbyten av

Käppalaförbundet 6 (15) värmekällor och nya infrastrukturella lösningar kan dock alternativet med värmeutvinning från avloppsvattnet åter bli intressant och lönsamt. 2.2. Kritiska framgångsfaktorer Del två i Käppalaförbundets målmodell är kritiska framgångsfaktorer, detta utgör kontrollpunkter för den dagliga verksamheten. Samtliga avdelningar har under 2013 tagit fram egna kritiska framgångsfaktorer och har till dessa knutit nyckeltal och målvärden som gör det enkelt att utvärdera dem. Till varje knyts även förbättringsarbete för att kunna nå upp till de målvärden som finns. Styrelsen har valt ut vissa av de kritiska framgångsfaktorerna som ska presenteras i delårsoch årsbokslutet. 2.2.1. KFF rapport 2014-06-30 NYCKELTAL ENHET MÅL 2014 UTFALL KV1 UTFALL KV2 UTFALL YTD Bräddad volym i förhållande till mottagen volym KOMMUNINVÅNARNA OCH MILJÖ % av inkommande mängd 0% 0% 0% 0% BOD7 halter i utgående vatten mg/l < 2 < 2 < 2 < 2 Fosfor halter i utgående vatten mg/l 0,2 0,2 0,2 0,2 Kväve halter i utgående vatten mg/l 9 9 8 8 Anläggningstillgänglighet ( T-värde ) % Ej fastställt 97,4% 94,7% 96,1% Andel utfasade oönskade ämnen % 95% 82% 82% 82% Kadmiumhalt i utgående slam mg/kg TS < 0,8 0,78 0,78 0,78 Förbrukning av kemikalier per avskiljd mängd fosfor kg Fe/kg P-avskiljd < 1,5 1,6 1,4 1,5 Energiverkningsgrad / Nettoenergi > 100% 109% 117% 113% Fordonsgasleverans miljoner Nm3/år 4 1 1 2 Andel slam till åkermark % 60% Avvikelserapportering VERKSAMHET % stängda i tid 90 85 86 86 Kostnad per omhärdetagen volym Kr/m3 < 3,63 3,2 3,0 3,1 Kostnad / renad volym Kr/m3 < 3,63 3,2 3,0 3,1 Kostnad / PE Kr/PE < 300 84 / 75 56 / 75 140 / 300 UTVECKLING Utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen % Ej fastställt EKONOMI Avvikelse prognos/budget och utfall % av omsättning 5% 11% 5% 7% Självfinansieringsgrad Skillnad invest/avskrivningar 40% 38% 42% 40% Antal betalningar i rätt tid Andelen fakturor betalde i ti 95% 91% 94% 93% Andel projekt som ligger i fas med budget % Ej fastställt 70% 70% PERSONAL/MEDARBETARE Andelen anställda med utvecklingsplan % av anställda 75% Nöjd medarbetarindex % av Referensgrupp > 75% 54% Personalomsättning % av anställda < 10% 4% 2% 6% Frisknärvaro % av total tid > 97,4% 96,63% 97,78% 97,18% Andelen slam till åkermark och utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen rapporteras årsvis och har därför inga värden i denna sammanställning. I prognosen för 2014 beräknas utfallet för det senare att bli 1,5 % av omsättningen. Andelen anställda med en utvecklingsplan kommer först efter att samtliga medarbetare har haft sitt utvecklingssamtal under hösten vara möjlig att följa upp och sätta ett utfall på.

Käppalaförbundet 7 (15) De nyckeltal som saknar ett målvärde saknar det då förbundet inte tidigare har använt dessa nyckeltal. Efter att årsvärdet för 2014 är klart kommer målvärden sättas för dessa för att få ett målvärde att jobba mot. 2.2.2. Finansiella målsättningar Finansiella mål Soliditet mellan 7-10 % 9,2 % uppfyllt Självfinansieringsgrad 100 % 114,9 % uppfyllt under 10 år Avvikelse mellan prognos och utfall ska ej överstiga 5 % i förhållande till omsättningen - Avvikelse mellan prognos och utfall är endast möjlig att följa upp i årsbokslutet. Ekonomiskt utfall 2014-06-30 2.3. Utfall 2014 jämfört med 2013 I nedanstående tabell jämförs några väsentliga intäkts- och kostnadsposter med utfallet vid samma period föregående år. Förändring mot 2013-06-30 tkr % Årsavgifter 0 0,0% Energiförsäljning 1 131 7,6% Övriga intäkter 1 685 84,3% Upplösning Ansl.avg. 0 0,0% Summa intäkter 2 816 2,5% Personalkostnader 1 332 8,1% Pensionskostnader *) -279-10,6% Kemikalier -928-25,9% Slamomhändertagande 626 7,6% Energi -3 472-19,4% Övriga kostnader 580 2,6% Avskrivningar -6 217-20,8% Räntor 2 030 16,8% Summa kostnader -6 328-5,6% På intäktsidan så har energiförsäljningen varit något bättre än samma period föregående år. Den differens på övriga intäkter som vi ser är hänförlig till avloppsvatten från Järfälla under 2013 som på grund av en trasig mätare inte fakturerades förrän under 2014.

Käppalaförbundet 8 (15) På kostnadssidan har effekterna av bytet av avvattningsteknik nu fullt slagit igenom vilket visar sig på de minskade kemikaliekostnaderna. Energikostnaderna är lägre än under samma period 2013 vilket beror på den förändringen i energiskatt som genomfördes under 2014. Den stora skillnaden i avskrivningskostnader är en kombination av extra nedskrivningar under det första halvåret 2013 samt minskade avskrivningskostnader 2014 på grund av de nedskrivningar som gjordes 2013. Räntekostnaderna har ökat på grund av ökat låneutrymme som behövs i samband med de stora nyinvesteringarna som pågår under 2014. 2.4. Prognos för 2014 I prognosen för hela året 2014 förväntas resultatet uppgå till 1,5 Mkr vilket är ungefär samma resultat som vi hade i budgeten för 2014. I nedanstående tabell redovisas det prognostiserade resultatet 2014 fördelat på väsentliga intäkts- och kostnadsposter i förhållande till helårsbudget för 2014. Förändring prognos mot budget tkr % Årsavgifter 0 0,0% Energiförsäljning -1 662-5,5% Övriga intäkter 1 929 48,7% Summa intäkter 267 0,1% Personalkostnader 679 1,9% Pensionskostnader *) -672-12,6% Kemikalier 325 7,5% Slamomhändertagande -1 000-5,3% Energi -1 630-5,0% Övriga kostnader 3 134 6,9% Avskrivningar 272 0,5% Räntor -290-1,0% Summa kostnader 818 0,4% Sammantaget är det små skillnader men det finns poster som skiljer sig väsentligt från budget. Energiförsäljningen är lägre i prognosen än i budgeten, detta beror på att priset per m³ för fordonsgasen är lägre än budgeterad. Ser vi på de övriga intäkterna så är det samma orsak till dessa differenser som vi har i delårsresultatet, fakturering av avloppsvatten till Järfälla kommun. Kostnaden för slamomhändertagandet är lägre i prognosen än i budget på grund av nya och bättre avtal som påverkar resultatet positivt. Energikostnaden är lägre i prognosen tack vare den minskade energiskatten. Bland de övriga kostnaderna så är det de främmande tjänsterna för produktionen som skiljer prognosen från budgeten. Men totalt sett överstiger inte prognosen budgeten på

Käppalaförbundet 9 (15) produktionen utan det är en omfördelning från andra kostnadskonton. Orsaken till ökningen av de främmande tjänsterna är bland annat inkopplingen av den nya slamavvattningen samt generellt höjda underhållskostnader då reningsverket bli äldre och mer underhållsarbete behövs för att bibehålla kvaliteten. 2.5. Investeringar under 2014 Under perioden har 59,0 Mkr investerats i pågående nyinvesteringar. De större investeringarna är; - Ny slamanläggning, 41,2 Mkr under perioden (totalt 117,4 Mkr) - Reinvesteringar i anläggningar, 5,4 Mkr under perioden (totalt 5,4 Mkr) - Ombyggnad av reception och omklädningsrum, 2,4Mkr under perioden (totalt 10,9Mkr) Under hela 2014 förväntas investeringarna uppgå till 116,2 Mkr. Under 2014 kommer flera investeringar att avslutas, bland annat ny slamutlastning, ombyggnaden av receptionen och omklädningsrummen och värme och kyla del 2. 2.6. Redovisningsprinciper Käppalaförbundet tillämpar samma grundläggande redovisningsprinciper vid upprättandet av delårsbokslut som vid årsbokslut t ex avseende periodiseringar och beräkningsgrunder. Tilläggsupplysningarna är dock begränsade. Uppställningsformerna för resultaträkningarna avviker från reglerna i den Kommunala redovisningslagen liksom vid årsbokslutet. Vald uppställningsform bedöms ge en mer fullständig och rättvisande bild av verksamheten än den lagstadgade som främst anpassats för skattefinansierad verksamhet. Semesterlöneskulden avser aktuell ställning per 2014-06-30. Pensionsskuldens förändring har prognostiserats i enlighet med KPA:s prognos för verksamhetsåret 2014 som upprättades 2014-06-11. Alla större kostnads- och intäktsposter har periodiserats. Jämförelseåret har justerats utifrån de använda redovisningsprinciperna för att nå så hög jämförelsegrad som möjligt. Anslutningsavgifter redovisas i enlighet med den branschpraxis som utarbetats. I huvudsak innebär det att avgifter som kan matchas med framtida särkostnader för anslutningen får periodiseras över tiden. Käppalaförbundet redovisar sådana periodiseringar avseende Värmdö kommuns anslutningsavgift med ca 512 tkr per år.

Käppalaförbundet 10 (15) Tabell 1 - Resultaträkning KÄPPALA Delårsbokslut 2014-06-30 Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Prognos Budget 2014-06-30 2013-06-30 Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Årsavgifter 95 000 95 000 190 000 190 000 190 000 Övriga Intäkter 19 929 17 114 47 095 35 041 34 774 Summa Intäkter (1) 114 929 112 114 237 095 225 041 224 774 Driftskostnader -45 169-48 595-90 613-95 329-94 647 Övriga externa kostnader -3 591-3 359-6 919-7 101-6 954 Personalkostnader -20 185-19 132-37 430-40 921-40 914 Av- och nedskrivningar -23 615-29 832-74 933-52 171-52 443 Summa kostnader (2) -92 560-100 918-209 895-195 522-194 959 Rörelseresultat 22 370 11 196 27 200 29 519 29 815 Finansiella intäkter 0 0 7 0 0 Finansiella kostnader -14 079-12 049-26 459-28 060-28 350 Resultat (3) 8 291-852 748 1 459 1 465 Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Utfall Utfall Utfall Prognos Budget 2014-06-30 2013-06-30 Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Årsavgifter 95 000 95 000 190 000 190 000 190 000 Energiförsäljning 15 990 14 859 28 773 28 638 30 300 Övriga intäkter 3 684 1 999 4 867 5 891 3 962 Jämförelsestörande återbetalning*) 12 943 Upplösning Ansl.avg. 256 256 512 512 512 Summa 114 929 112 114 237 095 225 041 224 774 Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader 17 842 16 510 32 568 36 249 35 571 Pensionskostnader *) 2 343 2 622 4 862 4 671 5 343 Kemikalier 2 661 3 588 5 514 4 645 4 320 Slamomhändertagande 8 916 8 290 15 294 18 000 19 000 Energi 14 443 17 915 31 962 31 200 32 830 Övriga kostnader 22 740 22 160 44 762 48 585 45 451 Summa 68 944 71 084 134 962 143 351 142 515 Not 3 JUSTERING AV RESULTATET ENLIGT BALANSKRAVET Resultat enligt redovisning 8 291-852 748 1 459 1 465 Justeringar: Realisationsvinster mm Resultat enligt balanskravet 8 291-852 748 1 459 1 465

Käppalaförbundet 11 (15) Tabell 2 - Balansräkning KÄPPALA Delårsbokslut 2014-06-30 Balansräkning Ställning Ställning Ställning Prognos Budget TILLGÅNGAR (tkr) 2014-06-30 2013-06-30 2013-12-31 2014-12-31 2014-12-31 Anläggningstillgångar (5) Immatriella anläggningar 3 478 0 0 3000 Anläggningsutrustning och inventarier 338 905 254 842 293 815 389 246 583 472 Tunnlar, ledningar och byggnader 35 703 37 855 36 779 26 542 26 542 Projekt Käppala 2001 796 059 819 543 808 129 784 017 784 017 Summa anläggningstillgångar 1 174 145 1 112 240 1 138 723 1 202 805 1 394 031 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 20 371 59 754 16 742 10 000 25 000 Likvida medel 10 12 7 10 10 000 Summa omsättningstillgångar 20 381 59 765 16 749 10 010 35 000 SUMMA TILLGÅNGAR 1 194 527 1 172 006 1 155 472 1 212 815 1 429 031 SKULDER OCH EGET KAPITAL (tkr) Eget kapital (4) 110 027 100 136 101 736 103 195 104 158 - därav årets resultat 8 291-852 748 1 459 1 465 Avsättningar Avsättning för pensioner 713 767 747 737 680 Summa avsättningar 713 767 747 737 680 Långfristiga skulder Anläggningslån 917 348 850 558 867 348 960 533 1 150 000 Checkräkningskredit 101 404 138 005 100 848 98 350 104 393 Summa långfristiga skulder 1 018 752 988 563 968 196 1 058 883 1 254 393 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 65 034 82 540 84 793 50 000 69 800 Summa kortfristiga skulder 65 034 82 540 84 793 50 000 69 800 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 194 527 1 172 006 1 155 472 1 212 815 1 429 031 Ansvarsförbindelser Pensionsförbindelser inkl löneskatt 12 194 13 662 11 868 11 707 11 846 Not 4 EGET KAPITAL IB 101 736 100 989 100 989 101 736 102 693 Utdelning 0 0 0 0 0 Periodens resultat 8 291-852 748 1 459 1 465 UB 110 027 100 136 101 736 103 195 104 158 Not 5 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, AVSKRIVNINGAR, m m Ingående anläggningsvärde 1 138 723 1 112 215 1 112 215 1 138 732 1 147 089 Periodens investeringar 59 037 30 808 104 300 116 244 299 385 Försäljningar/utrangeringar 0-1 125-2 850 0 0 Avskrivningar -23 615-29 832-74 933-52 171-52 443 Utgående anläggningsvärde 1 174 145 1 112 066 1 138 732 1 202 805 1 394 031 Räntebärande anläggningslån 1 018 752 988 563 968 196 1 058 883 1 254 393 Lån i förhållande till anläggningar 86,8% 88,9% 85,0% 88,0% 90,0%

Käppalaförbundet 12 (15) Tabell 3 - Finansieringsanalys KÄPPALA Delårsbokslut 2014-06-30 Finansieringsanalys Utfall Utfall Utfall Prognos Budget 2014-06-30 2013-06-30 Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Periodens resultat 8 291-852 748 1 459 1 465 Justering för av- och nedskrivningar 23 615 29 832 74 933 52 171 52 443 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster *) -34-3 878 35-19 -57 Medel från verksamheten före förändring 2812 av rörelsekapital 31 873 25 102 78 528 53 611 53 852 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -3 629-19 870-4 101 6 739-15 000 Ökning/minskning kortfristiga skulder -19 759 11 783-1 294-34 793 19 800 Medel från den löpande verksamheten 8 484 17 015 73 133 25 557 58 652 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -59 037-30 808-104 282-116 244-299 386 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 Medel från investeringsverksamheten -59 037-30 808-104 282-116 244-299 386 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 50 556 13 798 31 148 90 687 240 734 Utbetalad utdelning 0 0 0 Amortering av skuld 0 0 0 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 50 555 13 798 31 148 90 687 240 734 PERIODENS KASSAFLÖDE 3 5 0 0 0 Likvida medel vid periodens början 7 7 7 7 0 Likvida medel vid periodens slut 10 12 7 10 0

Käppalaförbundet 13 (15) Tabell 4 - Driftredovisning KÄPPALA Delårsbokslut 2014-06-30 Driftredovisning Utfall Utfall Utfall Prognos Budget 2014-06-30 2013-06-30 Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Driftredovisning Verksamhetsstöd -8 585-7 808-15 214-17 560-17 354 Informationsavdelning -1 800-985 -1 910-3 782-3 751 Miljö och kvalitet -1 630-738 -2 948-3 321-3 440 Laboratorium -2 420-2 215-4 309-4 857-4 545 Uppströmsarbete -2 037-1 949-3 794-3 748-4 514 Resursutvinning -10 852-9 489-18 694-22 134-21 301 Projekt och utveckling -3 063-2 613-5 225-7 322-7 378 Produktion -38 558-45 289-82 868-80 628-80 233-68 944-71 086-134 962-143 351-142 515 Kapitalkostnader Avskrivningar -23 615-29 832-74 933-52 171-52 443 Räntekostnader -14 079-12 049-26 452-28 060-28 350-37 694-41 881-101 385-80 231-80 793 Intäkter Årsavgifter 95 000 95 000 190 000 190 000 190 000 Övriga intäkter 19 929 17 114 47 095 35 041 34 774 Ränteintäkter 0 0 0 0 0 114 929 112 114 237 095 225 041 224 774 RESULTAT 8 291-852 748 1 459 1 465 NYCKELTAL Delår 2013-06-30 Utfall Utfall Utfall Prognos Budget 2014-06-30 2013-06-30 Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Resultat/omsättning 7,2% -0,8% 0,3% 0,6% 0,7% Soliditet exkl ansvarsförbindelse 9,2% 8,5% 8,8% 8,5% 7,3% Soliditet inkl ansvarsförbindelse 9,1% 8,4% 8,7% 8,4% 7,2% Självfinansieringsgrad 40% 97% 72% 45% 18% Avskrivningar i % av totala kostnader 22% 26% 32% 23% 23% Finansnetto i % av totala kostnader 13% 11% 11% 13% 13% Nettokostnad per ansluten pe, SEK 138 157 305 292 292 Antal pe 630 000 610 000 620 000 645 000 645 000

Käppalaförbundet 14 (15) Tabell 5 kostnadsutveckling 2009-2014 KOSTNADSUTVECKLING 2009-2014 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Prognos Kostnadsslag 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 Lönekostnader, traktamenten 22 142 23 810 25 580 27 425 30 608 33 664 33 899 Övriga personalkostnader 1 146 1 579 1 988 1 739 1 945 1 907 2 279 Pensionskostnader 5 323 5 156 5 392 9 347 4 851 5 343 4 743 Kemikalier 8 742 9 526 10 912 9 338 5 514 4 320 4 645 Slamomhändertagande 11 288 9 004 9 146 6 094 15 294 19 000 18 000 Elenergi 28 688 28 257 27 598 31 231 27 237 32 300 30 200 Eldningsolja, vatten 487 550 360 3 827 5 231 1 045 1 515 Material och förnödenheter 8 363 7 692 8 826 8 371 6 304 8 914 6 797 Entreprenader Produktion/Underhåll 16 776 15 151 15 453 15 310 17 746 11 980 15 675 Främmande arbete övrigt 9 208 10 501 9 140 10 093 10 577 11 538 12 540 Övriga kostnader 6 897 5 603 8 425 11 967 9 654 12 505 13 058 Avskrivningar 53 180 48 334 52 648 56 480 74 933 52 443 52 171 Räntenetto 31 316 25 627 28 783 25 290 25 165 28 000 27 700 Övriga finansiella kostnader 16 9 60 489 1 287 350 360 Summa bruttokostnader 203 571 190 799 204 311 217 001 236 347 223 308 223 582 Intäkter 16 071 16 470 25 364 28 241 47 095 34 774 35 041 Summa nettokostnader 187 500 174 329 178 947 188 760 189 252 188 534 188 541 Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor 119 060 116 829 122 820 134 742 134 962 142 515 143 351 Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor 102 988 100 359 97 456 106 501 87 867 107 741 108 310 Resultat 22 631 25 665 11 053 1 239 748 1 465 1 459 Nettoinvesteringar 61 982 31 014 23 777 44 329 104 282 299 386 116 244 Antal pe 540 000 573 680 590 000 590 000 620 000 645 000 640 000 Behandlad avloppsvattenmängd milj m3 50,4 51,8 51,6 59,7 51,8 52 52 Netto behandlingskostnad kr/m3 avloppsvatten 3,72 3,37 3,47 3,16 3,65 3,63 3,63 Netto behandlingskostnad Kr/pe 347 304 303 320 305 292 295

Käppalaförbundet 15 (15) Tabell 6 - Investeringsredovisning Affe - INVProjekt IB år Period Avslutat UB 2014-06-30 Rambudget Budget vid invest beslut Kostnadsprognos innev år Slutkostnadsprognos KF, Käppalaförbundet -113 728 305,45-59 046 919,29 5 710 495,71-167 064 729,03-356 479 977,00-445 817 667,00-116 243 927,00-474 585 340,00 1180, Pågående investering -108 007 152,24-53 448 965,63 0,00-161 456 117,87-343 980 000,00-434 117 667,00-98 873 235,00-473 085 340,00 112101, On-line instrument -245 326,48-142 016,08-387 342,56-1 310 000,00 0,00-1 310 000,00 0,00 113117, NIFT - Ny infart till Käppala -1 930 093,09-378 557,83-2 308 650,92-7 000 000,00-14 570 000,00-9 800 000,00-11 450 000,00 113120, REC-omby omkl.rum & tvättstuga -7 522 866,41-2 412 609,33-9 935 475,74-3 150 000,00-9 800 000,00-2 294 000,00-9 800 000,00 8101, Slamlager -602 522,79 0,00-602 522,79-30 000 000,00 0,00 0,00-30 000 000,00 8103, Värme & Kyla del 2-9 522 528,37-1 419 113,89-10 941 642,26-6 200 000,00-8 920 000,00-2 655 000,00-11 080 000,00 8104, STIL -76 162 455,66-41 248 353,77-117 410 809,43-110 000 000,00-130 744 667,00-59 068 260,00-140 141 340,00 8105, R 300-3 005 101,14-1 152 860,62-4 157 961,76-115 020 000,00-180 000 000,00-9 046 975,00-180 000 000,00 8106, Högflödesrening -124 192,00-1 413 519,55-1 537 711,55-30 000 000,00-40 000 000,00-5 790 000,00-40 000 000,00 8107, Omb renshantering -572 913,35-845 607,50-1 418 520,85-9 000 000,00-33 658 000,00 0,00-33 658 000,00 8109, Renovering pumpstationer -1 541 708,11-233 241,90-1 774 950,01 0,00 0,00 0,00 0,00 8110, Ny gasledning & fllödesmätare -82 632,00-29 808,00-112 440,00-1 000 000,00-1 540 000,00-1 450 000,00-1 540 000,00 8111, Flödesmätare Edsbergsparken -1 192 379,37-1 483 026,75-2 675 406,12-1 200 000,00 0,00-1 329 000,00-2 521 000,00 8112, Förbiledning Långängsstrand 0,00-152 415,44-152 415,44-20 000 000,00-1 000 000,00-700 000,00-700 000,00 8113, Antuna pumpstation 0,00-352 042,50-352 042,50 0,00-3 790 000,00-3 500 000,00-3 790 000,00 8114, Långängstrand pumpstation 0,00-432 437,00-432 437,00 0,00-1 165 000,00-1 200 000,00-1 200 000,00 8115, Slamnivåmätare etapp 2 0,00-1 053 973,72-1 053 973,72-1 500 000,00-1 800 000,00 0,00 0,00 973113, Nya kedjor ES07-11 -5 502 433,47-699 381,75-6 201 815,22-8 600 000,00-7 130 000,00-730 000,00-7 205 000,00 1181, Reinvestering 0,00-5 412 972,66 0,00-5 412 972,66-11 200 000,00-11 200 000,00-11 200 000,00 0,00 113104, Reinvesteringar 0,00-5 412 972,66-5 412 972,66-11 200 000,00-11 200 000,00-11 200 000,00 0,00 1182, Oförutsedda investeringar -5 721 153,21-184 981,00 5 710 495,71-195 638,50-1 299 977,00-500 000,00-6 170 692,00-1 500 000,00 8706, Centrifug 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00-1 000 000,00 8708, Täby Runmästarvg -5 678 349,21-32 146,50 5 710 495,71 0,00 0,00 0,00-5 720 692,00 0,00 8710, Utloppskanal vocsidizer -42 804,00-25 020,00-67 824,00 0,00-500 000,00-450 000,00-500 000,00 8711, Uppgradering styrsystem STIL 0,00-126 000,00-126 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 8712, Tugger 0,00 0,00 0,00-499 983,00 0,00 0,00 0,00 8713, Bypass LB00 0,00 0,00 0,00-799 994,00 0,00 0,00 0,00 8714, Brutet vatten 0,00-1 814,50-1 814,50 0,00 0,00 0,00 0,00